Neurodegenerativa sjukdomar Flashcards

1
Q
  • Normalt åldrande
  • Lindrig kognitiv störning
  • Ångest, oro
  • Stress, utbrändhet
  • Depression
  • Förvirringstillstånd (konfusion)
  • Hjärntumör. Annan kroppslig sjukdom
  • Demenssjukdom

Olika orsaker till?

A

Sviktande kognitiv förmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Smygande insjuknande
  • Progressivt förlopp
  • Selektiv död/dysfunktion av nervceller
  • Förlust av autonomi och ADL
  • Förkortar livslängden (duration i genomsnitt 10-20 år)

Kännetecknande för?

A

Neurodegenerativa sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka olika typer av demenssjukdomar brukar man prata om och vilka är vanligast?

A
  • Alzheimers – 45 %
  • Vaskulär demens 25 %
  • Blandtyp 10 %
  • Frontallobsdemens 10 %
  • Övriga 10 % – där stor del är Parkinson
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Avser en grupp av olika extracellulära proteininlagringar med
    • Gemensamma morfologiska egenskaper
    • Affinitet för specifika färgämnen
    • Ett karaktäristiskt utseende under polariserat ljus

Vad beskrivs?

A

Amyloid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Alla proteiner som bildar amyloid är?

A
  • veckade –> gemensamma ultrastrukturella och fysikaliska egenskaper, trots olika aminosyrasekvenser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Amyloidos omfattar de kliniska sjukdomar som orsakas direkt av lokaliserad eller systematisk amyloidinlagring

Förekomst av amyloid betyder inte att?

A

Man har amyloidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad visar bilden?

A

Lewy bodie i substantia nigra vid Parkinsons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad visar bilden?

A

Alzheimers – B-amyloid (kan också finnas tau)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad visar bilden?

A

Neurofibrillary tangle (NFT) formation in the CA1 region of the hippocampus is one of the early events in the pathogenesis of Alzheimer’s disease (AD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Protein felveckningssjukdomar

Ett specifikt protein kan inte utföra sin normala funktion på grund av felväckning vilket kan göra att det?

A
  • Inte är tillräckligt stabilt
  • Inte transporteras till rätt lokal
  • Aggregerar (även korrekt vikt) ofta med andra proteiner, vilket kan ge amyloida sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  • Vid neurodegenerativa sjukdomar försämras interaktion mellan aggregerade proteiner och cellulära komponenter

Associerat med?

A

Förhöjd oxidativ stress (men okänd mekanism)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur leder felväckning till aggregat?

A
  • Startar med att de felväckade peptiderna bildar oligomerer som aggregerar vidare till fibriller (ses i mikroskop i cellerna)
  • Oligomererna är det skadliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Symptom
    • Progressiv kognitiv nedsättning, till exempel minne (vanligast hos äldre), tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk
    • Yngre större blandning av symtom med ex ordglömska, första minnesstörningen som uppträder kallas för episodisk närminnesstörning, vilket betyder att man har svårt att komma ihåg saker nära i tiden rörande en själv. Sedan kommer gradvis övriga kognitiva symptom

Symptom på vad?

A

Alzheimers sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar bilden?

A

Alzheimers – B-amyloid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara patofysiologin vid alzheimers

A
  • Ansamling av extracellulära plack (B-amyloid) och neurofibrilärnystan (tau)
    • Nedsatt nedbrytning
  • Detta ger cellskador, synapsskador, inflammation och nervcellsdöd
    • Hippocampus drabbas tidigt i förloppet
    • Hjärnatrofi med förlust av vit substans
    • Kognitiv förlust
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad visar bilderna

A

Skador vi alzheimers

  • Normal hjärna till vänster, till höger ses mindre neuron och kvarvarande neuron har mindre utskott liksom ökning av gliaceller (pga inflammatorisk process)
    • Detta ger störningar i olika neurotransmittorsystem
    • Acetylkolin-, glutamat- och monoaminerga system
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad visar bilden?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • B-amyloid
    • Vanligt protein
      • Bildas ifrån Amyloid precursor protein (APP)
      • Åtta olika isoformer med upp till 770 aminosyror
    • Funktion – Receptor, adhesionsmolekyl, ligand
    • APP bildas i ER och transporteras till golgi:
      • Sedan transport till ytan av cellen där det kan Intermembraniseras
      • Transport direkt till endosomer
        • Tillbaks till golgi
        • Eller brytas ned till lysosomer
        • Frisättas med exosomer
      • På olika ställen i dessa transportmöjligheter kan klyvning ske

