Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

NHOI > NHoI 5 embryologi > Flashcards

NHoI 5 embryologi Flashcards

1
Q

Koordinerar och tolkar sensorisk aktivitet och styr de

motoriska delarna

A

Regulativa/associationssystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bildar CNS

A

Neuralplattan, neuralröret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bildar PNS

A

Neurallisten, Plakoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kvarvarande epiblast celler ger

A

Ektodermet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

aktiverar LEF1

A

Wnt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

bildar epidermis

A

yt-ektoderm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ger upphov till celler i hjärnan hypofysen, luktbulben, närthinnan och ryggmärgen

A

neuralplattan sen neuralröret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ger upphov till spinal ganglia, autonoma ganglia, kranialganglia

A

neurallisten och ektodermala plakoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ger upphov till sensoriska celler typ luktepitel, hårceller i innerörat.

A

ektodermala plakoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

sköter inhibition av epidermialiserande signaler, inducerar bildandet av neuroektoderm.

A

bmp-2 och -4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

produceras i noden

A

chordin (inhibitor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

bildningen av neuralröret

A

Neurulationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När neuralröret inte sluts rostralt

A

Encephalocele

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

När neuralröret inte sluts kaudalt

A

Spina bifida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

tre olika varianter av defekt neuralrör

A

Spina bifida occulta(vanligast), Myelomeningocele och meningocele

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

viktigt att få i sig vid graviditet

A

folsyra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

3 första hjärnblåsorna

A

prosencephalon, mesencephalon och rhombencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

5 senare hjärnblåsorna

A

telencephalon, diencephalon, mesencephalon, metencephalon, myelencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

ger framhjärnan inklusive barken

A

Expansion av telencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad bildar

ryggmärgen

A

Kaudala neuralröret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vid denna krökning bildas cerebellum

A

pontinkrökningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

dorsala delen av ryggmärgen kommer från:

A

alarplattan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

ventrala delen av ryggmärgen kommer från

A

basalplattan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

de som får mest BMP i ryggmärgen blir?

A

sensoriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

de som får mest shh i ryggmärgen blir?

A

motoriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vad expanderar och bildar cerebellum vid den pontina krökningen

A

laterala alar-plattan i rostrala metencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

kordan sträcker sig tom?

A

mesencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

saknar en uttalad basalplatta

A

Telencephalon och diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

bildar thalamus och hypothalamus samt

ögats näthinna (optiska blåsan).

A

Alarplattan i Diencephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vanligaste framhjärnemissbildningen

A

Holoprosencephali

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

retinan kommer från

A

neuroepitel och pigmentepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

loberna i hypofysen bildas av

A

divertikel i botten av diencephalon under hypothalamus infundibulum. och rathkes ficka som är en divertikel i taket på munhålan, stomodeum som är av ektodermalt ursprung.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

ger PNS

A

Laterala/periphera neuralplattan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Neuralistcellerna ger upphov till olika celler och strukturer beroende på

A

sin rostrokaudala ursprungsposition.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Kranial- / hud-plakoderna ger upphov till

A

sensoriska kranialganglienervceller, luktepitelet, linserna och innerörats celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Innerörat (inkl. sensoriska hårceller) bildas från

A

otiska/öron-plakoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q 
omogna celler (neuro/glioblaster) som är
determinerade
A

Progenitorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

celler som inte delar sig är?

A

postmitotiska celler:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

yttre faktorer som reglerar induktion determinering och differentiering.

A

morfogener och cams med mera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

inre faktorer som reglerar induktion determinering och differentiering.

A

transkriptionsfaktorer som reglerar gener och deras aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

viktiga intrinsic factors

A

BMP, wnt, fgf, shh, retinylsyra. notch delta

42
Q

celler som spänner sig över hela tjockleken

A

radiella gliaceller

43
Q

hur byggs lagren i cortex upp?

A

byggs inifrån och ut.

44
Q

felaktig lageruppbyggnad i cortex sjukdom.

A

Lissencephalier

45
Q

var kan det ske nybildning av vuxna nervceller

A

olfaktoriska bulben (vandrar men överlever ej) och hippocampus från stamceller i gyrus dentatus

46
Q

Spetsen på en utväxande axon/neurit kallas

A

Tillväxtkon

47
Q

vilka 4 sätt interagerar tillväxtkonen med omgivande ytor?

A

kontaktattraktion, kontraktrepulsion, kemoattraktion och kemorepulsion.

48
Q

guidar” konerna till den plats

där summan av repulsionen är minst.

A

Gradienter av

repellerande Ephriner på tektumcellernas yta i målområdet

49
Q

så stor del av nervcellerna dör.

A

omkring hälften främst genom apoptos.

