Socialförsäkring Flashcards
Vad definierar socialförsäkring?
Obligatorium, Avgiftsfinansiering, Universalism & Statligt ansvar
Obligatorium
alla måste vara med i en socialförsäkring och måste vara med och finansiera socialförsäkringen. Du kan inte välja.
Avgiftsfinansiering
utgifterna ska finansieras via avgifter eller via premier. Social fees, eller sociala avgifter på svenska. Det är en särskild avgift - den relateras till en lönesumma som arbetarna har. En procentsats på den lönesumman som ska gå till att finansiera olika delar av socialförsäkringen. Arbetsgivaravgifter eller egna avgifter, egna avgifter är den som egen företagare betalar.
Universalism
hänger ihop med att det är obligatorisk. Tanken är att alla ska omfattas av den här socialförsäkringen.
Statligt ansvar
Det är staten som har ansvaret. Staten gav en form av den här försäkringen - stiftade lag om villkoren för tillhörighet och utbetalningar. Även för att arbetstagarna ska få ut ersättning i enlighet med villkoren.
Sociala riskerna
Ålderdom - när man blir gammal ska man inte arbeta, då har man pensionssystem som konstruerats för att försörja den äldre befolkningen. Betalar avgifter när jag arbetar till det äldre.
Dödsfall/efterlevandestöd - efterlevandestöd är inte särskilt generöst. Bygger att man förutsätter att försörja sig själv. Dödsfall, den svenska socialförsäkringen innehåller lite till hjälp för begravningskostnader. Det är bara vid arbetsolycka man får mer. I efterlevandestöd har vi barn, de har också rätt till ersättning om någon av föräldrarna dör.
Invaliditet (efter arbetsolycka) - särskilt arbetsskadeersättning
Arbetslöshet - administreras av fristående A-kassor
Sjukdom, det vi ska arbeta mer med. Inkluderar en typ av invalidetet.
Moderskap, försäkring, man bör inte arbeta när man har blivit förälder. Tillfällig föräldrapenning med, vabb alltså.
Föräldraskap
Närståendevård, typiskt svenskt. I EU har du rätt att vara ledig vid akutsjukdomssituation för en närstående person. Kombinerat med rätt till ersättning är det i Sverige när du deltar i omvårdnaden av svårt sjuk närstående. Du ersätter inte sjukvård - men du är närvarande.
Smittbärarpenning/ersättning - är också typiskt svensk och nordisk. Den infördes för att råda bot på smittspridning av det som kallades TBC, som hade en förfärande statistik i Sverige som också smittar och kan skada samhället i stort. Är det så att du har en samhällsfarlig sjukdom (TBC, HIV, Salmonella), och får order av en kommunal smittskyddsläkare att stanna hemma, kan du få smittbärarersättning.
Ev studier/värnplikten - Inte den som studerar som får ersättningen, det är en socialrisk som familjeförsörjare har, att barnen inte går ut och börjar försörja sig själva och läser på universitetet. Studiebidrag t.ex.
Att tillhöra socialförsäkringen i Sverige
4 kap. 2 § SFB
Arbete, bosättning eller övriga förmåner punkt 1–3.
Den svenska socialfärskringen bygger på arbete eller bosättning. Två olika sätt att kvalificera sig in i den svenska socialfärskringen. Om du både arbetar och bor i Sverige har du rätt till både förmånerna, du behöver inte välja. Det kompletterar och löper parallellt.
Arbetsbaserade förmåner återfinns i 6 kap. 6 § SFB
Bosättningsbaserade 5 kap. 9 § SFB
Om du både arbetar och bor i Sverige, kan du ansöka om alla dessa förmåner. Även om du är bosatt i Danmark får du bosättningsbaserade förmånerna från Danmark, och arbetsbaserade förmånen i Sverige.
Bosättningsbaserade förmåner
5 kap. 2 §
Förklarar. “ Där du vanligen har din dygnsvila är din hemvist. Där du har egentligt hemvist.
