Psykiatri prio 1 Flashcards
(145 cards)
1
Q
Konfusion (delirium) - vanligaste symptomen?
A
- Kognitiv påverkan med psykotiska inslag (vanföreställningar, hallucinationer)
- Förvirring
- Ångest
- Agitation
- Störd sömn
2
Q
Är konfusion symtom eller sjukdom?
A
Symtom
3
Q
H
A
H
4
Q
Hur vanligt är konfusion?
A
30 % av äldre sjukhusvårdade patienter drabbas av delirum någon gång under sjukhusvistelsen.
5
Q
Orsaker till konfusion?
A
PLUFS - Pneumoni, Läkemedel, UVI/ Urinretention, förstoppning och smärta/stroke
(vanligast är infektioner).
6
Q
Hur länge pågår konfusion?
A
Delirium brukar pågå under timmar-dagar
7
Q
Sjukdomsförlopp för konfusion?
A
Snabbt insjuknande med en symptombild som fluktuerar över dygnet (ofta värre på natten)
8
Q
Typer av delirium?
A
- Hyperaktiv delirium
- Hypoaktiv delirium
- Blandform (hyper & hypo)
9
Q
Hyperaktiv delirium?
A
- Utåtagerande med starka känsloyttringar.
- Osammanhängande tal
- Splittrad tankeverksamhet.
- Personlighetsförändring
- Vanföreställningar
- Illusioner och hallucinationer, ofta visuella hallucinationer vid konfusion till skillnad från psykossjukdom
- Förvirring, bristande orientering
10
Q
Hypoaktiv delirium?
A
- Dåsig
- Likgiltig/apatisk.
- Förvirrad
- (Differentiera mot demens och depression)
11
Q
Finns det skillnader i hur hallucinationer vanligtvis ter sig vid konfusion respektive psykossjukdom?
A
Vanligare med visuella hallucinationer vid konfusion. Är ej diagnostiskt.
12
Q
Anamnes vid konfusion?
A
- Infektionstecken?
- Neurologiska symptom?
- Symptomdebut & symptomutveckling?
- Miljöombyte?
- Läkemedel?
- Sömn?
- MMT/MINI
- Tala med anhöriga
13
Q
Status vid konfusion?
A
- Somatiskt status
- Neurostatus
- POX
14
Q
Labprover vid konfusion?
A
CRP / temp - Infektion?
Blodstatus
Leverprover
Elstatus och kreatinin - t.ex. kan hyperkalemi orsaka konfusion.
Kalcium
TSH
P-glukos
U-sticka
Ev. läkemedelskonc. (t.ex. Digoxin, litium)
15
Q
DT hjärna vid konfusion?
A
Används selektivt på patienter där man inte hittar någon orsak.
16
Q
Diff dx till delirium?
A
- Demenssjukdomar, dessa uppträder dock sällan akut.
- Delirium tremens
- Psykos
- Depression
- GAD
- Substansbrukssyndrom
17
Q
Omvårdnadsråd vid konfusion?
A
- Sömn & dygnsrytm viktigt
- Social interaktion/trygghet
- Kontroll av mat & vätska.
- Läkemedelsgenomgång
- Utred ev somatiska orsaker
- Smärtbehandling
18
Q
Läkemedelsbehandling vid akut konfusion?
A
- Haldol eller Olanzapin
- Heminevrin eller Imovane
19
Q
Konfusion - om patienten är agiterad eller har psykotiska inslag och vägrar medicinering?
A
Kontakta psykiatrikonsult för disk. av ev. vårdintyg och kvarhållningsbeslut för att kunna ge kortverkande antipsykotika intramuskulärt.
20
Q
Undvik dessa läkemedel vid konfusion…
A
- Kolinesterashämmare
- Benzo
- Opiater
21
Q
Komplikationer vid konfusion?
A
- Fallskador
- Dubbelt så hög dödlighet
22
Q
Vad står LPT för?
A
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
23
Q
Vad står LVM för?
A
Lagen om vård av missbrukare
24
Q
Förutsättning för 3§ LPT
A
- Lider av en allvarlig psykisk störning.
