NhoI sleep Flashcards

1
Q

två processer i en sömnmodell?

A

process S och C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

när process s är som mest aktiv?

A

vid midnatt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

styr circadian regulation

A

suprachiasmatic nucleus (SCN)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

styr homeostatic regulation

A

hypothalamus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

ökar och leder till återhämtning under sömnen

A

adenosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

viktigaste sömnen

A

slow waves djupsömn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

första steget i sömnen

A

N1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

50% av sömntiden

A

n2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

största eeg eventet

A

k-komplexet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

20% av sömntiden?

A

N3 sws deep sleep

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

sömnsteg som ger sömnparalys, ger drömmar.

A

REM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

minskar REM-sömn

A

orexin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilka har svårast att sova?

A

äldre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är kloinisk neurofysiologi?

A

Diagnostik i perifera och centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

rutinundersökning som föregår EMG och utförs av en BMA

A

neurografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nervpatologier vid tryckskador

A

Neurapraxi (nerven blockerad), axonostenos (strukturell skada på myelin), axonotmesis (själva nervfibern är skadad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Konduktionsblockering ger`?

A

minskat svar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Demyelinisering ger?

A

långsammare svar, mer utdragen signal och lite mindre amplitud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Axonal degeneration ger?

A

sänkning av amplituden överallt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

sjukdomar som diagnosticeras med neurografi?

A

polyneuropatier, lokala entrapment, traumatisksa nervskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Genomförs av läkare. Med en tunn nål registreras den

elektriska aktiviteten i muskulaturen?

A

EMG elektromyografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

tre stegen i EMG

A

spontanaktivitet, motoriska enheter och interferensmönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

när vissa nervfibrer gått under

A

myopati

24
Q

dekrement

A

Om muskeln tröttas ut ovanligt snabbt.

25
Q

ger Kvantifiering av nerv-muskelsignalering

A

SFEMG

26
Q
Används för att
undersöka sensoriska
bansystem från perifera
nerver till sensorisk
cortex i hjärnan?
A

Sensoriska evoked potentials

27
Q

Undersökning av synbanor
från öga/synnerv till
syncentrum (occipital
cortex)

A

Visuella evoked potentials

28
Q
• Stimulering med
magnetspole av motorisk
kortex och registrering av
kontralateralt svar i hand resp
underbensmuskel
A

Transkraniell magnetstimulering

29
Q

när används eeg?

A

Undersökning av epileptiska anfall, demens, encefalit.

30
Q

epilepsi, när det startar lokalt och håller sig där?

A

Fokalt anfall

31
Q

epilepsi som sprider sig i hela kroppen?

A

Generaliserat anfall.

32
Q

När barn får anfall, tittar uppåt och svarar inte på tilltal?

A

absence anfall.

33
Q

styr sleep pressure

A

process s med hypthalamus

34
Q

neurala system involverade i sömn? (6 st med transmittorer)

A
basal forebrain (Ach)
Hypothamus (histamin orexin)
Raphe(5HT)
locus coeruleus (NA)
Pontin nuclei (ACh)
VTA(D)
35
Q

denna signalerar till de andra kärnorna i sömnsystemet

A

Ventrolateral preoptic nucleus

36
Q

så lång är oftast en sömncykel?

A

90-120 min så kan bli 5-6 cykler per natt

37
Q

N3 är vanligare när?

A

i början av sömnen färre perioder senare

38
Q

REM är vanligast när?

A

i den senare perioden

39
Q

K komplexet sker i?

A

N2

40
Q

Vad släpps ut under N3 och vad får låg aktivitet då?

A

GH resp kolinerg aktivitet

41
Q

Vad sker under REM?

A

Paralys.
Hög kolinerg aktivitet och låg monoaminerg aktivitet (utom dopamin)
Antidepressiva minskar REM
Andning och hjärtslag blir ojämna.

42
Q

olika typer av REM?

A

Phasic (med eye movement)

Tonisk (utan eye movements)

43
Q

olika orsaker till sömnproblem

A

ålder
Sömnsjukdomar (fetma, snarkningar, rested legs syndrome)
smärta
metaboliska problem (melatonin)

44
Q

problem med sömnbrist (kortsiktigt)

A

sämre impulskontroll
sämre koncentartion
ensamhet

45
Q

Långsiktiga konsekvenser sömnbrist?

A

Alzheimers, minnesförlust
fetma
hjärt och kärlsjukdomar

46
Q

5 områden inom klinisk neurofysiologi

A
  1. Sjukdomar och skador i perifera nerver och muskler
  2. Hjärnans och ryggmärgens funktion
  3. Smärta
  4. Autonoma nervsystemet
  5. Operationsövervakning
47
Q

Neurofysiologiska metoder och område?

A
EEG(hjärnan)
evoked potentials (Ryggmärgen)
Autonoma tester (autonoma nervsystemet)
EMG (motorneuron/muskel)
SFEMG(motorändplattan)
neurografi (myeliniserade nerver)
termotest(omyeliniserade nerver)
48
Q

Polyneuropati-klassifikation

A
1) Axonal: axonopati
”Strump-och vant”-utbredning av minskar sensorik för
beröring och parestesier
Minskad autonom funktion
Tex: Diabetespolyneuropati

2) Myelinopati
Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati
Guillain Barré syndrom
Kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati
(CIDP)

3) Neuronopati
Motorneuronsjukdom(typ als), herpes zoster-infektion, cytostatika

49
Q

orsaker till Polyneuropatier?

A

hereditära.
systemiska sjukdomar (diabetes, porfyri malignitet mm)
infektioner (lepra HIV).
immunoneuropatier (Guillain-barre).
intoxikationer (alkohol metaller mediciner).
bristtillstånd (B1, B6, B12)

50
Q

Beskriv EMG

A

Genomförs av läkare. Med en tunn nål registreras den
elektriska aktiviteten i muskulaturen och man kan dra
slutsatser angående:
• Nerv- eller muskelpåverkan?
• Gradering av skadan (lätt, måttlig, uttalad)
• Tidsbestämning (akut, subakut, inaktiv)

51
Q

Hur ser vågorna i i Motor unit potential vid myopati och reinnervation om man jämför med normalt?

A

lägre/högre amplitud

52
Q

orsaker till myopati?

A

hereditet.
endokrina sjukdoamr,
malnutrion (Typ d vitaminbrist), infeektion, autoimmun och paramalign och toxisk inducerad

53
Q

EEG - Indikationer

A

(Elektroencephalografi)
• Främst diagnostik av (epileptiska) anfall och epilepsi
• Oklara medvetandesäkningar, komadiagnostik
• Encefalit, demens
• Övervakning vid djup sedering
• Neonatal anfallsmonitorering, utvecklingsförsening
• Sömnstörningar

54
Q

Hur genereras EEG signalen

A

ursprung och inkluderar både excitatoriska
och inhibitoriska PSPs – postsynaptiska
potentialer

55
Q

EEG-signalens rytmicitet värden

A

vaken bör ligga på 13 under 8 så dåsar man

56
Q

Temporallobsanfall beskriv

A
◆ Anfallsduration > 1 min
◆ Lång postiktal förvirring
◆ Ofta postiktal amnesi
◆ ”Epigastric sensation”
◆ Deja vue
◆ Automatismer