Sista föreläsningen vetenskapsteori, etik och evidens

Question 1

Vad handlar ontologin om?

Answer 1

“Vad som verkligen existerar”

Question 2

Vad handlar realism om?

Answer 2

Realism innebär att verkligheten existerar oberoende av våra upplevelser eller föreställningar om den. Dvs yttervärlden existerar utanför våra upplevelser och föreställningar

Question 3

Vad handlar subjektiv idealism om?

Answer 3

Verkligheten är en mental konstruktion utan reell existens. Verkligheten är INTE beroende våra upplevelser och föreställningar.

Question 4

Vad handlar socialkonstruktionism om?

Answer 4

Socialkonstruktionism ifrågasätter verklighetens existens oberoende våra kollektiva, socialt konstruerade frågeställningar & diskurser

Question 5

Vad handlar epistemologi om?

Answer 5

Läran om kunskap eller kunskapsteori

• Vad är kunskap? (natur)
• Hur får vi kunskap? (ursprung)
• Vad gör att vi kan lita på ngt? (rättfärdigande)
• Vad kan vi veta? (gränser)

Question 6

Vad är kunskap?

Answer 6

Kunskap är att veta något… och att veta något innebär

1) måste tro det är så
2) måste vara sant det är så
3) måste vara rättfärdigad tro så
3) kan tyckas onödig men t.ex. om ngn tror Trump vann presidentvalet i USA och det är sant, men personen tror detta utifrån “mindre goda skäl” (ex Trump påstår det) INTE KUNSKAP

Question 7

Vad innebär det att något är sant eller falskt?

Answer 7

Tre sanningsteorier
1) Korrespondensteori
2) Koherensteori
3) Pragmatisk teori
Korrespondensteori är närmast realistisk ontologi
Koherens- och pragmatismteori implicerar sanningsrelativism

Question 8

Att veta något, gällande punkt 3) måste vara rättfärdigad tro så, hur kan villkor nr 3 uppfyllas enligt…?

Answer 8

Fundamentism och koherentism.
Fundamentism = goda skäl tro det är sant om uppfattningen har en grund, ex observationer (empirism) eller rationell insikt (rationalism)
Koherentism = goda skäl tro det är sant om uppfattningen ingår i ett sammanhängande system

Question 9

Vad grundar sig empirism då?

Answer 9

Kunskapens fundament är sinneserfarenheter. Systematisk observation och insamling.

Question 10

Vad grundar sig rationalism på?

Answer 10

Kunskapens fundament är förnuftsmässiga föreställningar. Logiskt tänkande och begreppsanalys.

Question 11

Vad grundar sig konstruktivism på?

Answer 11

Förenar empirism och rationalism

Medvetandet söker mening och aktivt konstruerar världsbild

Question 12

Vad grundar sig relativism på?

Answer 12

Sanning, kunskap eller rationalitetskriterier antas vara relativa ett visst sammanhang (person, språk, begreppssystem)

Question 13

Vad för typ av data innefattar kvalitativ metod?

Answer 13

Text (språkligt)

Question 14

Vad för slags analys gör man vid kvalitativ metod?

Answer 14

Kodning av material och sökning efter återkommande teman och samband mellan dem

Question 15

Vad för typ av data innefattar kvantitativ metod?

Answer 15

Siffror (värden)

Question 16

Vad för slags analys gör man vid kvantitativ metod?

Answer 16

Statistiska metoder

Question 17

Hur kan man beskriva kvalitativ metod?

Answer 17

Begrepp för beskrivning av meningsinnehåll anpassas under studiens datainsamlings-, analys- och tolkningsfaser för känslighet för meningsinnehållens kvaliteter.

Question 18

Hur kan man beskriva kvantitativ metod?

Answer 18

Begrepp bestäms på förhand för beskrivning av fenomen som möjliggör operationalisering och mätning numeriskt

Question 19

Vad innebär metodologisk pluralism?

Answer 19

Metodologisk pluralism handlar om att man försöker använda sig av epistemologins alla olika perspektiv på vad som är kravet för en sanning. Detta är givetvis svårt, men man ska åtminstone försöka sträva efter det. Anledningen till att det finns är att alla perspektiv har sina begränsningar, t.ex. korrespondensteorin som anser att en utsaga är sann om den stämmer överens med verkligheten har bristen infinitiv regress - alltså hur mäter man då verkligheten? Men en grupp kan ju vara överens om en osanning! Men om man strävar efter att använda alla perspektiven kommer man delvis ifrån varje perspektivs begränsningar och närmare ”den sanna kunskapen”.

Question 20

Förklara och motivera evidensperspektivets grunder utifrån begreppen ”statistisk signifikans” och ”klinisk signifikans”.

Answer 20

Evidens är ”bevisvärde”, dvs hur mycket vi kan lita på t.ex. en behandling som forskats på statistisk signifikans är att vi kan generalisera till populationen. Detta kan vi testa med hjälp av olika statistiska metoder, t.ex. t-test, ANOVA, m.m. Statistisk signifikans är då att resultatet vi fått från vårt stickprov kan appliceras på motsvarande population.