5 kap. 3 § 1st
Om du kommer till Sverige och kan komma antas vistas här mer än ett år, anses du också vara bosatt i Sverige. Här kan man säga att många länder har det olika innan du får tillhöra den franska socialförsäkringen, måste du vara bosatt i Frankrike en månad. Men Sverige har en framtidskonstruktion, att du kan komma antas bo i Sverige ett år framåt än att visa att man faktiskt bott t.ex. i Frankrike en månad.
5 kap. 3 § 2 st
Lämnar Sverige och tänker att man ska backpacka i Australien 1,5 år. Då tillhör man inte längre den bosättningsbaserade försäkringen från den man lämnar Sverige. Samma typ av framtidskonstruktion.
5 kap. 7 §
Studerande. Lex specialis för olika kategorier. Där är det för en specifik situation som den enskilde befinner sig i. Är man studerande är inte huvudreglerna som 2–3 § specificerar.
Man säger att även om man studerar i annat land tillhör man den bosättningsbaserade försäkringen under hela studietiden.
5 kap. 8 §
Familjemedlemmar som följer med en studerande person, fortsätter också tillhöra den bosättningsbaseradedelen av socialförsäkringen.
5 kap. 12 §
Lex specialis. Personer som kommer hit från annat land, land där det krävs uppehållstillstånd eller permanentuppehållstillstånd för att fortsätta stanna i Sverige. Även om de avsikt för att stanna för resten av livet (sätter 5 kap. 3 § lite ur spel kring att det står att du kan komma att antas bo i Sverige), har du ändå inte rätt att tillhöra den svenska socialförsäkringen före migrationsverket godkänner att du har rätt att bo i Sverige - t.ex. flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Lex specialis.
Personer som kommer hit från annat land, land där det krävs uppehållstillstånd eller permanentuppehållstillstånd för att fortsätta stanna i Sverige. Även om de avsikt för att stanna för resten av livet (sätter 5 kap. 3 § lite ur spel kring att det står att du kan komma att antas bo i Sverige), har du ändå inte rätt att tillhöra den svenska socialförsäkringen före migrationsverket godkänner att du har rätt att bo i Sverige - t.ex. flykting eller alternativt skyddsbehövande.
Arbetsbaserade förmåner
Definierar begreppet ”förvärvsarbete”.
6 kap. 2 § SFB.
Handlar om förvärvsarbete i verksamhet här i landet!
Förvärvsarbete = arbetar alltså i förvärvssyfte, eller försörjningssyfte. Hobby som ger inkomster, är någonting som man gör som hobby, och ingenting för att försörja än. Då har man inte rätt att tillhöra den svenska socialförsäkringen.
Är du arbetstagare och råkar ut för den sociala risken att bli sjuk, är den första kontakten som sker med arbetsgivaren där du har rätt att få sjuklön. Sjuklönelagen är civilrättslig och bygger på kontrakt mellan AG och arbetstagaren.
1 § Sjuklönelagen.
3 § Tid för anställning.
Man har ett karensavdrag, för att deltidsarbetade drabbades onödigt om det blev sjuka just en dag.
Betona att sjuklönelagen är en civilrättsliglag, är du sjuk, har du rätt till sjuklön. Den är 80 % av inkomsten. Här finns inget tak för ersättningen.
Sjukpenningförsäkring
För de personer som inte har arbetsgivare, och är egenföretagare eller arbetslös, kan du inte åberopa sjuklönelagen. Då går du till FK och begär sjukpenning från FK.
Det första FK gör är om du tillhör svenska socialförsäkringen.
Tillhörighet, 6 kap. SFB. Är du egen företagare, söker du arbete om du är arbetslös? FK kontrollerar.
Sedan om du har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI.
Reglerna för SGI finns i:
25 kap. 2 § - Beslut från FK, som tittar på inkomster och räknar om dem till årlig inkomst.
Arbetsbaserad försäkring. Mitt eget arbete som ligger till grund.
Formel
0,97 x 0,8 x SGI / årsarbetstid = dagsersättning.
Sjukpenning, kalenderdagsberäknad, då delas det på 365 dagar.