50
Q

Sensoriska nervceller behöver desssa för

att överleva

A

Neurotrophiner

51
Q

Faktorer som kan motverka nervcellsdöd

A

neurotrofa faktorer som ngf, bdnf nt4 har trk receptorer

52
Q

två faser av nervsystemets utveckling

A

tidig fas som är aktivitetsoberoende och sen fas som är aktivitetsberoende

53
Q

vad innebär en kritisk period?

A

Perioder under utvecklingen med hög

neuronal plasticitet

54
Q

orsaker till störd aktivitet från ögonen

A

skelning, kongenital katarakt, monokulär refraktionsstörning. skador i cornea eller konjunktiva.

55
Q

Hur går gastrulationen till?

A

Epiblastceller bryter sig loss (EMT)
och tränger undan hypoblasten i mittlinjen och ger
upphov till Endoderm
Fortsatt invandring via primitivstrimman av
epiblastceller ovanpå endodermet ger Mesodermet.
Kvarvarande epiblast celler ger Ektodermet

56
Q

Hur går neuralinduktionen till?

A

Inhibition av epidermialiserande signaler (BMP-2 BMP-4)
Inhibitionen inducerar bildandet av neuroektoderrm
inhibitorer (chordin) produceras i noden.
Inhibition av BMP-2 som då slutar att inhibera proneurala regulatorer leder till både stimulering av proneurala gener och inhibering av proepidermala gener

57
Q

Bildningen / anläggningen av NS

A
  • Gastrulationen
  • Bildningen av 3 groddblad
  • mesoderminduktionen
  • Neuralinduktionen:
  • bildningen av neuroektoderm
  • bildningen av neuralplattan
  • Regional specialisering av Neuralplattan
  • Rostro-kaudala organisationen
  • Medio-laterala organisationen
  • Neurulationen:
  • bildningen av neuralröret
  • slutningen av neuralröret
  • Regional specialisering av neuralröret
  • Rostro-kaudala organisationen
  • Dorso-ventrala organisationen
58
Q

när börjar neuralröret slutas?

A

efter 22 dagar

59
Q

bildas vid sidan om slutningen av neuralröret

A

somiter

60
Q

Telencephalon Bildar?

A 
Olfaktoriska bulben
Cerebral cortex
Hippocampus
Basala ganglierna
Basala framhjärnan
61
Q

Diencephalon Bildar?

A

Thalamus
Hypothalamus
Näthinnan/retina

62
Q

Mesencephalon Bildar?

A

Tectum och Tegmentum

63
Q

Metencephalon Bildar?

A

Cerebellum

Pons

64
Q

Myelencephalon Bildar?

A

Medulla oblongata

65
Q

bildar thalamus och hypothalamus samt

ögats näthinna (optiska blåsan).

A

Alarplattan􀀁 i Diencephalon

66
Q

vanligaste framhjärnemissbildningen? mellan vilka veckors mönsterbildning sker det occh vad kan det ge?. vad sker och vilken signalväg är ofta störss?

A

Holoprosencephali, v-2-4 kan ge cyclopi. separationerna av hemisfärerna blir påverkad, shh signalvägen

67
Q

Uppdelning av det centrala ögonanlaget 􀀁eyefield􀀁
och delar av prosencephalon sker sekundärt med
bla.?

A

Sonic hedghog (Shh) från PCP (Precordal plate) mm. nervceller till näthinnan, delas upp i två och förtjockas och bildar ögonblåsorna.

68
Q

Optiska blåsan bildas hur?

A

evagination från diencephalon, invagineras och sluts genom att optiska fissuren går ihop.

69
Q

linsen kommer ifrån?

A

Precordal plate

70
Q

Olfaktoriska systemet har celler från två olika ställen vilka?

A 
CNS
• Olfaktoriska bulben (telencephalon)
PNS
• Olfaktoriskt sensoriskt epitel
– från olfaktoriska/nasal plakoden
71
Q

Cellerna i PNS kommer från olika tillfälliga embryonala strukturer:

A
  • Neurallisten

* Kranialplakoder

72
Q

Neurallistcellerna migrerar ut och bildar?

A

nervceller i PNS - perifera ganglier

73
Q

Nervceller i kranialganglierna kommer både

från?

A

neurallisten och från neurogena

plakoder

74
Q

vad är plakoder?

A

förtjockningar i ektodermet

75
Q

innerörat bildas från?

A

otiska palkoden, vandar inte på samma sätt, bildaar båggångarna och snäckan

76
Q

Sjukdomar som kommer från

störning i neurallistutvecklingen

A

Neurocristopatier:

77
Q

Störningar av bildningen och/eller
vandring av neurallistens och plakodernas
celler ger sjukdom i PNS. vilka?

A

perifera neuropatier, kongenital dövhet och Hischsprungs sjukdom.

