Satsschema

Question 1

Vad innebär det att ordföljden är topologisk?

Answer 1

Satsdelarna har en bestämd plats i förhållande till varandra

Question 2

Vilka är de sju komponenterna i huvudsatsschemat?

Answer 2

Fundament 
Typplats 
N1 
A1 
V
N2
A2

Question 3

Vad innebär fundamentet i huvudsatser och när är det tomt?

Answer 3

Den första positionen i schemat, ALLT innan det finita verbet. Allting kan finnas här. Om till exempel objektet flyttas hit innebär det oftast att N2 då blir tom.

Detta är enbart tomt i bisatser, ja/nej-frågor, imperativsatser och vissa påståendesatser där det finita verbet kommer först.

Question 4

Vad utgörs typplatsen av i huvudsatser?

Answer 4

Det finita verbet.

Question 5

Vad utgörs N1 av i huvudsatser?

Answer 5

Subjekt. Är tom om subjektet står i fundamentet.

Question 6

Vad utgörs A1 av?

Answer 6

Satsadverbial. Kan innehålla mer än en fras.

Question 7

Vad utgörs V av?

Answer 7

Verb, verbpartiklar, reflexivt pronomen

Question 8

Vad utgörs N2 av?

Answer 8

Objekt, predikativ. Kan innehålla mer än en fras.

Question 9

Hur kan huvudsatsschemat användas för att analysera bisatser?

Answer 9

Man kan använda huvudsatsschemat om subjunktion och finit verb ses som lika kategorier.

Question 10

Vad innebär fundament i bisatser?

Answer 10

Är nästan alltid tomt förutom vid v-frågeord. (hur räknas också dit). Då är typplatsen antingen tom eller innehåller en subjunktion som till exempel som.

Question 11

Vad utgörs typplatsen av i bisatser?

Answer 11

Subjunktion

Question 12

Vad utgörs N1 av i bisatser?

Answer 12

Subjekt men kan vara tom, men då kan man ibland även tolka subjunktionen “som” som ett subjekt.

Question 13

Vilka sju huvudsakliga variationer finns det i satsschemat?

Answer 13

Pronomenhopp
Långt pronomenhopp
Satsadverbial mellan N1 och typplats 
Satsadverbial på typplats 
TSRO-adverbial på A1 
Extraponering 
Ingenting i A1

Question 14

Vad innebär pronomenhopp?

Answer 14

Ibland kan objektspronomen om det är obetonat hamna i en position mellan A1 och N1 som i “därför gillar jag dem inte”.

Question 15

Vad innebär långt pronomenhopp?

Answer 15

Ibland kan obetonade pronomen även hamna mellan typplats och N1 som i
Varför ändrade SIG Lisa inte?

Question 16

Vad betyder det att satsadverbialet hamnar mellan N1 och typplats?

Answer 16

Detta fungerar ej om subjektet är ett obetonad pronomen men fungerar i andra fall t.ex:
Igår såg jag inte dig
Igår såg INTE jag dig

Question 17

När kan satsadverbial stå på typplats?

Answer 17

Vissa satsadverbial som rent historiskt är relaterade till verb kan stå på typplatsen som t.ex kanske, måhända, kanhända, törhända. Då står det finita verbet i V

Question 18

Vilka TSRO-adverbial kan flyttas till A1?

Answer 18

Ibland kan TSRO flyttas från sin vanliga position på A2 till A1. Det kan dock vara svårare med rumsadverbial, framförallt de kopplade till prepositionsobjekt.

T.ex:

Dom hade sett honom röka i fredags
Dom hade i fredags sett honom röka

Question 19

Vad innebär extraponering?

Answer 19

I tunga led kan ibland en extraposition efter A2 läggas till, t.ex

Mamma hade lovat att barnen skulle få se på tv.
Vi har sett orkidéfält på Öland som skulle göra varje botanist salig

Question 20

Vad innebär “ingenting i A1”?

Answer 20

Det negerande pronomet “ingenting” kan ibland stå i A1

Jag har ingenting sett

Question 21

Vad innebär topikalisering?

Answer 21

Att satsdelar flyttas till fundamentsfältet

Question 22

Vad innebär rak ordföljd?

Answer 22

Att subjektet står i fundamentsfältet

Question 23

Vad innebär inversion?

Answer 23

När en huvudsats börjar men något annat än subjekt kommer subjektet efter det finita verbet

Question 24

Vilka är de fem stegen i en satsanalys?

Answer 24

1. Hitta alla finita verb
2. Bryt ner satsen i dess beståndsdelar (fraser och bisatser)
3. Identifiera de primära beståndsdelarnas funktion (satsdelar)
4. Sätt huvudsatserna i satsschemat
5. Sätt bisatserna i satsschemat

Question 25

Vad innebär prepositionsstrykning?

Answer 25

Att man stryker vissa prepositioner ifall rektionen är en bisats eller infinitivfras.

Question 26

Vad innebär som-strykning?

Answer 26

Att som stryks ifall det är en bisatsinledare (inte om det är subjekt!)

Question 27

Vad innebär dubblerande adverb i fundamentet?

Answer 27

Att ett pronominaladverb (så, då, där) läggs till i fundamentet såsom: När vi äntligen hade nått toppen regnade det -> När vi äntligen hade nått toppen så regnade det.

Question 28

Vad innebär dubblerande pronomen i fundamentet?

Answer 28

Att ett pronomen läggs till i fundamentet som ett epitet tex: Han var mycket trött-> Den gamla mannen, han var mycket trött Han den gamla mannen var mycket trött

Question 29

Vad innebär svansdubblering?

Answer 29

Att dubblerande led (nominala eller adverb) läggs till sist i en fras t.ex: Inte ska du vara rädd -> Inte ska du vara rädd, inte Hon var duktig -> Hon var duktig, den nya programmeraren.

Question 30

Vad innebär parallella konstruktioner?

Answer 30

Konstruktioner som uttrycker samma semantiska innehåll men i olika syntaktisk form såsom formellt/egentligt subjekt Passiv sats med morfologisk/perifrastisk passiv, etc

Question 31

Vad innebär formellt/egentligt subjekt?

Answer 31

Att röka är skadligt -> | Det är skadligt att röka

Question 32

Vad innebär morfologisk passiv/perifrastisk passiv?

Answer 32

Att man med morfologisk böjning gör satsen passiv: Jag glömdes bort Eller att man lägger till blev Jag blev bortglömd

Question 33

Vad innebär morfologisk komparation/perifrastisk komparation?

Answer 33

Den är vildare/Den är mera vild

Question 34

Vad innebär prepositionsobjekt?

Answer 34

Vi gav henne en bok -> Vi gav en bok till henne (Till henne är IO men skapat av en prepositionsobjekt och kan då tolkas som båda)

Question 35

Vad är en utbrytning?

Answer 35

Yngve stal nyckeln -> Det var yngve som stal nyckeln Det var nyckeln som yngve stal Det var stal som yngve gjorde med nyckeln För att betona olika led i satsen