- Har ett oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (vården kan ej tillgodoses på annat sätt än genom inläggning).
- Motsätter sig nödvändig vård.
25
4§ LPT?
Utfärdande av vårdintyg
26
Vem kan utfärda vårdintyg?
Legitimerad läkare
27
Om patient ej är närvarande för vårdintyg?
Begära polishandräckning
28
Tre olika typer av vårdintygsblanketter som används:
Normalfallet (LPT 4 §)
Konvertering (LPT 11§)
LRV
29
Kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?
Innebär att en patient som uppfyller kriterierna för LPT kan hindras från att lämna vårdinrättning.
30
Vem kan fatta kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?
Måste vara anställda i offentlig psykiatrisk verksamhet (även underläkare).
31
Syfte med kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?
För att specialistläkare ska få tid att infinna sig och inhämta information inför ett eventuellt intagningsbeslut.
32
Tillåtna åtgärder för LEG LÄKARE vid kvarhållningsbeslut (6§ LPT)?
- Kortvarigt spännas fast med bälte eller kortvarigt hållas avskild.
- Även tvångsinjicering med kortverkande psykofarmaka (dock är det ovanligt)
33
Vem kan fatta ett intagningsbeslut (6b§ LPT)?
Chefsöverläkare eller specialist som fått delegering av chefsöverläkare, dock kan det inte utföras av samma person som författat vårdintyget.
34
Tidsaspekter intagningsbeslut (6b§ LPT)?
- Bedömningen måste utföras inom 24 timmar från det att patienten har anlänt till den psykiatriska vårdinrättningen.
- Får inte baseras på ett vårdintyg äldre än 4 dagar.
- Patienten får vårdas max 4 veckor, sedan krävs ansökan till förvaltningsrätten för förlängning av vårdtid.
35
Vilka tvångsåtgärder kan utövas efter intagningsbeslut (6b§ LPT)?
Tvångsmedicinering
Avskiljning
Fastspänning
Sondmatning
36
Vad innebär tvåläkarprövande vid LPT?
Legitimerad läkare skriver vårdintyg och chefsläkare (alternativt specialist med delegering) beslutar om intagning för tvångsvård.
37
Konvertering till LPT (11§)?
Patienter i psykiatrisk frivillig vård konverteras till tvångsvård.
38
Förutsättningarna för konvertering till LPT (11§)?
- Patienten uppfyller förutsättningarna för LPT enligt 3§.
- Patienten kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan.
- Vårdintyg har utfärdats av en annan läkare än chefsöverläkaren eller specialisten med delegering de senaste 24 timmarna.
39
Vem kan fatta beslut om konvertering till LPT (11§)?
Chefsöverläkaren eller av specialist med delegering vid den enhet där patienten vårdas
40
Vad händer efter konvertering till LPT (11§)?
- Beslutet ska underställas förvaltningsrättens prövning senast nästa dag
- Om tvångsvården överskrider 4 dagar krävs ansökan om förlängning till förvaltningsrätten.
41
Polishandräckning (47 § LPT)?
Polisen får tillfälligt omhänderta en person och föra hen till en sjukvårdsenhet för behandling där, om det föreligger skälig anledning att anta att personen lider av en allvarlig psykisk störning som gör att patienten är farlig för annan eller sig själv.
42
Förutsättning för polishandräckning (47 § LPT)?
- Vårdintyg
- Chefsöverläkaren kan begära polishandräckning för att återföra avviken patient respektive patient som ej återvänder efter avslutad permission.
43
Får du någonsin ordinera tvångsåtgärder på en patient där intagningsbeslut ej är fattat?
Ja, men först efter att kvarhållningsbeslut fattats.
44
Hur ser regelverket ut för medicinering enligt paragraf 6a?
Man får endast administrera kortverkande mediciner.
45
Varför administreras akuta läkemedelsbehandlingar ofta intramuskulärt inom psykiatrin? Och i vilken muskel ges vanligtvis injektionerna?