En annan grundsten för evidens är klinisk signifikant vars grunder är
Det ska bli en reell skillnad i vardagen för individen. Individen har gått från en dysfunktionell population till en funktionell population.
Uppmätt skillnad måste överstiga mätfel - statistisk signifikans

Det är också viktigt hur studien har genomförts. Randomiserade kontrollerade studier har genomförts. Randomiserade kontrollerade studier (RKS) kännetecknas av högt evidensvärde. Att de är randomiserade (alltså individerna från populationen vi avser mäta har valts genom slumpen) gör att de är fria från selektionsbias.

Kontrollerade innebär att man kan kontrollera och manipulera den oberoende variabeln.

Minst 2 RKS brukar räknas som högt evidensvärde. Minst 1 RKS som medelhögt och minst 2 studier med medelhögtbevisvärde som lägre.

Question 21

Gällande evidensstyrka, eller så kallat “bevisvärde”, när en studie har åtminstone två rigorösa randomiserade kontrollerade studier (RKS) - har det lågt eller högt bevisvärde?

Answer 21

Högt bevisvärde

Question 22

Om en studie har åtminstone en RKS (randomiserad kontrollerad studie) har det högt bevisvärde?

Answer 22

Hyfsat, sådär.

Question 23

För medelhögt bevisvärde gällande evidensstyrka, hur många studier krävs minst då?

Answer 23

Minst 2 studier

Question 24

Vilka 4 forskningsetiska huvudkrav finns det?

Answer 24

• Informationskravet
• Samtyckeskravet
• Konfidentialitetskravet
• Nyttjandekravet

Question 25

Gällande informationskravet, vad innebär det?

Answer 25

Forskaren ska informera berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.

Question 26

Gällande samtyckeskravet, vad innebär det?

Answer 26

Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. I vissa fall om de undersökta är yngre än 15 år ska samtycke dessutom inhämtas från föräldrar. Frivillighet är väldigt viktigt, alltså deltagaren har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.

Question 27

Gällande konfidentiakitetskravet, vad innebär det?

Answer 27

Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

Question 28

Gällande nyttjandekravet, vad innebär det?

Answer 28

Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Det får exempelvis inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.

Question 29

Vad är tillägget för de 4 forskningsetiska huvudkraven?

Answer 29

Forskning som inkluderar klienter ska genomgå granskning av oberoende bedömare: lokal etikprövning (ex KaU:s forskningsetiska kommitté) eller regional etikprövningsnämnd (ex. Uppsala)

Question 30

Vad innebär det att en studie har extern validitet?

Answer 30

Möjlighet att generalisera testresultat till andra populationer, miljöer och tidsperioder.

Question 31

Vad gäller generellt gällande intern och extern validitet?

Answer 31

Hög intern validitet –> lägre extern validitet

Hög extern validitet –> lägre intern validitet

Question 32

Vad innebär det att en studie har intern validitet?

Answer 32

Till vilken grad kausalitet kan tillskrivas studien “producerar OV förändring i BV?”

Question 33

Vad innebär statistisk slutsatsvaliditet?

Answer 33

Till vilken grad de statistiska metoderna är lämpliga (och korrekt använda)

Question 34

Beskriv för- och nackdelar med experiment

Answer 34

När man utför experiment randomiserar man individer (ur den avsedda populationen som har valts ut med slumpen) till betingelser. Man har också kontroll och kan manipulera den oberoende variabeln. Fördelarna med experiment är att man randomiserar individer vilket gör att man utesluter selektionsbias. Det är också bra då man kontrollerar och kan manipulera OV (t.ex. kan kontrollera då vissa ”utsätts” för OV och andra inte, dvs ha kontrollgrupper). Detta gör att experiment har den bästa interna validiteten (då vi kan kontrollera OV, kan vi säkrare veta om det är OV som påverkar BV eller inte, vi kan enklare konstatera kausalitet). Nackdelarna med experiment är att det kan bli artificiellt, dvs konstgjort. Detta leder vidare till nästa nackdel som är att experiment får sämre extern validitet (svårare att generalisera).

Question 35

Beskriv för- och nackdelarna med kvasi-experiment

Answer 35

När man utför kvasi-experiment randomiserar man inte individer till betingelser (individer ut den avsedda populationen har inte valts ut av slumpen) men man kan kontrollera OV. T.ex. man ska testa om någon av undervisning A eller B är bättre än den andra, A går på f.m. och B på e.m. Studenterna får själva välja vilken de ska gå på (finns 15 platser på varje, är 30 studenter). Här har vi inte randomiserat individ till varje betingelse. En nackdel blir då att vi inte randomiserar och kan då inte utesluta skensamband (de mest motiverade studenterna kanske umgicks med varandra —> valde samma tid t.ex. förmiddag —> metod A verkar då ge bättre resultat på tentan, fast det berodde på att de studenterna som pluggade hårdast fick den). Kvasi-experiment har därför sämre intern validitet (vi vet inte om OV, t.ex. undervisningsmetod, verkligen var det som påverkade BV, tentaresultat) Fördelarna är att man har kontroll över OV och det blir mer reellt och har därför bättre extern validitet.

Question 36

Beskriv för- och nackdelarna med icke-experiment

Answer 36

Gör man ofta om man av någon anledning inte kan utföra ett experiment eller kvasi-experiment. Ofta av etiska anledningar, t.ex. om man ska studera hur man påverkas av rökning. Vid icke-experiment kan man varken randomisera eller kontrollera OV. Nackdelarna blir därför att man inte kan randomisera, inte kontrollera eller manipulera OV, vilket också ger en dålig intern validitet. Fördelen är att det blir mer reellt, alltså verklighetstroget.