NHoI 10 banor Flashcards
1
Q
Det finns tre stora sensory tracts, vilka?
A
posterior column tract, spinothalamic tract och spinocerebellar tract
2
Q
first order neuron har sin cellkropp i?
A
dorsal root eller kraniel rot ganglion
3
Q
second order neuron har sin cellkropp i?
A
hjärnstammen eller ryggmärgen
4
Q
third order neuron gör detta
A
transporterar information från thalamus till cortex. Finns alltid i thalamus.
5
Q
vilka modalitter finns när det gäller känsel?
A
Touch, temperature, pain, crude touch.
6
Q
viktigt ämne för somatosensorisk specificitet
A
TRPA1
7
Q
Kan man använda capsaicin på
A
TRPV1
8
Q
den speciella form av energi som en receptor är mest känslig för kallas?
A
adekvat stimulus.
9
Q
vilka receptortyper finns det?
A
chemoreceptorer, noicicereceptors, termoreceptorer, mekanoreceptpore, fotoreceptorer och osmoreceptorer.
10
Q
receptorer med fria nervändar
A
smärta och temperatur.
11
Q
Vilken typ av receptor är vanligast vid de viserala organen?
A
fria nervändar, viktigast för noicereceptorer.
12
Q
var går touch, vibration, pressure och positions sense?
A
dorsal column pathway
13
Q
var går pain, therma sensations, crude touch och sexuell sensation?
A
spinothalamic pathway
14
Q
Hur länge måste det ha varat i smärtväg om det ska vara kroniskt?
A
3 månader
15
Q
frihet från smärta
A
analgesia
16
Q
reducerad känslighet för nociceptiva stimuli som innebär att man har en ökad smärttröskel
A
hypoalgesia
17
Q
ökad känslighet för nociceptiva stimuli, reducerad smärttröskel.
A
hyperalgesia
18
Q
smärta från bgrejer som inte är smärtsamma egentligen
A
allodynia, kan ske vid tex en skada på huden.
19
Q
smärta inom ett visst innervationsområde.
A
neuralgia
20
Q
vilka smärttyper finns det?
A
nociceptiva (orsakad av vävnadsskada), inflammatorisk, neuropatisk och funktionell(som typ fibromyalgi)
21
Q
faktorer som påverkar smärttröskeln
A
gener, kön, ålder, hormonella faktorer.
22
Q
vilken skala kan man kolla smärta på
A
visual analogue scale.
23
Q
bana som kontrollerar rörelser i bål samt övre och nedre extremiteter
A
kortikospinalbanan/pyramidbanan
24
Q
ett motorneuron+ fibrerna det innerverar
A
motorisk enhet
25
kärna av motorneuron som innerverar en muskel
motorpool
26
synapsen mellan efferenta terminaler och muskelfiberns membran
neuromuskulära synapsen
27
postsynaptiska membranet på muskelfibern
motorändplatta.
28
vilka basala ganglier finns?
```
1/ svanskärnan (nucleus caudatus)
2/ skalkärnan (putamen)
3/ accumbenskärnan (nucleus accumbens)
4/ bleka kärnan (globus pallidus)
5/ subthalamiska kärnan (nucleus
subthalamicus)
6/ svarta kärnan (substantia nigra)
```
29
lillhjärnans funktioner
balans, koordination, muskeltonus och sensorimotorisk inlärning
30
vilka tre kortikala delar på cerebellum finns?
Cerebrocerebellum (störst) Spinocerebellums, , Vestibulocerebellum
31
vilka tre pedunklar finns?
övre, mellersta och nedre.
32
tre djupa kärnor i lillhjärnna
dentatus(störst), interpositus och fastigus.
33
cell med flest synapser till sig i cerebellum?
purkinjeceller.
34
celler som är störst till antalet i nervsyetemet
kornceller.
35
problem vid oordning bland purkinjecellerna
ostadig gång
36
signalerar önskad aktivitet
och information om aktuellt läge till
celler i djupa kärnan och kornceller
mossfibrer
37
Axonerna bildar korgar runt målcellens
| (Purkinjecellens) cellkropp
basket cells
38
Anses vara lilla hjärnans mest komplexa celltyp med
möjlighet att fungera både som "strömbrytare"
och modulerare av Purkinjecellernas aktivitet.
golgiceller
39
Små-medelstora nervceller, strödda i de ytligare
| delarna av cerebellum
stjärnceller
40
vilken sensorik korsar redan i ryggmärgen?
