Reproduktion Flashcards

(105 cards)

1
Q

Reproduktionscyklens uppdelning och duration:

Tikens cykel kan delas in i fyra faser: vilka?

A

Proöstrus,
östrus,
metöstrus (kan även kallas diöstrus)
anöstrus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Denna uppdelning skiljer sig något från andra djurslags eftersom tikens reproduktionscykel skiljer sig från andra tamdjurs. Cykellängden, durationen mellan dag 1 i en löpning till dag 1 i nästa, varierar mellan 3,5 och 13 månader. Cykler under 4 månader är dock ofta associerade med …………… Cykellängden förlängs ofta med 2- 3 månader efter en dräktighet. Varje metöstrus följs av en lång viloperiod, ……………..

A

Cykellängden, durationen mellan dag 1 i en löpning till dag 1 i nästa, varierar mellan 3,5 och 13 månader. Cykler under 4 månader är dock ofta associerade med infertilitet. Cykellängden förlängs ofta med 2- 3 månader efter en dräktighet. Varje metöstrus följs av en lång viloperiod, anöstrus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Eftersom anöstrus följer varje metöstrus och föregår varje löpning räknas tiken som …………..

A

monoöstral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Löpningen
Löpningen innefattar både proöstrus (förbrunsten) och östrus (högbrunsten eller höglöpingen) och börjar ………………. (= dag 1 i löpningen). Löpningen kan variera mellan 7 och 27 dagar, men är i medel runt 18 dagar. Proöstrus har i genomsnitt en duration på 9 dagar men kan variera mellan 3 och 27 dagar.

A

Löpningen
Löpningen innefattar både proöstrus (förbrunsten) och östrus (högbrunsten eller höglöpingen) och börjar den första dagen tiken har en blodflytning (= dag 1 i löpningen). Löpningen kan variera mellan 7 och 27 dagar, men är i medel runt 18 dagar. Proöstrus har i genomsnitt en duration på 9 dagar men kan variera mellan 3 och 27 dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Östrus, definierat som den period tiken tillåter parning, varar i genomsnitt i 9 dagar med en variation på 3 och 21 dagar. Det är under höglöpningen, östrus, som tiken blir sexuellt mottaglig och parning sker. Under proöstrus och första delen av östrus har tiken aktiva ………… i äggstockarna.

A

Östrus, definierat som den period tiken tillåter parning, varar i genomsnitt i 9 dagar med en variation på 3 och 21 dagar (Wildt et al. 1978). Det är under höglöpningen, östrus, som tiken blir sexuellt mottaglig och parning sker. Under proöstrus och första delen av östrus har tiken aktiva folliklar i äggstockarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I genomsnitt….. dagar efter östrus början sker ägglossning och under andra delen av östrus har tiken……….

Tikens ………….. den period då hon har aktiva gulkroppar i äggstockarna, börjar under östrus efter ovulationen och fortsätter hela …………………

A

I genomsnitt 2 dagar efter östrus början sker ägglossning och under andra delen av östrus har tiken gulkroppar. Tikens lutealfas, den period då hon har aktiva gulkroppar i äggstockarna, börjar under östrus efter ovulationen och fortsätter hela metöstrus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Metöstrus (Diöstrus)

Östrus följs av …………………….., en period då tiken påverkas av dräktighetshormoner vare sig hon är dräktig eller ej. Under metöstrus har tiken ……………. som producerar ………. Början på metöstrus definieras som …………………… Beteendet kan dock vara diffust.

A

Metöstrus (Diöstrus)
Östrus följs av metöstrus (kallas även diöstrus), en period då tiken påverkas av dräktighetshormoner vare sig hon är dräktig eller ej. Under metöstrus har tiken gulkroppar som producerar progesteron. Början på metöstrus definieras som den dag tiken inte längre accepterar parning. Beteendet kan dock vara diffust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Metöstrus slutar när ………….har tillbakabildats och ………..nivåerna har sjunkit till basala koncentrationer. Eftersom gulkropparnas funktion avtar successivt kan slutet av diöstrus dock vara diffust och svårt att exakt definiera.
Övergången mellan metöstrus och anöstrus sker gradvis eftersom det inte sker någon abrupt ………..hos en tik som inte är dräktig. Durationen är i genomsnitt drygt två månader om tiken inte är parad, vilket inte skiljer sig signifikant från den period som progesteronet ligger förhöjt hos en dräktig tik.

A

Metöstrus slutar när gulkropparna har tillbakabildats och progesteronnivåerna har sjunkit till basala koncentrationer. Eftersom gulkropparnas funktion avtar successivt kan slutet av diöstrus dock vara diffust och svårt att exakt definiera. Övergången mellan metöstrus och anöstrus sker gradvis eftersom det inte sker någon abrupt luteolys hos en tik som inte är dräktig. Durationen är i genomsnitt drygt två månader om tiken inte är parad, vilket inte skiljer sig signifikant från den period som progesteronet ligger förhöjt hos en dräktig tik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Anöstrus
Anöstrus, viloperioden, tar vid efter metöstrus och har en duration på……..månader beroende på hur ofta tiken löper men är i genomsnitt 4 månader. Under anöstrus finns inga ………….strukturer i äggstockarna.

A

Anöstrus
Anöstrus, viloperioden, tar vid efter metöstrus och har en duration på 1-9 månader beroende på hur ofta tiken löper men är i genomsnitt 4 månader. Under anöstrus finns inga aktiva strukturer i äggstockarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

OVULATION OCH OOCYTMOGNAD
Ovulation kan ske från dag …………. under löpningen vilket gör det svårt att bestämma rätt parningsdag utifrån vilken dag i löpningen tiken är. De flesta tikar brukar ovulera dag ………. i östrus, men början på östrus i förhållande till ovulationen varierar mycket mellan olika tikar. Till skillnad från andra djurslag är oocyterna fortfarande i ett …………. stadium när de ovuleras. ……………… fortgår under transporten i äggledaren varför tiken är som mest fruktsam från ………….dagar efter ovulation när oocyterna är mogna tills oocyterna börjar …………… i slutet av östrus. Befruktning och optimal parningsdag inträffar således inte runt ovulationen som hos de flesta andra djurslag utan …..-…. dagar senare när oocyterna är mogna (Figur 2.2).

A

OVULATION OCH OOCYTMOGNAD
Ovulation kan ske från dag 7-25 under löpningen vilket gör det svårt att bestämma rätt parningsdag utifrån vilken dag i löpningen tiken är. De flesta tikar brukar ovulera dag 2 eller 3 i östrus, men början på östrus i förhållande till ovulationen varierar mycket mellan olika tikar (Tsutsui 1989). Till skillnad från andra djurslag är oocyterna fortfarande i ett omoget (profas I) stadium när de ovuleras. Meiosen fortgår under transporten i äggledaren varför tiken är som mest fruktsam från två dagar efter ovulation när oocyterna är mogna tills oocyterna börjar degenera i slutet av östrus. Befruktning och optimal parningsdag inträffar således inte runt ovulationen som hos de flesta andra djurslag utan 2-5 dagar senare när oocyterna är mogna (Figur 2.2).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

REPRODUKTIONSCYKELNS ENDOKRINOLOGI

Cykliciteten styrs av ett samspel av hormoner som utsöndras från hypothalamus (………..), hypofysen (…….,…..) och äggstockarna (………,……..).

A

Cykliciteten styrs av ett samspel av hormoner som utsöndras från hypothalamus (GnRH), hypofysen (FSH, LH) och äggstockarna (östradiol, progesteron).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

GnRH utsöndras i pulsar från hypothalamus och transporteras till hypofysen. Hypofysen svarar på GnRH-stimulit genom att frisätta ………….

A

GnRH utsöndras i pulsar från hypothalamus och transporteras till hypofysen. Hypofysen svarar på GnRH-stimulit genom att frisätta FSH och LH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

FSH och LH påverkar follikeltillväxt och äggmognad i äggstockarna.

A

FSH och LH påverkar follikeltillväxt och äggmognad i äggstockarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Figur 2.3. Figuren visar samspelet mellan olika hormoner.

GnRH stimulerar frisättning av ………..och………som påverkar ……………….mognaden. De växande folliklarna producerar …………………….. som ger en ………..feedback till hypothalamus så att GnRH-pulsarna ………..

Till slut fås en GnRH-peak som i sin tur ger en …….-peak som leder till ……………… Folliklarna producerar även ……….. som utövar en negativ feedback på FSH-produktionen. De ovulerade folliklarna omvandlas till …………….. (tik har till skillnad från de flesta andra djurslag …………..produktion från folliklarna redan några dagar före ………………). Progesteronet utövar en ……………….. feedback på hypothalamus.

A

GnRH stimulerar frisättning av FSH och LH som påverkar follikelmognaden. De växande folliklarna producerar östradiol som ger en positiv feedback till hypothalamus så att GnRH-pulsarna ökar.

Till slut fås en GnRH-peak som i sin tur ger en LH-peak som leder till ovulation. Folliklarna producerar även inhibin som utövar en negativ feedback på FSH-produktionen. De ovulerade folliklarna omvandlas till gulkroppar (tik har till skillnad från de flesta andra djurslag progesteronproduktion från folliklarna redan några dagar före ovulation). Progesteronet utövar en negativ feedback på hypothalamus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

I slutet av anöstrus börjar GnRH pulsarna ……….i frekvens och amplitud. Dessutom …….. hypofysens känslighet för ………. Detta leder till att plasmakoncentrationen av FSH och LH ……..

A

I slutet av anöstrus börjar GnRH pulsarna öka i frekvens och amplitud. Dessutom ökar hypofysens känslighet för GnRH. Detta leder till att plasmakoncentrationen av FSH och LH ökar (de Gier et al. 2008).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

FSH och LH stimulerar äggstockens …………… så att de börjar växa till. De växande folliklarna börjar utsöndra …………..från granulosacellerna. De ökande östradiolkoncentrationerna leder till förändringar i …………….. och till att tiken börjar visa ……………..

A

FSH och LH stimulerar äggstockens folliklar så att de börjar växa till. De växande folliklarna börjar utsöndra östradiol från granulosacellerna. De ökande östradiolkoncentrationerna leder till förändringar i könsorganen och till att tiken börjar visa proöstrusbeteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Östradiolkoncentrationerna når en peak på ……… pmol/l under proöstrus. Runt östradiolpeaken når även ……… en peak som initierar ovulation. LH- peaken varar …….dagar. ……… utsöndras synkront med LH. Efter LH-peaken sjunker …………….koncentrationerna gradvis till basala värden.

A

Östradiolkoncentrationerna når en peak på 180-360 pmol/l under proöstrus. Runt östradiolpeaken når även LH en peak som initierar ovulation. LH- peaken varar 1-3 dagar. FSH utsöndras synkront med LH (Concannon et al. 1989; de Gier et al. 2006). Efter LH-peaken sjunker östradiolkoncentrationerna gradvis till basala värden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Till skillnad från de flesta andra djurslag börjar celler i folliklarnas väggar att …………… redan i slutet av proöstrus, ett fenomen som kallas …………………

A

Till skillnad från de flesta andra djurslag börjar celler i folliklarnas väggar att luteiniseras redan i slutet av proöstrus, ett fenomen som kallas preovulatorisk luteinisering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

De luteiniserade cellerna börjar producera ………….. vilket innebär att progesteronkoncentrationerna har börjat stiga något redan före …..-peaken. Övergången från proöstrus till östrus (definierat som den period tiken accepterar parning) brukar ske strax efter LH-peaken. Vid LH-peaken ligger progesteronkoncentrationerna i serum mellan …. och ….nmol/l

A

De luteiniserade cellerna börjar producera progesteron vilket innebär att progesteronkoncentrationerna har börjat stiga något redan före LH-peaken (de Gier et al. 2005). Övergången från proöstrus till östrus (definierat som den period tiken accepterar parning) brukar ske strax efter LH-peaken (Figur 2.4). Vid LH-peaken ligger progesteronkoncentrationerna i serum mellan 6 och 9 nmol/l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

I östrus sjunker ……..koncentrationerna medan ……….koncentrationerna stiger. Allt eftersom luteiniseringen av celler i folliklarnas väggar fortgår ökar ……….produktionen. I genomsnitt ……..dygn efter LH-peaken ovuleras oocyterna och folliklarna omvandlas till …………. Vid ovulationen har progesteronkoncentrationerna i serum nått en nivå på …………… nmol/l. Medan proöstrusbeteende kan framkallas av enbart förhöjda koncentrationer av ……………..framkallas östrusbeteende av en kombination av ………..och ……………. Framförallt ger sjunkande ………. och stigande ……………………..östrusbeteende

A

I östrus sjunker östradiolkoncentrationerna medan progesteronkoncentrationerna stiger. Allt eftersom luteiniseringen av celler i folliklarnas väggar fortgår ökar progesteronproduktionen. I genomsnitt två dygn efter LH-peaken ovuleras oocyterna och folliklarna omvandlas till gulkroppar. Vid ovulationen har progesteronkoncentrationerna i serum nått en nivå på 12-24 nmol/l. Medan proöstrusbeteende kan framkallas av enbart förhöjda koncentrationer av östradiol framkallas östrusbeteende av en kombination av östradiol och progesteron. Framförallt ger sjunkande östradiol och stigande progesteron östrusbeteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

När östrus övergår i metöstrus brukar progesteronkoncentrationerna variera mellan cirka 65 och 80 nmol/l och når maxnivåer cirka två veckor efter LH-peaken. Progesteronet ligger kvar på en platå i ………… ………. varefter det gradvis sjunker och når basala nivåer…………. efter ovulation (Figur 2.4).
Progesteronnivåerna i serum skiljer ………. signifikant mellan dräktiga och icke- dräktiga tikar.

A

När östrus övergår i metöstrus brukar progesteronkoncentrationerna variera mellan cirka 65 och 80 nmol/l och når maxnivåer cirka två veckor efter LH-peaken. Progesteronet ligger kvar på en platå i 1-2 veckor varefter det gradvis sjunker och når basala nivåer 2-3 månader efter ovulation (Figur 2.4).
Progesteronnivåerna i serum skiljer sig inte signifikant mellan dräktiga och icke- dräktiga tikar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Metöstrus anses vara över när ….?

A

Metöstrus anses vara över när progesteronet åter ligger basalt.
Den dräktiga tiken har ett mer abrupt avslut på lutealfasen under inverkan av prostaglandiner som initierar förlossningen medan förloppet är något mer utdraget hos den icke-dräktiga tiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Det är ännu okänt vad som initierar luteolys hos icke-dräktiga tikar. Hysterektomi har ingen effekt på lutealfasens längd till skillnad från till exempel får och nöt, vilket indikerar att prostaglandinfrisättning från endometriet inte reglerar gulkroppens livslängd hos tikar som inte är dräktiga.

