Övningar

Question 1

Genom

Answer 1

Hela arvsmassan hos en organism, alltså all genetisk info/alla gener (även icke-kodande) i DNA (elr RNA hos vissa virus)

Question 2

Kromosom

Answer 2

Struktur i cellkärnan, består av lång DNA-molekyl tätt packad m proteiner.
Hu har 46 st = 23 par

Question 3

Gen

Answer 3

Ett avsnitt DNA m instruktioner för att bygga ett visst protein elr RNA-molekyl (enheter för ärftlighet)

Question 4

Transkript

Answer 4

RNA-kopia (oftast mRNA) av en gen, bildas via transkription, används som mall för proteinsyntes.

Question 5

Allel

Answer 5

En bestämd form av DNA-sekvens som finns av en genetisk variant.

Genvariant. Gener kan ha olika varianter/alleler som kan ge upphov till olika egenskaper, ex blå elr bruna ögon.

Question 6

Genotyp

Answer 6

Kombination av alleler som individ bär på.
(Genetisk sammansättning hos individ, för en viss gen elr hela genomet, ex Aa)

En diploid organism, som har 2 kopior av varje kromosom, har genotyper som består
av 2 alleler för varje variant.
För en gen m de 2 allelerna C och G finns genotyperna CC, CG och GG.
För en variant m allelerna a och A finns genotyperna aa, Aa och AA.

Question 7

Fenotyp

Answer 7

Observerbar egenskap hos djurindivid, som resultat av genotyp + miljö, ex kroppsvikt, ögonfärg elr “drabbad”

Question 8

Heterozygot

Answer 8

Genotyp som består av 2 olika alleler, ex CG elr Aa.

Question 9

Homozygot

Answer 9

Genotyp som består av 2 kopior av samma allel, ex CC elr aa.

Question 10

Locus (plural loci)

Answer 10

Plats i genom för genetisk variant

En bestämd plats i genomet.
Ofta är det just en plats där DNA-sekvensen varierar mellan individer = variant.

Question 11

Segregation

Answer 11

Kromosomer delas och bildar gameter via meios

Question 12

Gamet

Answer 12

Haploid könscell

Question 13

Dominant allel

Answer 13

Krävs enbart en i genotyp för att förändra fenotyp

Question 14

Recessiv allel

Answer 14

Krävs 2 i genotyp för att förändra fenotyp

Question 15

Kodominant allel

Answer 15

2 varianter av alleler som uttrycks i både genotyp och fenotyp

Question 16

Epistasi

Answer 16

Geninteraktion som kan påverka/hindra effekt av gen i annat locus

Question 17

Pleiotropi

Answer 17

Samma genvariant påverkar flera egenskaper

Question 18

Polygen egenskap

Answer 18

Påverkas av flera genetiska varianter (på flera olika gener)

De flesta egenskaper påverkas även av miljö, alltså är många polygena egenskaper även
komplexa.

Question 19

Monogen egenskap

Answer 19

Orsakas av variation i 1 gen.

Question 20

Komplex egenskap

Answer 20

Påverkas av flera genetiska varianter + miljö.

Question 21

F1

Answer 21

Första generationen avkommor (direkt från föräldrar)

Question 22

F2

Answer 22

Andra generationen avkommor (från F1 = föräldrarnas avkommor)

Question 23

Vilka gameter kan produceras från följande genotyper?

• AA
• Aa
• aa

Answer 23

• AA kan producera gameten A
• Aa kan producera gemeterna A och a
• aa kan producera gameten a

Question 24

Vilka gameter kan produceras från följande genotyper?

• AABb
• AaBb
• AABB

Answer 24

• AABb kan producera AB och Ab
• AaBb kan producera AB, Ab, aB, ab
• AABB kan producera AB

Question 25

Hur många olika gameter kan genotypen AABbCcDdEe producera?

Answer 25

16, ex ABCDE elr Abcde elr ABcDe

Question 26

Answer 26

Question 27

Antag att vi har ett locus med två alleler A och a. Rita Punnettkvadrater för följande fall: * AA x Aa * aa x Aa * AA x aa * Aa x Aa Vilka genotyper kan avkomman få? Hur stor andel av varje genotyp förväntar vi oss? Uttryck den både som procent och som proportioner. Antag att detta locus orsakar en genetisk sjukdom, och att A är dominant och a är recessiv. Vilka fenotyper kan avkomman få? Vilken andel drabbade förväntar vi oss i varje fall?

Answer 27

Vilken andel drabbade förväntar vi oss i varje fall? * AA x Aa Om A orsakar en dominant sjukdom: Avkomman blir 100% drabbad. Om a orsakar en recessiv sjukdom: Avkomman blir 0% drabbad. * aa x Aa Om A orsakar en dominant sjukdom: Avkomman blir 50% drabbad. Om a orsakar en recessiv sjukdom: Avkomman blir 50% drabbad. * AA x aa Om A orsakar en dominant sjukdom: Avkomman blir 100% drabbad. Om a orsakar en recessiv sjukdom: Avkomman blir 0% drabbad. * Aa x Aa Om A orsakar en dominant sjukdom: Avkomman blir 75% drabbad. Om a orsakar en recessiv sjukdom: Avkomman blir 25% drabbad.

