Strejker

Question 1

stridsåtgärd

Answer 1

1. en åtgärd vidtas
2. som har ett påtryckningssyfte
3. och den vidtas i kollektiva former

Question 2

indrivningsblockad

Answer 2

går ej under fredsplikten
41§ 3 st MBL
man får strejka om ATO tagit beslut i behörig ordning och har till ändamål att få ut lönen som ATs inte fått.

Question 3

“i behörig ordning”

Answer 3

• en viktig förutsättning för att det ska kunna vara en lovlig stridsåtgärd
• innebär att beslutet om strejk har fattats på den nivå och på det sätt som framgår av organisationens stadgar

Question 4

politiska stridsåtgärder

Answer 4

dessa får inte göras av offentliga anställda i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden enligt 23§ LOA.

Question 5

strejk

Answer 5

arbetstagarna lägger ner arbetet

Question 6

lockout

Answer 6

AG tillåter inte AT att jobba= At får ingen lön

Question 7

övertidsblockad

Answer 7

AT vägrar att utföra visst arbete, tex arbete på övertid.

Question 8

nyanställningsblockad

Answer 8

fackets medlemmar vägrar att ta anställning hos AG

Question 9

bojkott

Answer 9

man bojkottar ett visst varumärke eller företag, sluta köpa

Question 10

vem bestämmer om strejk?

Answer 10

endast fackföreningar

Question 11

organisationsklausuler

Answer 11

• numera förbjudet i Sverige eftersom det strider mot den negativa föreningsrätten i EKMR art 11
• bestämmelser i kollektivavtal som föreskriver att arbetsgivare endast får ha anställda som tillhör avtalsslutande organisation

Question 12

varsel

Answer 12

En AGO, AG elr ATO som avser att vidta en stridsåtgärd eller utvidga en redan pågående, ska skriftligen informera motparten och medlingsinstitutet om detta minst 7 arbetsdagar i förväg. orsak och dess omfattning ska också meddelas 45§ MBL.

Question 13

Vilka svenska lagar reglerar rätten att vidta stridsåtgärder?

Answer 13

• 2:14 RF
• 41-44§§ MBL
• 23-29§§ LOA
• 5a§ utstationeringslagen (som hänvisar till 41c§ MBL)

Question 14

Under vilka förutsättningar kan en fackförening vidta lovliga stridsåtgärder när det råder kollektivavtalsförhållande mellan parterna?

Answer 14

1. sympatiåtgärd (paragrafen kan tolkas e contrario, motsatsvis) 41§ 4 p. MBL (obs, primäråtgärden måste vara lovlig)
2. indrivningsblockad 41§ 3 st MBL
3. kvarlevande stridsrätt 44§ MBL

Question 15

Under vilka förutsättningar kan en fackförening vidta lovliga stridsåtgärder när det inte finns kollektivavtal mellan parterna?

Answer 15

Utgångspunkten är 2:14 RF. AD:s bedömning har generellt sett varit att stridsåtgärderna är lovliga. Finns förbud som tex mot företag med bara familjemedlemmar 41b§, utöva påtryckning i rättstvist 41e§

Question 16

KA brukar sägas vara ett fredspliktsinstrument, vad menas med det?

Answer 16

Det ger AT och fackföreningarna en fredsplikt under avtalsperioden, brukar vara 2-3 år i det centrala avtalet. Fredsplikten innebär att det inte ska förekomma stridsåtgärder i de avtalsreglerade frågorna, utan avtalet ska hållas för dem som är bundna av det 26§.

Question 17

Är sjukskrivning en tillåten stridsåtgärd?

Answer 17

Nej. Den kan vidtas i form av masssjukskrivningar men då gör man sig även skyldig till försäkringsbedrägeri.

Question 18

Hur ska lovliga stridsåtgärder lösas? Finns det någon sanktion mot den som anordnar eller vidtar en lovlig stridsåtgärd?

Answer 18

Tillåtna stridsåtgärder ska lösas genom att parterna kommer överens. Som hjälp finns möjlighet till medling 46§ MBL. Finns inga sanktioner när de är tillåtna.

Question 19

Hur ska olovliga stridsåtgärder lösas? Finns det någon sanktion mot den vidtar olovlig stridsåtgärd?

Answer 19

• De ska lösas genom att den upphör, tex återgår till arbetet
• skadestånd enligt 54-55§§ och 60§ 2-3 st för facket
• ATs som medverkar i otillåtna stridsåtgärder kan utgöra grund för uppsägning eller avskedande

Question 20

Får anställda som inte är medlemmar i något fackförbund vidta stridsåtgärder?

Answer 20

Ja och nej. De kan aldrig på eget initiativ strejka pga kravet “behörig ordning” 41§. Men en ATO som beslutat om lovlig stridsåtgärd kan bestämma att oorganiserade ATs ska få vara med.

Question 21

Får en AG anlita utomstående för att utföra arbete som är föremål för stridsåtgärder?

Answer 21

Det är en allmän princip att man får förhålla sig neutral. Att AG anlitar strejkbrytare har inte förekommit nu i modern tid.

Question 22

Kan en AT som inte uttagits i konflikt vägra att utföra ett arbete som är föremål för stridsåtgärder, men som i och för sig ligger inom ATs kompetensområde?

Answer 22

Ja, med stöd av neutralitetsrätten. AG får tex inte beordra ATs som inte är uttagna i konflikt att arbeta övertid.

Question 23

Vilka skillnader finns det enligt lag i stridsrättshänseende mellan de olika sektorerna av arbetsmarknaden?

Answer 23

• Finns strängare regler inom den offentliga sektorn, se 23§ LOA och framåt
• får ej påverka politiska inhemska förhållanden tex

Question 24

Får den som arbetar inom den offentliga sektorn sympatistrejka?

Answer 24

Ja enligt 41§ MBL. Den som utför myndighetsutövning får dock bara sympatistrejka till förmån för andra som omfattas av LOA 23§ 2 st LOA.

Question 25

Vad gäller enligt svensk lagstiftning för så kallade samhällsfarliga stridsåtgärder?

Answer 25

Vi har ingen lag som reglerar detta, men det står oftast i huvudavtalen. Eftersom det kan vara svårt att veta och skriva alla negativa konflikter på samhället i KA, så innehåller huvudavtalen istället bestämmelser om partssammansatta nämnder som på begäran får besluta om en viss stridsåtgärd inte ska göras, begränsas eller upphöra med hänsyn till sin samhällsfarlighet.

Question 26

Vad gäller enligt svensk lagstiftning för politiska stridsåtgärder?

Answer 26

Politiska stridsåtgärder får göras om det är en kortvarig åtgärd av protest- eller demonstrationskaraktär. 23§ 3 st LOA inger dock ett förbud mot stridsåtgärder i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden för den offentliga sidan.

Question 27

Vad händer om den som vill strejka inte varslar motparten och medlingsinstitutet om detta?

Answer 27

Det medför INTE att åtgärderna blir otillåtna, men den kan få betala allmänt skadestånd till motparten och varselavgift till staten