Primära satsdelar Flashcards

1
Q

Vad beskriver satsanalys?

A

Satsanalys beskriver hur satser samspelar med varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kan en fras ha flera roller i en sats?

A

Vissa fraser är flexibla och kan ha olika roller i en sats medan andra enbart kan ha en.

Nominalfraserna är flexibla medan verbfraser är ickeflexibla, de kan bara vara predikat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan man beskriva predikat?

A

Predikat är oftast identiskt med verbfrasen dvs finitverb + ev infinita verb + ev verbpartiklar och/eller reflexiba objektspronomen.

Predikat är ofta inte sammanhängande som i
“Idag KÖPTE jag MIG en tårta”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur kan man beskriva subjekt?

A

Den som utför handlingen eller det som står först eller till höger om det finita verbet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad händer ifall något annat än subjekt är först i satsen?

A

Ifall något annat än subjekt är först i satsen står subjektet precis till höger om det finita verbet till exempel:
Igår sjöng jag för honom

Detta kallas för inversion!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var står subjektet i en bisats?

A

I en bisats står subjektet ofta direkt till höger om bisatsinledaren
“Hon undrade om VI ville stanna och fika”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Av vad kan subjekt utgöras (tre saker)

A

Subjekt kan utgöras av:

  • Nominalfras
  • Infinitivfras
  • Bisats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär platshållartvång?

A

Platshållartvång:i svenskan måste alla satser ha två satsdelar –subjekt och predikat. Alla satser måste ha ett finit verb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Finns det några undantag från platshållartvånget?

A

Undantag –i bisatser kan verbet har/hade utelämnas (Vi åt middag efter att vi (hade) kommit hem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka tre sorters objekt finns det?

A

Direkt objekt, indirekt objekt och prepositionsobjekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan direkt objekt beskrivas?

A

Den/Det/De som blir utsatta för handlingen som beskrivs av predikat och subjekt.
Vi tände ETT LJUS
Han sköt RENEN
Hon undrade OM VI VILLE STANNA OCH FIKA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Av vad utgörs ett direkt objekt?

A

Direkt objekt utgörs av:
Nominalfras
En bisats
En infinitivfras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan ett indirekt objekt beskrivas?

A

Svarar på frågan:
Åt, till, för vem + predikatet + subjektet + direkt objekt?
Åt vem gav kungen sitt löfte?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka verb har direkta objekt?

A

Transitiva verb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var står det indirekta objektet?

A

Oftast före det direkta objektet. Det kan precis som direkt objekt också stå först i frasen.
Mig gav han hästen
Han gav mig hästen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Av vad utgörs ett indirekt objekt?

A

Det utgörs av en nominalfras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka verb har indirekta objekt?

A

Bitransitiva verb, de har både indirekta och direkta objekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan ett prepositionsobjekt beskrivas?

A

Utgörs av en prepositionsfras som har samma roll som DO eller IO
Dvs:
Birgitta tittade PÅ SPORTEN
Hon var trött PÅ ATT JOBBA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man känna igen en prepositionsfras?

A

Man kan känna igen ett prepositionsobjekt genom att rektionen kan flyttas fram till första positionen i satsen eller brytas ut.
TV-SPORTEN tittade Birgitta PÅ
Det var TV-SPORTEN som Birgitta tittade PÅ

20
Q

Vad är ett subjektiv predikativ? (SP)

A

Beskriver (och kongruensböjs efter) subjektet och förekommer obligatoriskt efter kopulaverb (varaoch bli) samt vissa andra verb (heta, kallas, tyckas, verka, se ut osv.)

21
Q

Av vad utgörs ett subjektiv predikativ (SP)?

A

Subjektiv predikativ är oftast nominalfraser eller adjektivfraser men kan också vara andra fraser

22
Q

Hur kongruensböjs subjektiva predikativ (SP)?

A

Kongruensböjs i grammatiskt genus och numerus

23
Q

Vad är ett objektiv predikativ? (OP)

A

Objektiv predikativ beskriver (och kongruensböjs efter) det direkta objektet

24
Q

Hur kongruerar objektiv predikativ (OP)?

A

Som subjektiv predikativ, i genus och numerus.

25
Q

Av vad utgörs objektiv predikativ (OP)?

A

OFTAST en adjektivfras. “Han gör mig glad”, “Han gör oss glada”.

26
Q

Vad inkluderas av innehållsadverbial?