Sjukpenning, som är en arbetsbaserad förmån
Blir därmed sjuk och vill ha sjukpenning. Begär sjukpenning efter sjuklöneperiod har avslutats. Den är på dag 15 av ett sjukfall. Det som då ska kontrolleras är precis samma sak som AG. Två rekvisit som ska vara uppfyllda när man är sjuk och vill ha sjukpenning/sjuklön, precis samma:
27 kap. 2 §
Handlar om att man ska:
drabbas en sjukdom som…
sätter ned arbetsförmågan
(BEROENDE REKVISIT, sjukdom som sätter ned arbetsförmågan, beroende av varandra)
Man kan ha en sjukdom som inte sätter ned arbetsförmågan, gäller ej då. Ingen ersättning.
Jämförelse 4 § SjL
Beskrivning av begreppet ”sjukdom” – finns andra rättskällor för att hitta definitionen
SOU 1994: “Med sjukdom avses varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen. Vi gör ingen skillnad på somatiska och psykiatriska sjukdomar. Det som är knepigt är vad som hör ihop med den normala livsprocessen - en förkylning kanske tillhör normala livsprocessen. Men då har vi en grundställning att vara “frisk”.
Vida definitionen vad som är ett onormalt kropps- eller själstillstånd.
Graviditet eller ålder tillhör den normala livsprocessen - det som är kopplat till ålder eller graviditet är INTE en sjukdom.
FK har velat inte betala sjukpenning när det har ont i ryggen i slutet på graviditeten, har fog lossning osv. En normal graviditet i socialfärskringsmening är en graviditet utan problem, alla avvikelser är att betrakta som sjukdom.
En dom från Svea hovrätt som säger:
Den svenska socialförsäkringen frågar aldrig om varför man är sjuk. Man kan t.ex. ha rökt och sen drabbas av KOL. Eller om man åkt slalomskidor och brutit foten - man frågar inte varför.
Handlar just om kvinnor som blivit nekade sjukpenning just på grund av att de har velat ha det - och FK har sagt att ryggproblem är helt normalt och tillhör den normala livsprocessen. Du får ingen sjukpenning.
Svea hovrätt säger efter att vi aldrig frågar varför du är sjuk, eller om det är ryggskott frågar vi inte en man, och då är det könsdiskriminerande om att fråga den ryggonda beror på att hon är gravid. FK får alltså inte fråga varför!
27 kap. 3 §
” Vid bedömning av om den försäkrade är sjuk ska de bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden”
En bedömning, i det vida begreppet ”sjukdom” ska man bortse från dessa. Däremot, om det är så att jag drabbas av en depression till följd av arbetslöshet och sämre ekonomi, utmattningssyndrom på grund av sociala förhållanden är svåra = då har man en sjukdom.
arbetsförmåga, se 27 kap. 46 §
Det som har tillkommit är begreppet “arbetsförmåga” - utgångspunkten är just de beroenderekvisiten. Även om jag är sjukdom kan jag ha arbetsförmåga.
Exempel kan vara diabetes - när sjukdomen är konstaterad och fått insulin har man oftast en arbetsförmåga.
Mycket lagtext och rättspraxis. Begreppet arbetsförmåga är väldigt otydligt. Skrivning där man försöker definiera vad som är arbetsförmåga. Här pratar man om den så kallade rehabiliteringskedjan.
Detta är vid kortare sjukdomsfall.
Tittar vi på en universitetslärare som åker slalom, bryter benet, kan man tänka sig att när brottet är fixerat och fått plastskena, och värken har släppt är man relativt kapabel till att genomföra arbetsuppgifterna. Däremot, en sjuksköterska kommer behöva vara sjukskriven betydligt längre.
Man ska alltså relatera arbetsförmågans nedsättning om kan utföra sitt vanliga arbete. Det är den bedömningen som ska ske när AG ska betala sjuklön.
2 st ”annat lämpligt arbete som AG tillfälligt erbjuder…”
FK kan inte säga till: den här undersköterskan kanske kan göra något annat. Det tillhör AG att att leda och fördela, FK har inget mandat att säga till. Men gör arbetsgivaren de och erbjuder t.ex. att man är sekreterare, då kanske man inte som sjuksköterska som får brutet ben får sjukpenning.
