Respirationsorganens Patologi Flashcards
(40 cards)
Förklara hur sömnapné kan leda till högt blodtryck:
- Vid sömnapné upplever patienten upprepade andningsuppehåll under natten. → Ökar PCO2, minskar PO2 → Aktivering av sympatiska nervsystemet för att kompensera → vasokonstriktion, högre hjärtfrekvens.
- Hypoxin kan även skada endotelceller i kärl → Mindre NO frisättning → mindre vasodilatation.
- Störd sömnkvalitet → Ökad sympatiskt påslag, sänkt parasympatisk aktivitet under dagtid → höjer blodtrycket.
- Upprepade blodtryckshöjningar → Skada på endotel → inflammation och nedsatt elasticitet i kärlvägg → höjt blodtryck.
Bradypné:
Bradypné definieras som en onormalt låg andningsfrekvens, oftast under 12 andetag per minut hos en vuxen
Tachypné
Tachypné innebär en onormalt hög andningsfrekvens, vanligtvis över 20 andetag per minut hos en vuxen.
Dyspné
Dyspné är en känsla av andnöd eller svårighet att andas. Det kan beskrivas som obehag vid andning eller en upplevelse av otillräckligt syreintag. Dyspné kan vara ett symptom på olika tillstånd, såsom hjärt-lungsjukdomar, astma, KOL eller ångest.
Hypoxemi:
Hypoxemi är ett tillstånd där det finns låga nivåer av syre i blodet, specifikt i arteriellt blod. Detta kan orsakas av nedsatt lungfunktion, kan leda till hypoxi.
Hypoxi:
Hypoxi innebär syrebrist i kroppens vävnader trots normal eller låg syrenivå i blodet. Detta kan bero på otillräcklig syreleverans till cellerna eller oförmåga att utnyttja tillgängligt syre. Hypoxi kan drabba specifika organ eller hela kroppen och leda till cellskador.
Ortopné:
- Ortopné är ett tillstånd där en person har svårt att andas när de ligger ner, men andningen förbättras när de sitter eller står upp
- Kan orsakas av hjärtsvikt (lungödem), Diafragmapares, Stor ascites
Apné:
- Apné innebär en tillfällig paus i andningen som varar i minst 10 sekunder. Det kan förekomma under sömnen (sömnapné).
- kan orsakas av Obstruktiv sömnapné, Central sömnapné, Neurologiska skador
Asfyxi:
- Asfyxi är ett tillstånd av svår syrebrist kombinerat med koldioxidretention, som kan leda till medvetslöshet och död om det inte åtgärdas.
- Kan orsakas av Kvävning, Drunkning, Inhalation av giftiga gaser, Bröstkompressionsskador
Hypoventilation:
- Hypoventilation är ett tillstånd med otillräcklig ventilation, långsam eller ytlig, som leder till ökade koldioxidnivåer i blodet.
- Kan orsakas av överdos (droger), neuromuskulära sjukdomar, Fetma-hypoventilationssyndrom.
Hyperventilation:
- Hyperventilation är en onormalt ökad andningsfrekvens och/eller andningsdjup som leder till minskade koldioxidnivåer i blodet.
- Kan orsakas av emotionell stress (limbiska systemet aktiverar DRG),
Metabol acidos (kompensatorisk), Lungemboli (kompensatorisk)
Förklara begreppet atelektas:
Kollaps av lungparenkym → ingen passage av syre till blodet → orsakar hypoxi.
3 orsaker till atelektas:
- Reabsorberingsatelektas, eller resorptionsatelektas, uppstår när en del av lungan kollapsar på grund av att luften i alveolerna (lungblåsorna) reabsorberas utan att ersättas av ny luft. Det händer oftast när luftvägarna (t.ex. bronker eller bronkioler) blockeras
- Kompressionsatelektas uppstår när en del av lungan kollapsar till följd av yttre tryck på lungvävnaden. Tex vid Pleuravätska, Pneumothorax, Hjärtsvik eller hemothorax
- Ärrbildningsatelektas: kan vara pga kirurgi pat. genomfört i lungan som skapar ärrbildning som påverkar lungan eller pleura att utföra normal rörelse. Ej reversibel.
Typiska histologiska fynd vid ARDS
● Alveolärt ödem: vätska fyller alveolära utrymmet → svårt för luft att komma in. Hypoxemi
● Epitelial nekros: Pneumocyter genomgår nekros, pga inflammatoriska faktorer (makrofager, neutrofiler)
● Hyalint membran runt alveoler, pga fibrin som tapetserar lungan tillsammans med det nekrotiska materialet i alveoler.