​Förklara

Förklara också genetisk risk gällande klyvning

A
  • Vanligast att det klyvs på ytan av alfa-sekretas (ADAM10) varpå gamma-sekretas klyver det vidare till andra delar
  • Mindre vanligt är Beta-sekretasklyvning (BACE1) varpå gamma-sekretas klyver vidare till Beta-amyloid
    • I nervceller sker mkt av klyvning nära synapser
  • Vilken väg det tar beror delvis på enzymerna men också på APP
    • Familjär form av Alzheimers har mutationer framför allt vid klyvningssites (alfa-sekretas, gamma-sekretas och beta-sekretas sites) vilket påverkar sannolikhet för klyvning
    • Finns även skyddande mutation vid beta-sekretassite
    • Denna teori stämmer tyvärr inte lika bra på alzheimers hos människa gällande läkemedel – funkar däremot okej på mus. Kan bero på att teorierna är fel, att det inte räcker att angripa dessa mekanismer alternativt att vi går in för sent (sjukdomen kan börja kanske 30 år innan symptomdebut)
  • Så klyvning och lokalisation är komplext liksom då var beta-amyloid hamnar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Alzheimers

  • Giftig variant
    • Tidigare var teorin att plack var det farliga, men vad tror vi nu?
A
  • Troligen är det de mindre aggregaten (beta-amyloid) som är skadande för nervcellerna
20
Q

Riskfaktorer vid alzheimers sjukdom?

A
  • Hög ålder
  • Ärftliga faktorer
    • Genetisk variant av apolipoprotein E (epsilon-4)
  • Vaskulära riskfaktorer – (högt BT, diabetes, rökning, övervikt, höga blodfetter), kan kopplas till både vaskulär demens och Alzheimers sjukdom
  • Kvinnligt kön (sett till hela livet), låg utbildningsnivå, egentlig depression tidigare i livet, bristande socialt nätverk, stimulansfattig miljö, skalltrauma
    • Kanske ökad risk att symptomen syns eftersom den kognitiva reserven är grundare
21
Q

Vad ses som skyddande faktorer för att inte drabbas av alzheimers sjukdom?

A
  • Långtidsbehandling med NSAID, östrogen, statiner
  • Fysisk aktivitet
22
Q
  • Riskfaktorer Alzheimers
    • Hög ålder
    • Ärftliga faktorer
      • Genetisk variant av apolipoprotein E (epsilon-4)
      • Finns också skyddande genvarianter
  • Normal funktion
    • ApoE – lipidtransportör som binder till LDL och LRP-receptorn
    • ApoE är viktig för utväxt och reparation av nervceller och neuriter

Så vad är den patogena mekanismen?

A
  • Binder beta-amyloid –> deposition
  • Minskar neuritutväxt
  • Synapsskador och cytoskelett (möss)
  • Minskad synapsregeneration (möss)
  • Ökat S-kolesterol och LDL (riskfaktorer)
23
Q

Symptom vid Parkinsons sjukdom?

A
  • Vilotremor, rörelser blir Tremor 30 % (vilotremor)
  • Rigiditet (stelt både vid böjning och sträckning i handled)
  • Rörelsefattighet (bradykinesi)
    • Minskad mimik vanligt
    • Symtomen börjar ofta på ena sidan
  • Förstoppning och anosmi kan komma flera år före de motoriska symtomen.
24
Q
  • Genetiska faktorer, miljöfaktorer i samspel med skyddande faktorer utgör etiologin för Parkinson
  • Patogenes
    • Proteasomdysfunktion ger proteinaggregering
    • Cellulär dysfunktion
    • Inflammation
    • Apoptos
  • Ger sammantaget celldöd i pars compacta substantia nigra

Nämn två delar till i patogenesen som är viktiga

A

Lysosomdysfunktion

Mitokondriedysfunktion

25
Q

Parkinsons sjukdom

Vad är det som är sjukdomsdrivande och hur ansamlas dessa?