27 kap. 47 § - 90 DAGAR
Efter 90 dagar ska de kontrolleras om arbetsgivaren kan omplacera arbetstagaren. Det är på FK initiativ - FK kan fråga om arbetstagaren kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Tanken med detta är pedagogisk brukar det sägas - både arbetstagaren och AG börjar tänka att vänja sig att arbetstagaren ska komma tillbaka i arbetet.
Anpassa arbetsuppgifter, arbetsplats.
Om arbetsgivaren säger nej, så brukar inte FK neka på den grunden
27 kap. 48 – 180 DAGAR
Efter 180 dagar ska man inte relatera till de vanliga arbetsuppgifterna, utan undersöka om den försäkrade kan försörja sig själv
Genom förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller
Genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
1 punkten = bedömer FK att man inte kan fortsätta jobba som sjuksköterska, men kan bli biografvaktmästare, då får man inte sjukpenning utan i förekommande fall få A-kassa medan man söker jobb som biografvaktmästare som är “normalt förekommande på arbetsmarknaden”. Kan man skaffa sig en inkomst i annat jobb, än de jag är utbildad i, ska man då göra det. Att det inte finns några lediga jobb är ointressant, man ska ställa sig till arbetsmarknadensförfogande ska man då ha A-kassa och inte sjukpenning!
2 punkten = annat lämpligt arbete är t.ex. arbete inom den skyddande delen. Arbete tillexempel på samhall, arbete med lönebidrag eller något annat. Finns det sånt jobb Tillgängligt kan det vara så att arbetsförmågan inte är nedsatt och uppfyller längre inte rekvisiten.
Obs: om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt.
T.ex. genomgår behandling som gör att man kan antas få arbetsförmåga i sitt gamla jobb, eller att AG behöver anpassa jobbet och arbetsuppgifterna, skaffa hjälpmedel. Då får man ytterligare ett halvår på sig - då behöver man inte säga upp sig eller söka annat jobb.
Där är de på gång en bevisändring.
Kan bli enklare att få sjukpenning efter 180 dagar. FK väldigt restriktiva här.
27 kap. 49 § - 365 DAGAR
Tanken här att person som har mycket svåra sjukdomar, t.ex. cancer som tar tid att läka, de ska kunna få fortsatt sjukpenning efter 365 dagar. Annars är det så att man alltid ska göra den prövningen mot de arbetsuppgifter som är normalt förekomna på arbetsmarknaden.
Begreppet arbetsförmåga
Pratar om:
“ krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller mediciniska besvär hos en arbetstagare”
Det kan alltså bli aktuellt för en läkare som kan börja arbeta som kassörska.
Arbetsförmåga som begrepp och arbetsoförmåga som begrepp är rättsligt och socialt knepigt.
Sjukersättning/aktivitetsersättning
Skillnad på sjukpenning och sjukersättning
Sjukpenning är en ersättning när man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjukersättning är en ersättning till personer mellan 30 och 64 år som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Skillnad på sjukersättning och aktivitetsersättning
Försäkringskassan har två olika sorters ersättning för dig som inte kan studera heltid på högskola eller universitet på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning – se t.ex. 33 kap. 8 § kring att man ej kan avsluta sina studier.
Aktivitetsersättning är en ersättning för dig som är mellan 19 och 29 år, och som troligen inte kommer att kunna arbeta heltid i minst ett år på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Sjukersättning är en ersättning för dig som är mellan 30 och 64 år, och som troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta.
Sjukersättning
Finns i 2 former, både bosättningsbaserad förmån 5 kap. 9 § 8 punkten
Även arbetsbaserad, 6 kap. 6 § 5 punkten
Skillnaden här är bosättningsbaserad förmån du har rätt till, då har du fast belopp av det här garantipensionsbeloppet.
Olika beroende på hur gammal du är, från 8000–10 000 kronor.
Den bosättningsbaserade ersättningen som utmärker, därmed har du individuell rätt även om du aldrig tagit dig ut på arbetsmarknaden till en sjukersättning som är möjlig att leva på och behöver inte vara beroende av ens föräldrar om du föds eller skadas allvarligt som barn.
Rätt på garantinivå
Sen kan man få en arbetsbaserad, och är därmed inkomst relaterad. Om du arbetat men inte kan fortsätta med det.
