Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Basal och klinisk labratoriumvetenskap > Normalfloran i hälsa och sjukdom > Flashcards

Normalfloran i hälsa och sjukdom Flashcards

(62 cards)

Start Studying
1
Q

Vad finns de för tre källor till infektion?

A

1) Endogen smitta- 2) Exogen smitta 3) En annan patient/personal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder endogen smitta, exogen smitta, korsinfektion

A

1) Endogen smitta- patienternas normalflora 2) Exogen smitta (Luft 5%, instrument 10%) 3) En annan patient/personal -korsinfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Orsaker till nosokomiala infektioner, vad för typ av infektioner finns de och vilka är de vanligaste organismerna vid infektionerna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är normalfloran?

A

De samhälle av mikroorganismer som lever i eller på vår kropp

Skilja på kolonisering och infektion

Både patogena och icke-patogena bakterier mm

Den ordinära mikrofloran delas in i en residentoch en transient population.

Olika bakterier återfinns i olika lokaler.

Tex: Gram‐positiva bakterier är bättre på att överleva på torra ytor i förhållande till Gram‐negativa bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delas bakterier in?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser bakteriefördelningen ut i kroppen, vart finns minst och var finns mest t.ex.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Gnotobiotiska djur är vad?

A

Gnotobiotiska djur
= djur med kontrollerad mikrobiell flora

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Bakteriefria djur och djur med normalflora skiljer sig avseende i:

A
  • tarmens utseende och funktion (t.ex. motorik) • immunsystemets funktion
  • metabolism
  • beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har normalfloran för effekter? Både positiva och negativa?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad påverkar en inflammation?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns de för system effekter vid inflammation

A
  1. Feber
  2. Trötthet,aptitlöshet,sjukdomskänsla
  3. Produktion av kortisol
  4. Akut fas reaktion
  5. Förändrad ämnesomsättning förhöjt blodsocker, nedbrytning av muskelmassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad startar en inflammtion

A

Mikrobiella strukturer (larmsignaler). Cellväggskomponenter: bakterier och svamar. Genetiskt matrial: virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur sker försvaret mot mikrober?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är biofilmens egenskaper?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När övergår kolonisering till infektion

A

När bakterien/svampen tar sig in i en normalt steril lokal (bihåla, mellanöra, urinblåsa, livmoder, blodbana etc.)

När bakterierna blir fler än normalt

När bakterierna är mer aggressiva än normalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Clostridium difficile

A

en normalflorebakterie som orsakar infektion när de blir för många

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Normalfloran kan innehålla bakterier med förvärvad resistens mot antibiotika, falskt eller sant

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Normalfloran kan utgöra en miljö där resistensgener kan överföras mellan bakterier, sant eller falskt?

A

sant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man tänka på med nyfödda

A

Nyfödda – ej ännu byggt upp en komplex normalflora mer känsliga för infektioner än vuxna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Normalflorans huvudkällor i kroppen

A

mag‐tarmkanalen, munnen, övre‐ och nedre luftvägarna samt huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Om du tänker på huden, vart på huden finns det mest bakterier resp minder?

A

I armhålan, ljumsken och mellan tår finns det mer bakterier. På torra områden som bål,armar och ben finns det färre bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka bakterier är dominerande på huden?

A

Gram-positiva kocker och korynebakterier.

Staphylococcus epidermidis (KNS) (G+ kock),
Staphylococcus aureus (G+ kock) Micrococcus (G+ kock)
Propionibacterium acnes (anaerob G+ stav)
Difteroida stavar (G+ stav) (Corynebacterium, Brevebacterium)Streptokocker (G+ kock)
Mikrokocker, Acinetobacter, Svampar (Candida, Cryptococcus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Finns det bakterier i ögat?