A
  • Alfa-synuclein
    • Sjukdomsdrivande
      • Störning i fragmentering och ansamling av alfa-synuklein som ger större inklusionskroppar vilka är toxiska och ger celldöd (kan också ses i autonoma nervsystemet)
    • Sprids mellan celler och ansamlas i Lewy-kroppar
26
Q
  • Cellulära transportmekanismer, nervceller transporterar ämnen via axonerna genom dynein och kinesin (loken som driver tåget), rälsen utgörs av cytoskelettet – mikrotubulidelen som stabiliseras av tau
  • Dynamisk process
    • Ibland är mikrotubuli instabila (eftersom det ibland ska bildas synapser, axoner ska växa osv)
    • Ibland stabilt, ex när axonerna ska hålla sin form men behöver ändå luckras upp något så transport kan ta sig förbi

Tau förekommer vid både Alzheimers sjukdom och frontallobsdemens

Vad är problemet med tau vid Alzheimers?

A
  • Tau kan fosforyleras och defosforyleras av kinaser, fosfataser som då gör att tau binder mer eller mindre hårt till mikrotubuli. Finns också olika splicingformer av tau som påverkar inbindning och därmed axonal transport
  • Tau binder med R1-R4 till mikrotubuli och finns alla fyra så binder den hårdare till mikrotubuli
    • Finns olika fosforyleringssiter som är viktiga vid Alzheimers
    • Tau blir HYPERFOSFORYLERAT vid Alzheimers och bindningen till mikrotubuli MINSKAR och AGGREGERING, liksom försämrad transport
      • Hyperfosforylerat tau aggregerar till paired helical filaments som kan aggregera vidare till
      • Neuro fibrillary tangles (NFT)
    • Distribution av tau kan förändras
      • Normalt sett finns inte mkt tau i cellkroppen men vid sjukdomen fosforyleras mer tau och hamnar i cellkroppen med dendriter och mindre i axon
27
Q

Vad visar bilden?

A

Tau

  • Neuro fibrillary tangles (NFT)
28
Q

Vad visar bilden?

A

Hyperfosforylerat tau aggregerat till paired helical filaments

29
Q

Övergripande problem neurodegenerativa sjukdomar

  • Fellveckade proteiner identifieras normalt och tas bort från cellen (eller lagras i aggresomer), kan även tas bort genom proteasomen eller lysosomen (förbundet med autofagi)

Så vad går fel vid neurodegenerativa sjukdomar?

A
  • När cellen åldras och än mer vid neurodegenerativ sjukdom så försämras dessa system
  • Cellen kompenserar då genom att öka autofagi men över tid så försämras aktiviteten/kapaciteten, systemen överbelastas vilket ger läckage av felveckade proteiner, ansamling till autofagosomer vilket driver på sjukdomsprocess, kan också ge spridning till andra celler
  • Mutationer kopplade till autofagi och lysosom-systemet finns vid neurodegenerativa sjukdomar
30
Q

Övergripande problem neurodegenerativa sjukdomar

  • Sortering av material som ska transporteras
    • Retromeren styr sortering av transport in och ut ur endosom

Så vad kan gå fel här?

A
  • Störningar i detta protein påverkar processning av neurodegenerativa proteiner och ökar risk för aggregering och ansamling av dessa
    • Familjära gener vid Parkinson är kopplade till autofagi och retromersystemet och kan leda till neurodegeneration
31
Q

Sammanfattning – orsaker till nervcellsskada och neurodegeneration

  • Orsaker
    • Mutationer
      • Familjära
      • Riskgener
    • Oxidativ stress
      • Felveckning av proteiner
      • Påverkan på system som ska ta hand om felveckade proteiner
    • Dysfunktion på nedbrytningssystem
    • Prion-transmission
    • Åldrande
  • Leder sammantaget till ökad mängd felveckade proteiner som cellen inte kan ta hand om vilket ger skador på cellerna

Men på vilket sätt ger detta skador på cellen?

