Psykologi och hälsa (3,0 hp) Flashcards

Question

# Klassisk betingning/respondent betingning 1. Vad är klassisk betingning? 2. Vilka var dess förgrundsgestalter? Ge ett exempel på klassisk betingning på respektive grundare.

Answer 1

1. **Klassisk betingning är inlärningen av associationer** mellan två tidigare obetingade stimuli vilket leder till att en ny stimuli kan utlösa en reflexmässig respons. 2. Förgrundsgestalter och deras exempel **|Ivan Pavlov**: Studerade klassisk betingning hos hundar. **|John Watson**: Applicerade klassisk betingning på mänskligt beteende ("Lille Albert"). ## Footnote **S (Stimuli) — R (Respons)**

Answer 2

1. Ett neutralt stimulus (NS) paras med ett obetingat stimulus (US). 2. NS presenteras upprepade gånger tillsammans med US, vilket leder till att NS blir ett betingat stimulus (CS). 3. CS utlöser nu en betingad respons (CR) som liknar den ursprungliga obetingade responsen (UR). Matlukt (US) → Saliverar (UR) Klocka (NS) → Ingen respons Matlukt (US) + Klocka (NS) → Salivering (UR) Klocka (CS) → Salivering (CR). ## Footnote * **Obetingat stimulus** (**US**) (**U**nconditioned **s**timulus (**US**)) * **Obetingad respons** (**UR**) (**U**nconditioned **r**esponse (**UR**)) * **Neutralt stimulus** (**NS**) (**N**eutral **s**timulus (**NS**)) * **Betingat stimulus** (**CS**) (**C**onditioned **s**timulus (**CS**)) * **Betingad respons** (**CR**) (**C**onditioned **r**esponse (**CR**))

Answer 3

Obetingade stimuli (US) = stimuli som orsakar oinlärda, dvs medfödda reaktioner Medfödda *reaktioner* = "obetingade responser (UR)" Dessa begrepp utgör grunden för respondent inlärning. Klassisk betingning = vi lär oss att kopplade tidigare neutrala stimuli till dessa obetingade stimuli. ## Footnote **Exempel**: **|** US: Luft i ögat → UR: Blinkar **|** US: Högt ljud → UR: Orienteringsreflex US = reflex, bli illa behandlad av läkare UR = respons på reflex, blir sur och tvär CS = vården ,det du associerar med US, alltså en dålig läkare gör att du kopplar vården som något dåligt CR = sur och tvär, CR är samma som UR

Answer 4

En existerande obetingad respons (**US**–**UR**) kopplas till ett nytt stimulus (som blir **CS**) **CS** ger nu en liknande respons som **US** gör. Denna nya respons kallas då **CR**. Hos Pavlovs hundar: * Matlukt (US) → Saliverar (UR) * Klocka (NS) → Ingen respons * Matlukt (US) + Klocka (NS) → Salivering (UR) * Klocka (CS) → Salivering (CR). ## Footnote NS måste presenteras **före** US, och vara **nära** i tid (max 5 sek) för att betingning ska ske. Helst ska presentationen av stimuli överlappa, d.v.s. klockan fortsätter ringa när maten ställs fram.

Answer 5

* **Exempel: Hundfobi (direkt inlärd)** **US**: Hot/fara → **UR**: Rädsla **NS**: Hund + **US**: Hot/fara → **UR**: Rädsla **CS**: Hund → **CR**: Rädsla ”Hot/fara” kopplas till neutralt stimulus *Hund*. Stimulus ”Hund” betingas nu med fara, och ger samma respons (stark rädsla). — * **Exempel: Spindelfobi (inlärd via observation)** **US**: Pappas rädsla → **UR**: Rädsla/ångest **NS**: Spindel + **US**: Pappas rädsla → **UR**: Rädsla/ångest **CS**: Spindel → **CR**: Rädsla/ångest Kopplas ihop med neutralt stimulus *Spindel*, eftersom barnet märker att det oftast är en spindel i rummet när pappa ä rädd. ”Spindel” betingas med rädsla.