Smärta och temperatur
41
vilka projeekterar in till dorsalhornet?
C-, ad- och Ab-low threshold mechanoreceptors
42
Vilka grupper innerverar muskelspindlar? Var kopplar de till motorneuron?
Ia och II afferenter projekterar in till ventrala ryggmärgen
43
vilka grupper innerverar golgi tendon organs?
Ib men även II kontaktar interneuroner
44
Den grå massan är indelad i så många lamina och sensoriska axon terminerar dessa medan nociception terminerar dessa av dem?
10/1-6/1-2
45
När man vänjer sig vid en viss sensorik?
adaption
46
adapterar snabbt?
fasiskt som taktila receptorer
47
adapterar långsamt?
toniskt, muskelstretchreceporer. joint proprioceptors
48
Skillnad receptor/generatorpotential mot actionspotential?
graderad
ingen all or none.
kan summeras
unpropagated
49
sensoriska fibrer vilka är myeliniserade? vilka inte?
1(AB),2, 3 är myeliniserade (Ia är störst och snabbast)
| 4 är omyeliniserat, långsammare
50
vad gör proprioceptorer? var finns dem?
känner av kroppsposition och extremiteterna.
finns i GTO, muskelspindlar mekanoreceptorer i leder. jobbar tillsammans med vestibulära organ och syn för att hålla kroppsposition
51
beskriv spatial discrimination, finns två typer
One point discrimination. två punkter kopplar till en som innerveras aav flera.
two-point discrimination när två signaler själv går till hjärnan
52
beskriv lateral inhibition
När en signal inhiberar andra sekundära neuron närmast för att få bra perception
53
På vilka tre sätt är sensory tracts ordnade?
Efter modalitet
ssomatotopiska (site of origin)
medial-lateral rule
54
beskriv medial lateral rule:
De sensoriska neuron som kommer in lågt hamnar mer medialt i ryggmärgen.
55
Hur går Dorsal column pathway? Modaliteter
Går upp direkt utan att korsa ryggmärgen. korsar i medulla (2a neuron) Går med medial lemniscus pathway går till thalamus och sedan ut till barken.
mod: touch
vibration
position
56
Hur går spinothalamic pathway? Modaliteter
```
korsar direkt i ryggmärgen, delas i två anterior och lateral.
Mod:
Smärta
temperatur
crude touch
sexual sensations
```
57
hur går thalamokortikala banan?
korsar inte.
58
Relay nucleus for
| trunk& extremities. Vilken?
ventral posterior lateral nucleus
59
två principiellt skilda somatosensoriska banor?
specifika med en typ av somatosensorisk receptor
ospecifika med flera typer av somatosensoriska receptorer
60
Centrala mekanismer för hyperalgesia?
postsynaptiska neuron blir mer beredda än normalt att skicka nociceptiva impulser, har similaritet med LTP i hippocampus
61
Vilka fibers finns inom nociceptiva neuron?
A delta fibers 20 m/s aktiveras av high threshold mechanical och noxious heat.
```
C fibrer (1m/s) aktiveras av polymodal (thermal/chemical/mechanical stimuli)
Mekano intensitiva(noxious heat) ger vasodilatation och röd hud
```
62
Vad gör triptaner?
Är serotonin agonister, blockar släppet av CGRP och substans P från polymodala sensoriska neuron, människor med låg halt av serotonin kan vara mer känsliga för migrän
63
Vad händer troligen vid amputering? beskriv
Man får fantomsmärta, nerver kopplas om till närliggande områden med hjälp av neutrofa faktorer. Tar man på ansiktet kan det kännas där handen var.
64
descending pain modulation?
när vissa sensoriska input, leder till hämning av en annan. typ när rädslan är större än smärtan.
65
Beskriv mekanismen för analgesia
Stimulering av periaqueductal grå mass i midbrain aktiverra encephalin releasing hormones som projekterar till Raphe. % ht går till dorsal hornet och formar excitatoriska connecions med de inhibitoriska interneuronens interneuron som finns i lamina 2 som släpper ut enkephalin eller dynorpin opoid nt som binder till u receptorer
66
segmental pain modulation?
c fiber inhiberar inhibitoriska circuit neuron medan alfabetafiber stimulerar den. Medan båda stimulerar dorsal horn projection
67
Vad gör de basala ganglierna?
initering/avslut av rörelse
68
Vad gör hjärnstammen motoriskt?
grundläggande rörelse och kroppsställning.