A
  • Förändring i gentranskription
  • Störningar i axonal transport
  • Störningar i synaptisk transmission
  • Påverkad överlevnad av cellen
  • Gemensam karaktäristika
    • Ökade oxidativa vävnadsskador
    • Minskad mitokondrie och axonal transport
    • Progressiv cellatrofi och apoptos
    • Minskad neurotransmittor-produktion
    • Ökad mängd inflammatoriska lipidmediatorer
    • Ökad produktion av inflammatoriska cytokiner
    • Ackumulering av abnorma protein-fragment
    • Ökad tau-protein-fosforylering (i flera sjukdomar också)
32
Q

Vad visar flödesschemat?

A
  • APP-klyvning –> amyloid-beta troligen viktig initialt för processen à aggregerar och ger skada på cellerna
    • Kan också samlas som vaskulära depostioner och ge skador på blodkärl samt driva inflammation
  • Inflammationen återkopplar också till processen med ROS och samverkar
33
Q

Spridning av neurodegenerativ sjukdom

  • Neurodegenerativa proteiner kan spridas från en nervcell till nästa
    • Beta-amyloid, Tau, alfa-synuclein
  • Mekanismer för denna prionliknande spridning

Hur går detta till?

A
  • Monomerer bildar oligomerer som kan agera seeds och det skapas större aggregat (fibriller) kan sen fler monomerer fastna i, liksom att fibrillerna kan brytas isär och bli nya seeds som kan spridas till nästa nervcell (oklara mekanismer), ev
    • Exosomer
    • Fri frisättning och binder sen till ytmolekyler och senare ingång
34
Q

Spridning av neurodegenerativ sjukdom

  • Neurodegenerativa proteiner kan spridas från en nervcell till nästa
    • Beta-amyloid, Tau, alfa-synuclein
  • Mekanismer för denna prionliknande spridning
    • Monomerer bildar oligomerer som kan agera seeds och det skapas större aggregat (fibriller) kan sen fler monomerer fastna i, liksom att fibrillerna kan brytas isär och bli nya seeds som kan spridas till nästa nervcell (oklara mekanismer), ev
      • Exosomer
      • Fri frisättning och binder sen till ytmolekyler och senare ingång
  • Om nedbrytningssystemen fungerar så bryts aggregaten ner

Så spridningen i sig räcker inte, vad krävs mer?

A
  • Men kombination av svårnedbrutna aggregat och sjuk cell – SPRIDNING
    • Sjuk cell = gammal cell och/eller fel på nedbrytningssystem
35
Q

Selektiv vulnerabilitet i neurodegenerativa sjukdomar

Oklart varför

Vad menas med detta, ge också exempel

A

Specifik geografi i hjärnan

  • Alzheimers startar i hippocampus
  • Parkinsons i substantia nigra
  • Frontallobsdemens i frontallober
36
Q

Selektiv vulnerabilitet i neurodegenerativa sjukdomar

  • Oklart varför
    • Alzheimers startar i hippocampus
    • Parkinsons i substantia nigra
    • Frontallobsdemens i frontallober

Men vilka teorier har vi?

A
  • Olika typer av nervceller drabbas vilket kan tyda på att de fungerar på olika sätt och är känsliga för olika saker
    • Ytterligare skillnad är de genetiska förändringarna (familjära och riskgener)
      • Alzheimers – mkt rörande lipidmetabolism, immunsystemet, endosomer/lysosomer
      • Parkinsons – endosom/lysosom, inflammation, andra delar av immunsystemet, dopaminmetabolism, vesikelfusionsproteiner
    • Kombination av vilka cellulära system som blir dysfunktionella först samt vilka nervceller som är känsliga för dessa skador kan avgöra vilken sjukdom som utvecklas
37
Q

Huntingtons sjukdom

  • Ärftlig autosomal-dominant neurodegenerativ sjukdom
  • Huntingtin funktion
    • Viktig för cellulär transport längs mikrotubuli och aktinskelett
    • Påverkar också transkriptionsreglering
    • Påverkar autofagisystem

Vad är patogenesen?

A
  • Genen HTT på kromosom 4 kodar för enzymet Huntingtin och repeats av DNA-sekvensen CAG (glutamin) ger poly-Q-del på enzymet Huntingtin
    • Fler än 36 repeats ger symptom
    • Fler än 40 – full penetrans
    • Längden på repetition korrelerar till debutålder
  • Sjukdomsmekanism
    • Poly-Q-repeats (Huntingtin-svans blir förlängd) och det bildas toxiska fragment av denna som ansamlas i nervceller vilket leder till neurodegeneration
      • Obalans i direkt/indirekt väg
        • Striatopallidal degeneration – minskning av ex nukleus caudatus/putamen, ger bortfallen inhibition av globus pallidus externa och därmed minskad inhibition från globus pallidus interna så talamus blir för aktiverande och stimulerar ständigt till rörelser
38
Q
  • Kliniska symptom
    • Motorisk förmågedysfunktion
    • Kognitiv nedsättning
    • Psykiska symptom
  • Neurodegeneration av striatum
  • Patogenes
    • Mutation
  • Fördröjning – 15-20 år efter diagnos

Vilken sjukdom?

A

Huntingtons sjukdom

39
Q

Frontotemporallobs-degeneration

  • Vanlig orsak till demens – särskilt < 65 år (yngre)
  • Spektrum av olika kliniska bilder
    • Beror på vilken gen som muterat
    • Vilket protein som ansamlas
    • Vilken del av hjärnan som är drabbad
  • Olika uttryck beroende på geografi
    • Frontotemporal-demens
      • Bilateral symmetrisk degeneration av prefrontal samt främre temporalloberna

​Ge fler exempel

A
  • Semantisk demens
    • Bilateral atrofi av temporallobsspetsarna
  • Progressiv afasi
    • Degeneration av området kring fissura Sylvii
40
Q

Vad visar bilden?

A

Frontotemporallobs-degeneration

  • Inklusionskroppar av Tau TDP-43
  • Överlapp med atypiska Parkinsonliknande sjukdomar som ex ALS
41
Q

Vilken typ av beta-amyloid är dominerande vid neurodegenerativa sjukdomar?

A

Beta-amyloid 42

42
Q

Parkinson

  • Många icke motoriska symptom också, hur kan detta förklaras?
A
  • Störningar i hjärnstam sedan spridning till större delar av hjärnan – ingen degeneration men skulle kunna förklara förlust av luktsinne ex (ofta flera år innan motoriska symptom)
  • Vid progress tillkommer till slut kognitiva symptom
  • Likadant kan tankeverksamheten gå långsamt – ej demens!
43
Q

Läkemedel vid Parkinson?

A
  • Hindra dopa-dekarboxylas (perifert) och COMT
  • Tillförsel av levo-dopa (passerar BBB)
  • Hämma COMT/MAO-B (i hjärnan) så att mer levo-dopa kan tillvaratas och metaboliseras till dopamin
  • Dopaminagonister
44
Q

Vilka biverkningar ses vid Parkinsonmedicinering?

A
  • Medicinering kan leda till att man börjar köpa saker, inte sitta still
  • Degeneration och intermittent behandling (högre toppar), ger till slut överrörlighet (dyskinesi) med omväxlande stelhet
  • Serotonergt system påverkat med tiden
    • Negativa effekter av tablettbehandling, de dopaminerga cellerna blir för få och L-dopa tas istället upp av serotonerga nervceller vilket eventuellt leder till att serotonin blir åsidosatt, kan bli mer depressiva (apati, initiativlöshet) – liknar depression – är ej depression
    • Depressiva besvär ingår också i sjukdomssyndrom (förlångsamning, apati) – är ej depression
  • Noradrenergt system är inblandat i sjukdomsbilden liksom behandling (dopamin är ju föregångare till noradrenalin!)
    • Kognition, emotion och motorik
      • Koncentrationssvårigheter, ångest
      • Också inblandad i tremorfunktion då det finns kopplingar till lillhjärnan
45
Q

Vad heter området och vad har skett?

A

Substantia nigra - degeneration framför allt i pars compacta

46
Q
  • Ofrivilliga onormala rörelser (dyskinesier). Danssjuka – därför att de snabba rörelserna i händer och fötter kan liknas vid danssjuka
  • Huntingtons sjukdom
    • Anhopning av prevalens i vit population och områden dit de flyttat som Nordamerika/Australien
      • 7/100 000
    • Kromosom 4, autosomalt dominant (hälften av barnen drabbas)

Vad kallas dessa rörelser för?

A

Chorea