Question 28

Kullighet (hornlöshet) kan orsakas av flera olika varianter, och har i ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Rita Punnetkvadrater för de olika situationer som är möjliga när en kullig tjur och en kullig ko paras. Under vilka omständigheter kan avkomman ha horn, och i så fall med vilken sannolikhet?

Answer 28

Vi kallar allelen som orsakar kullighet P och den andra allelen p. Ett kulligt djur kan vara antingen PP eller Pp. Parningen kan alltså vara PP x PP, Pp x PP, eller Pp x Pp.

Question 29

Blödarsjuka typ A hos hundar, liksom hos människor, kan orsakas av genetiska varianter i F8-genen som kodar för koagulationsfaktor VIII. Genen ligger på X-kromosomen. Antag att en hanhund med blödarsjuka paras med en honhund som är fri från sjukdomsanlaget. Rita en Punnetkvadrat och analysera situationen: * Vilka genotyper kan förekomma bland hanliga och honliga valpar? * Vad är den förväntade andelen av varje genotyp inom respektive kön? * Vad är den förväntade andelen drabbade hundar inom respektive kön? Antag honhunden istället är bärare av allelen som orsakar blödarsjuka. Rita en Punnetkvadrat och analysera situationen som ovan.

Answer 29

Question 30

I Jordbruksverkets föreskrifter om avelsarbete (SJVFS 2019:31) står det: ”3 § Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för reproduktion. /…/ Första och andra stycket gäller inte om reproduktion sker mellan två ̊ individer som med storsannolikhet har anlagsuppsättningar vilka oavsett tänkbara kombinationer inte ger upphov till förlossningssvårigheter, dödlighet, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende.” Förklara detta resonemang med hjälp av genetisk terminologi och Punnetkvadrater. * Under vilka omständigheter är det, enligt undantaget, acceptabelt att para djur som är bärare av defekter? Ett sådant anlag är (Warmblood) Fragile Foal Syndrome (FFS), som orsakar en allvarlig kollagendefekt med autosomalt recessiv nedärvning. Ett DNA-test finns tillgängligt för att genotypa FFS-anlaget. Antag att du äger ett sto som du vill ha föl efter, som kommer från en hästras där FFS-anlaget förekommer. * Vad behöver du göra för att försäkra dig om att fölen inte får FFS? * Vad ska du göra om du dessutom vill försäkra dig om att fölet inte blir bärare av FFS?

Answer 30

Det är, enligt undantaget, acceptabelt att para djur som är bärare om det är en parning som garanterat inte producerar drabbade avkommor. Detta kan ske med ett recessivt anlag, när bäraren paras med ett fritt djur. För att försäkra sig om att fölet inte får FFS måste antingen hingst eller sto vara fria från anlaget (vilket kan kontrolleras med ett DNA-test). Om man också vill undvika bärare måste båda föräldrarna vara fria.

Question 31

* Hur många hanar och honor finns det? * Hur många generationer? * Hur många syskon i varje familj? * Vilken av parningarna leder till inavel?

Answer 31

Kvadraternar representerar hanar och honor. Fem generationer. 7 syskon i den största familjen, 2-3 i de andra. Parningen markerad med dubbellinje leder till inavel.

Question 32

Nedärvningsmönster?

Answer 32

Autosomal recessiv

Question 33

Nedärvningsmönster?

Answer 33

X-bunden recessiv

Question 34

Nedärvningsmönster?

Answer 34

Autosomal recessiv

Question 35

Nedärvningsmönster?

Answer 35

Autosomal dominant

Question 36

Antag att vi har en autosomal recessiv sjukdom, och att två bärare paras. * Vad är sannolikheten att få en drabbad avkomma? * Om djuren får tre avkommor, vad är sannolikheten att alla blir drabbade? * Om djuren får tre avkommor, vad är sannolikheten att alla blir fria från sjukdomsanlaget?

Answer 36

Sannolikheten för drabbad avkomma är 25%. Sannolikheten för tre drabbade avkommor, liksom tre fria avkommor, är 1,6%.

Question 37

Tänk dig att du har två loci, ett med alleler A och a och ett med alleler B och b, som ärvs oberoende av varandra men som har en epistatisk effekt på en egenskap. Rita Punnetkvadrater för dessa parningar: * AaBb x AaBb * AABB x aabb * AABb x AaBB Vilka genotypiska proportioner får man bland avkomman? Antag att egenskapen uttrycks endast hos individer som har genotyp aabb. Vilka fenotypiska proportioner får man bland avkomman?

Answer 37