A

De finns ett litet antal bakterier och de som dominerar är staphylococcus epidermidis samt coryneformer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad är tårar för något?
Baktericidal substans som inkluderar lysozym
26
Neisseria gonorrhoeae och Chlamydia trachomatis
‐ ögats epitel – nyfödda barn.
27
Vilka bakterier dominerar i näsborrarna?
Staphylococcus epidermidis, Staphylococcus aureus, alfa‐streptococci, Corynebacterium
28
Vilka bakterier finns i pharynx
Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae och parainfluenzae, Difteroida stavar,Corynebacterium, Neisseria
29
Patogener i övre och nedre luftvägar
exempel; H. influenzae, S. pneumonie, Moraxella
30
Bakterier i örat
• corynebacterier * jästsvamp, * Streptokocker * stafylokocker
31
Bakterier i munnen
Streptococcus, Neisseria, Actinomyces, Veillonella, Lactobacillus, Staphylococcus • Anaerober som tex Porphyrmonas, Prevotella, Bacteroides och Fusobacterium
32
Bakterier på tänderna
Strep. parasangius och S.mutans, Veionella, Actinomyces
33
Magsäckens bakterier
nästan inga baktierier, ~50% Helicobacter pylori Lite streptokocker, stafylokocker och laktobaciller
34
Tunntarmens bakterier
stafylokocker, enterokocker, streptokocker och laktobaciller
35
Tjocktarmens bakterier
Mer stavar och domineras av anaerober Enterobakterier (tex.E. coli, Klebsiella, Proteus),enterokocker, lactobaciller, bifidobakterier, clostridier, Bacteriodes etc
36
patogener i tjocktarm
E. coli (andra enterobakterier),enterokocker, vissa Bacteriodes, clostridier och jästsvamp.
37
Är urin sterilt?
ja
38
urinrörets bakterier
Staphylococcus epidermidis, Enterococcus faecalis och vissaalfa‐hemolytiska streptokocker • Mycket tarmbakterier i området
39
Vaginans bakterier efter födsel
corynebakterier, stafylokocker, streptokocker, E. coli, och laktobaciller (texLactobacillus iners, L. crisppatus, L. gasseri, L. jensenii
40
Vagninans bakterier i reproduktiv ålder
laktobaciller dominerar – producerar mjölksyra från glykogen.
41
Om bakterierna Streptococcus, Leptotrichia, Atopbium återfinns i vagina vad för pH infinner sig?
lågt pH
42
Om Prevotella, Anaerococcus, Gardnerella bakteriena infinner sig i vagina, vilket pH kan vi förvänta oss?
Ett högt pH
43
Vad betyder kolonisering
att bakterier får fäste och växer på en ny plats. Kolonisation kan vara önskad eller oönskad.
44
Vad är en infektion
är ett tillstånd som uppkommer när en mikroorganism eller ett virus invaderar en annan organism. Tillståndet behöver inte leda till sjukdom, men i dagligt tal används ordet infektion synonymt med infektionssjukdom.
45
När startar en inflammation
När ett smittämne passerar kroppens första skyddsnivå som finns i huden och i slemhinnorna reagerar kroppens övriga försvarssystem och en inflammation startar.
46
Viktiga bakterier ur normalfloran?
S. aureus (G+ kock) Grupp A streptokocker (G+ kock) Grupp C och G streptokocker (G+ kock) Enterokocker (G+ kock) E. coli (G‐ stav) Övriga enterobacteriaceae (G‐ stav) Pseudomonas (G‐ stav) Bacteroides (G‐ stav) Clostridium perfringens och Clostridium difficile (G+ stav)
47
Staphylococcus aureus
Gram‐positiv kock som ofta formar klasar Fakultativ anaerob Katalas och koagulas positiv Vanligt förekommande i normalfloran Vanlig vid sårinfektioner Många producerar enterotoxiner – vanlig orsak till matförgiftning
48
Streptokocker
