Våra sinnen

Question 1

Våra sinnen

Answer 1

Fem stycken: Smak, Lukt, Känsel, Syn, Hörsel

Question 2

Smak och lukt

Answer 2

Sinnesceller som är samlade i smaklökar sitter på tungan och reagerar på ämnen som är lösta i saliv. Vi kan känna följande smaker med tungan: Sött, Salt, Surt(innehåller väte), Beskt, Umami

Samarbetar med luktsinnet
10 000 olika dofter
Går upp direkt till hjärnan. Filtreras inte till skillnad från andra sinnen

Question 3

Känsel

Answer 3

Känselkroppar: sitter framförallt i läderhuden. Sinnescellerna kan känna: Värme, kyla, tryck, beröring

Detta i kombination med att ett kemiskt ämne triggas igång kan vi känna smärta

Question 4

Ögats olika delar

Answer 4

Ligger inbäddade i fett i kraniets ögonhålor och styrs av sex viljestyrda muskel. Näthinna, synnerv, åderhinna, senhinna, hornhinna, regnbågshinna, pupill, lins, kammarvätska, glaskroppen, gula fläcken, blinda fläcken

Question 5

Senhinna

Answer 5

Är det vi kallar ögonvitan

Question 6

Hornhinnan

Answer 6

Senhinnan övergår till hornhinnan som är genomskinlig och sitter längst fram i mitten. innehåller inga blodkärl → inget immunförsvar i hornhinnan → kan enkelt transplanteras

Question 7

Åderhinnan

Answer 7

Innehåller rikligt med blodkärl.

Question 8

Näthinnan

Answer 8

Innersta hinnan där sinnescellerna finns. De reagerar för ljuset och sänder impulser via synnerven till hjärnan

Question 9

Regnbågshinna

Answer 9

Kallas även iris, är pigmenterad och reglerar hur mycket ljus som komme rin i ögat. Det sker genom en muskel som reglerar öppningen, dvs pupillens, diameter

Question 10

Lins

Answer 10

Sitter mellan hornhinna och regnbågshinnan bakom pupillens öppning. Det är en konvex lins och bryter ljus för att hamna så nära gula fläcken som möjligt

Question 11

Glaskroppen

Answer 11

Ögats inre är fyllt med en genomskinlig geleartad massa kallas glaskroppen

Question 12

Gula fläcken

Answer 12

sinnescellerna mer konsentrerade där

Question 13

Blinda fläcken

Answer 13

Är där synnerven övergår till näthinna och där finns inga sinnesceller

Question 14

Inställning av skärpa

Answer 14

Linsen är upphängd i en ringformad muskel med hjälp av trådar. Nära håll -> tjock lins och kort brännvidd –> spänns musklen så den drar ihop sig –> trådarna slappa. Långt håll –> tunnare lins –> muskeln slappnar av -> trådarna spänns och drar i linsen

Question 15

Tappar

Answer 15

Sinnescell i näthinnan. Är färgkänsliga och regerar på blått, rött och grönt

Question 16

Stavar

Answer 16

Sinnesceller i näthinnan. Reagerar för olika grader av ljus och ger ett svartvitt seende. Är ljuskänlsiga och fungerar bättre än tappar i mörker

Question 17

Mörkerseende

Answer 17

Mörka pigmentceller förhindrar reflexer som försömrar skärpan. Vissa djur har inte dessa och på så sett reflekteras ljuset och passerar sinnescellrna en gång till –> bättre mörkerseende

Question 18

Direkt och indriekt seende

Answer 18

Den är bara en liten del av synfältet som är skarpt. Den delen avbildas på den gula fläcken där det finsn extra många tappar som ger detaljrik information. Det är vårt direkta seende. Resten avbildas av resten av näthinnan där sinnescellerna är glesare och är framförallt stavar som ger en mer otydlig bild. Detta kallas indirekta seende.

Question 19

Djupseende

Answer 19

Din hjärna tar emot en bild av varje öga. Desto närmre ett föremål är desto mer olika är bilderna. Två ögon –> bättre djupseende.

Question 20

Översynt

Answer 20

Fokus bakom näthinnan
Ser dåligt på nära håll
Kompenserar med en konvex lins

Question 21

Närsynt

Answer 21

Fokus innan näthinnan
Ser dåligt på långt håll
Kompenserar med konkav lins

Question 22

Astigmatism

Answer 22

Hornhinnan eller linsen ojämn
Raka linjer upplevs inte som raka, dåligt mörkerseende. Kompenseras med glasögon

Question 23

Grön starr(glaukom)

Answer 23

högt tryck i ögat pga av att det dränerar dåligt, skadar synnerven. Behandlas med ögondroppar

Question 24

Grå starr

Answer 24

Grumling av linsen. Kan opperaras bort och ersättas med en konstgjord.

Question 25

Örats funktion

Answer 25

Omvandla ljudvågor till nervimpulser

Question 26

Ytterörat

Answer 26

Fångar upp ljudvågor och består av öronmusslan, hörselgången och trumhinnan.

Question 27

Mellanörat

Answer 27

Tre hörselben: hammaren, städet, stigbygeln. Hörselbenen som är ledade mot varandra överför trumhinnans rörelser till innerörat. De fungerar som hävstänger så att rörelserna förstärks. Mellanörat = ljudförstärkare

Question 28

Innerörat

Answer 28

Örontrumpeten: från innerörat ner i svalget. Finns för att utjämna tryck i örat. Hörselsnäckan: Består av en spiralvriden gång fylld med vätska som påverkas av hörselbenens svängingar. När vibrationerna sprids i vätskan påverkas i sin tur hörselcellerna som finns inne i snäckan och de alstrar då impulser som skickas genom hörselnerven till hjärnan. Båggångarna, Hinnsäckar

Question 29

Balanssinnet

Answer 29

Balansorganen utgörs av innerörats båggångar och hinnsäckar

Question 30

Båggångarna

Answer 30

I innerörat finns tre båggångar fyllda med vätska. På insidan sitter en grupop av sinneceller fast i väggen med en gemensam mössa av gele. När du rör på dig följer båggångarna med i rörelsen men inte vätskan, vilket gör att mössan att bölja fram och tillbaka och på så sätt känner sinnescellerna av rörelserna och skickar impulser till hjärnan.

Question 31

Hinnsäckar

Answer 31

Mellan båggångarna och hörselsnäckan finns en förgård med två hinnsäckar. I botten finns grupper av sinnesceller inbäddade i gele tillsmmans med korn av kalk. När du lutar på huvudet vill geleklumpen glida ner vilket påverkar sinnescellerna att skicka signalern till hjärnan. Den påverkas också och du ändrar hastighet i en viss rikting -> känna acceleration och inbromsning.