- Vanligtvis finns ingen tillgång till infart. Svårt att sätta en infart på exempelvis en mycket agiterad patient. Risk att de sliter ut infarten.
- Sätesmuskulaturen. Stor muskel och det är relativt liten risk att skada nerver/blodkärl.
46
Konfusion vid alkohol. Diff dx?
Delirium Tremens
Wernickes Encefalopati
47
Vad är den farmakologiska behandlingen vid ett akut delirium tremens respektive vid en Wernickes Encefalopati?
- Delirium Tremens: Bensodiazepiner i hög dos. I akutfas vanligt med diazepam. Dos upprepas till pat somnar. Kan bli väldigt höga doser. Om pat ej somnar, tillägg av Haloperidol.
- Wernickes: Tiamin i högdos.
48
Vad behöver du särskilt beakta vid behandling av agitation hos patienter med Lewy-Body demens? Motivera.
Man bör vara försiktig med neuroleptika.
LBD-patienter är ofta mycket känsliga för neuroleptika-biverkningar.
49
Depression prevalens?
5% i Sverige.
50
Vad krävs för dx egentlig depression (depressiv episod)?
1. Patienten lider av depressiva symptom större delen av tiden under minst 2 veckor.
2. Symptomen ska vara tillräckligt allvarliga för att medföra lidande/funktionsförlust för patienten.
3. Utesluta att symptomen inte beror på annan sjukdom eller kan förklaras av läkemedel eller droger.
51
Farmakologiskt förstahandsval vid depression
SSRI
52
Förstämningssyndrom?
Samlingsbegrepp för unipolära depressioner och bipolära syndrom som domineras av depressiva episoder.
53
Ihållande depression (kronisk låggradig depression)?
Låggradig depression under mer än 2 år.
54
Hur grundstämning och humör relaterar till varandra?
Grundstämningen är som klimatet och humöret är som vädret.
55
Livstidsrisk depression?
Män ca 23 %
Kvinnor ca 36 %
56
Etiologi depression
- Hereditet
- Förändring i mmunsystemet
- Neurodegenerativa processer
- Missbruk
- Kvinnligt kön
- Hög ålder
- D-vitaminbrist7
- Läkemedel/missbruk
- Psykosociala komponenter (trauma, kris)
- Personlighet
57
Skyddande faktorer depression
Fysisk aktivitet
Socialt stöd
Känsla av sammanhang
58
Patolfysiologiska fynd vid ihållande dperession?
- Strukturella förändringar i hjärnan (t.ex. hippocampusatrofi)
- Generellt försämrad neuroplasticitet
- Nervsignaleringen i delar av hjärnan kan vara påverkad
59
Hur diagnostiserar man depression?
- Kliniska samtalet
- MINI (Mini International Neuropsykiatrisk Intervju)
60
Symptom och kliniska fynd vid depression?
- Sänkt grundstämning/melankoli
- Hämningar (kognitiv, emotionell, motorisk, svarslatens)
- Rumination
- Vitalsymtom (svaghet, sjukdomskänsla, anorexi, nedsatt sexuell lust, oregelbunden mens, sömnstörning, dygnsvariation)
- Oavledbarhet
61
Vad är depressiv stupor?
Man ligger i sängen utan att prata eller reagera på tilltal. Tittar bara rakt fram, det enda man gör är att ändra liggande ställning i sängen.
62
Diagnoskriterier vid depression?
Krävs att patienten under minst 2 veckor har symptom som uppfyller minst 5 kriterier, varav minst ett huvudkriterie. Observera att symptomen måste orsaka signifikant lidande eller försämrad funktion och att de inte får bero på somatisk sjukdom eller missbruk:
- Huvudkriterium (minst ett)
1. Nedstämdhet
2. Minskat intresse eller minskad glädje
NI SKA SES PÅ: Nedstämdhet, Intresse, Sömn, Koncentration, Aptit, Skuldkänslor, Energi, Självmordstankar, Psykomotorik. Ångest.
63
Diagnosprocessen vid depression?
