Nukleinsyror och Den centrala dogmen Flashcards

1
Q

hur bildas aminosyror

A
  • i cellerna kan aminosyror bildas av metaboliter (mellanprodukt i en reaktionskedja)
  • en del aminosyror kan inte tillverkas i cellerna - essentiella aminosyror
  • ex. aminosyror kan tillverkas av metaboliter i glykolysen och
    citronsyracykeln
  • Aminosyran serin kan bildas av 3-fosfoglycerat med hjälp av flera enzymatiska steg, serin kan sedan omvandlas till aminosyran cystein eller aminosyran glycin genom ytterligare enzymatiska steg.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur bildas proteiner

A

generna i DNA kodar för proteiner och vilken ordning aminosyrorna ska sättas ihopa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

DNA-molekylen

A
  • deoxiribos, som är en kolhydrat med fem kolatomer (pentos) som numreras 1’ - 5’
  • en kvävebas binder till 1’ kolatom och en fosfatgrupp binder kolatom 5’, en OH-grupp binder på kolatom 3’
  • kvävebaserna innehåller flera kväveatomer, de med två ringar (adenin och guanin) kallas för puriner och de med en ring (cytosin och tymin) kallas för pyrimidiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

nukleotidkedjor

A

har en lång ryggrad av fosfat- och sockergrupper och sidogrupper av kvävebaser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

kvävebasernas par

A
  • kvävebaserna paras ihop två och två med vätebindningar
  • adenin (A) binder till tymin (T) med två vätebindningar
  • guanin (G) binder till cytosin (C) med tre vätebindningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

kromosomer

A
  • DNA-sprialen packas runt positivt laddade proteiner (histoner) till kromosomer
  • 46 kromosomer (23 par)
  • 6 miljarder baspar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

den centrala dogmen

A

handlar om hur DNA kopieras (replikation), skrivs av till RNA (transkription) och översätts till proteiner (translation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

replikation

A
  • kopiering av DNA
  • vätebindningarna bryts och det bildas två enkelsträngar
  • varje enkelsträng används som mall för att bilda en ny dubbelspiral, man kallar det för en semikonservativprocess, eftersom varje ny DNA-spiral innehåller en ny och en gammal sträng
  • sker bara vid cellandning
  • hos eukaryoter sker det i cellkärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

replikation (DNA-polymeras)

A

DNA-polymeras kan bara bygga på nukleotider från 3’-änden. därför kan den nya DNA-strängen bara växa i en riktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

replikationsgaffel

A

1.Först öppnas DNA-spiralen upp av enzymet helikas, genom attvätebindningarna mellan kvävebaserna bryts. (Kom ihåg att spiral även
kan heta helix, och att enzymer ofta slutar på -as.)

  1. Den ena strängen kallas leading strand (ledande sträng)3’-5’ (överst på bilden). Den har en fri OH-grupp som en nukleotid kan binda till.
  2. Enzymet DNA-polymeras III fäster och binder nukleotider till strängen och polymeriserar den nya gröna DNA-strängen.
  3. På den andra strängen, som går i motsatt riktning, finns ingen fri OH-grupp att binda till. Det krävs istället en primer, som är korta bitar avRNA. Den syntetiseras av enzymet RNA-primas. De bildade primersen har fria OH-grupper som en nuklotid kan binda in till.
  4. DNA-polymeras III polymeriserar DNA-fragment som kallas Okazaki-fragment.
  5. Modersträngen kallas lagging strand (släpande sträng).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

DNA

A
  • dubbelsträngad
  • kvävebaserna adenin, tymin, cytosin, guanin
  • sockerarten deoxiribos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

RNA

A
  • dubbelsträngad
  • kvävebaserna adenin, uracil, cytosin, guanin
  • sockerarten ribos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

typer av RNA

A

mRNA - budbärar-RNA (messenger-RNA)
- överför information från DNA om aminosyrasekvensen i ett protein från cellkärnan till cytoplasman

rRNA - ribosomalt-RNA
- finns i ribosomerna och deltar i proteinsyntesen

tRNA - transport-RNA (transfer-RNA)
- transporterar aminosyror till ribosomerna där aminosyrorna binds ihop till proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

rRNA

A

Även om RNA-molekylen är enkelsträngad (det är bara en enda sträng) så binder den till sig själv på vissa ställen med hjälp av vätebindningar (A till U och C till G).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

tRNA

A

Precis som rRNA kan tRNA delvis binda till sig själv med hjälp av vätebindningar (A till U och C till G).

Alla tRNA-molekyler påminner om ett klöverblad i formen. De har två delar som är viktiga: antikodon som matchar mRNA och aminosyran som är fäst till tRNA med hjälp av en esterbidning.

Det är ett specifikt enzym aminoacyl-tRNA syntetas för varje aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

proteinsyntes

A

proteinsyntesen börjar med att DNA skrivs till mRNA (transkription) som sedan översätts till proteiner (translation)

17
Q

transkription

A
  1. DNA-spiralen öppnas
  2. mRNA bildas med genen i DNA som mall
  3. mRNA lossnar från DNA
  4. DNA-spiralen återgår till sin ursprungliga form
  5. mRNA tar sig genom cellkärnan membran ut i cytoplasman
18
Q

translation

A
  1. mRNA binder till en ribosom
  2. första tRNA med aminosyra binder till mRNA
  3. andra tRNA med aminosyra binder till mRNA
  4. de två aminosyrorna binder till varandra med peptidbindning
  5. första tRNA lossnar från mRNA och aminosyran
  6. ribosomen flyttar sig längs mRNA
  7. tredje tRNA med aminosyra binder till mRNA
  8. upprepas till ribosomen kommer till stopp på mRNA
19
Q

mutationer

A
  • hela polypeptidkedjans tredimensionella struktur
  • vätebindingar, disulfidbryggor, hydrofob effekt, elektrostatisk attraktion
  • mellan sidogrupperna i aminosyraresterna
  • Om det blir en mutation som resulterar i en annan aminosyrarest, kommer troligtvis den tertiära strukturen på proteinet att ändras vilket skulle kunna leda till att proteinets funktion försämras eller helt förstörs