Answer 6

**Watsons experiment**: Visade att en fobi (rädsla för råttor) kunde skapas hos ett barn ("Lille Albert") genom klassisk betingning. **Process**: 1. Albert visades en vit råtta (NS) utan att visa rädsla. 1. Ett högt ljud (US) presenterades samtidigt som råttan, vilket utlöste rädsla (UR). 1. Efter upprepade parningar, började Albert visa rädsla (CR) även vid enbart åsynen av råttan (CS).

Answer 7

T.ex * Glädje vid åsynen av en plats där man haft en positiv upplevelse. * Positiva associationer till produkter genom reklam. * Glädje vid möten med personer man associerar med positiva upplevelser.

Answer 8

* **Parallell betingning** innebär att betingning i verkligheten ofta sker med flera neutrala stimulus i miljön. (T.ex. platsen för en olycka, årstiden när den skedde etc kan i sig orsaka obehag). * **Ju mer traumatisk** en upplevelse är ju starkare blir betingningen och så blir CR allt mer lik den ursprungliga UR.

Answer 9

* **Generalisering**: En betingad respons (CR) i relation till ett betingat stimulus (CS) kan *generaliseras* till stimulus liknande det betingade stimulus (CS). **|** T.ex. rädsla för pitbull kan associeras till andra hundraser. * **Diskriminering**: Förmågan att skilja mellan CS och andra stimuli som inte är direkt associerade med US. **|** T.ex. rädd för hunder i verkligheten men inte på TV.

Answer 10

* **Högre ordningens betingning**: Betingning kan ske i flera led, en tidigare inlärd respons (CR) blir associerad med ytterligare (NS) **|Exempel**: En hundfobiker träffar på en hund (CS) utanför en matbutik, kan matbutiken i sig bli ett nytt CS som sen ensamt triggar rädsla (CR), även utan att någon hund är med. Det har skett en *andra ordningens* betingning.

Answer 11

Respondent beteende (betingat beteende) kan reduceras med *utsläckning*. * Betingat stimulus (CS) måste regelbundet förekomma *utan* obetingat stimulus (US) för att kopplingen skall försvagas. **|Dvs** råttan utan tjutet (lille Albert), klockan utan maten (Pavlov), osv. CR minskar mer för varje presentation Denna *utsläckning* är grund för behandling av fobi och andra ångestproblem. ## Footnote Man närmar sig sakta hundar (CS), utan att bli biten igen (US) → rädslan (CR) minskar för varje gång.

Answer 12

CR är oftast svagare än UR. | Inlärda responsen oftast svagare än den ursprungliga (reflex) responsen.

Answer 13

Fler parningar av det betingade stimulit CS och obetingade stimulit US leder till en starkare betingad respons CR och gör den svårare att släcka ut.

Answer 14

**Biologiskt förberedd inlärning innebär** * Vissa stimulus är enklare att lära in än andra på grund av evolutionära anpassningar. (T.ex. rädsla för spindlar och ormar).

Answer 15

**Känsloreaktioner är lättare inlärda** för att de har en stark fysiologisk komponent.

Answer 16

Klassisk betingning: inlärning av associationer mellan två stimulus som förekommer samtidigt Kallas även respondent inlärning, eller Pavloviansk betingning Stimulus: Objekt, händelse eller fenomen vi uppfattar (plural är stimuli) Obetingat stimulus: orsakar en oinlärd respons Betingat stimulus: orsakar en inlärd respons Neutralt stimulus: orsakar ingen respons Respons: Inre eller yttre beteende Generalisering: liknande stimuli börjar ge samma respons Respondent utsläckning: när responsen minskar efter flera presentationer av CS utan US

Answer 17

Inlärning där beteenden formas och upprätthålls av sina konsekvenser. De **omedelbara** konsekvenserna av beteendet styr sannolikheten att beteendet ska upprepas. **|** Förstärkning och försvagning. Kort sagt: Vi fortsätter att ögra det som fungerat tidigare och slutar göra det som inte fungerar. **|** Thorndikes "law of effect". | T.ex. Råttan, grönt ljus mat, rött ljus stöt.

Answer 18

1. **Situation (antecedent)**: Vad som händer innan beteendet. (Ser lampa lysa grönt/rött) 2. **Beteende (respons)**: Viljestyrt beteende (tryck på en knapp). 3. **Konsekvens**: Vad som händer efter beteendet (responsen). (Grönt-fick mat, rött-fick stöt) | **Analys av beteende i tre led kallas *funktionell analys*.** ## Footnote Funktionell analys: vi förklarar ett beteendes *funktion* i en viss situation.

Answer 19

* **Operant betingning**: **|** Fokus på hur konsekvenser formar viljestyrda beteenden. * **Klassisk betingning**: **|** Fokus på associationer mellan stimuli och automatiska responser.

Answer 20

Antecedenter är det stimuli som *föregår* ett operant beteende. (*ante* = före) **Diskriminering**: urskiljning av i vilka situationer som ett beteende följs av förstärkare: **|** Alltså hitta vilka antecedenter som är *diskriminativa stimuli (SD)* **|** *Diskriminativa stimuli (SD)* signalerar till oss att försärkning kan ske om vi gör "rätt" beteende. **Operant generalisering**: När ett beteende som förstärks i en situation ökar även i liknande situationer.

Answer 21

* **Operanta beteenden** är viljestyrda och syfta till att uppnå en viss konsekvens (förstärkning). (Man vill ha maten vid grön och röd lampa. men lär sig vilken av lamporna leder till vilken konsekvens, och vi vet att vi vill ha maten, grön lampa) Beteenden fyller alltså en konkret funktion. Skiljer sig från de automatiska responserna i klassisk betingning. Detta gäller alltså traditionella beteenden, springa, hoppa, äta, tala osv.

Answer 22

* **Konsekvenser** är stimulus som följer ett beteende (respons). Konsekvenser kallas också *stimulus-responser*, SR. Det är vad som sker **direkt** efter ett beteende. Vi styrs av kortsiktiga konsekvenser, att uppnå dessa konsekvenser är beteendet *funktion*. Konsekvenser kan klassificeras som positiva (något tillförs) eller negativa (något tas bort), förstärkare (ökar beteendets sannolikhet) eller försvagare (minskar beteendets sannolikhet).

Answer 23

**Försärkning** innebär att ett beteende ÖKAR (blir mer sannolikt) eller VIDMAKTHÅLLS. **|** Alltså, vi gör mer av detta, eller fortsätter att göra detta Det finns två sätt att uppnå detta: 1. **Positiv förstärkning**: FÅR något önskvärt. 2. **SLIPPER**: SLIPPER något icke-önskvärt.

Answer 24

**Positiv försärkning** är processen där ett beteende **ökar eller vidmakthålls** genom att ett önskvärt stimulus **tillförs**. **Positiv *förstärkare***: Stimulus (mat) som tillförs beroende på ett beteende (trycker på knapp) där dess tillförsel leder till en förstärkt respons eller till att öka sannolikheten att beteendet upprepas i en liknande situation. **Exempel positiv förstärkning**: Beteende (råtta trycker på knapp vid grön lampa) → Positiv förstärkning, något tillförs (Får mat)

Answer 25

**Negativ förstärkning ** är processen där ett beteende **ökar eller vidmakthålls** genom att en något obehagligt **tas bort**. T.ex. ser en spindel. **Negativ förstärkare**: Ett obehagligt stimulus (ser spundel) som tas bort när ett specifikt beteende utförs (gå därifrån), vilket ökar sannolikheten att beteendet upprepas. Något obehagligt finns alltså närvarande *innan* beteendet äger rum (spindeln). Detta motiverar individen att pröva beteenden som kan minska kontakten med detta obehag (sätta upp spindelfångare?), vilket leder till *negativ förstärkning*.

Answer 26

* **Negativ förstärkning** **|** **Flykt**: du tar dig ifrån ett stimulus du är utsatt för **|** **Undvikande**: du undviker en situation där du *förväntar* dig ett obehagligt stimulus **Subtila undvikanden** kan vara svårare att upptäcka, t.ex. att "tänka positivt", upprepa en viss tanke för att inte tänka på något jobbigt, distrahera med aktivitet.

Answer 27

* **Nya beteenden**: Bör förstärkas *varje gång* (kontinuerlig förstärkning) för att etableras. * **Etablerade beteenden**: Kan upprätthållas med intermittent förstärkning (inte varje gång). **|** Exempel: Förstärkning varannan gång, var 10:e minut eller slumpmässigt. Spelande är typexempel av detta.

Answer 28

**Intermittent förstärkning och försvagning** kan leda till nonsensartade eller patologiska beteenden som: * Spelande * Vidskeplighet * Tvångsmässighet * Oro * Paranoia **Svårt att släcka ut**: Beteenden som upprätthålls av intermittent förstärkning/försvagning är svårare att släcka ut.

Answer 29

* **Försvagning innebär** att ett beteende MINSKAR eller blir mindre sannolikt. **|** Vi gör mindre av detta, kallas även "*bestraffning*" Det finns **två** typer av försvagning: * **Positiv försvagning**: UTSÄTTS för något icke-önskvärt * **Negativ försvagning**: GÅR MISTE om något önskvärt

Answer 30

**Positiv försvagning**: Ett beteende **minskar** i sannolikhet eftersom det följs av **tillförsel av ett obehagligt stimulus**. **Exempel**: * Få en elstöt. (Smärtsamt) * En sur min. (Riktade negativ känsla kring dig) * Att få skäll. (Skamligt)

Answer 31

**Negativ försvagning**: Ett beteende **minskar** i sannolikhet eftersom det följs av att ett **önskvärt stimulus tas bort**. **Exempel**: * Inget lördagsgodis. (Mindre dopamin) * Få böter. (Mindre pengar) * Social uteslutning. (Mindre tillhörighetskänsla)

Answer 32

* Kan leda till att beteendet återuppstår när risken för straff är låg. * Kan utlösa aggression. (Aggressionen kan sprida till andra personer och andra sammanhang.) * Kan skada relationen mellan den som bestraffar och den som blir bestraffad. (Straffande blir betingad försvagare, dvs den bestraffade undviker den straffande) * Kan leda till att även önskvärda beteenden minskar. (Om bestraffningen sker fördröjt) * Kan imiteras av andra. (Fler i omgivningen blir också bestraffade) * Kan oavsiktligt förstärka oönskade beteenden. Barn leker med mobil, blir utskälld, gråter, tröstas, mer benägen att leka med telefon då du tröstat barnet.

Answer 33

* När alla andra sätt att förändra beteende prövats utan resultat. * Under extrema omständigheter där ett *akut farligt* beteende omedelbart måste stoppas. * Försvagning ska **aldrig** användas ensamt, utan alltid i kombination med: **|** Tydliga signaler (SD) för önskvärda beteenden. (Som hänvisar till korrekt beteende.) **|** Positiv förstärkning av alternativa beteenden.

Answer 34

Primära (Oinlärda/"Naturliga") Medfödda, biologiskt betydelsefulla: * **|Förstärkare**: Mat, vatten, sömn. * **|Försvagare**: Smärta, höga ljud. Sekundära (Inlärda) Inlärda genom association med primära förstärkare/försvagare: * **|Förstärkare**: Pengar, beröm, status. * **|Försvagare**: Böter, hot, förolämpningar.

Answer 35

* **Operant utsläckning**: Ett beteende MINSKAR i sannolikhet eftersom det inte längre förstärks. **|** Systematiskt ta bort förstärkaren. * **Utsläckningskrevad ("extinction burst")**: Beteendet går upp och blir mer varierat, man försöker återfå förstärkningen på olika sätt innan det går ner igen. **Inte** samma som *respondent utsläckning* eller *negativ försvagning*. ## Footnote **Exempel**: Beteende: Hund sätter sig ner vid order. Konsekvens: Får inte något som han brukar (godis te.x.). Resultat: Hunder lyder inte efter ett tag. Responsen följs inte av *förväntad* förstärkare.

Answer 36

**Operant utsläckning**: Beteendet minskar pga. frånvaro av förstärkning. **Försvagning**: Beteendet minskar pga. tillförsel av en försvagare. **Respondent utsläckning, Att släcka ut en automatisk association**: Minskad styrka hos en betingad respons (CR) i klassisk betingning. (T.ex. om man har druckit för många kaffedrinkar kan man bli illamående (CR) av kaffedoften (CS). Denna respons kan släckas ut genom att utsätta sig för lukten av kaffe (CS) utan att förgifta sig igen (US)). ## Footnote Beteende: Trycker på knappen: * Konsekvens: Får inget kaffe (utsläckning). * Konsekvens: Får kaffe (positiv förstärkning)... Men kommer sent till föreläsningen (negativ förstärkning).

Answer 37

**Shaping** är en metod för att lära in komplexa beteenden genom att förstärka beteenden som alltmer liknar målbeteendet. | **Shaping: ”Differentiell förstärkning av succesiva approximationer”.** ## Footnote Beteenden som liknar målbeteendet förstärks systematiskt. När en approximation (minre steg till målbeteendet) är etablerad – skiftas förstärkningen till nästa nivå. Över tid kan oerhört komplexa beteenden läras in.

Answer 38

En råtta lär sig ett rum i taget. I slutet görs alla rum konskevent och osten kommer i sista rummet. Råtta trycker på knapp, a, får ost. Råtter trycker på knapp, a, sedan drar i skap, b, får ost. Osv tills att den gör alla moment innan den får en ost i slutet. ## Footnote Samma princip när människa skall lära sig köra bil. Alla moment i små steg sen efter godkänt sista steg så belönas man med körkort.

Answer 39

* **En tvåfaktoranalys** kombinerar klassisk och operant betingning för att förklara komplexa beteenden. * **Pavlovian-instrumental transfer**: En klassiskt betingad respons (CR) kan fungera som ett diskriminativt stimulus (SD) som signalerar tillgänglighet av förstärkning för ett operant beteende (respons i operant betingning). | CS (Klocka) + CR (Salivering) = SD (CS (Klocka) + CR (Salivering))

Answer 40

US (Biten av hund) → UR (Rädsla) NS (Hund) + US (Biten) → UR (Rädsla) CS (Hund) → CR (Rädsla) SD (Hund + Rädsla) → R (Går därifrån) → SR (Rädslan minskar)

Answer 41

Det är viktigt att inkludera långsiktiga och kortsiktiga konsekvenser om det inte har med inlärningsteorin att göra direkt. Det är vanligt att ett beteende som funkar bra på kort sikt har flera komplicerade negativa konsekvenser på längre sikt. **Exempel**: Flykt/undvikande av hund | Kort sikt: *aversivt stimulus*, minskad kontakt, mindre obehagskänsla | Lång sikt: Respondent utsläckning kan ej ske då CS aldrig presenteras utan US.

Answer 42

**Teoretisk psykologi**: Förståelse av rädsloinlärning. **Klinisk psykologi**: Grunden för KBT. **Andra områden**: Reklam, militär, propaganda. ## Footnote Skinner och "project pidgeon" under andra världskrigen: Antecedent: Duva i misil, ser visst stimulus genom fönster, pickar på en knapp, får mat (positiv förstärkning). Fungerade men datorer blev fort snabbare.

Answer 43

Förstärkare/försvagare: Konsekvens av ett beteende som ökar/minskar sannolikheten att beteendet upprepas i framtiden Klassisk/respondent utsläckning: När responsen minskar efter flera presentationer av CS utan US. Operant utsläckning: Minskning av en inlärd respons genom frånvaro av belöning. Antecedent: Det som föregår en respons. Kan bli SD Diskriminering: urskiljning av i vilka situationer ett beteende följs av förstärkare Diskriminativt stimulus (SD): stimuli som signalerar att ett visst beteende följs av förstärkning.

Answer 44

**Observationsinlärning/modellinlärning**: Inlärning sker genom att observera andras beteenden ("modeller").

Answer 45

Bobo-doll experimentet visade att barn imiterade aggressivt beteende mot en docka efter att ha observerat vuxna göra detsamma. Verkar inte behöva förstärkning. **Imitation**: Kan ske direkt ("live") eller indirekt ("genom film, TV etc.").

Answer 46

Om modellen/observationen redan är lika en själv. Om modellen/obeservationen ses som inflytelserik, presigefull och attraktiv. Modellens beteende följs av positiv förstärkning. För att öka sannolikheten att imitation sker så ska man: * Uppmuntra till observation. * Förstärka önskvärda beteenden.

Answer 47

**Shaping** (Gradvis inlärning genom förstärkning av successiva approximationer): **|**: Snarlika beteenden förstärks ett i taget. **|**: Inlärning sker via konsekvenser (operant). **|**: Långsam metodd men kan lära ut vad som helst. **Observationsinlärning** (Snabbare inlärning genom observation av hela beteendesekvenser): **|**: Hela beteendekedjan lärs in på en gång. **|**: Inlärning via observation. **|**: Snabb metod, men kan kräva viss förkunskap/förmåga.

Answer 48

**Enligt den biomedicinska modellen** så är det enbart biologiska faktorer som orsakar sjukdom. T.ex. virus, hormonell obalans, vävnadsskada. Det är fokus på att identifiera och behandla den fysiska orsaken.

Answer 49

**Nackdelar**: **Graden av kroppslig skada** har inte ett perfekt samband med symptom: * **Det är möjligt att** ha svåra symptom utan tydligt kroppsligt "fel". * **Det är möjligt att** ha patologisk aktivitet i kroppen utan att uppvisa tydliga symptom. **Psykologiska och sociala** aspekter kan påverka sjukdomsbilden, vare sig det finns kroppsliga fynd eller inte. — **Fördelar**: Effektiv vid akuta och kritiska tillstånd, den är enkel men överdrivet så.

Answer 50

**Den biopsykosociala modellen** ger en helhetsyn. * **Bio-**: Virus/bakterier, vävnadsskador, genetik, hormonell status * **-psyko-**: Beteendemönster, kognitiva processer, hantering * **-socialt**: Socioekonomisk status, stöd/bemötande, arbetsmiljö, kultur och lagar ## Footnote **Den biopsykosociala modellen: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar och påverkar både hälsa och sjukdom.**

Answer 51

**Viktig faktor i den biopsykosociala modellen**: Man tas inte på allvar, får höra att man inbillar sig, blir ett stigma att ha långvarig smärta och man skyller på sig själv.

Answer 52

**Akut smärta** (t.ex. ryggskott) * Kortvarig, varar mindre än tre månader, ofta kopplad till en utlösande faktor **Långvarig smärta** (t.ex. artros): * Varar längre än tre månader, kan börja akut eller smygande.

Answer 53

**Fear-avoidance-modellen**: En teori som beskriver hur rädsla för smärta och rörelse kan leda till undvikandebeteenden, vilket i sin tur kan förvärra och förlänga smärtupplevelsen. **Hur den förklarar utvecklingen av långvarig smärta**: * Rädsla för smärta leder till ökad uppmärksamhet på smärtsignaler. * Minskad fysisk aktivitet för att undvika smärta. * Ökad risk för depression och funktionsnedsättning. * Dessa faktorer kan göra att akut smärta övergår i långvarig smärta.

Answer 54

**1900**: Influensa, lunginflammation, tuberkulos och hög spädbarnsdödlighet. **2000-talet**: Cirkulationssjukdomar (t.ex. stroke) och tumörsjukdomar (cancer). **Skillnaden**: Framkomsten av antibiotika och vaccin har lett till att människor lever längre och därmed utvecklar andra sjukdomar. Många dödsfall idag beror på faktorer som delvis eller helt kan förebyggas genom förändrad livsstil s.k. ”livsstilssjukdomar”.

Answer 55

**Theory of Planned Behavior (TPB)** * Bästa sättet att predicera beteende är styrkan i personens intention att utföra beteendet. * **Intention**: personens motivation att bete sig på ett specifikt sätt, vilken indikerar hur stor insats personen är villig att investera för att utföra ett visst beteende. Enligt **TPB** så bestäms *intentionen* av följande: 1. **Attityd** (*Vad tycker jag?*) 2. **Subjektiv norm** (*Vad tycker andra?*) 3. **Upplevd kontroll över beteendet** (*Kan jag?*) ## Footnote **Theory of Planned Behavior (TPB)**: Betonar individens intention att utföra ett beteende som den viktigaste faktorn för att predicera beteende.

Answer 56

**Transtheoretical Model of Change (TTM)**: Beskriver beteendeförändring som en process i olika stadier.

Answer 57

1. **Pre-contemplation**: Har inte börjat ta steg mot förändring. 2. **Contemplation**: Har börjat förbereda sig för förändring. 3. **Preparation**: Förbereder sig för förändring. 4. **Action**: Har initierat en beteendeförändring. 5. **Maintenance**: Upprätthåller förändringen över tid.