BAD SUT
- Bedömningsinstrument
- Anamnes
- Diagnoskriterier
- Suicidriskbedömning
- Uteslut somatisk sjukdom & missbruk & bipolär
- Tidigare episoder av depression?
64
Vad är MADRS?
Skattningsskala som används av kliniker för skattning av depressionsdjup. Ej diagnostiskt verktyg utan används för att följa behandlingsförlopp.
Består av 10 frågor som vardera kan ge 0-6 poäng.
65
Hur bedöms MADRS?
0-12 poäng: Ingen eller mycket lätt depression
13-19 poäng: Mild depression
20-34 poäng: Måttlig depression
≥35 poäng: Svår depression
66
Vad är MADRS-S?
Självskattningsformulär med nio frågor
67
Vad är PHQ-9?
Skattningsskala som innefattar de nio diagnoskriterierna från DSM. Patienten skattar hur ofta de upplever kriterierna
68
Labprover vid depression?
Hb, LPK, SR, CRP, leverstatus
S-Ca - Hyperparatyreoidism/hypercalcemi
Tyroideaprover
B12 och folsyra
69
Indikationer för akutremiss till specialist vid depression:
- Hög suicidrisk
- Psykotiska syndrom
- Blandat skov eller switch till hypomani/mani vid SSRI.
70
Undergrupper av egentlig depression?
- Melankoliskt syndrom
- Atypisk egentlig depression
- Säsongsbunden depression
- Postpartumdepression
71
Melankoliskt syndrom?
Typiska symtom:
- Förlust av glädje i alla, eller nästan alla, aktiviteter
- Avsaknad av reaktion vid normalt njutbara stimulin
- Sänkt grundstämning av distinkt karaktär, karaktäriserad av djup förtvivlan
- Depression som är värst under morgonen
- Störd dygnsrytm med tidigt uppvaknande
- Uttalad psykomotorisk agitation eller hämning
- Signifikant viktnedgång
- Uttalade och överdrivna skuldkänslor
72
Atypisk egentlig depression?
Utöver kriterierna för egentlig depression ska patient uppfylla:
- Reaktivt stämningsläge (måendet förbättras kortvarigt i samband med positiva händelser)
Patienten måste även uppfylla minst två av följande kriterier:
- Aptit- eller viktökning
- Hypersomni
- Blytyngdskänsla i armar eller ben
- Känslighet för avvisande
73
Säsongsbunden depression?
- Ofta under vintern och blir sedan bättre.
- Präglas mer av trötthet, ökat sömnbehov, minskat intresse och aptitökning.
74
Postpartumdepression?
- Depression som startar kort innan förlossning upp till ett år efter förlossning.
- Vanligast de närmsta veckorna efter förlossningen.
- Drabbar 10 - 15 % av alla nyblivna mödrar.
75
Beh postpartumdepression?
- Psykoterapi
- Läkemedel och ECT indicerat vid svårare depression samt vid psykoser.
76
Diff dx vid depression?
- Somatisk sjukdom
- Utmattningssyndrom
- Bipolär sjukdom (Viktigt att utesluta. SSRI kan bidra till att en bipolär depression övergår i ett manisk skov)
- PTSD
- Missbruk
- Demens
- Ångestsyndrom
77
Info till patient vid dx depression?
Inoformera om:
- Finns risk för en övergående (ett par veckor) ångestförstärkning vid insättning av SSRI
- Viktigt av att fortsätta äta medicinen trots att symtomen har gått i regress! Risken för återfall är hög om medicineringen avbryts för tidigt.
- Läkemedelsbiverkningar (sexuella biverkningar)
78
Faktorer som talar för behandling med antidepressiva:
- Tidigare anamnes på svårare depression.
- Dystymi
- Utebliven förbättring och kvarvarande symtom.
79
Behandlingslängd depression?
I minst 6 månader efter depressionsymtomen har försvunnit
Vid recidiverande depression, minst 12 månader efter remission
80
Hur minska problem med ångest vid insättande av SSRI?
Icke-beroendeframkallande ångestdämpande läkemedel (t.ex. lergigan eller theralen)
81
Beh lindrig depression?