69
neuron i motoriken?
Övre motorneuron kommando
interneuron i reflexer
nedre motorneuron som kopplar till muskler, kommando
70
primära motorkortex kopplar till?
kortikospinalbanan
71
Vad kan kodas och frambringas med mikrostimulering i primära motorkortex.?
motorprogram
72
beskriv kortikospinalbanan med avseende på funktion, hur mkt korsar mittlinjen i medulla funktion?
Förbinder cerebrala kortex med spinala motorneuron, mest direkta kontakten mella cerebrum och neuron i ryggmärgen. 85% korsar i medulla (15% stannar ipsilateralt). kontrollerar rörelser i bål samt övre och nedre extremiteter.
73
Vad kan kodas och frambringas med mikrostimulering i primära motorkortex.
motorprogram
74
4 indirekta motorbanor avd är specillt med dessa?
```
Vestibulospinalbanan
Colliculospinalbanan
Rubrospinalbanan
Retikulospinalbanan. går från hjärnstammen. är en venteromedial bana. terminerar mestadels bilateralt i
ryggmärgen
```
75
beskriv Mediala lokala bansystem
* försörjer axial muskulatur
* sträcker sig över längre sträckor
* kan korsa mittlinjen (kontralaterala)
* koordination av bål och höftmuskulatur
76
beskriv laterala lokala bansystem
* begränsade
* ipsilaterala
* koordination av ben och armrörelser
77
motoriska enheter varierar i?
* storlek
* styrka
* snabbhet
* uthållighet
78
vad släpps ut från det efferenta
| motoraxonets terminal till motorändplattan? vad sker när det släpps?
acetylkolin. resulterar i depolarisation vid motorändplattan
- producerar kontraktion "twitch" i muskelfibern (kalcium kanaler
öppnas - aktin-myosin rörelse)
79
Vad gör Novitjok
binder irreversibelt till ach esteras i neuromuskulära ändplattan, leder till att muskeln är spänd hela tiden.ACH bryts ej ner
80
hur fungerar böjreflexen?
Afferent signal kommer sensorisk. av smärta som sedan kopplas in i interneuron som aktiverar muskel som dras bort, en polysynaptisk reflex 2 eller fler synapser. långsammare än en monosynaptisk bana.
81
Hur fungerar töjreflexen.
sensorik sänds till ryggmärgen som känner av om en sena dras ut och då aktiveras samma muskel är en monosynaptiska bana. Ger grundtonus , reglerar skelettmuskellängd
82
Vad har gamma motorneuronet för roll i töjningsreflexen?
Muskelspolen innerveras av Gammamotorneuron som reglerar muskelspolens känslighet. de är parallellt aktiva. när alfa sträcker muskelfubrer så sträcker gamma muskelspolen. Ger muskeltonus. viktigt för proprioception.
83
Skillnad övre och nedre motorneuronskada?
Övre MN skada - förlorar modulation och inhibitorisk
kontroll, ökad tonus, kramp, hyperaktiva reflexer,
finmotorik försvinner
Nedre MN skada - direkt påverkan genom förlust av
aktivering, nedsatt tonus, förlamning, hypoaktiva
reflexer, muskeldegeneration
84
Viktig för planering och inlärda rörelsemönster. beskriv
Supplementära motorområdet (SMA). • Här syns aktivitet en sekund innan en rörelse startar, stimulering av SMA skapar en vilja att
röra sig och en beredskap för rörelse.
• Deltar i planeringen av rörelser som kräver invecklad och genomtänkt samverkan mellan de
båda kroppshalvorna.
85
Vad sker vid Parkinson’s sjukdom
basal ganglier fungerar inte. Kan inte växla mellan motorprogram som avslutar eller påbörjar rörelse.
86
Från var tar basala ganglier emot inflöde av signaler?
```
hjärnbarken i pann- och
hjässloberna, bearbetar
signalerna och sänder dem
sedan vidare dels till talamus
som i sin tur påverkar
signalflödet till hjärnbarken
```
87
Pjojektioner basal ganglier?
```
Putamen till Globus pallidus
(GP)
Globus pallidus externa till
subtalamiska kärnan
Subtalamiska kärnan till GP. Kortex och substantia nigra
projicerar till caudatus och putamen
interna
GP interna till talamus
Talamus till kortex
```
88
dessa projektioner formar den direkta banan, vad gör den?
från striatum (caudate/putamen)
till globus pallidus interna, faciliterar
initiering av viljemässiga rörelser.