● Inflammatoriskt infiltrat: det är främst neutrofila granulocyter och makrofager.
ARDS kan orsakas av:
- Direkt lungskada: pneumoni, aspiration, lungkontusion, inhalation av partiklar eller gaser
- Indirekt lungskada: sepsis, trauma, brännskada, chock, multipla
transfusioner, mediciner, autoimmun sjukdom
4 typer av pneumonier
- ”Typisk” (bakteriell) pneumoni
- ”Atypisk” pneumoni
- Aspirationspneumoni
- Kroniska pneumonier
Patomekanismen, makroskopiska och mikroskopiska vävnadsförändringar vid tuberkulos
- Patomekanismen: Orsakas av Mycobacterium tuberculosis. Immunceller försöker inkapsla bakterien genom att bilda granulom. Bakterierna är mycket resistenta mot nedbrytning, vissa bakterier kan överleva inuti makrofager i en vilande fas (latent TB).
- Makroskopiska Fynd: I avancerade fall kan stora nekrotiska områden ses (kaseös nekros). Kavitation (hålbildning) i lungvävnaden.
- Mikroskopiska Fynd: Nekrotiserande granulom med jätteceller, syrafasta stavar
Patomekanismen, makroskopiska och mikroskopiska vävnadsförändringar vid sarkoidos:
- Patomekanism: Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom av okänd etiologi som kännetecknas av bildandet av icke-kaseösa granulom oftast i lungorna och lymfkörtlarna. T-lymfocyter och makrofager spelar en nyckelroll i bildandet av granulomen.
- Makroskopiska fynd: Multipla små noduli kan ses, särskilt i lungorna, lymfkörtlar, fibrotiska förändringar kan utvecklas över tid.
- Mikroskopiska förändringar: Icke-nekrotiska granulom med epiteloida makrofager och flerkärniga jätteceller. Med tiden kan granulomen ersättas med hyalin fibros i interstitiet, vilket orsakar ”honycomb lung”
Fibros kan ses runt granulomen vid kroniska stadier.
Histologisk bild vid astma:
- Ökad mängd eosinofila granulocyter
- Kronisk inflammation orsakar remodellering av bronkväggen:
- Hypertrofi av glattmuskulaturen
- Ökad mängd bägarceller och submukösa körtlar – ökad slemproduktion
- Förtjockning av basalmembranet
Redogör för astma:
- Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som kännetecknas av hyperreaktiva bronker, vilket leder till episoder av reversibel luftvägsobstruktion.
- Triggers inkluderar allergener, fysisk ansträngning, infektioner och luftföroreningar.
- Eosinofiler och mastceller deltar i frisättning av histamin och andra inflammatoriska mediatorer → bronkokonstriktion, ökad mukusproduktion och inflammation i luftvägarna.
Redogör för patogenes bakom emfysem:
- Emfysem är en obstruktiv lungsjukdom som kännetecknas av irreversibel destruktion av alveolernas väggar, vilket leder till förlust av elasticitet och förstorat alveolärt utrymme.
- De elastiska fibrerna i alveolerna bryts ned på grund av obalans mellan proteaser (främst elastaser från neutrofiler) och antiproteaser (som alfa-1-antitrypsin).
- Rökning är en vanlig riskfaktor som orsakar oxidativ stress och inflammation, vilket förvärrar denna obalans.
Redogör för KOL
- en progressiv lungsjukdom med konstant nedsatt lungfunktion som successivt försämras.
*Inflammerade svullna slemhinnor med mycket sekret. Dock förekommer inte mycket bronkkonstriktion. - Debuterar oftast ganska sent i livet hos rökare och med tiden uppstår emfysem (=lungblåsorna är skadade som gör det svårare att andas) som kan leda till andningssvikt och död.
Behandling vid KOL:
- Kortverkande → antikolinergika eller beta-2-agonister vid behov.
- Långverkande → Glukokortikoider för inhalation ges endast vid
svår KOL då det har en måttlig effekt och kombineras med långverkande antikolinergika
Mikroskopiska fynd vid emfysem:
- Förlust av alveolära väggar och kapillärbädd, vilket leder till ökat utrymme mellan alveoler.
- Förlust av elastiska fibrer, vilket minskar lungans förmåga att “studsa tillbaka” efter utandning.