- Uppföljning efter 1-3 veckor, återbesök
- Livsstilsändringar (mat, sömn, motion, stress, arbete).
- Korttidspsykoterapi
- Eventuellt SSRI -
82
Beh måttlig/medelsvår depression?
- KBT. Om otillräcklig effekt av KBT efter 6-8 veckor/försämring, kombinera med SSRI
- Antidepressiva läkemedel (SSRI)
- Fysisk aktivitet med guidad konditionsträning i grupp
Bäst evidens finns för en kombinationsbehandling med KBT och antidepressiva läkemedel 18
83
Tillvägagångssätt vid insättning av antidepressiva?
- Uppföljning via telefon/ssk efter en vecka
- Återbesök efter 3-4 veckor: Om otillräcklig effekt, dosökning av SSRI
- Återbesök efter 6-8 veckor: Kombination av SSRI och Mirtazapin eller SSRI och KBT om behandlingsresultat ej uppnåtts.
84
Beh svår depression?
- Börja direkt med läkemedel (1:a hand)
eller
- ECT (2:a hand, 1:a hand vid psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistent svår depression hos ungdomar efter pubertetsdebut)
- Anafranil-dropp kan vara ett alternativ till ECT.
- Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)
- Kräver ofta inneliggande vård.
- Ska INTE behandlas med KBT (ingen effekt)
85
ECT har bäst effekt, särskilt vid följande depressionstillstånd:
Vid depression med melankoliska eller psykotiska drag
86
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS)
TMS är en serie av korta, starka magnetpulsar som ges mot huvudet vilket skapar en elektrisk stimulans i neuronen i hjärnan. Kräver ej narkos och har inga kognitiva biverkningar.
87
Indikation för långtidsprofylax vid depression?
- om patienten drabbats av två eller flera depressionsepisoder under en femårsperiod
- alltid efter ECT-behandling.
88
Förstahandsval SSRI
Escitalopram eller sertralin
89
hur ge ssri?
Start low go slow/trappa upp i 5-10 dagar.
90
ìnfo till patient vid start av ssri?
Informera om ev. initial försämring, förväntad effekt, tidsperspektiv och att det är icke beroendeframkallande
91
ssri biverkningar:
- Ej övergående (försvinner efter avslutande behandling): Nedsatt libido, emotionell avtrubbning, aptitökning, viktuppgång och förlängd QTc-tid
- Övergående (1-2 veckor): Illamående, huvudvärk, aptitnedsättning, dimsyn, urinretention, diarré, sömnstörning, ökad ångest
- hyponatremi hos äldre
- Kan ge utsättningsbiverkningar i form av illamående, yrsel och ångest
92
Mirtazapin?
ger ökad noradrenerg och serotonerg neurotransmission.
93
när ge mirtazapin?
- Om dubbeldiagnos/alkoholproblem
- sömnproblem (har sederande effekt vid låga doser)
94
fördel med mirtazapin?
- Låg frekvens av sexuella biverkningar
- Ej initial ångestförstärkning
95
Mirtazapin biverkningar?
ökat aptit/viktuppgång, trötthet, sedering, huvudvärk, muntorrhet.
96
exempel snri?
venlafaxin
duloxetin
97
när ge snri?
Kan ges direkt vid svår depression.
98
fördel med NDRI Bupropion (Voxra)
Få sexuella biverkningar
99
Om Ingen respons på antidep efter 2-3 veckor:
- Fråga om följsamhet
- Byt till annat preparat
100
Vid partiell respons inom 3-4 veckor:
- Höj dosen och följ upp efter 3-4 veckor.
- Vid fortsatt dålig effekt:
Höj dos
Byt preparat
Lägg till preparat
101
Majoriteten av patienterna med alkoholproblem sköts av:
primärvården
102
Psykiatrin tar endast hand om alkoholpatienterna som:
som har ett skadlig bruk och en samtidig psykisk störning
103
Standardglas?
12 g alkohol
1,5 dl vin
4 cl starksprit
flaska starköl
104
Riskbruk1 innebär
en ökad risk för fysiska och psykiska skadeverkningar
105
Gränsen för riskbruk är
≥10 standardglas/vecka
eller
≥4 standardglas/tillfälle för bägge könen.
106
Alkoholberoende typ I
- vanligast (ca. 80%)
- Senare debut, ofta efter 25 års ålder.
- Socialt nätverk brukar vara okej då personerna ofta hinner etablera jobb och familj innan det börjar.
- Psykologiskt beroende eller kontrollförlust.
- Skuldkänslor relaterade till alkoholkonsumtion.
- Ofta långvarigt riskbruk som sedan övergår till ett missbruk.
107
Alkoholberoende typ II
- mer ovanligt (ca 20%)
- Tidigare debut, ofta före 25 års ålder.
- Starkare ärftlig faktor
- Hög grad av sensations- eller nyhetssökande.
- Våldsamhet vid berusning och högt riskbeteende.
- Ofta relaterat till antisocial personlighetsstörning. Även ADHD, kognitiva sjukdomar och kriminalitet.
- Förenat med många sociala komplikationer.
- Överlappning med multipelt substansberoende.
108
Alkohol Verkningsmekanismer
verkar genom att hämma glutamaterga NMDA-receptorer. Detta leder till stimulering av GABAA-receptorer. Den fulla effekten blir en aktivering av belöningssystemet. Detta sker genom dopaminfrisättning som kommer av disinhibition på GABA-interneuron i tegmentum mesencephali (VTA)
109
Riskfaktorer alkholmissbruk
Ärftlighet (50%)
ADHD
110
Kroniska symptom alkoholmissbruk
Tremor
Levercirros
Hepatomegali
Ascites
pankreatit
Dupuytréns kontraktur
Förmaksflimmer
Sömnapné
Delirium tremens
Wernicke-Korsakoffs syndrom
Osteoporos
Dilaterad kardiomyopati
111
Akut abstinens av alkohol uppstår pga..
uppstår som följd av en ökad retbarhet i CNS p.g.a. avbrutet alkoholintag och obalans mellan inhibition och excitation.
112
Lindrig abstinens symtom
tremor, takykardi med puls <120, svettningar, ångest, nedstämdhet och sömnproblem.
113
Medelsvår abstinens symtom
ovanstående samt puls >120, BT-stegring, kramper, menings- och hopplöshetskänsla och suicidtankar.
114
Delirium tremens (svår livshotande abstinens )
Som ovan men även förvirring, illusioner, plockighet, hallucinationer (ofta livliga skrämmande synhallucinationer), muskelrigiditet/tonusökning, hypertermi, dehydrering, cirkulationssvikt.
115
Tiaminbrist leder till:
neurologiska skador och Wernicke-Korsakoff syndrom. Därför är det viktigt att ge tiamin till denna patientgrupp.
116
Kan abstinens uppstå trots relativt höga etanolkoncentrationer i blodet?
Yes
117
Vilken är den för hjärnan farligaste typen av alkoholkonsumtion?
Binge drinking: innebär fyra enheter alkohol över en tidsperiod på två timmar.
118
AUDIT?
frågeformulär för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion som patienten själv fyller i
119
CIWA-Ar
ett objektivt skattningsinstrument för bedömning av alkoholabstinens.
120
Alkonacka
en dagbok där patienten själv får fylla i sitt drickande.
121
faktorer som talar för risk för komplicerad abstinens och behov av inneliggande vård.
- Puls >120
- Tidigare delirium tremens
- Tidigare abstinenskramper
- Samtidig somatisk sjukdom
- Lång alkoholkonsumtion,
- Hög alkoholkonsumtion
- Hög initial promillehalt
- Suicidrisk
122
Alkoholmarkörer
CDT
PETH (fosfatidyletanol)
gamma-GT
ASAT>ALAT
MCV
123
gamma-GT vid alkohol?
Mäter organskador på levern och har sin största fördel vid långtidsuppföljning av patienter. Värdet normaliseras efter ca. 3 veckors nykterhet.
124
MCV vid alkohol?