78
Q

Processen som styr att celler determineras olika

beroende på position och vilka morfogener som cellen exponeras för

A

mönsterbildning

79
Q

vad bildas efter nervcellerna och hur länge håller det på?

A

Gliacellerna det fortsätter postnatalt

80
Q

ena cellen bildar en förstadiecell som
differentierar
Kombinerat med migration

A

assymetrisk delning

81
Q

steget före neuronala och glia progenitorer

A

Neuroepitheliala
stam- / progenitor
celler

82
Q

“regulerar switchen”

A

SHH

83
Q

Neurala progenitorerna migrerar iväg från ventrikulära zonen med?

A

radiell migration tangentiell migration

84
Q

vid störd utveckling och missbildningar i cortex cerebri: abnorm celldelning och eller cellddöd?

A

Microencephalier - minskad celldelning / ökad celldöd
Megalencephalier - ökad celldelning / minskad celldöd
Fokal cortikal dysplasi - lokal påverkan celldelning

85
Q

• Abnormal cellmigrering: sjukdomar

A

Lissencephalier

Cortikala heterotopier, kan leda till störd mental utveckling och epilepsi (läkemedelsresistent)

86
Q

􀀁rörelsemaskineriet􀀁 i tillväxtkonen

A

cytoskelettet. Framförallt aktin-systemet (mikrofilment)

87
Q

Viktigaste attraherande (+) och
repellerande (–) signalerna för
tillväxtkonen

A 
Extracellulärmatrix (+/-) Integriner (+)
CAMs - Cell Adhesion Molecules (+)
Cadheriner (+)
Netriner DCC/Unc5 (+/-)
Slit Robo (-)
Semaforiner Sem-R (+/-)
Ephriner Eph-receptorer (-)
(Påverkar cytoskelettet - främst Aktin direkt eller indirekt genom att reglera bla
monomeriska G-protein (Rho-GTPaser) eller [Ca2+]ic)
88
Q

Olika tillväxtkoner har olika
uppsättningar och mängd receptorer
och svarar därmed olika på
omgivningens signaler

A

individuell guidning

89
Q

vad innebär retinotopisk organisation?

A

Retinala ganglionceller som ligger bredvid varandra i
retina projicerar axoner till målceller/områden som
ligger bredvid varandra

90
Q

Hur hittar axoner från de retinala ganglioncellerna i
näthinnan till sin retinotopa adress i något av de
centrala syncentra (målområdena)?

A

Retinala ganglioncell-axoners tillväxtkoner leds bl av kontaktrepulsion. Gradienter av
repellerande Ephriner på tektumcellernas yta i målområdet ”guidar” konerna till den plats
där summan av repulsionen är minst.
Beroende på läget i näthinnan av ganglioncellaxonerna har de olika uppsättning av Ephreceptorer
och svarar därmed olika på repulsionen och de ”guidas” därmed individuellt.

91
Q

Kongenital oförmåga att känna smärta, mutation i vilken gen?

A

NGF genen

92
Q

vad behöver sensoriska nervceller för att överleva?

A

Neurotrophiner

93
Q

faktorer som kan motverka nervcellsdöd?

A

NGF, BDNF, NT4 NT3, PDGF, CNTF

94
Q

vad är det mest för receptortyp i neurotropiska nervcellssvar?

A

Receptor Tyrosine Kinases

95
Q

antiapoptos via?

A

via PI3Kinas och Akt/PKB
och 􀀁intrinsic apoptotic regulatory pathway􀀁 (Bcl2/Bax
Apaf1 - Caspaser)

96
Q

Hur jobbar tillväxtkonen när det bildas synapser?

A

• Kontakt mellan tillväxtkonen och målceller
• Förgrening sker; ”diffust” nätverk bildas
• Kontakten påbörjar förändringar i pre- och
post-synaptiska strukturer
• Omogna uppkopplingar/synapser bildas
• Neuronal elektrisk aktivitet kan därefter börja
flöda i systemet

97
Q

De omogna uppkopplingarna trimmas

och omlagras, hur?

A

• Mindre utskott ”spines, spinules” bildas eller
tillbakabildas
• Nya synapser bildas eller existerande elimineras
• Synapser stärks eller försvagas
• Systemets kapacitet till förändring

98
Q

två olika typer av neuronal plasticitet?

A 
Synaptisk plasticitet (synapsstyrka)
Strukturell plasticitet (antalet synapser, utskott)
99
Q

vilka molekylära mediatorer finns vid plasticitet?

A

Neurotrofiska faktorer, Ca2+ modulerade-kinaser (CaMkinaser)

Synapstransmissionssystemet

100
Q

olika kritiska perioder? och när?

A 
Synsystemet (0-9år)
Somatosensoriska systemet
Hörseln
Olfaktoriska systemet
Språk (1-12 år)

NHOI (25 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions