nervsystemet Flashcards

b (38 cards)

1
Q

CNS

A

Centrala nervsystemet: hjärnan och ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

PNS

A

Perifera nervsystemet: övriga nerver som förgrenar sig ut i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sensoriska nerver

A

Nerver som leder impulser från sinnesorgan i rikting mot CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Motoriska nerver

A

CNS tolkar de inkommande signalerna från de sensoriska nerverna och när vi reagerar sänds impulser från CNS till bl.a muskler. Dessa nerver kallas motoriska nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Somatiska och autonoma nerver

A

Viljestyrda och icke viljestyrda motoriska nerver. De autonoma går att dela upp i parasympatiska och sympatiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Autonoma nerver

A

De utgår från hjärnstammen och ryggmärgen. Parasympatiska (vid vila)
Sympatiska (vid fysisk aktivitet). Dessa påverkar samma kroppsdelar, men har motsatt effekt.
Sympatisk → pupillen vidgas, hjärtats slag takt ökar, urinblåsan hämmas, mindre magsaft
Parasympatiska → pupillerna sluts, hjärtats slag takt sänks, urinblåsan stimulerar, mer magsaft i magen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Medvetna reaktioner

A

Styrs av hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Reflexer

A

När vi reagerar utan att vi är medvetna om vad som händer. Nervimpulser leds i en nerv till ryggmärgen och där överförs impulserna direkt till en annan nerv som är ansluten till respektive muskel. I ryggmärgen leds även en impuls till hjärnan och vi förstår vad som hänt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Medfödda reflexer

A

Reflexer vid föds med som till exempel att blinka eller gå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Inlärda reflexer

A

Rörelser som sker automatiskt efter att man lärt sig det, som att simma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nervceller

A

Leder impulser genom nervsystemet. De består av en cellkropp, dendriter, axon, myelinhölje, nervändslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dendriter

A

leder impulser mot cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Axon

A

Leder impulser från cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Impuls

A

Är en form av elektriska impulser. Cellmembranet i .tex en dendrit påverkas så att det släpper igenom vissa joner genom att jonkanalerna öppnas. Därmed ändras laddningsskillnaden mellan cellmembranets båda sidor vilket i sin tur påverkar angränsade cellmembran att släppa in joner och på så sätt sprids det förändrade laddningstillståndet och utgör en nervimpuls

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nervändslut

A

Finns i änden av en axon. Via dessa överförs nervcellens impulser till andra celler som den har kontakt med. Det kan vara en annan nervcell, en muskelcell eller en körtelcell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Längsta nervceller

A

De som leder impulser från ryggmärgen till musklerna som styr våra tår. Dessa nervceller har cellkropparna i ryggmärgens nedre del och leder impulserna genom sina axon som kan vara över en meter långa.

17
Q

Myelinhölje

A

Många nervceller har sina axon klädda med myelinhölje. Dessa har bildats av speciella celler(gliaceller) som har “rullat” sig runt axonen. Höljet består till största delen av lipider och kan liknas vid isolering kring en elkabel.

18
Q

Noder

A

utmed myelinhöjet finns många avbrott, noder, där axonen är oskyddad. De gör att en impuls inte behöver vandra kontinuelrligt genom hela axonen utan kan istället hoppa fram från den ena noden till den andra och därmed leds impulsen extra snabbt.

19
Q

Hur snabbt färdas impulser?

A

Med myelinhölje: 100m/s
Utan: 1m/s

20
Q

Hur skadas höljet?

A

Vissa lösningsmedel som ingår i bl.a lacker, lim och avfettningsmedel är skadliga för nervsystmet genom att de löser upp myelinhöljets lipider. Andas man in sådanna ämnen riskerar obotliga skador i form av darriga muskelrörelser, minnesförlust och psykiska besvär.

21
Q

Nerver

A

En nerv innehåller många parallella nervceller. I synnerven som är en tjock nerv ingår över en halv miljon nervceller.

22
Q

Synapser

A

Där nervceller överför impulser till andra celler finns speciella kontaktställen som kallas synapser. i en synaps ingår ett nervändslut samt en del av ytan hos den cell som är mottagare för impulserna, men det finns ingen direkt sammanfogning mellan de två. Mellan slutet och mebranet finns ett vätskefyllt mellanrum som kallas synpasspalt.

23
Q

Hur fungerar en synaps?

A

En elektrisk nervimpuls kan inte passera en synaps. Därför överförs signalerna istället på kemisk väg med hjälp av signalämnen som förvaras i små blåsor i nervändsluten. När en nervimpuls når ett slut tommer detta ut signalämne i synapsspalten. Sedan kan signalämnet bindas till passande receptorer som finns i cellmembranet på mottagaren. När detta händer utlöser receptorerna ett svar hos mottagren. om en musklecell –> dra ihop sig

24
Q

Viktiga enzymer

A

Signalämnen som har tömts i en synapsspalt hinner bara vara verksamma under någon tusendels sekund innan de bryts ner av enzymer. Denna funktion är mycket viktig annars hade signalämnena tillåtits vara kvar och mottagarcellerna aktiverats kontinuerligt –> muskelkramper.

25
Olika sorters signalämnen
Acetylkolin, Dopamin, Endorfiner
26
Acetylcolin
Vanligaste ämnet och Styr muskelceller. Krigsföring: nervgaser hämmar det enzym som spjälkar acetylcolin och de hamnar i kramptillstånd. Naturen: Ämnen kan blockera de receptorer som binder aceltylcolin --> förlamad skelettmuskulatur.
27
Dopamin
Nervceller som avger dopamin ingår i hjärnans belöningssytem. Oftats från mat, motion, sex, men det varierar Alkohol och droger ger liknande effekt och är ofta starkare vilket gör skada genom attt belöningssystemet anpassar sig och man känner sig beroende av drogen och prioriterar den över allt annat.
28
Endorfiner
Också kopplat till belöningssystem Skickas ut efter träning och skratt och framkallar precis som morfin vällustkänslor och de dämpar smärta. Morfin, opium och heroin liknar endorfiner och får kroppenupprepade doser av dessa opiater svarar hjärnan med att sänka produktionen av endorfiner.
29
Hjärnan
Skyddad innaför kraniet och omges av hjärnhinnor och vätska som dämpar eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är mcyket mjuk och består till stor del av nervceller. Vi delar in den i storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Den väger ca 1,3 kg och utgör 20% av kroppens energiomsättning.
30
Storhjärnan
Delad i två halvor: Vänster - fakta, höger - konstnärlig. De är förgrenade med miljontals nervceller som löper genom hjärnbalken.
31
Grå barken
Flertalet nervceller i storhjärnan har sina cellkroppar samlade nära ytan i den så kallade grå barken. Denna veckas under fosterutvecklingen och får därmed utrymma för extra många nervceller. Det äe hvudsakligen den som tänker och lagrar minnen.
32
Vit substans
Finns innanför den grå barken. den innehåööer nervecellernas axon som är klädda med lipidrika myelinhölje.
33
Centra
i storhjärnans bark finns centra som tar emot signaler från respektive sinnesorgan via sensorikska nerver. Dessa centra är samlade i den bakre halvan av storhjärnan bakom den så kallade centralfåran. Det är alltså storhjärnan som framkallar våra upplevelser av bl.a bilder och ljud. De viljestyrda musklerörelserna kontrolleras av centra i storhjärnans främre halva.8motorisk centra) De motoriska nervbanorna som utgår från detta rörelsecentrum korsar varandra i den förlängda märgen.
34
Lillhjärnan
Samordnar impulserna från våra olika sinnesorgan. Tack vare denna samordning får skelettmusklerna rätt information så att de håller kroppen i balans och rörelserna blir mjuka och riktiga. Den sitter i nackloben och påverkas av alkohol.
35
Hjärnstammen
De nedre och centrala delarna av hjärnan kallas hjärnstammen. Den reglerar olika autonoma(självgående) funktioner och förbinder ryggmärgen med hjärnan. Vi delar in den i talamus, hypotalamus och förlängda märgen.
36
Talamus
Utgör väggen som finns på ömse sidor om ett vätskefyllt hålrum under hjärnbalken. Hit kommer signaler från kroppens olika sinnesorgan och kopplas vidare till lämpliga centra i storhjärnan
37
hypotalamus
Finns under talamus och reglerar bl.a blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning, vätskebalans, aptit, tarmkanlens rörelser, sexualfuntioner och sömn. Den är dessutom kopplad till hypofysen
38
Förlängda märgen
Finns centra som via reflexer styr t.ex andningsrytmen och fördelningen av blod till de olika kroppsdelarna.