Streptokockerna växer ofta i kedjor, vilket beror på bakteriernas delning i ett plan. Kedjorna, vars längd varierar mellan arterna, framträder bäst i flytande medier. Streptokocker producerar hemolysiner. Grupp A streptokocker (S. pyogenes). Grupp A streptokocker är klassiska humanpatogener. De kan bland annat orsaka faryngit och scharlakansfeber. Grupp D streptokocker (Enterococcus ) De finns normalt i tarmen hos varmblodiga djur och människor, men de är patogena i urinvägar och kan orsaka sepsis. Grupp H streptokocker (S. sanguis) De finns normalt i munhålan, men kan orsaka subakut endokardit. Pneumokocker (S. pneumoniae) Pneumokocker orsakar bl. a pneumoni och mellanöreinflammation.
49
Escherishia coli
Gramnegativ stav Fakultativ anaerob Tillhör familjen Enterobacteriaecea, inkl Klesiella, Enterobacter, Citrobacter, Proteus Har ofta flageller och olika adhesiner Endotoxin i form av LPS Kan ha kapsel
50
Pseudomonas aeruginosa
Gram-negativ fakultativ anaerob Kan överleva i många olika miljöer Opportunistisk i många fall Starkt förknippad med grönaktigt, metalliskt utseende på odlingsplattor men även med varfärg Sötsliskig lukt – inte ovanligt i bensår UVI-risk stor vid kateter, lätt att bilda biofilm Förmåga att hämma inflammation i sår – undvika immunförsvaret I jord, på blommor, avlopp
51
Vad är virulens
är en mikroorganisms förmåga att framkalla sjukdom hos sin värd. Virulensen varierar mellan olika mikroorganismer. Varierar ofta mellan kloner inom samma art. T ex har infektionsdos stor betydelse Virulens kan påverkar av förmåga att bilda toxin, tillväxt- hastighet, egenskaper hos enzymer osv
52
Indelningen av bakterier efter virulens
1. Primärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion utan synlig eller med ringa initial vävnadsskada hos en i övrigt frisk individ, ofta som ensam art. 2. Sekundärpatogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion med mer utbredda vävnadsskador, med närvaro av främmande kropp eller vid måttlig immundefekt (t.ex. diabetes mellitus), ofta tillsammans med andra mikroorganismer. 3. Föga patogen: Mikroorganism som kan förekomma vid infektion som ensam art eller tillsammans med andra arter i regel endast vid mycket utbredda vävnadsskador, låg syretension, svår lever-, eller njursvikt, eller hos gravt immundefekta individer, t.ex. AIDS, neutropeni \< 0,5 x 109/L.
53
Vad är mikroorganismens angreppsvapen
virulens
54
Vad är toxiner och vad orsakar dem
* Giftig substans * Toxin, vanligaste orsak till sjukdom • 220 kända bakterietoxin - 40% av alla sjukdomar orsakade av skadat cellmembran • Toxemia- i blodbanan
55
Endotoxin
LPS, Lipopolysackarid, ytstruktur på Gram- negativa bakterier som immunförsvaret reagerar på. Ingår i G- cellvägg Biologisk aktivitet eller toxicitet mkt pga lipid A Relativt värmestabil (klara över 60 grader i flera timmar) Frisläpps vis cellysering och celldöd Mindre potent än exotoxiner, fungerar bara i hög dos
56
Exotoxiner
Exotoxiner: Toxiner som utsöndras.
57
Cytotoxiner
Dödar celler, tex shigella och vibrio
58
Neurotoxiner
Stör nervinpulser • Clostridium botulinum • Clostridium tetani
59
Enterotoxiner
Påverkar celler i tex tarmen • E. coli, Salmonella, S. aureus
60
Nämn tre exotoxiner
Cytotoxiner, neurotoxiner, enterotoxiner
61
Två av de mest potenta toxin som finns
tetanus toxin (tetanospasmin) som utsöndras av Clostridium tetani och botulinum toxin som kommer från Clostridium botulinum.
62

Basal och klinisk labratoriumvetenskap (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions