Munta bettfys

Question 1

4 typer av smärta?

Answer 1

Nociceptiv
Neurogen
Psykogen
Idiopatisk

Question 2

Riskfaktorer för kronisk smärta

Answer 2

Smärtduration
Antal smärtor
Katastrofering
Depression
Ångest

Question 3

Vad är refererad smärta

Answer 3

Smärtan uppfattas komma från ett annat område än själva skadeområdet. Beror på att smärttrådar jinvergerar på ryggmärgsnivå så att smärtsignaler fortleds i samma sekundärneuron = svårt för hjärnan att lokalisera smärtan

Question 4

Hur stor är rotationen?

Answer 4

25 mm

Question 5

Förklara skillnaden mellan balanskontakt och balansinterferens?

Answer 5

Balanskontakt= innebär att tänderna inte bara har kontakt på arbetssidan utan även på balanssidan. Kontakt på arbetssidan och balanssidan
Balansinterferens= kontakt på bakanssidan men inte på arbetssidan

Question 6

Vilka kontakatförhållanen är acceptabla op arbetssidan (laterutrusionssidan)

Answer 6

Hörntandslyft eller gruppkontakt. Hörntandslyft= sker på kanin (om rörelsen sker åt hö 13). Gruppkontakt= incisiver och premolarer kan ingå

Question 7

Etiologiska huvudgrupper för bttfysproblem

Answer 7

Anatomiska: instabilt bett, malocklusioner, överrörlighet etc
Neuromuskulära: överbelastning, ischemi, mikrotrauma
Psykologiska: stress, depression etc

Question 8

Reducerad gapförmåga kan bero på….

Answer 8

Postinjection trismus
Myogen hämning
Artrogen hämning
Osseös hämning
Fraktur
Infektion

Question 9

Kliniska fynd vid posinjection trismus

Answer 9

Trismus
Endast smärta vid forcerad gapning
Oinskränkta horisontella rörelser
Ingen deviation
Ingen palpationsömhet
Bettet stämmer

Question 10

Etiologi postinjection trismus

Answer 10

Trismus pga blödning i vävnad. Fibrösa stråk i muskeln = återställd inom 2-3 mån

Question 11

Kliniska fynd vid myogen hämning

Answer 11

Reducerat gapomfång
Stort end-feel
Palpationsömhet
Triggerpunkter
refererad smärta

Question 12

Etiologi till mogen hämning

Answer 12

Överbelastning
Ischemi
Mikrotrauma med frisättning av smärt och inflammationsmarkörer

Question 13

Artrogen hämning kan bero på….

Answer 13

Artalgi/artrit
Diskdisplacering utan återgång
Strukturella förändringar ex pga degenerativ ledsjukdom

Question 14

Kliniska fynd vid artit

Answer 14

Reducerad gapförmåga
Smärta förstärks vid gapning
Palpömt över käkled
Ocklusionsförändirngar kan förekomma

Question 15

Osseös hämning kan bero på…..

Answer 15

Intraartikulär förändring (ankylos) eller exartikulär förändring (förstorad procccus coronoideus)

Question 16

Kliniska fynd osseös hämning..

Answer 16

Kraftigt reducerad gapförmåga
Litet eller inget end-feel
Oftast utan smärta

Question 17

Svårt att stänga munnen kan bero på…..

Answer 17

Käkledsluxation
Käkledsfraktur

Question 18

Kliniska fynd vid käkledsluxation

Answer 18

Plötslig debut
Smärta
Om unilateral=deviation åt kontralateral sida

Question 19

Definition av käkledsluxation

Answer 19

Kondylen befinner sig framför tuberkelns nedersta punkt

Question 20

Svårt att bita ihop (bettet passar inte kan bero på)…

Answer 20

Akut käkledsartirit
Diskdisplacering utan återgång (avstånd mindre på sjuka sidan=hårdare kontakter)
Iatrogena bettförändringar
Strukturella förändringar = bett öppnar sig frontalt

Question 21

Etiologi och riskfaktorer diskdisplacering med återgång

Answer 21

Trauma: mikrotrauma (tandpressning), makrotrauma
Hypermibilitet
general ledsjukdom
Kvinnligt kön

Question 22

Vad ska vi göra vid käkledsknäppningar

Answer 22

Informera
Försöka undvika knäppningar
Rörelseträning
Stabiliseringsslena
Reponeringsskena vid intermittenta låsningar och vaknar låst

Question 23

Vad beror olika typer av käkledsknäppningar på?

Answer 23

Inkoordination av muskel/disk=oregelbunda knäpp
Diskdisplacering med återgång= en knäppning tidigt vid translation och en sent vid stängning
Hypermobilitet=tuberkelknäpp. Sent klick och ofta defelktion
Strukturella förändringar= knäppning både vid öppning och stängning i samma position av käke

Question 24

Undersökningar för att skilja på muskulära/artogena problem?