Answer 58

**TPB och TTM kan användas för att utveckla interventioner.** **Interventioner kan**: En intervention kan till exempel skräddarsys för att nå personer i kontemplationsfasen i **TTM** eller öka self-efficacy för att stärka intentionen attförändras i **TPB** **Interventioner kan syfta till att:** Öka hälsofrämjande beteenden (exempel: fysisk aktivitet). Minska riskbeteenden (exempel: alkohol).

Answer 59

* Fysisk aktivitet * Hälsosam kosthållning * Säkert sex

Answer 60

* Alkoholkonsumption * Rökning * Övervikt och obesitas

Answer 61

1. **Primärprevention**: Interventioner som tillämpas *innan* de negativa konsekvenserna eller sjukdomen uppstått. 2. **Sekundärprevention**: Interventioner som syftar till att identifiera ett problem eller en sjukdom *så tidigt som möjligt* 3. **Tertiärprevention**: Interventioner som syftar till att behandla en sjukdom eller ett problem *efter att diagnos ställts*.

Answer 62

1. Priser och beskattning 2. Fysisk tillgänglighet 3. Reglering av marknaden 4. Rattonykterhet 5. Modifiering av kontexten 6. Utbildning och övertalning

Answer 63

**Information och utbildning om alkoholens risker och effekter**. **Målgrupper**: * Ungdomar (skjuta upp alkoholdebut). * Vuxna (minska konsumtion). **Exempel på åtgärder**: * Informationskampanjer. * Varningsetiketter. * Skolbaserade program.

Answer 64

Kan leda till bl.a. nedstämdhet, ångest, övervikt, ätstörningar etc.

Answer 65

* Bara en bråkdel av alla med alkoholsyndrom får behandling. * Alkoholbrukssyndrom är det mest stigmatiserade av alla psykiatriska diagnoser. * När människor väl kommer till behandling är det ofta i ett sent skede.

Answer 66

Genom en **kort intervention**. Syftet med en kort intervention: * Nå personer som ännu inte reflekterat över att deras drickande är ett problem. En kort intervention kan vara allt från 1-3 sessioner och består ofta av screening, rådgivning och tips.

Answer 67

**Motiverande samtal** är en samtalsmetod som används för att öka motivation och engagemang för förändring. * Fokus på att: **|Skapa god kommunikation (good listening)** och **| Vägledande (giving information and advice)**. Syftet med **Motivational Interviewing** är att väcka individers egen förändringspotential genom att locka fram eras egna motiv och kapacitet till förändring. *Readiness to change*: stadierna är viktiga (pre-contemplation, contemplation, action). Uppmärksammar *sustain talk* (jag dricker väl inte så mycket, du överdriver) och *change talk* (jag är så trött på detta livet nu).

Answer 68

**Återfallsprevention** är KBT för alkoholproblem. Målet med **återfallsprevention** är att addressera återfall och erbjuda tekniker för att förebygga det. **Återfallsprevention** syftar till att: * Förebygga ett "bakslag" och hålla sig till sitt mål. * Erbjuda sätt att hantera bakslag om de inträffar.

Answer 69

* **Identifiera risksituationer** * **Höja self-efficacy** (”tilltron till egen förmåga”) * **Hantera sug** (ex ”surfa på suget”) * **Hantera bakslag** (vad göra, vem ringa etc) och kognitiv omstrukturering (abstinence violation effect) * **Hålla en balanserad livsstil** (stress och copingstrategier) och utveckla positiva beroenden (fysisk aktivitet, meditation etc)

Answer 70

**The Abstinence Violation Effect** kallas också *skit-samma effekten*. Den innehåller två komponenter: * **Affektiv komponent** = skuld, skam och uppgivenhet * **Kognitiv komponent** = attributional theory, individen attribuerar bakslaget till interna och okontrollerbara faktorer. **Återfallsprevention** syftar till att hjälpa individen att undvika den negativa spiralen i AVE. Bakslag och återfall ses istället som inlärningstillfällen, "*vad ska du göra annorlunda nästa gång?*"

Answer 71

Digitala interventioner har ökad tillgänglighet för hjälp när det behövs. Gränserna mellan de preventiva nivåerna kan vara med luddiga, t.ex. att söka hjälp på nätet men inte på en mottagning.

Psykologi och hälsa (3,0 hp) Flashcards

(95 cards)