A

Tid-
Sätts- Adverbial
Rum-
Omständighets

27
Q

Vad är ett TSRO-adverbial?

A

Satsdelar som beskriver handlingen (tid, rum, sätt, orsak, villkor, mått osv.)

28
Q

Var står oftast TSRO-adverbial?

A

Står oftast sist(a), alternativt på den första platsen

29
Q

I vilken form förekommer TSRO-adverbial?

A

Kan vara i form av nominalfraser, adverbfraser, prepositionsfraser eller bisatser

30
Q

Vad uttrycker satsadverbial?

A

Uttrycker negation (inte)
talarens attityd eller inställning (ju, nog, lyckligtvis)
modalitet (kanske, förmodligen, givetvis, förstås)
eller annat (alltså, alltid, ofta osv.)

31
Q

Var står satsadverbialet?

A

Står efter det finita verbet i huvudsatser, men före verbet i bisatser
•Han kan inte göra det.
•Han säger att han inte kan göra det.

32
Q

Vad är en agent?

A

Prepositionsfraser med prepositionen av + rektion. Har rollen “den som utför något”.
Förekommer i passiva satser, i aktiva satser är agenten ett subjekt.
Filmen görs av HENNE

33
Q

Vad är ett formellt subjekt?

A

Ett formellt subjekt utgörs av det eller “där” (sydsvenska).

Det förekommer vid opersonliga verb såsom
Det regnar
Det snöar

Eller i andra konstruktioner där det även finns ett egentligt subjekt såsom
Det ligger en man på golvet.

34
Q

Hur kan man veta om man har och göra med formellt och egentligt subjekt?

A

Man kan ta reda på om man har och göra med formellt objekt genom att kasta om meningen så att det egentliga objektet står på det formellas plats

Hela förmiddagen har TVÅ FÅGLAR suttit på postlådan
ATT DU KOM IHÅG MIG var skoj

35
Q

Finns det något undantag från platshållartvånget?

A

Ja, imperativsatser.

36
Q

Vilka konstruktioner med formellt och egentligt subjekt förekommer?

A

Presenteringskonstruktioner–
Det ligger en tidning på golvet.
Detkommer någon.
Det finns tre handdukar i badrummet.

Konstruktioner med efterställd infinitivfras eller bisats –
Det är dyrt att hyra en trea.
Det är synd att du inte kan komma.

37
Q

Vad är ett annat ord för utbrytning?

A

Emfatisk omskrivning?

38
Q

När används utbrytning?

A

Används när man vill betona ett visst led i satsen. Det utbrutna kan flyttas till satsinitial position (då hamnar subjektet omedelbart till höger om det finita verbet)

39
Q

Hur det utbrytningskonstruktionens struktur ut?

A

formellt subjekt + verbet vara + utbruten satsdel + utbrytningssats

40
Q

Vad är objektiv och subjektiv infinitiv?

A

Objektiv infinitiv: När en infinitivfras som barnen hörde att mamman ropade i hallen istället skrivs som barnen hörde mamma ropa i hallen (t.ex) Här syftar infinitivfrasen alltså på objektet mamman
Subjektiv infinitiv: Samma fast infinitivfrasen syftar på subjektet t.ex
Mamman hördes ropa i trappan

41
Q

Vad är attribut på satsnivå och apposition på satsnivå?

A

De attribut som är bestämningar på en hel sats t.ex:
Jag kunde inte betala mina räkningar, vilket var mycket olyckligt (Satsattribut)
Jag tänkte inte betala mina räkningar, ett mycket olyckligt beslut (apposition)

42
Q

Vad är speciellt för primära satsdelar?

A

De primära satsdelarna ingår aldrig i någon annan satsdel

43
Q

Vad börjar man med när man gör en satsanalys?

A

När man gör en analys av satsdelar börjar man med att hitta det finita verbet i huvudsatsen genom att sätta in inte efter verbet ex:
Jag VILL inte sova

Därefter hittar man hela verbkedjan ex:
Jag VILL inte SOVA

44
Q

Vad står HEFF-regeln för?

A

I Huvudsats står inte EFter det Finita verbet

45
Q

På vilken fråga svarar DO?

A

Vad/Vem + Predikat + subjekt?
Vad vill jag inte äta?
Jag vill inte äta MAT

46
Q

Vilka satser börjar med finit verb?

A

Imperativsatser, ja eller nej-frågor och frågeformade konditionalbisatser (ffk)