Answer 24

Töjning maxgap: mjukt end-feel=tyder på muskulär
Protrusion: om deflektion= käkled involverad
Lateritrusion: om beg kontralateralt tyder det på käkledsengagemang

Question 25

Långvarig smärta?

Answer 25

3-6 mån Är en egen sjukdom i sig

Question 26

Varför blir smärtan långvarig? (riskfaktorer)

Answer 26

Smärtduration Antal smärtor Smärtintensitet Central sentisering Depression Personlighetsdrag Sociala faktorer

Question 27

Förklara myalgi för patient

Answer 27

Lokal muskelsmärta antingen i kind eller tinning orsakad av käkrörelser. Smärtan orsakas av att muskeln är överbelastad (som träningsvärk) pga syrebrist i muskeln = ont

Question 28

Förklara diskdisplacering med återgång för patient

Answer 28

Där uk sitter fast i huvudet har vi en käkled precis som i knät. Leden ligger vanligtvis på en disk. I ditt fall ligger disken framför ledhuvudet när du är i vila. Vid gap sker ett knäpp då ledhuvudet hoppas upp på leddisken. När du sedan ska stänga glider ledhuvudet av disken

Question 29

Rotationsrörelse

Answer 29

Kan beskrivas som en kropp som rör sig runt sin egen axel. Sker i nedre ledkammaren. Ofta förenad med translation. Rotation sker vid sidorörelse på laterotrusionssidan

Question 30

Translationsrörelsen

Answer 30

Då käkleden glider ner på tuberculum articulare Övre ledkammaren

Question 31

M temporalis ursprung och fäste

Answer 31

Ursprung Planum temporale Fäste proc coronoideus

Question 32

M masseter ursprung och fäste

Answer 32

Ursprung: okbågen främre 2/3 Fäste: ramus

Question 33

Munslutande muskler

Answer 33

masseter, temporalis, pterygoideus medialis

Question 34

Munöppnande muskler

Answer 34

digastricus, pterygoideus lateralis

Question 35

Suprahyoidala muskler

Answer 35

4 muskler placerade ovanför os hyoideum digatricus, stylohyoideus, mylohyoideus, geniohyoideus

Question 36

Käkledens vanligaste sjukdomar..

Answer 36

Diskrelaterade tillstånd Ledsmärta (artalgi=smärta i led, artit=inflammation i led) Degenerativ ledsjukdom (artros, med eller utan artalgi) Reumatiska sjukdomar (RA, psoriasisartrit etc) Hypermobilitetstillstånd (subluxation, luxation) Hypomobilitetstillstånd (ankylos) Fraktur Neoplasm Medfödda tillstånd

Question 37

Prevalens för knäppningar

Answer 37

30%

Question 38

Prevalens krepitationer

Answer 38

4-7%

Question 39

Vad är käkledsartit

Answer 39

inflammation i käkleden

Question 40

Vilken uppdelning kan göras för käkledsartit

Answer 40

Lokal: Synovit/kapsulit Traumatisk artit Sekundär Infektiös artit Systemisk: RA Gikt Psoriasisartit

Question 41

Symtom och fynd vid käkledsartit

Answer 41

Smärta vid rörelse Ev vilosmärta Ev refererad smärta till öron Ofta inskränkt gapförmåga Bettförändingar kan förekomma (anteriort öppet om bilateral nedbrytning, unilateral nedbrytning ger öppet på kontralaterala sidan)

Question 42

Kan synovit och kapsulit urskiljas kliniskt?

Answer 42

NEJ

Question 43

Riskfaktorer sömnapne

Answer 43

Övervikt Anatomi Alkohol och vissa mediciner Ålder, kön Sovställning

Question 44

Terapi vid sömnapne

Answer 44

Viktnedgång Tunghållare Kirurgi CPAP (gold standard) Antiapneskena

Question 45

Vilka röntgenundersökningar vill vi använda för att påvisa degenerativ ledsjukdom

Answer 45

CBCT=käkled om den är skrovlig MR=diskenV

Question 46

varför tänjer man?

Answer 46

Puttar undan disk (ej för att tänja musklerna)

Question 47

Mikrotrauma

Answer 47

Ex pressar tänder kan liknas vid parafunktion

Question 48

Somatosensorisk us av trigeminus

Answer 48

Undersöka sidoskillnader i sensorisk avseende beröring (a-beta), kyla (a-delta), pin-prick (c-fibrer) samt wind-up. Ändrad sensorisk kan tyda på nervskada

Question 49

Vilket bett passar shoreplåt bra till?

Answer 49

Djupt bett Tungparafunktion Stort höb

Question 50

Reponeringsskena

Answer 50

Till patienter med mycket besvärande käkledsknäppningat och eller vid diagnosen intermittent diskförskjutning utan återgång. Styr in käken i protruberat läge