Ger information om benmärgspåverkan. Normaliseras efter 2-6 månaders nykterhet.
125
Vilka två biomarkörer har högst alkoholspecificitet?
CDT och PETH
126
Psykosocial behandling vid alkohol..
- Brief intervention
- Motiverande samtal
- Återfallsprevention med KBT för att undvika/hantera triggers
- Tolvstegsprogram
127
Farmakologiska behandlingsalternativ vid alkohol?
Disulfiram (Antabus®)
Akamprosat (Campral®️)
Naltrexon
Behandling av abstinens
128
Disulfiram (Antabus®)
Antabus hämmar aldehyddehydrogenas
Uppföljning ca 4 veckor efter behandlingsstart.
behöver strukturerat behandlingsupplägg och övervakat medicinintag.
129
alkoholintag under behandling med disulfiram kan ge upphov till
blodtrycksfall, svimning och i värsta fall cirkulationskollaps. Även mindre alkoholintag ger upphov till mycket obehagliga symtom som ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappning och känsla av andnöd.
130
Kontraindikationer disulfiram
aktuell leversjukdom (eller tidigare leverpåverkan vi antabusbehandling), demens samt inkompenserad hjärtsjukdom
131
Akamprosat (Campral®️)
Blockerar NMDA receptorn vilket påverkar hjärnans belöningssystem och minskar suget efter alkohol.
Behandling bör pågå 1-2 år och ska kompletteras med psykosocialt stöd.
Vanliga biverkningar inkluderar diarré, illamående och buksmärta.
Kontraindikationer är nedsatt njurfunktion
132
Naltrexon
en opioidantagonist som ger minskad sug och mindre begär.
Biverkningar inkluderar illamående, huvudvärk, enstaka fall av levertoxicitet, depression och sömnstörning.
Viktigt att utesluta opioidabstinens, opioidberoende eller att patient intar opioider i läkemedelsform innen behandling.
133
beh av lindrig alkoholabstinens
kan ske i öppenvården
substituera tiaminbrist
symtomlindring via bensodiazepiner eller antihistamin
134
beh av medelsvår alkoholabstinens
kan ske i ÖV eller SV
bensodiazepiner i nedtrappning
Substituera tiaminbrist.
Nitrazepam vid sömnsvårigheter
135
Svår alkoholabstinens (riskabstinens) beh
- Tiamin (Vitamin B1)
- Oxazepam i högdos
- Karbamazepin kan ges för att minska risk för kramper.
- Vid psykotiska symptom (t.ex. synhallucinationer) bör man även lägga till antipsykotisk medicin, t.ex. Haldol (haloperidol). Tänk på att neuroleptika kan sänka kramptröskeln.
136
delirium tremens beh
Samma som svår alkoholabstinens i syfte att få patienten att sova och sänka hjärnaktiviteten. Om patienten inte somnar, ta kontakt med IVA för IVA-sövning
137
Fetalt alkoholsyndrom (FAS)
Barnet kan få FAS om modern dricker alkohol under graviditeten.
Symptom:
Mindre huvud och hjärna
Viss grad av intellektuell funktionsnedsättning.
Försenad talutveckling
Sömnrubbningar
Hörsel- och synnedsättning
Hjärtfel
Skelettmissbildningar
Dålig koordination
Hyperaktivitet
Karaktäristiska ansiktsdrag
138
Alkoholdemens
- Uppkommer i sena stadier av beroendeutvecklingen.
- Först typiska neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Dessa är reversibla till en början, men efter hand blir reversibiliteten mindre och mindre.
- Till sista tillstöter morfologiska förändringar med generell kortikal atrofi.
139
Diff dx vid alkohol konsumtion och konfusion
Delirium Tremens
Wernickes Encefalopati
140
behandlingen vid ett akut delirium tremens
Bensodiazepiner i hög dos. I akutfas vanligt med diazepam. Kan bli väldigt höga doser. Om pat ej somnar, tillägg av Haloperidol.
141
Wernickes Encefalopati beh
Tiamin i högdos.
142
143
143
144