Dopamin hjälper till.
89
Hur fungerar den direkta banan med de basala ganglierna?
```
Kortex och substantia nigra aktiverar
striatum.
Striatum inhiberar GP interna.
GP internas toniska aktivitet försvagas då.
Thalamus aktiverar frontalkortex.
Mer rörelse
```
90
Hur fungerar den inhibitoriska banan i avseende på basalganglier
Kortex aktiverar striatum och subtalamiska
kärnan.
Striatum disinhiberar GP externa.
GP externa toniska inhibition på
subtalamiska kärnan minskar.
Subtalamiska kärnan aktiverar GP interna.
GP internas toniska aktivitet förstärks då.
Thalamus aktivering av frontalkortex minskar
Mindre rörelse
91
hur fungerar dopamin i striatums neuron?
aktiverar den direkta bann men inhiberar den inddirekta och faaciterar rörelse
92
Dopamintillförsel leder till samma sak:
en nedreglering av den
inhibitoriska aktiviteten från basala
ganglierna till talamus.
93
vilka två typer av dopaminreceptporer finns?
D1-typen
Aktivering av denna receptor är kopplat till adenylylcyklas, som
ökar den intracellulära koncentrationen av second-messengern
cykliskt adenosine monofosfat (cAMP). När dopamin binder
denna undertyp aktiveras mottagarnervcellen
D2-typen
Aktivering av denna receptor är kopplat till G proteinet Giα som
inhiberar adenylylcyklas, vilket sänker den intracellulära
koncentrationen av cykliskt AMP. När dopamin binder denna
undertyp inhiberas mottagarnervcellen
94
Vad händer vid huntingtons disease?
Vid Huntingtons sjukdom är det ffa medium spiny neurons som
| projicerar till globus pallidus externa som degenererar
95
Vad händer med motoriken när striatum (caudate/putamen)
| degenererar?
Den blir överrörlig
96
beskriv den prefrontala loopen
start och
avslut av kognitiva processer
- planering, arbetsminne och
uppmärksamhet.
97
beskriv den limbiska loopen
```
start och
avslut av känslomässiga
beteenden och motivation,
samt växling från ett humör
till ett annat.
```
98
Beskriv cerebrocerebellum
störst, interagerar med cortex via pons. afferenter från nedre olivkärnan och ponskärnorna som i sin tur tar emot massivt flöde av signaler från storhjärnebarken.
99
beskriv spinocerebellum:
afferenta signaler från ryggmärgen via flertalet kärnor som vestibularis, övre fyrhögen, formatio reticularis, och olivainferiorkomplexet.(klättertrådar)
100
beskriv vestibulocerebellum
afferenter från vestibulariskärnorna
101
beskriv de tre pedunklarna.
Övre pedunkeln (superior cerebellar peduncle)
Efferenter från lillhjärnskärnorna till superior colliculus, via thalamus till
storhjärnebarken
Mellersta pedunkeln (middle cerebellar peduncle), störst
Afferenter från cellkroppar i hjärnstammen, bildar ponskärnan som tar emot
information från storhjärnebarken och colliculus.
Nedre pedunkeln (inferior cerebellar peduncle), minst o mest komplex
Afferenter från ryggmärg och balanskärnor, efferenter till övre motorneuron i
balanskärnor och retikulära formationen
102
Beskiv kärnorna i cerebellum
Dentatus Största kärnan
Dentatuskärnan tar emot afferenter från
ponskärnor, oliven och retikulära formationen
och har efferenter i den övre lillhjärnsarmen
till mitthjärnan/mesencephalon. Dessa
trådmassor korsar från höger och vänster i
den övre lillhjärnsarmkorsningen.
Interpositus/fastiguus:
utgör
spinocerebellums utflödeskärnor.
103
beskriv afferenter till cerebellum
• Inflöde från kortex via synaps på ponskärnan via
mellersta pedunkeln (20 miljoner fibrer, jmf CST
1 miljon)
• Korsat flöde - kortex-cerebellum.