A

Det är ännu okänt vad som initierar luteolys hos icke-dräktiga tikar. Hysterektomi har ingen effekt på lutealfasens längd till skillnad från till exempel får och nöt, vilket indikerar att prostaglandinfrisättning från endometriet inte reglerar gulkroppens livslängd hos tikar som inte är dräktiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Under anöstrus är progesteroncentrationerna i serum basala (<3 nmol/l) och östradiolkoncentrationerna …………………mellan 18 och 36 pmol/l

A

Under anöstrus är progesteroncentrationerna i serum basala (<3 nmol/l) och östradiolkoncentrationerna basala mellan 18 och 36 pmol/l

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Prolaktin och tillväxthormon Prolaktinkoncentrationerna ökar något från mitten i lutealfasen men når som regel inte samma nivåer som hos dräktiga tikar. Prolaktin är bland annat viktigt för initiering och upprätthållande av laktation och modersbeteende förutom att det har en luteotrop funktion. Hos en del tikar orsakar de förhöjda prolaktinkoncentrationerna en klinisk skendräktighet (se kapitel 5).
Prolaktin och tillväxthormon Prolaktinkoncentrationerna ökar något från mitten i lutealfasen men når som regel inte samma nivåer som hos dräktiga tikar. Prolaktin är bland annat viktigt för initiering och upprätthållande av laktation och modersbeteende förutom att det har en luteotrop funktion. Hos en del tikar orsakar de förhöjda prolaktinkoncentrationerna en klinisk skendräktighet (se kapitel 5).
26
Koncentrationerna av tillväxthormon ligger högre under den period som progesteronet ligger högt. Ovariektomi (avlägsnande av ovarierna) under lutealfasen (den period då tiken har atkiva gulkroppar) leder till en sänkning av tillväxthormon vilket visar att det är de höga progesteronnivåerna som stimulerar utsöndring av tillväxthormon. Progesteron stimulerar frisättning av tillväxthormon från celler i juvret.
Koncentrationerna av tillväxthormon ligger högre under den period som progesteronet ligger högt. Ovariektomi (avlägsnande av ovarierna) under lutealfasen (den period då tiken har atkiva gulkroppar) leder till en sänkning av tillväxthormon vilket visar att det är de höga progesteronnivåerna som stimulerar utsöndring av tillväxthormon. Progesteron stimulerar frisättning av tillväxthormon från celler i juvret.
27
CYKLISKA FÖRÄNDRINGAR I KÖNSORGANEN Anöstrus Under anöstrus sker en viss follikeltillväxt men folliklarna når som regel inte en storlek över 1mm (Reynaud et al. 2006). Endometriet repareras. Juvret är atrofiskt. Vaginalslemhinnan är tunn och atrofisk
CYKLISKA FÖRÄNDRINGAR I KÖNSORGANEN Anöstrus Under anöstrus sker en viss follikeltillväxt men folliklarna når som regel inte en storlek över 1mm (Reynaud et al. 2006). Endometriet repareras. Juvret är atrofiskt. Vaginalslemhinnan är tunn och atrofisk
28
Proöstrus Under proöstrus växer folliklarna till och når en storlek på 1,5-5 mm (Reynaud et al. 2006). Mot slutet av proöstrus sker en ökande luteinisering (folliklarna omvandlas till gulkroppar och börjar producera progesteron) av folliklarna. De ökande östradiolkoncentrationerna leder till en rad förändringar i de tubulära könsorganen. Livmoderns diameter ökar som en följd av ödem i interstitiet och en proliferation av epitel, körtlar och myometrium. De höga östradiolniåverna leder också till ödem i uterus samt kapillär hyperemi. Till följd av diapedes av erytrocyter genom kapillärerna i endometriet uppstår blodflytningen som är karakteristisk för löpningen (Johnston et al. 2001; Rehm et al. 2007). I juvret sker en tillväxt av gångsystemet och vaginalslemhinnan får allt fler cellager för att nå maximal tjocklek i slutet av proöstrus. Vulva är svullen och vaginalslemhinnan är ödematös.
Proöstrus Under proöstrus växer folliklarna till och når en storlek på 1,5-5 mm (Reynaud et al. 2006). Mot slutet av proöstrus sker en ökande luteinisering (folliklarna omvandlas till gulkroppar och börjar producera progesteron) av folliklarna. De ökande östradiolkoncentrationerna leder till en rad förändringar i de tubulära könsorganen. Livmoderns diameter ökar som en följd av ödem i interstitiet och en proliferation av epitel, körtlar och myometrium. De höga östradiolniåverna leder också till ödem i uterus samt kapillär hyperemi. Till följd av diapedes av erytrocyter genom kapillärerna i endometriet uppstår blodflytningen som är karakteristisk för löpningen (Johnston et al. 2001; Rehm et al. 2007). I juvret sker en tillväxt av gångsystemet och vaginalslemhinnan får allt fler cellager för att nå maximal tjocklek i slutet av proöstrus. Vulva är svullen och vaginalslemhinnan är ödematös.
29
Östrus Under östrus når folliklarna sin maximala storlek på 3-8 mm (beroende på tikens kroppsstorlek) och fortsätter att luteiniseras. Efter ovulationen som sker i genomsnitt cirka två dagar efter övergången till östrus omvandlas de luteiniserade folliklarna till gulkroppar. Vaginalslemhinnan är maximalt förtjockad med ett lager keratin som stöts av mot slutet av östrus (Reynaud et al. 2006). Proliferationen av epitel, körtlar och myometrium i uterus fortsätter. När östradiolnivåerna sjunker minskar ödemet i vulva vilket leder till att vulva mjuknar. Även ödemet i vagina minskar och slemhinnan blir blek och veckig. I juvret sker en proliferation av gångar, alveoli och stroma
Östrus Under östrus når folliklarna sin maximala storlek på 3-8 mm (beroende på tikens kroppsstorlek) och fortsätter att luteiniseras. Efter ovulationen som sker i genomsnitt cirka två dagar efter övergången till östrus omvandlas de luteiniserade folliklarna till gulkroppar. Vaginalslemhinnan är maximalt förtjockad med ett lager keratin som stöts av mot slutet av östrus (Reynaud et al. 2006). Proliferationen av epitel, körtlar och myometrium i uterus fortsätter. När östradiolnivåerna sjunker minskar ödemet i vulva vilket leder till att vulva mjuknar. Även ödemet i vagina minskar och slemhinnan blir blek och veckig. I juvret sker en proliferation av gångar, alveoli och stroma
30
Metöstrus Under lutealfasen har tiken aktiva gulkroppar i ovarierna. Endometriets körtlar prolifererar med en utveckling av förgreningar. Även hos den icke-dräktiga tiken växer även juvret till ytterligare med tillväxt av sekretorisk vävnad, differentiering av alveoler och gångar. I slutet av metöstrus tillbakabildas juvret. Vaginalslemhinnan är tunn och invaderas av inflammatoriska celler
Metöstrus Under lutealfasen har tiken aktiva gulkroppar i ovarierna. Endometriets körtlar prolifererar med en utveckling av förgreningar. Även hos den icke-dräktiga tiken växer även juvret till ytterligare med tillväxt av sekretorisk vävnad, differentiering av alveoler och gångar. I slutet av metöstrus tillbakabildas juvret. Vaginalslemhinnan är tunn och invaderas av inflammatoriska celler
31
Dag ett i löpningen brukar definieras som den första dagen man ser en blodflytning från vagina. Blodflytningen beror på diapedes av erytrocyter genom endometriet från läckande kapillärer i endometriet (Feldman och Nelson 2004). Under proöstrus börjar tiken bli intressant för hanhundar men hon accepterar fortfarande inte parning. Vulva är svullen på grund av att östrogennivåerna ligger högt. Under östrus blir vulva mjukare och mindre svullen än under proöstrus. Blodflytningen brukar minska i kvantitet och bli ljusare.
Dag ett i löpningen brukar definieras som den första dagen man ser en blodflytning från vagina. Blodflytningen beror på diapedes av erytrocyter genom endometriet från läckande kapillärer i endometriet (Feldman och Nelson 2004). Under proöstrus börjar tiken bli intressant för hanhundar men hon accepterar fortfarande inte parning. Vulva är svullen på grund av att östrogennivåerna ligger högt. Under östrus blir vulva mjukare och mindre svullen än under proöstrus. Blodflytningen brukar minska i kvantitet och bli ljusare.
32
FERTILISERING OCH TIDIG DRÄKTIGHET Efter LH-peaken tar det 36-50 timmar innan ovulation har skett (Reynaud et al. 2006). Eftersom oocyterna befinner sig i den första meiosen kan de inte befruktas efter ovulation utan måste först gå igenom fler steg av meiosen. Fertilisering kan endast ske av metafas II oocyter. De första mogna oocyterna (MII) finns i äggledaren 48-54 timmar efter ovulation. Ovulation av omogna oocyter är unikt för hunddjur. Embryona når livmodern 9-10 dagar efter ovulation och är då i morula- eller tidigt blastocyststadium (Figur 3.1) (Reynaud et al. 2006). Innan implantation sker intrauterin transcornual migration.
FERTILISERING OCH TIDIG DRÄKTIGHET Efter LH-peaken tar det 36-50 timmar innan ovulation har skett (Reynaud et al. 2006). Eftersom oocyterna befinner sig i den första meiosen kan de inte befruktas efter ovulation utan måste först gå igenom fler steg av meiosen. Fertilisering kan endast ske av metafas II oocyter. De första mogna oocyterna (MII) finns i äggledaren 48-54 timmar efter ovulation. Ovulation av omogna oocyter är unikt för hunddjur. Embryona når livmodern 9-10 dagar efter ovulation och är då i morula- eller tidigt blastocyststadium (Figur 3.1) (Reynaud et al. 2006). Innan implantation sker intrauterin transcornual migration.
33
Progesteron Progesteronnivåerna ökar och når en peak ca 20-30 dagar efter LH-peaken och sjunker därefter till basala koncentrationer dag 60-70 hos både dräktiga och icke-dräktiga tikar (dag 63±1 efter ovulation hos dräktiga). Koncentrationerna av serumprogesteron skiljer sig inte från icke- dräktiga tikar. Gulkropparna är nödvändiga för att bibehålla dräktigheten ända fram till partus. Om koncentrationerna i serum understiger 6 nmol/l sker abort (Verstegen-Onclin and Verstegen 2008). Eftersom serumprogesteron inte skiljer sig mellan dräktiga och icke-dräktiga tikar kan man inte använda sig av progesteronkoncentrationer i serum för att avgöra om en tik är dräktig.
Progesteron Progesteronnivåerna ökar och når en peak ca 20-30 dagar efter LH-peaken och sjunker därefter till basala koncentrationer dag 60-70 hos både dräktiga och icke-dräktiga tikar (dag 63±1 efter ovulation hos dräktiga). Koncentrationerna av serumprogesteron skiljer sig inte från icke- dräktiga tikar. Gulkropparna är nödvändiga för att bibehålla dräktigheten ända fram till partus. Om koncentrationerna i serum understiger 6 nmol/l sker abort (Verstegen-Onclin and Verstegen 2008). Eftersom serumprogesteron inte skiljer sig mellan dräktiga och icke-dräktiga tikar kan man inte använda sig av progesteronkoncentrationer i serum för att avgöra om en tik är dräktig.
34
Prolaktin Prolaktinkoncentrationerna stiger i andra hälften av lutealfasen (=andra hälften av dräktigheten) och är nödvändigt under denna period för att stödja gulkroppens funktion (Figur 3.2). Prolaktin har således är viktig luteotrop funktion under andra halvan av diöstrus hos tik (Jöchle 1997). Koncentrationerna är generellt högre hos dräktiga än hos icke-dräktiga tikar men på grund av individuella och dygnsmässiga variationer är det för stora överlappningar för att mätning av prolaktin ska vara användbart för att diagnostisera dräktighet. Om utsöndringen av prolaktin hämmas genom till exempel administration av dopaminagonister såsom kabergolin (Galastop® vet.) sjunker progesteronkoncentrationerna till basala nivåer vilket följs av abort (se kapitel 7 abortinduktion)
Prolaktin Prolaktinkoncentrationerna stiger i andra hälften av lutealfasen (=andra hälften av dräktigheten) och är nödvändigt under denna period för att stödja gulkroppens funktion (Figur 3.2). Prolaktin har således är viktig luteotrop funktion under andra halvan av diöstrus hos tik (Jöchle 1997). Koncentrationerna är generellt högre hos dräktiga än hos icke-dräktiga tikar men på grund av individuella och dygnsmässiga variationer är det för stora överlappningar för att mätning av prolaktin ska vara användbart för att diagnostisera dräktighet. Om utsöndringen av prolaktin hämmas genom till exempel administration av dopaminagonister såsom kabergolin (Galastop® vet.) sjunker progesteronkoncentrationerna till basala nivåer vilket följs av abort (se kapitel 7 abortinduktion)
35
Relaxin Relaxin är ett dräktighetsspecifikt hormon hos tik och produceras av placentan och äggstockarna. Koncentrationerna börjar stiga cirka 21 dagar efter LH-peaken och ligger höga fram tills partus. Hos tikar som inte är dräktiga är koncentrationerna av relaxin inte mätbara. Eftersom relaxin är dräktighetsspecifikt är det användbart för dräktighetsdiagnos. Det finns snabbtester som kan användas för att mäta relaxin i serum för detta syfte
Relaxin Relaxin är ett dräktighetsspecifikt hormon hos tik och produceras av placentan och äggstockarna. Koncentrationerna börjar stiga cirka 21 dagar efter LH-peaken och ligger höga fram tills partus. Hos tikar som inte är dräktiga är koncentrationerna av relaxin inte mätbara. Eftersom relaxin är dräktighetsspecifikt är det användbart för dräktighetsdiagnos. Det finns snabbtester som kan användas för att mäta relaxin i serum för detta syfte
36
Tillväxthormon Precis som hos icke-dräktiga tikar stiger nivåerna av tillväxthormon när progesteronkoncentrationen ligger hög.
Tillväxthormon Precis som hos icke-dräktiga tikar stiger nivåerna av tillväxthormon när progesteronkoncentrationen ligger hög.
37
Östradiol Det tycks finnas oklarheter runt östradiolkoncentrationerna under dräktighet då olika rapporter visar delvis olika resultat
Östradiol Det tycks finnas oklarheter runt östradiolkoncentrationerna under dräktighet då olika rapporter visar delvis olika resultat
38
Eftersom tidpunkten för parning kan variera i relation till fertiliseringsperioden så blir dräktighetstiden från första parning räknat 57-70 (72) dagar beroende på om tiken är parad tidigt eller sent i förhållande till ovulationen (Concannon et al. 2001). Om en tik är parad före LH-peaken blir dräktigheten längre jämfört med om tiken är parad under fertiliseringsperioden eftersom spermierna då har fått invänta oocytmognaden innan befruktning har kunnat ske.
Eftersom tidpunkten för parning kan variera i relation till fertiliseringsperioden så blir dräktighetstiden från första parning räknat 57-70 (72) dagar beroende på om tiken är parad tidigt eller sent i förhållande till ovulationen (Concannon et al. 2001). Om en tik är parad före LH-peaken blir dräktigheten längre jämfört med om tiken är parad under fertiliseringsperioden eftersom spermierna då har fått invänta oocytmognaden innan befruktning har kunnat ske.
39
Ungefär dag 16-20 efter ovulation sker kläckning då embryot frigörs från zona pellucida och dag 18-21 efter ovulation börjar embryot att implanteras och ligger inte längre fritt i uterus (Concannon et al. 2001; Reynaud et al. 2006). Placentan är endoteliokorial: 4 vävnadslager skiljer maternalt och fetalt blod åt. Anatomiskt är placentan zonär och ligger som en gördel runt fostret. Amnion flyter fritt i allantoishålan (Feldman & Nelson 2004). I kanterna av den zonära placentan degenererar det maternella endotelet vilket orsakar en blödning, marginalhematomet. Efter dag 35 från fertilisering är organogenesen avslutad och embryot övergår till att kallas foster
Ungefär dag 16-20 efter ovulation sker kläckning då embryot frigörs från zona pellucida och dag 18-21 efter ovulation börjar embryot att implanteras och ligger inte längre fritt i uterus (Concannon et al. 2001; Reynaud et al. 2006). Placentan är endoteliokorial: 4 vävnadslager skiljer maternalt och fetalt blod åt. Anatomiskt är placentan zonär och ligger som en gördel runt fostret. Amnion flyter fritt i allantoishålan (Feldman & Nelson 2004). I kanterna av den zonära placentan degenererar det maternella endotelet vilket orsakar en blödning, marginalhematomet. Efter dag 35 från fertilisering är organogenesen avslutad och embryot övergår till att kallas foster
40
Relaxin Relaxin kan mätas i serum. Det finns snabbtest (Witness® Relaxin, Synbiotics) som kan användas för dräktighetsdiagnostik. Enligt tillverkaren kan man i genomsnitt se ett positivt resultat från dag 25 efter LH-peaken men ibland kan det ta upp till 29 dagar efter LH-peaken eller upp till 31 dagar efter parning. Relaxin är därför säkrast ≥ 30 dagar efter parning (Johnson 2008). Tikar som testas negativt bör testas om 7 dagar senare. Falskt positiva resultat kan erhållas om tiken har varit dräktig men har resorberat fostren.
Relaxin Relaxin kan mätas i serum. Det finns snabbtest (Witness® Relaxin, Synbiotics) som kan användas för dräktighetsdiagnostik. Enligt tillverkaren kan man i genomsnitt se ett positivt resultat från dag 25 efter LH-peaken men ibland kan det ta upp till 29 dagar efter LH-peaken eller upp till 31 dagar efter parning. Relaxin är därför säkrast ≥ 30 dagar efter parning (Johnson 2008). Tikar som testas negativt bör testas om 7 dagar senare. Falskt positiva resultat kan erhållas om tiken har varit dräktig men har resorberat fostren.
41
Den långa löpningen och den stora variationen i östrusbeteende i förhållande till LH-peak, ovulation och oocytmognad gör att beteendet kan vara ett mycket osäkert kriterium för att bestämma rätt parningsdag. Östrusbeteende är inte alltid helt korrelerat med endokrinologiska förändringar och den fertila perioden. Den fertila perioden börjar runt LH-peaken och tar slut när metöstrus börjar, men en del tikar kan visa parningsbeteende några dagar före LH-peaken och fortsätta att acceptera parningar efter att metöstrus har börjat (Concannon et al. 1989). Ofta börjar dock tiken att visa östrusbeteende runt tiden för LH-peaken och två dagar senare när ovulationen sker blir östrusbeteende ofta mer intensivt och tiken brukar ”ställa upp sig” tydligt för hanen. En vulva som har mjuknat jämfört med proöstrus, mer sparsam kvantitet på blodflytningen och ljusare färg på blodet tyder således på att tiken har gått över i östrus.
Den långa löpningen och den stora variationen i östrusbeteende i förhållande till LH-peak, ovulation och oocytmognad gör att beteendet kan vara ett mycket osäkert kriterium för att bestämma rätt parningsdag. Östrusbeteende är inte alltid helt korrelerat med endokrinologiska förändringar och den fertila perioden. Den fertila perioden börjar runt LH-peaken och tar slut när metöstrus börjar, men en del tikar kan visa parningsbeteende några dagar före LH-peaken och fortsätta att acceptera parningar efter att metöstrus har börjat (Concannon et al. 1989). Ofta börjar dock tiken att visa östrusbeteende runt tiden för LH-peaken och två dagar senare när ovulationen sker blir östrusbeteende ofta mer intensivt och tiken brukar ”ställa upp sig” tydligt för hanen. En vulva som har mjuknat jämfört med proöstrus, mer sparsam kvantitet på blodflytningen och ljusare färg på blodet tyder således på att tiken har gått över i östrus.
42
ENDOSKOPI Under proöstrus är vaginalslemhinnan svullen och ödematös på grund av de höga östradiolkoncentrationerna. Vaginalslemhinnan bleknar och blir veckig efter LH-peaken. Med hjälp av endoskopi kan man upptäcka denna förändring. När tiken går in i metöstrus blir slemhinnan tunn och röd
ENDOSKOPI Under proöstrus är vaginalslemhinnan svullen och ödematös på grund av de höga östradiolkoncentrationerna. Vaginalslemhinnan bleknar och blir veckig efter LH-peaken. Med hjälp av endoskopi kan man upptäcka denna förändring. När tiken går in i metöstrus blir slemhinnan tunn och röd
43
VAGINALCYTOLOGI (se bilder i slutet av kapitlet) Eftersom östradiol påverkar vaginalslemhinnans tjocklek och orsakar en förhorning av slemhinnan kommer även cellernas utseende att skifta med cyklusstadium. Genom att ta ett svabbprov från vaginalslemhinnan kan man således få en god vägledning om var i cykeln tiken är. Provet bör tas från vagina och inte vestibulum eftersom man kan få en vilseledande bild om man får med vestibulumceller i sitt prov. Därför kan man lämpligen använda ett spekulum för att ta sig förbi vestibulum. Vulva torkas av med en sprittuss, spekulet förs in och man tar provet med hjälp av en bomullspinne med långt skaft. Bomullstoppen rullas några varv mot slemhinnan och förs ut igen. Cellerna rullas ut på ett objektsglas som sedan kan färgas.
VAGINALCYTOLOGI (se bilder i slutet av kapitlet) Eftersom östradiol påverkar vaginalslemhinnans tjocklek och orsakar en förhorning av slemhinnan kommer även cellernas utseende att skifta med cyklusstadium. Genom att ta ett svabbprov från vaginalslemhinnan kan man således få en god vägledning om var i cykeln tiken är. Provet bör tas från vagina och inte vestibulum eftersom man kan få en vilseledande bild om man får med vestibulumceller i sitt prov. Därför kan man lämpligen använda ett spekulum för att ta sig förbi vestibulum. Vulva torkas av med en sprittuss, spekulet förs in och man tar provet med hjälp av en bomullspinne med långt skaft. Bomullstoppen rullas några varv mot slemhinnan och förs ut igen. Cellerna rullas ut på ett objektsglas som sedan kan färgas.
44
Celltyper Man skiljer på tre celltyper; Parabasalceller: Dessa celler är den minsta celltypen. De är runda eller lätt ovala och har en stor kärna i förhållande till cytoplasman. Intermediärceller: Dessa celler är större än parabasalceller. De varierar i form från en mjuk rund kontur till en mer kantig kontur. Cellkärnan är fortfarande rund och frisk. Förhornade celler (eller superficialceller): Dessa celler är de största. Som namnet antyder är de keratiniserade. Dessa celler uppstår under östradiolpåverkan när vaginalepitelet är förtjockat. De kan ha en liten pyknotisk kärna eller vara anukleära. Konturen är kantig. Dessutom kan man se erytrocyter i utstryket när tiken löper. Under metöstrus finns det normalt rikligt med leukocyter. Under proöstrus och anöstrus kan enstaka leukocyter ses, medan de normalt inte ska finnas i ett utstryk under östrus.
Celltyper Man skiljer på tre celltyper; Parabasalceller: Dessa celler är den minsta celltypen. De är runda eller lätt ovala och har en stor kärna i förhållande till cytoplasman. Intermediärceller: Dessa celler är större än parabasalceller. De varierar i form från en mjuk rund kontur till en mer kantig kontur. Cellkärnan är fortfarande rund och frisk. Förhornade celler (eller superficialceller): Dessa celler är de största. Som namnet antyder är de keratiniserade. Dessa celler uppstår under östradiolpåverkan när vaginalepitelet är förtjockat. De kan ha en liten pyknotisk kärna eller vara anukleära. Konturen är kantig. Dessutom kan man se erytrocyter i utstryket när tiken löper. Under metöstrus finns det normalt rikligt med leukocyter. Under proöstrus och anöstrus kan enstaka leukocyter ses, medan de normalt inte ska finnas i ett utstryk under östrus.
45
Anöstrus I anöstrus har man ett cellfattigt utstryk som domineras av små parabasalceller och lösa cellkärnor. I bakgrunden kan man ofta se stråk av sekret som har tagit färg. Enstaka leukocyter kan också ses
Anöstrus I anöstrus har man ett cellfattigt utstryk som domineras av små parabasalceller och lösa cellkärnor. I bakgrunden kan man ofta se stråk av sekret som har tagit färg. Enstaka leukocyter kan också ses
46
Proöstrus Allteftersom proöstrus fortskrider får man ökande inslag av intermediärceller och så småningom även förhornade celler. Eftersom tiken har en blodflytning finns även erytrocyter i utstryket. Man kan också se enstaka leukocyter och bakterier, vilket är att betrakta som normalt. I slutet av proöstrus kan cellbilden inte skiljas från den som man ser i östrus.
Proöstrus Allteftersom proöstrus fortskrider får man ökande inslag av intermediärceller och så småningom även förhornade celler. Eftersom tiken har en blodflytning finns även erytrocyter i utstryket. Man kan också se enstaka leukocyter och bakterier, vilket är att betrakta som normalt. I slutet av proöstrus kan cellbilden inte skiljas från den som man ser i östrus.
47
Östrus Under östrus har man enbart förhornade celler eftersom vaginalslemhinnans epitel är förhornat. Utstryket är cellrikt och blir ofta tjockare i fertiliseringsperioden. Man kan fortfarande ha erytrocyter medan leukocyter i ett utstryk under östrus inte är normalt utan tyder på en infektion. Förekomst av bakterier är normalt.
Östrus Under östrus har man enbart förhornade celler eftersom vaginalslemhinnans epitel är förhornat. Utstryket är cellrikt och blir ofta tjockare i fertiliseringsperioden. Man kan fortfarande ha erytrocyter medan leukocyter i ett utstryk under östrus inte är normalt utan tyder på en infektion. Förekomst av bakterier är normalt.
48
Metöstrus Förändringen från östrus till metöstrus brukar vara abrupt och tydlig. I övergången mellan östrus och metöstrus kan man under en kort tid se ett utstryk med en blandning av intermediärceller och superficialceller. Snart sker dock en massiv invasion av leukocyter och utstryket domineras av intermediärceller. Utstryket övergår gradvis till att bli mer och mer likt det i anöstrus. Vaginalcytologi är sannolikt den mest tillförlitliga metoden för att bestämma när tiken går in i metöstrus eftersom nivån av progesteron när östrus är slut visar individuella variationer. Man kan inte använda sig av enbart vaginalutstryk för att bestämma optimal parningsdag. Maximal förhorning kan ses så tidigt som 8 dagar eller mer före LH-peaken men kan också dröja till 2-3 dagar efter LH-peaken
Metöstrus Förändringen från östrus till metöstrus brukar vara abrupt och tydlig. I övergången mellan östrus och metöstrus kan man under en kort tid se ett utstryk med en blandning av intermediärceller och superficialceller. Snart sker dock en massiv invasion av leukocyter och utstryket domineras av intermediärceller. Utstryket övergår gradvis till att bli mer och mer likt det i anöstrus. Vaginalcytologi är sannolikt den mest tillförlitliga metoden för att bestämma när tiken går in i metöstrus eftersom nivån av progesteron när östrus är slut visar individuella variationer. Man kan inte använda sig av enbart vaginalutstryk för att bestämma optimal parningsdag. Maximal förhorning kan ses så tidigt som 8 dagar eller mer före LH-peaken men kan också dröja till 2-3 dagar efter LH-peaken
49
Sammanfattning av vaginalcytologi: Anöstrus
Cellfattigt, lösa cellkärnor, parabasalceller, eventuellt enstaka intermediärceller, enstaka leukocyter.
50
Sammanfattning av vaginalcytologi: Proöstrus
Blandad cellbild med ökande inslag av intermediärceller och så småningom även förhornade celler, i slutet bara förhornade celler, erytrocyter och enstaka leukocyter
51
Sammanfattning av vaginalcytologi: Östrus
Enhetlig bild med enbart förhornade celler, erytrocyter, inga leukocyter
52
Sammanfattning av vaginalcytologi: Metöstrus
Blandad cellbild, rikligt med leukocyter, eventuellt erytrocyter i början
53
PROGESTERON I SERUM Eftersom beteendet i förhållande till fertiliseringsperioden varierar och vaginalutstryket kan vara helt förhornat långt före ovulation behöver man ofta en säkrare metod för att avgöra när tiken har mogna oocyter. Analys av serumprogesteron är sannolikt den mest utbredda metoden för att definiera den mest fertila perioden. Ett lämpligt tillvägagångssätt för att bestämma optimal parningsdag är att först inspektera tikens löpningstecken, sedan ta ett vaginalcellsutstryk. Om utstryket är helt förhornat kan man ta ett blodprov för analys av progesteron (Linde Forsberg 2001). Analys av progesteron innan man har ett helt förhornat vaginalustryk är meningslöst eftersom progesteronnivåerna då kommer att ligga basalt och inte ger mer information än bara ett utstryk. Om man däremot känner sig osäker på om ett vaginalutstryk tyder på proöstrus eller metöstrus är progesteronanalys till god hjälp. Även om analys av progesteron är ett tillförlitligt sätt att följa cykeln ger en kombination av inspektion, vaginalcytologi och progesteronanalys mer information som kan vara till nytta för tolkning av de resultat man får.
PROGESTERON I SERUM Eftersom beteendet i förhållande till fertiliseringsperioden varierar och vaginalutstryket kan vara helt förhornat långt före ovulation behöver man ofta en säkrare metod för att avgöra när tiken har mogna oocyter. Analys av serumprogesteron är sannolikt den mest utbredda metoden för att definiera den mest fertila perioden. Ett lämpligt tillvägagångssätt för att bestämma optimal parningsdag är att först inspektera tikens löpningstecken, sedan ta ett vaginalcellsutstryk. Om utstryket är helt förhornat kan man ta ett blodprov för analys av progesteron (Linde Forsberg 2001). Analys av progesteron innan man har ett helt förhornat vaginalustryk är meningslöst eftersom progesteronnivåerna då kommer att ligga basalt och inte ger mer information än bara ett utstryk. Om man däremot känner sig osäker på om ett vaginalutstryk tyder på proöstrus eller metöstrus är progesteronanalys till god hjälp. Även om analys av progesteron är ett tillförlitligt sätt att följa cykeln ger en kombination av inspektion, vaginalcytologi och progesteronanalys mer information som kan vara till nytta för tolkning av de resultat man får.
54
Progesteron < 6 nmol/l
Kan inte förutsäga rätt parningsdag utan att ta ett nytt prov
55
Progesteron 6-9 nmol/l
Troligen parning om 4 dagar, osäkert, ta nytt prov om två dagar
56
Progesteron 12-24 nmol/l
Ovulation; parning eller AI 2-3 dagar senare
57
Progesteron >30 nmol
Fertiliseringsperioden, parning så snart som möjligt (AI med fryst sperma nästa dag)
58
Progesteron >65 nmol/l
Troligen för sent vilket kan bekräftas med ett metöstrusutstyk. Dock parning (eller AI) om vaginalutstryket är helt förhornat
59
SAMMANFATTNING, BÄSTA PARNINGSDAGAR Bäst fruktsamhet har tiken dag 2 till 5 efter ovulation (England et al. 2006). Det finns inte någon metod som kan visa exakt när tiken ovulerar. Under den mest fertila perioden är vaginalutstryket helt förhornat, vaginalslemhinnan blek och veckig och progesteronet ligger mellan 30 och 65 nmol/l. Vulva ska vara svullen och mjuk (graden av svullnad varierar mycket mellan individer). Dessutom brukar hanhundar visa maximalt intresse för tikarna under denna period och östrusbeteendet når en peak även om beteendet kan variera och är ett relativt osäkert tecken.
SAMMANFATTNING, BÄSTA PARNINGSDAGAR Bäst fruktsamhet har tiken dag 2 till 5 efter ovulation (England et al. 2006). Det finns inte någon metod som kan visa exakt när tiken ovulerar. Under den mest fertila perioden är vaginalutstryket helt förhornat, vaginalslemhinnan blek och veckig och progesteronet ligger mellan 30 och 65 nmol/l. Vulva ska vara svullen och mjuk (graden av svullnad varierar mycket mellan individer). Dessutom brukar hanhundar visa maximalt intresse för tikarna under denna period och östrusbeteendet når en peak även om beteendet kan variera och är ett relativt osäkert tecken.
60
Man är idag överens om att de kliniska symptomen som associeras med skendräktighet orsakas av prolaktin. Prolaktin har en rad effekter. Det initierar och upprätthåller laktation hos en rad arter och påverkar även moders- och fadersbeteende
Man är idag överens om att de kliniska symptomen som associeras med skendräktighet orsakas av prolaktin. Prolaktin har en rad effekter. Det initierar och upprätthåller laktation hos en rad arter och påverkar även moders- och fadersbeteende
61
Reglering av prolaktinutsöndring Utsöndringen av prolaktin från hypothalamus regleras från hypofysen genom utsöndring av dopamin som hämmar utsöndringen av prolaktin och indirekt av serotonin som hämmar dopaminsekretion
Reglering av prolaktinutsöndring Utsöndringen av prolaktin från hypothalamus regleras från hypofysen genom utsöndring av dopamin som hämmar utsöndringen av prolaktin och indirekt av serotonin som hämmar dopaminsekretion
62
Prolaktinhämmare, Kabergolin Kabergolin (Galastop® vet.) verkar genom att stimulera dopaminreceptorer i hypofysen. Dopamin hämmar prolaktinutsöndringen. Eftersom kabergolin hämmar prolaktinutsöndringen är det en effektiv behandling mot skendräktighet. Innan behandling sätts in bör man vara säker på att tiken inte är dräktig eftersom kabergolin kan inducera abort i andra halvan av dräktigheten (prolaktin har en luteotrop funktion). Behandling med kabergolin kan ge en kortare cykellängd (se induktion av östrus, löpningsrubbningar, kapitel 16).
Prolaktinhämmare, Kabergolin Kabergolin (Galastop® vet.) verkar genom att stimulera dopaminreceptorer i hypofysen. Dopamin hämmar prolaktinutsöndringen. Eftersom kabergolin hämmar prolaktinutsöndringen är det en effektiv behandling mot skendräktighet. Innan behandling sätts in bör man vara säker på att tiken inte är dräktig eftersom kabergolin kan inducera abort i andra halvan av dräktigheten (prolaktin har en luteotrop funktion). Behandling med kabergolin kan ge en kortare cykellängd (se induktion av östrus, löpningsrubbningar, kapitel 16).
63
ENDOKRINOLOGI Spermatogenesen styrs av ett samspel mellan hypothalamus, hypofysen och testiklarna. GnRH utsöndras pulsatilt från hypothalamus. Hypofysen svarar på GnRH-stimulit genom att frisätta FSH och LH.
ENDOKRINOLOGI Spermatogenesen styrs av ett samspel mellan hypothalamus, hypofysen och testiklarna. GnRH utsöndras pulsatilt från hypothalamus. Hypofysen svarar på GnRH-stimulit genom att frisätta FSH och LH.
64
Leydigcellerna i testiklarnas interstitium har receptorer för LH. Dessa svarar snabbt på LH- stimuli genom att syntetisera och frisätta testosteron. Testosteron utövar i sin tur en negativ feed- back på hypothalamus, vilket leder till att GnRH-utsöndringen minskar.
Leydigcellerna i testiklarnas interstitium har receptorer för LH. Dessa svarar snabbt på LH- stimuli genom att syntetisera och frisätta testosteron. Testosteron utövar i sin tur en negativ feed- back på hypothalamus, vilket leder till att GnRH-utsöndringen minskar.
65
Sertolicellerna har receptorer för FSH. Sertolicellerna producerar inhibin, som utövar en negativ feed-back på hypofysen så att FSH-produktionen hämmas.
Sertolicellerna har receptorer för FSH. Sertolicellerna producerar inhibin, som utövar en negativ feed-back på hypofysen så att FSH-produktionen hämmas.
66
Eftersom GnRH-utsöndringen är pulsatil blir också testosteronutsöndringen pulsatil
Eftersom GnRH-utsöndringen är pulsatil blir också testosteronutsöndringen pulsatil
67
Testikelfunktionen hos handjur: GnRH från hypotalamus, FSH från hypofysen, Sertolicell i testikeln
GnRH från hypotalamus, FSH från hypofysen, Sertolicell i testikeln
68
Testikelfunktionen hos handjur: GnRH från hypotalamus, LH från hypofysen, Leydigcell i testikeln: testosteronproduktion
GnRH från hypotalamus, LH från hypofysen, Leydigcell i testikeln: testosteronproduktion
69
Spermatogenes Spermieproduktionen eller spermatogenesen sker i testiklarnas tubuli seminiferi. Närmast basalmembranet finns spermatogonierna eller stamcellerna. Spermatogonierna bildar B- spermatogonier genom mitos. B-spermatogonier delar sig genom mitos och bildar primära spermatocyter. De primära spermatocyterna genomgår den första meiosen och bildar sekundära spermatocyter. Sekundära spermatocyter genomgår den andra meiosen vilket leder till att haploida spermatider bildas. Genom en process som kallas spermiogenes differentieras spermatiderna till spermier. Under spermiogenesen kondenseras kromatinet, spermiehuvudet elongeras, svansen bildas genom en av centriolerna och akrosomen bildas från Golgi-apparaten . Kontakter mellan Sertolicellerna bildar blod-testis barriären som skyddar de haploida spermierna från kroppens immunsystem (Setchell 1993). Spermierna frisätts i tubuli seminiferis (sädeskanelens) lumen i en process som kallas spermiering. Vid spermieringen blir en liten cytoplasmadroppe kvar under spermiehuvudet. De nybildade spermierna transporteras passivt med hjälp av en vätskeström genom tubuli seminiferi och rete testis i testiklarna och vidare genom bitestikeln som är en enda lång gång. Slutligen når de bitestikelsvansen (cauda epididymis) där de lagras. Den totala durationen av spermatogenesen hos hund, det vill säga den tid det tar för en spermie att bildas, är ca 62 dagar.
Spermatogenes Spermieproduktionen eller spermatogenesen sker i testiklarnas tubuli seminiferi. Närmast basalmembranet finns spermatogonierna eller stamcellerna. Spermatogonierna bildar B- spermatogonier genom mitos. B-spermatogonier delar sig genom mitos och bildar primära spermatocyter. De primära spermatocyterna genomgår den första meiosen och bildar sekundära spermatocyter. Sekundära spermatocyter genomgår den andra meiosen vilket leder till att haploida spermatider bildas. Genom en process som kallas spermiogenes differentieras spermatiderna till spermier. Under spermiogenesen kondenseras kromatinet, spermiehuvudet elongeras, svansen bildas genom en av centriolerna och akrosomen bildas från Golgi-apparaten . Kontakter mellan Sertolicellerna bildar blod-testis barriären som skyddar de haploida spermierna från kroppens immunsystem (Setchell 1993). Spermierna frisätts i tubuli seminiferis (sädeskanelens) lumen i en process som kallas spermiering. Vid spermieringen blir en liten cytoplasmadroppe kvar under spermiehuvudet. De nybildade spermierna transporteras passivt med hjälp av en vätskeström genom tubuli seminiferi och rete testis i testiklarna och vidare genom bitestikeln som är en enda lång gång. Slutligen når de bitestikelsvansen (cauda epididymis) där de lagras. Den totala durationen av spermatogenesen hos hund, det vill säga den tid det tar för en spermie att bildas, är ca 62 dagar
70
Spermiemognad Spermier som lämnar testiklarna är fortfarande inte befruktningsdugliga utan måste först genomgå en mognadsprocess under passagen genom bitestiklarna, exempelvis förflyttas cytoplasmadroppen från en proximal position under spermiehuvudet till en distal position längst ner på mittstycket. Spermierna får förmåga att röra sig och deras förmåga att binda till och befrukta oocyter ökar successivt. I bitestikelsvansen lagras spermierna orörliga tills de ejakuleras. Miljön i bitestikelns svans gör att spermierna behåller sin viabilitet under lång tid.
Spermiemognad Spermier som lämnar testiklarna är fortfarande inte befruktningsdugliga utan måste först genomgå en mognadsprocess under passagen genom bitestiklarna, exempelvis förflyttas cytoplasmadroppen från en proximal position under spermiehuvudet till en distal position längst ner på mittstycket. Spermierna får förmåga att röra sig och deras förmåga att binda till och befrukta oocyter ökar successivt. I bitestikelsvansen lagras spermierna orörliga tills de ejakuleras. Miljön i bitestikelns svans gör att spermierna behåller sin viabilitet under lång tid.
71
Analys av testosteron (samt LH och FSH) Analys av testosteron ger oftast inte ytterligare information jämfört med vad man kan få med andra undersökningsmetoder. Eftersom LH utsöndras pulsatilt blir även testosteronutsöndringen pulsatil. Genom att stimulera testosteronfrisättning med ett GnRH eller hCG preparat innan blodprovstagning kan man få ett mer tillförlitligt resultat. Lågt testosteron tyder på en allvarlig testikelskada. Testosteronanalys kan även kombineras med analys av LH och FSH. Möjligheten att få LH och FSH analyserade är dock begränsade, varför detta sällan utförs. Lågt testosteron och högt LH och FSH tyder på att Leydigcellerna är skadade och därmed oförmögna att svara på LH. Det bildas inget testosteron varför en negativ feed-back uteblir. Lågt LH och FSH samtidigt med lågt testosteron tyder på ett övergripande fel i hypotalamus-hypofys- testikel-axeln.
Analys av testosteron (samt LH och FSH) Analys av testosteron ger oftast inte ytterligare information jämfört med vad man kan få med andra undersökningsmetoder. Eftersom LH utsöndras pulsatilt blir även testosteronutsöndringen pulsatil. Genom att stimulera testosteronfrisättning med ett GnRH eller hCG preparat innan blodprovstagning kan man få ett mer tillförlitligt resultat. Lågt testosteron tyder på en allvarlig testikelskada. Testosteronanalys kan även kombineras med analys av LH och FSH. Möjligheten att få LH och FSH analyserade är dock begränsade, varför detta sällan utförs. Lågt testosteron och högt LH och FSH tyder på att Leydigcellerna är skadade och därmed oförmögna att svara på LH. Det bildas inget testosteron varför en negativ feed-back uteblir. Lågt LH och FSH samtidigt med lågt testosteron tyder på ett övergripande fel i hypotalamus-hypofys- testikel-axeln.
72
Fysiologiska förändringar under dräktigheten De fysiologiska förändringarna hos tiken under dräktigheten hänger ihop med de ökade metabola kraven. Blodvolymen ökar med 40 %, vilket ger en tillräcklig reserv för att kompensera för de stora mängder blod och vätska som förloras i samband med valpningen. Volymökningen består främst av plasma och resulterar i en hemodilution (hematokriten är endast cirka 30 % i slutet av dräktigheten). En ökad hjärtminutvolym inträffar till följd av ökad hjärtfrekvens och slagvolym. Lungornas funktionella kapacitet minskar på grund av att den dräktiga livmodern pressar mot diafragma, och syreförbrukningen under dräktigheten ökar med 20 %. Dräktiga tikar har också en fördröjd tömning av magsäcken på grund av minskad gastrisk motilitet och förskjutning av magsäcken. Det rekommenderas att låta undersöka tiken vid c:a 45 dagars dräktighet. Detta gör det möjligt för veterinären att bedöma tikens allmäntillstånd, om så behövs bekräfta dräktigheten med hjälp av röntgen och därvid räkna antalet foster, och att besvara eventuella frågor från djurägaren. Ultraljudsundersökning är mindre exakt för att bestämma antalet foster, men utmärkt för att bedöma om fostren lever och är normalt utvecklade för stadiet, och kan utföras med noggrannhet från ungefär den tjugofjärde dagen.
Fysiologiska förändringar under dräktigheten De fysiologiska förändringarna hos tiken under dräktigheten hänger ihop med de ökade metabola kraven. Blodvolymen ökar med 40 %, vilket ger en tillräcklig reserv för att kompensera för de stora mängder blod och vätska som förloras i samband med valpningen. Volymökningen består främst av plasma och resulterar i en hemodilution (hematokriten är endast cirka 30 % i slutet av dräktigheten). En ökad hjärtminutvolym inträffar till följd av ökad hjärtfrekvens och slagvolym. Lungornas funktionella kapacitet minskar på grund av att den dräktiga livmodern pressar mot diafragma, och syreförbrukningen under dräktigheten ökar med 20 %. Dräktiga tikar har också en fördröjd tömning av magsäcken på grund av minskad gastrisk motilitet och förskjutning av magsäcken. Det rekommenderas att låta undersöka tiken vid c:a 45 dagars dräktighet. Detta gör det möjligt för veterinären att bedöma tikens allmäntillstånd, om så behövs bekräfta dräktigheten med hjälp av röntgen och därvid räkna antalet foster, och att besvara eventuella frågor från djurägaren. Ultraljudsundersökning är mindre exakt för att bestämma antalet foster, men utmärkt för att bedöma om fostren lever och är normalt utvecklade för stadiet, och kan utföras med noggrannhet från ungefär den tjugofjärde dagen.
73
Dräktighetslängden Den skenbara dräktighetstiden hos tik är i genomsnitt 63 dagar, med en variation från 56 till 72 dagar om man räknar från den första parningen (Concannon, 2000). Denna förvånansvärt stora, skenbara variation beror huvudsakligen på den långa och variabla höglöpningen hos tik. Dräktighetstiden är däremot ganska förutsägbar när den i stället beräknas antingen från den preovulatoriska LH-peaken, då den är 651 dagar, eller från dagen för ägglossning, då den är 63±1 dagar, eller från tidpunkten för befruktningen då den är 601 dagar (Holst & Phemister, 1974; Linde Forsberg et al.,1999). Det föreligger motstridiga uppgifter i litteraturen om huruvida det finns ett samband mellan tikens ras eller kroppsvikt och/eller kullstorlek och dräktighetstidens längd. Senare studier har dock visat att dräktighetstiden påverkas av kullstorleken, och är längre för små kullar och kortare med ökande antal valpar. Varje valp mer än genomsnittet för rasen resulterar i en förkortning med 0,25 dagar, och varje valp mindre i en motsvarande förlängning (Gavrilovic et al., 2008). Dräktighetstiden har också visat sig variera med rasen, men inte med kroppsstorleken
Dräktighetslängden Den skenbara dräktighetstiden hos tik är i genomsnitt 63 dagar, med en variation från 56 till 72 dagar om man räknar från den första parningen (Concannon, 2000). Denna förvånansvärt stora, skenbara variation beror huvudsakligen på den långa och variabla höglöpningen hos tik. Dräktighetstiden är däremot ganska förutsägbar när den i stället beräknas antingen från den preovulatoriska LH-peaken, då den är 651 dagar, eller från dagen för ägglossning, då den är 63±1 dagar, eller från tidpunkten för befruktningen då den är 601 dagar (Holst & Phemister, 1974; Linde Forsberg et al.,1999). Det föreligger motstridiga uppgifter i litteraturen om huruvida det finns ett samband mellan tikens ras eller kroppsvikt och/eller kullstorlek och dräktighetstidens längd. Senare studier har dock visat att dräktighetstiden påverkas av kullstorleken, och är längre för små kullar och kortare med ökande antal valpar. Varje valp mer än genomsnittet för rasen resulterar i en förkortning med 0,25 dagar, och varje valp mindre i en motsvarande förlängning (Gavrilovic et al., 2008). Dräktighetstiden har också visat sig variera med rasen, men inte med kroppsstorleken
74
Att förutsäga valpningsdag Möjligheten att fastställa stadium i dräktigheten och att kunna förutsäga dagen för valpningen är av stor klinisk betydelse, särskilt i fall av hotande abort, förlängd dräktighet, eller när tiken är tänkt att genomgå ett planerat kejsarsnitt, eller lider av dystoki. B-mode och 4D-färg- Doppler ultraljud har använts för att bedöma fosterblåsornas diameter och olika strukturer hos fostren, och för att uppskatta fostrets storlek under dräktigheten. Den inre diametern av chorionblåsan på den 18:e till 37:e dagen från ägglossningen, och diametern på fostrets huvud från den 38:e dagen och fram till förlossningen uppvisar den bästa korrelationen med stadiet i dräktigheten och dagen för valpning. Andra strukturer hos fostret som kan användas för att avgöra stadium i dräktigheten är utvecklingen av fostrets ben, först synliga vid 33:e till 35:e dagen, ögon, njurar och lever vid 39:e till 47:e dagen och tarmar på 57:e till 63:e dagen.
Att förutsäga valpningsdag Möjligheten att fastställa stadium i dräktigheten och att kunna förutsäga dagen för valpningen är av stor klinisk betydelse, särskilt i fall av hotande abort, förlängd dräktighet, eller när tiken är tänkt att genomgå ett planerat kejsarsnitt, eller lider av dystoki. B-mode och 4D-färg- Doppler ultraljud har använts för att bedöma fosterblåsornas diameter och olika strukturer hos fostren, och för att uppskatta fostrets storlek under dräktigheten. Den inre diametern av chorionblåsan på den 18:e till 37:e dagen från ägglossningen, och diametern på fostrets huvud från den 38:e dagen och fram till förlossningen uppvisar den bästa korrelationen med stadiet i dräktigheten och dagen för valpning. Andra strukturer hos fostret som kan användas för att avgöra stadium i dräktigheten är utvecklingen av fostrets ben, först synliga vid 33:e till 35:e dagen, ögon, njurar och lever vid 39:e till 47:e dagen och tarmar på 57:e till 63:e dagen.
75
Serumkortisolnivån ökar vid tidpunkten för valpningen och är hög under 12 timmar, för att nå basala nivåer igen efter 36 timmar. Nivån av 15-ketodihydro-prostaglandin F 2  (PGF 2  ) ökar 24 timmar före förlossningen och ytterligare när valpningen har satt igång (Veronesi et al., 2002). Hos de flesta tikar inträffar valpningen 651 dagar från LH-peaken, vilken inträffar vid den första markanta stegringen av progesteronkoncentrationen till  4,5 nmol/L. Riktigheten av beräkningen av valpningsdagen inom ett intervall på  1,  2 och  3 dagar med hjälp av progesteronbestämning före parningen var 67%, 90%, respektive 100% , och påverkades inte av tikens kroppsvikt eller kullstorleken (Kutzler et al., 2003). Förhållandet att progesteronnivån sjunker markant från runt 12 - 15 nmol/L till högst 6 nmol/L med start 24 timmar före valpningens början kan också användas för att förutsäga förlossningen i dräktighetens slutskede.
Serumkortisolnivån ökar vid tidpunkten för valpningen och är hög under 12 timmar, för att nå basala nivåer igen efter 36 timmar. Nivån av 15-ketodihydro-prostaglandin F 2  (PGF 2  ) ökar 24 timmar före förlossningen och ytterligare när valpningen har satt igång (Veronesi et al., 2002). Hos de flesta tikar inträffar valpningen 651 dagar från LH-peaken, vilken inträffar vid den första markanta stegringen av progesteronkoncentrationen till  4,5 nmol/L. Riktigheten av beräkningen av valpningsdagen inom ett intervall på  1,  2 och  3 dagar med hjälp av progesteronbestämning före parningen var 67%, 90%, respektive 100% , och påverkades inte av tikens kroppsvikt eller kullstorleken (Kutzler et al., 2003). Förhållandet att progesteronnivån sjunker markant från runt 12 - 15 nmol/L till högst 6 nmol/L med start 24 timmar före valpningens början kan också användas för att förutsäga förlossningen i dräktighetens slutskede.
76
Valpningens fysiologi Förståelse av regleringen av och förloppet vid en normal förlossning (eutoki) är nödvändig för att kunna diagnostisera och behandla den onormala förlossningen (dystokin). Studier av förlossningen hos hund och extrapoleringar från andra arter ger oss information om de fysiologiska och endokrinologiska förändringar som är av betydelse för en normal förlossning. Stress förorsakad av en minskning av näringsöverföringen via moderkakan till fostret stimulerar fostrets hypotalamus-hypofys-binjure-axel, vilket resulterar i frisättning av kortikosteroider, vilket tros vara den utlösande faktorn för valpningens igångsättande. En ökning av fostrens och moderns kortisol tros stimulera frisättningen av prostaglandin F2 vilket är luteolytiskt, från de fetoplacentala vävnaderna, vilket leder till en minskning av progesteronnivån i blodet. Att progesteronets blockerande effekt på livmodermuskulaturen upphör är en förutsättning för att livmoderkontraktionerna skall komma igång och därmed för en normal valpning. Tikar som behandlats med långtidsverkande progesteron under dräktigheten kan inte valpa normalt (Concannon 1989). Parallellt med den gradvisa minskningen av plasmakoncentrationen av progesteron under de sista 7 dagarna innan valpningen sker det en progressiv, kvalitativ förändring av livmoderns elektriska aktivitet, och en betydande ökning av aktiviteten i livmoderns muskulatur ses under de sista 24 timmarna innan förlossningen sätter igång. Koncentrationen av progesteron i plasma sjunker därvid till under 6 nmol/L. Förändringen i förhållandet mellan blodnivåerna av östrogen och progesteron är förmodligen en viktig orsak till att moderkakorna börjar lossna från livmoderväggen och att cervix öppnar sig, även om det inte hos hund har kunnat påvisas någon stegring i östrogener i blodet i samband med förlossningen, till skillnad mot hos många andra djurslag.
Valpningens fysiologi Förståelse av regleringen av och förloppet vid en normal förlossning (eutoki) är nödvändig för att kunna diagnostisera och behandla den onormala förlossningen (dystokin). Studier av förlossningen hos hund och extrapoleringar från andra arter ger oss information om de fysiologiska och endokrinologiska förändringar som är av betydelse för en normal förlossning. Stress förorsakad av en minskning av näringsöverföringen via moderkakan till fostret stimulerar fostrets hypotalamus-hypofys-binjure-axel, vilket resulterar i frisättning av kortikosteroider, vilket tros vara den utlösande faktorn för valpningens igångsättande. En ökning av fostrens och moderns kortisol tros stimulera frisättningen av prostaglandin F2 vilket är luteolytiskt, från de fetoplacentala vävnaderna, vilket leder till en minskning av progesteronnivån i blodet. Att progesteronets blockerande effekt på livmodermuskulaturen upphör är en förutsättning för att livmoderkontraktionerna skall komma igång och därmed för en normal valpning. Tikar som behandlats med långtidsverkande progesteron under dräktigheten kan inte valpa normalt (Concannon 1989). Parallellt med den gradvisa minskningen av plasmakoncentrationen av progesteron under de sista 7 dagarna innan valpningen sker det en progressiv, kvalitativ förändring av livmoderns elektriska aktivitet, och en betydande ökning av aktiviteten i livmoderns muskulatur ses under de sista 24 timmarna innan förlossningen sätter igång. Koncentrationen av progesteron i plasma sjunker därvid till under 6 nmol/L.'Förändringen i förhållandet mellan blodnivåerna av östrogen och progesteron är förmodligen en viktig orsak till att moderkakorna börjar lossna från livmoderväggen och att cervix öppnar sig, även om det inte hos hund har kunnat påvisas någon stegring i östrogener i blodet i samband med förlossningen, till skillnad mot hos många andra djurslag.
77
Östrogener sensibiliserar myometriet för oxytocin, vilket i sin tur initierar starka sammandragningar i livmodern som då inte längre står under inflytande av progesteron. Sensoriska receptorer i livmoderhalsen och vagina stimuleras av dilatationen som skapas av fostret och de omgivande vätskefyllda fosterhinnorna. Denna stimulering påverkar också hypotalamus och resulterar i en frisättning av oxytocin under valpningens andra stadium, utdrivningsstadiet. Detta leder i sin tur till att tiken börjar krysta med hjälp av bukmuskulaturen. Hormonet relaxin gör att bäckenfogarna och de mjuka förlossningsvägarna mjukas upp, vilket underlättar fostrens passage. Relaxin är dräktighetsspecifikt hos hund och produceras i äggstockarna och moderkakan och stiger gradvis under de sista två tredjedelarna av dräktigheten (Steinetz et al. 1990). Prolaktin, det hormon som stimulerar till mjölkproduktion, börjar stiga 3 - 4 veckor efter ägglossningen och ökar markant parallellt med att progesteronnivån sjunker strax före valpningen.
Östrogener sensibiliserar myometriet för oxytocin, vilket i sin tur initierar starka sammandragningar i livmodern som då inte längre står under inflytande av progesteron. Sensoriska receptorer i livmoderhalsen och vagina stimuleras av dilatationen som skapas av fostret och de omgivande vätskefyllda fosterhinnorna. Denna stimulering påverkar också hypotalamus och resulterar i en frisättning av oxytocin under valpningens andra stadium, utdrivningsstadiet. Detta leder i sin tur till att tiken börjar krysta med hjälp av bukmuskulaturen. Hormonet relaxin gör att bäckenfogarna och de mjuka förlossningsvägarna mjukas upp, vilket underlättar fostrens passage. Relaxin är dräktighetsspecifikt hos hund och produceras i äggstockarna och moderkakan och stiger gradvis under de sista två tredjedelarna av dräktigheten (Steinetz et al. 1990). Prolaktin, det hormon som stimulerar till mjölkproduktion, börjar stiga 3 - 4 veckor efter ägglossningen och ökar markant parallellt med att progesteronnivån sjunker strax före valpningen.
78
Positiva och negativa effekter av kastration Inkontinens Avlägsnandet av äggstockarna medför en ökad risk för inkontinens hos tikar. Incidensen hos kastrerade tikar har rapporterats ligga mellan 5 % och 20 % (Arnold 1993, Okkens et al. 1997, Angioletti et al. 2004). Hos hanar är incidensen mycket låg vare sig de är kastrerade eller inte. Hög kroppsvikt ökar risken för att tiken ska bli inkontinent efter kastration. Tikar som väger över 20 kg och tikar som är överviktiga har en ökad risk. Det finns även skillnader mellan raser (oberoende av kroppsvikt) i benägenheten att utveckla inkontinens. Boxer och Doberman tycks ha en ökad risk (Arnold 1993, Okkens et al. 1997, Angioletti et al. 2004, Veronesi et al. 2009). Inkontinensen kan inträffa allt mellan några dagar efter operationen upp till 10 år senare (Arnold 1993). Incidensen påverkas inte av om man gör ovariektomi jämfört med ovariohysterektomi (Okkens et al. 1997, Veronesi et al. 2009). Inkontinensen beror på bristande funktion i uretra. Troligen påverkar gonadotropiner muskulaturen i urinvägarna men de exakta mekanismerna inte är klarlagda. Efter gonadektomi minskar proportionen muskler/kollagen (minskad mängd muskler och ökad mängd kollagen) i urinvägarna (Ponglowhapan et al. 2008).
Positiva och negativa effekter av kastration Inkontinens Avlägsnandet av äggstockarna medför en ökad risk för inkontinens hos tikar. Incidensen hos kastrerade tikar har rapporterats ligga mellan 5 % och 20 % (Arnold 1993, Okkens et al. 1997, Angioletti et al. 2004). Hos hanar är incidensen mycket låg vare sig de är kastrerade eller inte. Hög kroppsvikt ökar risken för att tiken ska bli inkontinent efter kastration. Tikar som väger över 20 kg och tikar som är överviktiga har en ökad risk. Det finns även skillnader mellan raser (oberoende av kroppsvikt) i benägenheten att utveckla inkontinens. Boxer och Doberman tycks ha en ökad risk (Arnold 1993, Okkens et al. 1997, Angioletti et al. 2004, Veronesi et al. 2009). Inkontinensen kan inträffa allt mellan några dagar efter operationen upp till 10 år senare (Arnold 1993). Incidensen påverkas inte av om man gör ovariektomi jämfört med ovariohysterektomi (Okkens et al. 1997, Veronesi et al. 2009). Inkontinensen beror på bristande funktion i uretra. Troligen påverkar gonadotropiner muskulaturen i urinvägarna men de exakta mekanismerna inte är klarlagda. Efter gonadektomi minskar proportionen muskler/kollagen (minskad mängd muskler och ökad mängd kollagen) i urinvägarna (Ponglowhapan et al. 2008).
79
Inkontinens efter kastration kan oftast behandlas framgångsrikt men det finns risk för att tiken kommer att behöva en livslång behandling. Behandling med sympatikomimetika (fenylpropanolamin, Propaline vet.) är ofta effektivt. Korttidsverkande östrogen, estriol (Incurin® vet.) har också visat sig vara effektivt vid behandling av inkontinens hos tikar med mindre risk för de biverkningar som är förknippade med mer långtidsverkande östrogenpreparat. Ett annat alternativ kan vara att använda GnRH-agonister (Reichler et al. 2003).
Inkontinens efter kastration kan oftast behandlas framgångsrikt men det finns risk för att tiken kommer att behöva en livslång behandling. Behandling med sympatikomimetika (fenylpropanolamin, Propaline vet.) är ofta effektivt. Korttidsverkande östrogen, estriol (Incurin® vet.) har också visat sig vara effektivt vid behandling av inkontinens hos tikar med mindre risk för de biverkningar som är förknippade med mer långtidsverkande östrogenpreparat. Ett annat alternativ kan vara att använda GnRH-agonister (Reichler et al. 2003).
80
Gestagener Det finns olika gestagener med något olika effekt men gemensamt är att de efterliknar progesteronets effekter. Det enda gestagen som finns registrerat i Sverige med indikationen att förhindra löpning är medroxiprogesteronacetat (MPA) som finns under preparatnamnen Perlutex® vet. (tablett 5 mg) och Promon® vet. (tablett 5 mg och injektionsvätska 50 mg/ml). MPA kan användas både för korttidsbehandling och för långvarigt uppskjutande av löpning beroende på beredningsform. För att minimera risken för biverkningar bör MPA ges i anöstrus. Avbrytande av löpning med MPA medför en ökad risk för livmoderstörningar.
Gestagener Det finns olika gestagener med något olika effekt men gemensamt är att de efterliknar progesteronets effekter. Det enda gestagen som finns registrerat i Sverige med indikationen att förhindra löpning är medroxiprogesteronacetat (MPA) som finns under preparatnamnen Perlutex® vet. (tablett 5 mg) och Promon® vet. (tablett 5 mg och injektionsvätska 50 mg/ml). MPA kan användas både för korttidsbehandling och för långvarigt uppskjutande av löpning beroende på beredningsform. För att minimera risken för biverkningar bör MPA ges i anöstrus. Avbrytande av löpning med MPA medför en ökad risk för livmoderstörningar.
81
Biverkningar Injektion med MPA kan leda till uttunning av hud och hår samt missfärgning av hår vid injektionsstället. Av den anledningen ges preparatet ibland subkutant i ljumsken där missfärgningen blir mindre synlig. Gestagener kan ge ökad aptit och viktuppgång vilket kan leda till fetma. Risken för cystisk endometriehyperplasi och pyometra ökar. Gestagener ökar risken för att juvertumörer ska utvecklas och ökar insulinresistensen vilket kan leda till utveckling av diabetes mellitus (FASS vet). Progesteron stimulerar frisättning av tillväxthormon (GH) från celler i juvret vilket kan leda till akromegali
Biverkningar Injektion med MPA kan leda till uttunning av hud och hår samt missfärgning av hår vid injektionsstället. Av den anledningen ges preparatet ibland subkutant i ljumsken där missfärgningen blir mindre synlig. Gestagener kan ge ökad aptit och viktuppgång vilket kan leda till fetma. Risken för cystisk endometriehyperplasi och pyometra ökar. Gestagener ökar risken för att juvertumörer ska utvecklas och ökar insulinresistensen vilket kan leda till utveckling av diabetes mellitus (FASS vet). Progesteron stimulerar frisättning av tillväxthormon (GH) från celler i juvret vilket kan leda till akromegali
82
Deslorelin Verkningsmekanism se ”reversibelt förhindrande av fortplantning hanhundar”. Deslorelin är inte registrerat för användning på tik men studier har visat att det effektivt kan förlänga perioden fram till löpning. Effektens duration är dock osäker och tycks variera mellan individer. Behandling leder till en initial stimulering av utsöndringen av gonadotropiner vilket ibland kan framkalla en löpning. Tikar som blir parade under den framkallade löpningen kan bli dräktiga men på grund av deslorelinets långtidseffekt bibehålls inte dräktigheten (Trigg et al. 2001; Wright et al. 2001). Den initiala stimuleringen kan eventuellt öka risken för sjukdomar i livmodern.
Deslorelin Verkningsmekanism se ”reversibelt förhindrande av fortplantning hanhundar”. Deslorelin är inte registrerat för användning på tik men studier har visat att det effektivt kan förlänga perioden fram till löpning. Effektens duration är dock osäker och tycks variera mellan individer. Behandling leder till en initial stimulering av utsöndringen av gonadotropiner vilket ibland kan framkalla en löpning. Tikar som blir parade under den framkallade löpningen kan bli dräktiga men på grund av deslorelinets långtidseffekt bibehålls inte dräktigheten (Trigg et al. 2001; Wright et al. 2001). Den initiala stimuleringen kan eventuellt öka risken för sjukdomar i livmodern.
83
REVERSIBELT FÖRHINDRANDE AV FORTPLANTNING, HANHUNDAR Deslorelin GnRH-agonisten deslorelin (Suprelorin 4,7 mg och 9,4 mg, Virbac) är det enda preparat som finns registerat för att reversibelt förhindra fortplantning hos hanhundar. Preparatet ges som långtidsverkande implantat som placeras subkutant. Doseringen är ett implantat /hund oavsett hundens storlek. Implantaten på 4,7 mg ger ofruktsamhet från 6 veckor upp till minst 6 månader efter påbörjad behandling medan den högre dosen ger ofruktsamhet från 8 veckor upp till minst 12 månader efter behandling (FASS vet. 2011). Initialt efter påbörjad behandling kommer preparatets GnRH effekt leda till en ökad utsöndring av FSH och LH vilket leder till initialt ökade koncentrationer av plasmatestosteron. Efter den initiala stimuleringen nedregleras receptorerna så att man får en hämning av FSH- och LH-utsöndringen och sänkta koncentrationer av testosteron. Detta leder till minskad testikelstorlek och upphörd spermatogenes under behandlingsperioden. Till skillnad mot kirurgisk kastration där LH- och FSH-utsöndringen ökar på grund av avsaknad av negativ feed-back kommer LH- och FSH-utsöndringen att minska under behandling med GnRH agonister. Efter behandling med deslorelin är det karens för tävling enligt SKKs dopingreglemente. Biverkningar och försiktighet I sällsynta fall kan en testikel försvinna upp i inguinalkanalen. Gravida kvinnor bör inte hantera preparatet.
REVERSIBELT FÖRHINDRANDE AV FORTPLANTNING, HANHUNDAR Deslorelin GnRH-agonisten deslorelin (Suprelorin 4,7 mg och 9,4 mg, Virbac) är det enda preparat som finns registerat för att reversibelt förhindra fortplantning hos hanhundar. Preparatet ges som långtidsverkande implantat som placeras subkutant. Doseringen är ett implantat /hund oavsett hundens storlek. Implantaten på 4,7 mg ger ofruktsamhet från 6 veckor upp till minst 6 månader efter påbörjad behandling medan den högre dosen ger ofruktsamhet från 8 veckor upp till minst 12 månader efter behandling (FASS vet. 2011). Initialt efter påbörjad behandling kommer preparatets GnRH effekt leda till en ökad utsöndring av FSH och LH vilket leder till initialt ökade koncentrationer av plasmatestosteron. Efter den initiala stimuleringen nedregleras receptorerna så att man får en hämning av FSH- och LH-utsöndringen och sänkta koncentrationer av testosteron. Detta leder till minskad testikelstorlek och upphörd spermatogenes under behandlingsperioden. Till skillnad mot kirurgisk kastration där LH- och FSH-utsöndringen ökar på grund av avsaknad av negativ feed-back kommer LH- och FSH-utsöndringen att minska under behandling med GnRH agonister. Efter behandling med deslorelin är det karens för tävling enligt SKKs dopingreglemente. Biverkningar och försiktighet I sällsynta fall kan en testikel försvinna upp i inguinalkanalen. Gravida kvinnor bör inte hantera preparatet.
84
Medicinsk ”kastration” med gestagener Gestagener har antiandrogen effekt och kan därför ha en positiv effekt på androgenberoende sjukdomstillstånd (Romagnoli & Concannon 2003). Ibland används gestagener för kemisk kastration av hanhund. Begreppet kemisk kastration är dock missvisande när det gäller gestagener i normala terapeutiska doser eftersom spermieproduktionen oftast är intakt och man därmed inte kan räkna med att förhindra fortplantning (Bamberg et al. 1992). Injektion med medroxiprogesteronacetat (Promon® vet.) kan användas för att dämpa översexuellt beteende hos hanhundar (FASS vet. 2010).
Medicinsk ”kastration” med gestagener Gestagener har antiandrogen effekt och kan därför ha en positiv effekt på androgenberoende sjukdomstillstånd (Romagnoli & Concannon 2003). Ibland används gestagener för kemisk kastration av hanhund. Begreppet kemisk kastration är dock missvisande när det gäller gestagener i normala terapeutiska doser eftersom spermieproduktionen oftast är intakt och man därmed inte kan räkna med att förhindra fortplantning (Bamberg et al. 1992). Injektion med medroxiprogesteronacetat (Promon® vet.) kan användas för att dämpa översexuellt beteende hos hanhundar (FASS vet. 2010).
85
Är tiken verkligen dräktig, dvs är abortbehandling nödvändig? Vaginalcytologi kan användas för att bedöma risken för dräktighet under förutsättning att provet tas samma dag som tiken parades. Om utstryket är förhornat så är tiken i sen proöstrus- östrus och risken för dräktighet är stor om hon har blivit parad. Spermier kan ofta ses i utstryk från parade tikar men frånvaro av spermier utesluter inte en parning. Om vaginalutstryket visar att tiken är i proöstrus eller metöstrus är risken för dräktighet mycket liten.
Vaginalcytologi kan användas för att bedöma risken för dräktighet under förutsättning att provet tas samma dag som tiken parades. Om utstryket är förhornat så är tiken i sen proöstrus- östrus och risken för dräktighet är stor om hon har blivit parad. Spermier kan ofta ses i utstryk från parade tikar men frånvaro av spermier utesluter inte en parning. Om vaginalutstryket visar att tiken är i proöstrus eller metöstrus är risken för dräktighet mycket liten.
86
Verkningsmekanism Aglepriston (RU534) utvecklades i Frankrike ur det humana abortpreparatet RU486. Aglepriston (Alizin vet.) binder starkare till progesteronreceptorerna än progesteron och blockerar på så sätt receptorerna så att progesteron inte kan utöva sin effekt. Eftersom hela dräktigheten är progesteronberoende hos tik kommer behandling med aglepriston att orsaka en resorption, abort eller tidig förlossning beroende på när det ges under dräktigheten (Tabell 8.2). Aglepriston påverkar inte primärt progesteronutsöndringen från gulkropparna utan aborten sker i närvaro av högt serumprogesteron. Behandling i tidig dräktighet påverkar inte lutealfasens duration (däremot sjunker progesteronkoncentrationerna men ligger ändå över basala nivåer) medan behandling från mitten av dräktigheten förkortar lutealfasen (Fieni et al. 2001, Galac et al. 2001, Galac et al. 2004). Aglepriston har även affinitet till glykokortikoida receptorer vilket ger en antagonistisk effekt (eftersom receptorerna blockeras).
Verkningsmekanism Aglepriston (RU534) utvecklades i Frankrike ur det humana abortpreparatet RU486. Aglepriston (Alizin vet.) binder starkare till progesteronreceptorerna än progesteron och blockerar på så sätt receptorerna så att progesteron inte kan utöva sin effekt. Eftersom hela dräktigheten är progesteronberoende hos tik kommer behandling med aglepriston att orsaka en resorption, abort eller tidig förlossning beroende på när det ges under dräktigheten (Tabell 8.2). Aglepriston påverkar inte primärt progesteronutsöndringen från gulkropparna utan aborten sker i närvaro av högt serumprogesteron. Behandling i tidig dräktighet påverkar inte lutealfasens duration (däremot sjunker progesteronkoncentrationerna men ligger ändå över basala nivåer) medan behandling från mitten av dräktigheten förkortar lutealfasen (Fieni et al. 2001, Galac et al. 2001, Galac et al. 2004). Aglepriston har även affinitet till glykokortikoida receptorer vilket ger en antagonistisk effekt (eftersom receptorerna blockeras).
87
Kabergolin Kabergolin (Galastop® vet.) kan orsaka abort om det ges från dag 35. I andra halva av dräktigheten är gulkropparna beroende av prolaktin. Kabergolin är en prolaktinhämmare och kan därför ge luteolys. Doseringen för att framkalla abort är 5 μg/kg en gång dagligen i en vecka (Onclin & Verstegen 1996).
Kabergolin Kabergolin (Galastop® vet.) kan orsaka abort om det ges från dag 35. I andra halva av dräktigheten är gulkropparna beroende av prolaktin. Kabergolin är en prolaktinhämmare och kan därför ge luteolys. Doseringen för att framkalla abort är 5 μg/kg en gång dagligen i en vecka (Onclin & Verstegen 1996).
88
Kabergolin i kombination med prostaglandin Behandling med en kombination av kabergolin och en låg dos cloprostenol (syntetiskt prostaglandin, Estrumat® vet.) är mer effektiv än enbart kabergolin. Behandlingen kan sättas in från dag 25 efter LH-peaken. Behandling tidigare i dräktigheten är inte effektivt eftersom gulkopparna då inte är beroende av prolaktin. Kabergolin (Galastop® vet.) ges i en dos av 5 μg/kg per os en gång dagligen. Cloprostenol ges i en dos av 1μg/kg sc varannan dag. I en studie där fem tikar studerades var effekten 100 %, med resorption hos alla tikar. Behandlingen fortsatte tills effekt (enligt ultraljud) vilket innebar i medel nio dagar med kabergolinbehandling och tre injektioner med cloprostenol. Dessa låga doser med cloprostenol framkallar inte de bieffekter som kan ses vid högre doser prostaglandin (Onclin & Verstegen 1996).
Kabergolin i kombination med prostaglandin Behandling med en kombination av kabergolin och en låg dos cloprostenol (syntetiskt prostaglandin, Estrumat® vet.) är mer effektiv än enbart kabergolin. Behandlingen kan sättas in från dag 25 efter LH-peaken. Behandling tidigare i dräktigheten är inte effektivt eftersom gulkopparna då inte är beroende av prolaktin. Kabergolin (Galastop® vet.) ges i en dos av 5 μg/kg per os en gång dagligen. Cloprostenol ges i en dos av 1μg/kg sc varannan dag. I en studie där fem tikar studerades var effekten 100 %, med resorption hos alla tikar. Behandlingen fortsatte tills effekt (enligt ultraljud) vilket innebar i medel nio dagar med kabergolinbehandling och tre injektioner med cloprostenol. Dessa låga doser med cloprostenol framkallar inte de bieffekter som kan ses vid högre doser prostaglandin (Onclin & Verstegen 1996).
89
Prostaglandin Prostaglandin PGF2a kan användas för att framkalla luteolys och livmoderkontraktioner vilket leder till avbruten dräktighet. Upprepade behandlingar med relativt höga doser krävs för önskad effekt eftersom tikens gulkroppar inte är speciellt känsliga för PGF2a.. Gulkropparna är mindre känsliga för PGF2a. i tidig lutealfas varför effekten blir bättre senare. Syntetiska prostaglandiner (cloprostenol) har också använts för att inducera abort hos tik. Det är viktigt att notera att doserna av syntetiskt prostaglandin är betydligt lägre än för naturligt prostaglandin eftersom de är mer potenta. Olika protokoll finns beskrivna för båda preparaten men tas inte upp i kompendiet.
Prostaglandin Prostaglandin PGF2a kan användas för att framkalla luteolys och livmoderkontraktioner vilket leder till avbruten dräktighet. Upprepade behandlingar med relativt höga doser krävs för önskad effekt eftersom tikens gulkroppar inte är speciellt känsliga för PGF2a.. Gulkropparna är mindre känsliga för PGF2a. i tidig lutealfas varför effekten blir bättre senare. Syntetiska prostaglandiner (cloprostenol) har också använts för att inducera abort hos tik. Det är viktigt att notera att doserna av syntetiskt prostaglandin är betydligt lägre än för naturligt prostaglandin eftersom de är mer potenta. Olika protokoll finns beskrivna för båda preparaten men tas inte upp i kompendiet.
90
Kortison Dexametason p.o kan effektivt framkalla abort hos tik. Dexametason gavs två gånger dagligen från dag 30 i dräktigheten med 0,2 mg/kg x 2 de första 7 dagarna och därefter en minskning från 0,16 till 0,02 mg/kg två gånger dagligen de följande fem dagarna. Behandlingen var effektiv med lyckat resultat hos 75/80 tikar. Sidoeffekter bestod av övergående polydypsi/polyuri, vaginal flytning, oro, anorexi och illamående. Fyra av de tikar som behandlingen inte lyckades på födde vid normal tid och en behandlades om med lyckat resultat. Tjugo tikar parades om efter behandlingen och fick en normal dräktighet och normala kullar (Wanke et al. 1997).
Kortison Dexametason p.o kan effektivt framkalla abort hos tik. Dexametason gavs två gånger dagligen från dag 30 i dräktigheten med 0,2 mg/kg x 2 de första 7 dagarna och därefter en minskning från 0,16 till 0,02 mg/kg två gånger dagligen de följande fem dagarna. Behandlingen var effektiv med lyckat resultat hos 75/80 tikar. Sidoeffekter bestod av övergående polydypsi/polyuri, vaginal flytning, oro, anorexi och illamående. Fyra av de tikar som behandlingen inte lyckades på födde vid normal tid och en behandlades om med lyckat resultat. Tjugo tikar parades om efter behandlingen och fick en normal dräktighet och normala kullar (Wanke et al. 1997).
91
Östrogen Östradiolbenzoat (Ovex B, ej längre registrerat) verkar genom att hämma transporten av embryon i äggledarna och bör därför helst ges medan oocyter eller embryon finns i äggledarna. Östradiolbenzoat rekommenderades tidigare dag 3 och 5 efter parning. Behandlingen användes innan nyare metoder fanns tillgängliga men rekommenderas inte längre på grund av biverkningsrisker (pyometra, benmärgssuppression).
Östrogen Östradiolbenzoat (Ovex B, ej längre registrerat) verkar genom att hämma transporten av embryon i äggledarna och bör därför helst ges medan oocyter eller embryon finns i äggledarna. Östradiolbenzoat rekommenderades tidigare dag 3 och 5 efter parning. Behandlingen användes innan nyare metoder fanns tillgängliga men rekommenderas inte längre på grund av biverkningsrisker (pyometra, benmärgssuppression).
92
INSULINRESISTENS Den fysiologiska, höga progesteronnivån under metöstrus respektive dräktighet hos tik stimulerar utsöndringen av tillväxthormon, som hos vissa individer kan orsaka en nedreglering av insulinreceptorerna. Tillståndet drabbar framför allt medelålders och äldre tikar som är dräktiga eller som nyligen har löpt. Den resulterande typ II-diabetesen är hos icke dräktiga tikar i de flesta fall reversibel. När blodets progesteronnivå återgår till anöstrusnivåer och därmed stimulansen för utsöndringen av tillväxthormon minskar, så försvinner som regel insulinresistensen. Den återkommer dock i samband med nästa löpning, varför sådana tikar bör ovarieektomeras eller ovariehysterektomeras. Hos dräktiga tikar kan tillståndet bli livshotande före valpningen, och det är ofta nödvändigt att avbryta dräktigheten. Insulinresistens bör misstänkas hos en tik med förhöjd blodkoncentration av insulin vid normal eller förhöjd blodsockernivå (Ihle & Nelson, 1991; Johnson 2008 a, 2008c). Behandling bör inledas omgående för att förhindra permanenta skador på bukspottkörteln och därmed en manifest diabetes. Det är dålig prognos för fostren, som ibland blir undernärda men ofta istället växer sig alltför stora (på grund av överskottet av glukos), med en dålig överlevnad. Hos tiken kan akromegali uppstå till följd av förhöjd utsöndring av tillväxthormon från de progesteronstimulerade juvertkörtlarna. Ödem, särskilt i huvudet, halsen och benen ses, liksom utvecklingen av överdrivet riklig hud och rynkor och en ökning av det interdentala utrymmet (glest mellan tänderna). I långt gångna fall kan man också märka en markant förändring av tikens röst, som blir hes på grund av ödemet i strupe och hals.
INSULINRESISTENS Den fysiologiska, höga progesteronnivån under metöstrus respektive dräktighet hos tik stimulerar utsöndringen av tillväxthormon, som hos vissa individer kan orsaka en nedreglering av insulinreceptorerna. Tillståndet drabbar framför allt medelålders och äldre tikar som är dräktiga eller som nyligen har löpt. Den resulterande typ II-diabetesen är hos icke dräktiga tikar i de flesta fall reversibel. När blodets progesteronnivå återgår till anöstrusnivåer och därmed stimulansen för utsöndringen av tillväxthormon minskar, så försvinner som regel insulinresistensen. Den återkommer dock i samband med nästa löpning, varför sådana tikar bör ovarieektomeras eller ovariehysterektomeras. Hos dräktiga tikar kan tillståndet bli livshotande före valpningen, och det är ofta nödvändigt att avbryta dräktigheten. Insulinresistens bör misstänkas hos en tik med förhöjd blodkoncentration av insulin vid normal eller förhöjd blodsockernivå (Ihle & Nelson, 1991; Johnson 2008 a, 2008c). Behandling bör inledas omgående för att förhindra permanenta skador på bukspottkörteln och därmed en manifest diabetes. Det är dålig prognos för fostren, som ibland blir undernärda men ofta istället växer sig alltför stora (på grund av överskottet av glukos), med en dålig överlevnad. Hos tiken kan akromegali uppstå till följd av förhöjd utsöndring av tillväxthormon från de progesteronstimulerade juvertkörtlarna. Ödem, särskilt i huvudet, halsen och benen ses, liksom utvecklingen av överdrivet riklig hud och rynkor och en ökning av det interdentala utrymmet (glest mellan tänderna). I långt gångna fall kan man också märka en markant förändring av tikens röst, som blir hes på grund av ödemet i strupe och hals.
93
HYPOLUTEODISM Otillräcklig progesteronproduktion i corpora lutea är en möjlig orsak till fosterdöd och abort hos flera djurslag, men har inte entydigt visats förekomma hos hund annat än hos schäfertikar med korta löpningsintervall (Günzel-Apel et al., 2006). Ett blodprov för progesteronbestämning som tas i samband med en abort visar ofta låg koncentration på grund av de luteolytiska effekterna av prostaglandinfrisättningen under själva aborten, men om ett nytt prov tas någon vecka senare så ses ofta en för dräktighetsstadiet normal nivå av progesteron igen. Alla försök till att behandla fall av hotande abort hos hund med gestagener bör endast ske med hjälp av kortverkande preparat, eftersom tiken inte kan valpa under inflytande av höga koncentrationer av progesteron (Concannon et al. 1989).
HYPOLUTEODISM Otillräcklig progesteronproduktion i corpora lutea är en möjlig orsak till fosterdöd och abort hos flera djurslag, men har inte entydigt visats förekomma hos hund annat än hos schäfertikar med korta löpningsintervall (Günzel-Apel et al., 2006). Ett blodprov för progesteronbestämning som tas i samband med en abort visar ofta låg koncentration på grund av de luteolytiska effekterna av prostaglandinfrisättningen under själva aborten, men om ett nytt prov tas någon vecka senare så ses ofta en för dräktighetsstadiet normal nivå av progesteron igen. Alla försök till att behandla fall av hotande abort hos hund med gestagener bör endast ske med hjälp av kortverkande preparat, eftersom tiken inte kan valpa under inflytande av höga koncentrationer av progesteron (Concannon et al. 1989).
94
HYPOGLYKEMI Hypoglykemi under dräktigheten förekommer men är ovanligt hos tik. Vissa hypoglykemiska tikar kan felaktigt diagnostiseras som hypokalcemiska eftersom detta är ett mer vanligt tillstånd och eftersom de svarar på behandling med kalciumboroglykonat. I verifierade fall av hypoglykemi har tikarna drabbats sent i dräktigheten och har haft en kort historia av muskelsvaghet, kramper eller kollaps. Blodprover visar hypoglykemi (Jackson, 1980). Tillståndet förbättras dramatiskt efter behandling med intravenösa glykoslösningar.
HYPOGLYKEMI Hypoglykemi under dräktigheten förekommer men är ovanligt hos tik. Vissa hypoglykemiska tikar kan felaktigt diagnostiseras som hypokalcemiska eftersom detta är ett mer vanligt tillstånd och eftersom de svarar på behandling med kalciumboroglykonat. I verifierade fall av hypoglykemi har tikarna drabbats sent i dräktigheten och har haft en kort historia av muskelsvaghet, kramper eller kollaps. Blodprover visar hypoglykemi (Jackson, 1980). Tillståndet förbättras dramatiskt efter behandling med intravenösa glykoslösningar.
95
ENDOKRINA SJUKDOMAR SOM KAN PÅVERKA SEXUALCYKELN Hypothyroidism Underproduktion av sköldkörtelhormon påverkar flera olika organsystem inklusive reproduktionsorganen. Även om det inte är väl dokumenterat tror man att hypothyroidism kan ge persisterande anöstrus, förlängd proöstrus, infertilitet och galactorrhea (Cortese et al. 1997; Feldman och Nelson 2008). Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd. Cushing Det är vanligt att tikar med Cushings syndrom är anöstrala. Den ökade produktionen av kortisol leder till en negativ feedback på hypofysen och därmed en minskad utsöndring av FSH och LH. (Feldman och Nelson 2008). Tikar med anöstrus orsakat av Cushing har som regel andra symptom som orsak till att ägaren söker veterinär.
ENDOKRINA SJUKDOMAR SOM KAN PÅVERKA SEXUALCYKELN Hypothyroidism Underproduktion av sköldkörtelhormon påverkar flera olika organsystem inklusive reproduktionsorganen. Även om det inte är väl dokumenterat tror man att hypothyroidism kan ge persisterande anöstrus, förlängd proöstrus, infertilitet och galactorrhea (Cortese et al. 1997; Feldman och Nelson 2008). Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd. Cushing Det är vanligt att tikar med Cushings syndrom är anöstrala. Den ökade produktionen av kortisol leder till en negativ feedback på hypofysen och därmed en minskad utsöndring av FSH och LH. (Feldman och Nelson 2008). Tikar med anöstrus orsakat av Cushing har som regel andra symptom som orsak till att ägaren söker veterinär.
96
ANÖSTRUS En tik med patologisk anöstrus löper inte. Man skiljer mellan primär anöstrus, hos tikar som inte har genomgått puberteten och aldrig har löpt, och sekundär anöstrus, hos tikar som har löpt tidigare men som har haft ett onormalt långt uppehåll sedan den senaste löpningen. Tyst östrus bör uteslutas innan vidare utredning och eventuell behandling initieras. Undernäring och stress har en negativ inverkan på normal cyklicitet. Vanligen är tikens tidigare historia känd, i annat fall bör tidigare kastration uteslutas. Underliggande endokrina sjukdomar (hypothyroidism, Cushing) bör också uteslutas.
ANÖSTRUS En tik med patologisk anöstrus löper inte. Man skiljer mellan primär anöstrus, hos tikar som inte har genomgått puberteten och aldrig har löpt, och sekundär anöstrus, hos tikar som har löpt tidigare men som har haft ett onormalt långt uppehåll sedan den senaste löpningen. Tyst östrus bör uteslutas innan vidare utredning och eventuell behandling initieras. Undernäring och stress har en negativ inverkan på normal cyklicitet. Vanligen är tikens tidigare historia känd, i annat fall bör tidigare kastration uteslutas. Underliggande endokrina sjukdomar (hypothyroidism, Cushing) bör också uteslutas.
97
Primär anöstrus Med tanke på att det normalt kan ta upp till två år innan en tik blir könsmogen bör anöstrus inte utredas på en tik som är yngre än 24 månader. Flera av de orsaker som ger sekundär anöstrus även kan orsaka primär anöstrus. Primär anöstrus kan dessutom orsakas av kongenitala defekter i könsutvecklingen, tex kromosomrubbningar. Aplasi av ovarierna kan förekomma men är mycket ovanligt (Johnston et al. 2001). Vid aplasi av ovarierna är FSH och LH förhöjda på grund av avsaknad av negativ feed-back från ovarierna
Primär anöstrus Med tanke på att det normalt kan ta upp till två år innan en tik blir könsmogen bör anöstrus inte utredas på en tik som är yngre än 24 månader. Flera av de orsaker som ger sekundär anöstrus även kan orsaka primär anöstrus. Primär anöstrus kan dessutom orsakas av kongenitala defekter i könsutvecklingen, tex kromosomrubbningar. Aplasi av ovarierna kan förekomma men är mycket ovanligt (Johnston et al. 2001). Vid aplasi av ovarierna är FSH och LH förhöjda på grund av avsaknad av negativ feed-back från ovarierna
98
Sekundär anöstrus Löpningsintervallet är individuellt och skiljer sig i viss mån mellan olika raser. För de flesta individer gäller dock att ett intervall på över 12-14 månader kan betraktas som onormalt.
Sekundär anöstrus Löpningsintervallet är individuellt och skiljer sig i viss mån mellan olika raser. För de flesta individer gäller dock att ett intervall på över 12-14 månader kan betraktas som onormalt.
99
Luteincystor Luteincystor kan vara enstaka eller multipla, producerar oftast relativt låga nivåer progesteron och förhindrar ny löpning. Vid ultraljud kan luteincystorna ha tjockare väggar än follikelcystor men de är svåra att skilja från andra typer av cystor enbart med hjälp av ultraljud (Johnston et al. 2001, Davidson & Baker 2009). Förhöjt progesteron utanför tiden för normal metöstrus stärker misstanken. Det kan krävas upprepade prover för att konfirmera diagnosen. Behandling med PGF2 för att inducera luteolys kan provas men har oftast inte önskad effekt. Kirurgiskt ingrepp för att avlägsna av cystan eller äggstocken blir som regel nödvändigt (Wright and Watts 1998; Davidson & Feldman 2005).
Luteincystor Luteincystor kan vara enstaka eller multipla, producerar oftast relativt låga nivåer progesteron och förhindrar ny löpning. Vid ultraljud kan luteincystorna ha tjockare väggar än follikelcystor men de är svåra att skilja från andra typer av cystor enbart med hjälp av ultraljud (Johnston et al. 2001, Davidson & Baker 2009). Förhöjt progesteron utanför tiden för normal metöstrus stärker misstanken. Det kan krävas upprepade prover för att konfirmera diagnosen. Behandling med PGF2 för att inducera luteolys kan provas men har oftast inte önskad effekt. Kirurgiskt ingrepp för att avlägsna av cystan eller äggstocken blir som regel nödvändigt (Wright and Watts 1998; Davidson & Feldman 2005).
100
TYST ÖSTRUS Tyst östrus är differentialdiagnos till anöstrus. Ibland kan tikar löpa med minimal blödning och vulvasvullnad vilket kan göra det svårt för ägaren att upptäcka löpningen. Tyst östrus kan diagnostiseras med hjälp av vaginalcytologi för att upptäcka proöstrus, östrus, eller tidig metöstrus som tyder på aktiva äggstockar. Under sen metöstrus kan utstryket likna ett anöstrusutstryk men progesteronet är förhöjt vilket indikerar en tidigare ovulation. Eftersom lutealfasen varar cirka två månader kan upprepade progesteronprover med 1,5 månaders intervall visa om tiken har normal cyklicitet.
TYST ÖSTRUS Tyst östrus är differentialdiagnos till anöstrus. Ibland kan tikar löpa med minimal blödning och vulvasvullnad vilket kan göra det svårt för ägaren att upptäcka löpningen. Tyst östrus kan diagnostiseras med hjälp av vaginalcytologi för att upptäcka proöstrus, östrus, eller tidig metöstrus som tyder på aktiva äggstockar. Under sen metöstrus kan utstryket likna ett anöstrusutstryk men progesteronet är förhöjt vilket indikerar en tidigare ovulation. Eftersom lutealfasen varar cirka två månader kan upprepade progesteronprover med 1,5 månaders intervall visa om tiken har normal cyklicitet.
101
FÖRLÄNGD LÖPNING En normal löpning är i genomsnitt cirka 18 dagar. Förlängd löpning eller persisterande östrus definieras som en löpning som är längre än fyra veckor (28 dagar, exakt gräns varierar något mellan olika källor). Den kliniska undersökningen bör inkludera vaginalcytologi och progesteronprov. Ultraljud och hematologi kan också vara värdefulla hjälpmedel. Förlängd östradiolpåverkan kan leda till cystisk endometriehyperplasi och pyometra varför man inte bör låta tiken gå obehandlad för länge. Unga tikar kan ha en lång pubertetslöpning (upp till 40-50 dagar) utan att det behöver vara onormalt (Harvey 1998).
FÖRLÄNGD LÖPNING En normal löpning är i genomsnitt cirka 18 dagar. Förlängd löpning eller persisterande östrus definieras som en löpning som är längre än fyra veckor (28 dagar, exakt gräns varierar något mellan olika källor). Den kliniska undersökningen bör inkludera vaginalcytologi och progesteronprov. Ultraljud och hematologi kan också vara värdefulla hjälpmedel. Förlängd östradiolpåverkan kan leda till cystisk endometriehyperplasi och pyometra varför man inte bör låta tiken gå obehandlad för länge. Unga tikar kan ha en lång pubertetslöpning (upp till 40-50 dagar) utan att det behöver vara onormalt (Harvey 1998).
102
Neoplasi i ovarierna Förlängd löpning kan orsakas av granulosa-theca cellstumörer, cystadenom och adenocarcinom i äggstockarna
Neoplasi i ovarierna Förlängd löpning kan orsakas av granulosa-theca cellstumörer, cystadenom och adenocarcinom i äggstockarna
103
Anovulation Anovulation anses vara ovanligt på tik. Orsaken kan vara att östradiolnivåerna är för låga för att inducera en LH-peak, brist i hypothalamus utsöndring av GnRH, brist i hypofysens förmåga att utsöndra LH eller en oförmåga hos ovarierna att svara på LH-peaken. Tillståndet kan vara temporärt och nästa östrus kan bli normal (Meyers-Wallen 2007). Anovulation kan diagnostiseras med hjälp av ett progesteronprov inom två månader efter löpning. Om progesteronet ligger basalt har tiken inte ovulerat. Ibland tillbakabildas folliklarna spontant varvid behandling inte behövs. Administration av korttidsverkande medroxiprogesteron leder till atrofi av folliklarna och löpningen upphör (Linde Forsberg föreläsningsanteckningar). En del författare menar att behandling med progestiner är riskabelt eftersom man kan inducera pyometra vid administration av exogent progesteron efter en lång tids östradiolpåverkan (Davidson & Feldman 2005). Ett annat alternativ är att försöka framkalla ovulation med GnRH 2,2 μg/kg im (Fertagyl®, Intervet, Receptal®) eller hCG 100- 750 IU im (LH-liknande effekt, Pregnyl®, Chorulon®). Ovulationsindiktion är dock inte alltid effektivt (Johnston et al. 2001). Även ovulationsinduktion medför troligtvis en viss risk för pyometra eftersom tiken vid lyckad behandling får höga progesteronkoncentrationer efter en lång tids östradiolstimulering. Det finns inga preparat som är registrerade för indikationen att framkalla ovulation på tik. Om tiken inte är avsedd för avel eller om man inte lyckas avbryta den förlängda löpningen är kastration ett bra alternativ.
Anovulation Anovulation anses vara ovanligt på tik. Orsaken kan vara att östradiolnivåerna är för låga för att inducera en LH-peak, brist i hypothalamus utsöndring av GnRH, brist i hypofysens förmåga att utsöndra LH eller en oförmåga hos ovarierna att svara på LH-peaken. Tillståndet kan vara temporärt och nästa östrus kan bli normal (Meyers-Wallen 2007). Anovulation kan diagnostiseras med hjälp av ett progesteronprov inom två månader efter löpning. Om progesteronet ligger basalt har tiken inte ovulerat. Ibland tillbakabildas folliklarna spontant varvid behandling inte behövs. Administration av korttidsverkande medroxiprogesteron leder till atrofi av folliklarna och löpningen upphör (Linde Forsberg föreläsningsanteckningar). En del författare menar att behandling med progestiner är riskabelt eftersom man kan inducera pyometra vid administration av exogent progesteron efter en lång tids östradiolpåverkan (Davidson & Feldman 2005). Ett annat alternativ är att försöka framkalla ovulation med GnRH 2,2 μg/kg im (Fertagyl®, Intervet, Receptal®) eller hCG 100- 750 IU im (LH-liknande effekt, Pregnyl®, Chorulon®). Ovulationsindiktion är dock inte alltid effektivt (Johnston et al. 2001). Även ovulationsinduktion medför troligtvis en viss risk för pyometra eftersom tiken vid lyckad behandling får höga progesteronkoncentrationer efter en lång tids östradiolstimulering. Det finns inga preparat som är registrerade för indikationen att framkalla ovulation på tik. Om tiken inte är avsedd för avel eller om man inte lyckas avbryta den förlängda löpningen är kastration ett bra alternativ.
104
Follikelcystor Follikelcystor är som regel större än normala cykliska folliklar och är linjerade av granulosaceller. De kan vara enstaka eller multipla och unilaterala eller bilaterala. Om granulosacellerna är aktiva och producerar östrogen kan tiken få förlängd löpning. Andra följder av förlängd östradiolutsöndring kan vara bilateral alopeci, hyperkeratos, och cystisk endometriehyperplasi (Johnston et al. 2001). Diagnos ställs genom symptom, förhornat vaginalutstryk och förekomst av äggstockscystor vid ultraljudsundersökning. Behandling är i första hand kastration. För värdefulla avelstikar kan man istället försöka framkalla ovulation (se under rubriken ”Anovulation” ovan). Resultatet är dock ofta dåligt (Johnston et al. 2001). Ett annat (mer effektivt) alternativ är att ge korttidsverkande medroxiprogesteron (MPA, p-piller) för att få atrofi av cystan. Tiken bör följas upp med tanke på risken för pyometra vid avbrytande av en förlängd löpning med MPA.
Follikelcystor Follikelcystor är som regel större än normala cykliska folliklar och är linjerade av granulosaceller. De kan vara enstaka eller multipla och unilaterala eller bilaterala. Om granulosacellerna är aktiva och producerar östrogen kan tiken få förlängd löpning. Andra följder av förlängd östradiolutsöndring kan vara bilateral alopeci, hyperkeratos, och cystisk endometriehyperplasi (Johnston et al. 2001). Diagnos ställs genom symptom, förhornat vaginalutstryk och förekomst av äggstockscystor vid ultraljudsundersökning. Behandling är i första hand kastration. För värdefulla avelstikar kan man istället försöka framkalla ovulation (se under rubriken ”Anovulation” ovan). Resultatet är dock ofta dåligt (Johnston et al. 2001). Ett annat (mer effektivt) alternativ är att ge korttidsverkande medroxiprogesteron (MPA, p-piller) för att få atrofi av cystan. Tiken bör följas upp med tanke på risken för pyometra vid avbrytande av en förlängd löpning med MPA.
105
Sjukdomar i levern Eftersom östradiol metaboliseras i levern kan nedsatt leverfunktion leda till hyperöstrogenism. Dessa tikar har dock som regel även andra symtom på nedsatt leverfunktion (Wright and Watts 1998).
Sjukdomar i levern Eftersom östradiol metaboliseras i levern kan nedsatt leverfunktion leda till hyperöstrogenism. Dessa tikar har dock som regel även andra symtom på nedsatt leverfunktion (Wright and Watts 1998).