• I förhållande till kroppen så är cerebellums
inflytande ipsilateralt (cerebrala kortex
kontralateralt)
• Även intryck från:
• Ryggmärgs kärnor cuneatus och Clarke -
proprioceptiv från armar och ben
• Vestibularis och colliculus -information från öra och
öga
• Olivkärnan - modulatoriska intryck
104
Var projicerar dentatus och interpositus?
projicerar bl.a. till den röda kärnan,
olivainferiorkomplexet, formatio
reticularis, colliculus superior
105
Var projicerar Nucleus fastigii
till
vestibulariskärnorna, formatio reticularis,
olivainferiorkomplexet, colliculus superior
106
feedbackenhet som är viktig för
| adaption?
```
På vägen upp mot kortex skickar
den övre lillhjärnsarmen
kollateraler till röda kärnan som i
sin tur skickar vidare projektioner
till olivkärnan
```
107
Beskriv en loop för
| cerebro-cerebellär feed-back
```
• Finns både stängda
(“homonyma”) och öppna loopar
(input från stora delar av kortex
men feedback till motor
områden)
• Ffa till motor kortex och dess
associationsområden
• Även frontal loben, planering av
viljestyrda rörelser, man kan
tänka sig inflytande på andra
funktioner än motorik som ex
problemlösning
• Inhibitorisk signal kommer från
cerebellära purkinjeceller
```
108
När tonen kommer ska försökspersonen
dra i handtaget. Dock kan man redan
innan impulsen når biceps mäta aktivering
i gastrocnemius, som hjälper till att hålla
balansen när biceps jobbar med handtaget
Vestibulospinala och retikulospinala banan
förmedlar båda två information för kontroll
av kroppshållning
Retikulospinala - “feed-forward” - proaktiv
Vestibulospinala - “feedback” - reaktiv
beskriv feed forward kontroll av förväntat rörelse:
109
Cerebellum tar emot två typer av information: vilka?
kopia av avsedd rörelse direkt från motorkortex
den faktiskt utförda rörelsen från proprioceptiv
återkoppling
Informationen jämförs och rätt rörelser selekteras
110
Kategorier av mosstrådssystem:
```
Sensorisk feedback
• Receptiva fält
• Submodalitet
• Temporala egenskaper
Sensorimotoriska signaler
• Balans
• Proprioception
Kortex/motor signal (pons)
• Motor cortex
• Sensoriska cortex
• Premotor cortex
• Parietala cortex
Synkortex
```
111
Hur fungerar Lillhjärnans nätverk?
1. Mossfibrer från ponskärnor
(kortex), hjärnstam och ryggmärg
projicerar på kornceller och djupa
kärnor
2. Kornceller bildar parallellfibrer som
synapsar på Purkinje cellernas
dendriter.
3. Purkinjeceller får aktiverande
inflöde från olivkärnans
klätterfibrer vilka i sin tur tar emot
afferenter från kortex och röda
kärnan
112
Hur fungerar Jämförelse av begärd och utförd rörelse i
| lillhjärnan via mossfibrer
1. Mossfibrer signalerar önskad aktivitet
och information om aktuellt läge till
celler i djupa kärnan och kornceller.
2. Kornceller (granule cells) för signalen
till många purkinjeceller.
3. Signalerna sammanfaller vid vissa
purkinjeceller
113
Korrektion av rörelse från lillhjärnan via
| klätterfibrer
```
1. En träningssignal från olivens
klätterfibrer aktiverar purkinjecellen
(sensorisk ger feedback reglering,
motorisk för aktivt lärande).
2. Föreslagen process för inlärande av
motor program, long term depression
(LTD) - då ska enligt hypotesen både
“climbing fibers” och “parallel
fibers”aktiveras samtidigt.
3. LTD inaktiverar purkinjecellen och
korrekt del av motorprogrammet tillåts
fortgå via de övre motorneuronen.
```
114
Hur fungerar det vid inlärning av nya motorprogram (ex tennis)
Inre olivkärnan – klätterfiber
Klätterfibrerna får ökad aktivitet när nya motorprogram tränas in
Varje Purkinjecell får intryck från en klätterfiber
Klätterfibern fyrar en komplex puls av aktionspotentialer till
Purkinjecellen (“complex spike”) när ett nytt motorprogram lärs in
Pulsen orsakar beständiga förändringar av hur moss fibrerna påverkar
Purkinjecellen
115
Hur är purkinjecelelrna i de djupa kärnorna vid vila och rörelse?
Purkinje celler och celler i de djupa kärnorna är toniskt
| aktiva vid vila och inaktiva under rörelse
