Tema 2 Flashcards Preview

EH delkurs 3 > Tema 2 > Flashcards

Flashcards in Tema 2 Deck (25)
Loading flashcards...
1

Vilka inovationer bygger den andra industriella revolutionen på?

Stålindustrin och den kemiska industrin. Det kommer att bygga mycket på elektricitet och elmotorer och förbränningsmotorer.
Universitet och industriell forskning blir otroligt viktiga.

2

Vad kan sägas om stålindustrin under IR2

Massa processer som förbättrar stålet. Det går från hantverksmässigt till storskaligt och industrimässigt.

Järnvägsbyggandet under IR1 stimulerade stålindustrin och vice versa. Ömsesidigt förhållningssätt.

Även varven kunde nu bygga lättare och bättre fartyg inom stålet.

Stålet förändrar även utseendet på städerna då de kunde börja byggas av riktiga stålbalkar.

3

Vad kan sägas om elektrifieringen under IR2

Med elektriskt ljus förbättrar man industrierna. Man kan lysa upp lokalerna dygnet runt.

Urbaniseringstakten ökade med elektrifiering.

Maskinerna kunde nu drivas av elmotorer med strömkablar osv. Man får mycket mindre energiförlust och man kan möblera fabrikerna mer rationellt. Man ökar flexibiliteten i produktionen.

4

Vad kan sägas om förbränningsmotorn under IR2

1893 - patent på dieselmotorn….. först och främst i fraktfartyg.
Oljan var dyr till en början. Det var framförallt länder med egen olja som gick över till detta tidigt. USA hade olja, där

5

Vad menas med push n pull vid migration?

både något som driver bort än och något som lockar

6

Vad kan sägas om frihandel - protektionism under slutet av 1800 talet.

Frihandel blev stora grejen under industrialiseringen.

Frihandel styrdes av avtal. Cobden-chevalier fördraget t.ex. ”mest-gynnad-nation”klausul. Tecknade någon av parterna något fördelaktogt med någon annan nation skulle dessa fördelar också gynna de andra som gick med i avtalet. Genom detta spreds frihandeln som ringar på vattnet genom fler avtal som innehöll den klausulen. Sprids från 1860.

Sedan skedde den stora depressionen, en överproduktionskris.

Detta resulterade i en tillbakagång till protektionism och tullar. Förutom i england som lmer eller mindre lät stora delar av sitt jordbruk dö öt tack vara detta.

7

Vad var den stora depresseionen?

1870 = Den första stora industriella krisen

Detta var en överproduktionskris. Jordbrussektion blev värst drabbad av detta. Sänkta transportkostnader gjorde att USA och Ryssland kunde exportera extremt mycket till europa. Det gynnade befolkningen i städerna med billig mat medan det inte var bra för de lokala jordbrukarna.
Det blev deflation.
Storbritannien behöll sin frihandel, detta gjorde att det engleksa jordbruket iprincip dö ut.De specificerade sig istllt på fabriksgrejer

Danmark ställde om sin produktion och specificerade sig på mejeriprodukter.
Andra länder blev protektionistiska.
Man menade i tyskland att det behövdes tullskydd under tiden som industrierna byggdes upp i tyskland. Lärotullar, skydda industrierna medan de lärde sig. Tyskland inför skyddstullar vid 1879. Resten av europa följer efter. Nu börjar handelsprotektionism gälla. Man menade att den osynliga handen behövde hjälp av staten. Statens roll var viktig menar man.
I USA och ryssland var de protektionistiska gällande under hela 1800 talet. Var aldrig frihandelsförespråkare. De var stora länder med så stora inhemska marknader.

8

Vad kan sägas om GB vid slutet av 1800 talet.

Svårigheter att hävda sig inom nya innovativa industribrancher i sluter av 1800 talet

Man var inte lika vass när det kom till att anamma t.ex kemin och elektroniken.
Anledningar till det var:


Småbönderna blev lönearbetare i städerna osv. GB blev ett industri och tjänstesamhälle långt före andra nationer.
Även om man till en början då hade ett kommersialiserat jordbruk, hade man bättre industrier vilket gjorde att de blev snarare där man exporterade.

Bristfällighet i utbildning inom naturvetenskap och teknik (man hade mer utbildning som passade tjänstesektorn.
Det var en småföretagarkultur till skillnad från USA och Tyskland som hade stora företag vilka kunde göra stora investeringar.

9

Vad kan sägas om Tyskland under IR2?

Tyskland gick från att vara splittrat i början av 1800 talet till att bli en av världens ledande industriländer i början av 1900 talet. Växelverkan mellan jordbruk och industri var viktiga inslag, även utbildning och forskning samt statsunderstödda infrastruktursatsningar.

Man blri en stor nation inom kemisk industri och elektroteknisk industri.

Man använde massor av stenkol i den tyska kemiska industrin. Det var en viktig ingrediens i läkemedel, parfym, läkemedel och färgämnen. Det fanns mycket stenkol i Tyskland, de hade de geografiska förutsättningarna.

Tyska staten satsad intensivt på att bygga ut utbildningar. Det var även många företag som byggde upp egna forskningsplatser.

Staten var en viktigare aktör här än i storbritannien. Man skyddade produktionen genom att tillåta kartellbildningar. Man ville bort från fri konkurrens till kartellbildningar.

Tyska affärsbanker som aktiebolag spelade en stor roll. Man lockade till sig investerare. (Även viktig i den amerikanska). Industrin i GB finansierades i största del av en rik handelsmanna- och köpmannaklass. Dessa fanns inte i Tyskland. Här spelade då bankerna alltså en större roll. De var spindlarna i nätet.

Tyskland låg i framkant gällande tung industri och kunskapsintensiva branscher, vilket skulle visa sig ha betydelse under 1900 talet.

10

Vad var skillnaden på öst- och västtyskland i stort?

I väst hade bönderna äganderätt till jord medan det i öst var livegenskap som gällde. Livegenskapen försvann men östratyskland blev spanmålsexpoterande medan det började växa upp industrier i västra tyskland. Jordbruket i öst och industrierna i väst stimulerade varandra och en allt mer blomstrande marknad i centrala europa uppstod för den tyska industrin.

11

Vad kan sägas om Ryssland under IR2?

Relativt långsam industrialisering som tar fart först i slutet av 1800 talet.
De har en aktiv stat som drev på industrialiseringen. Staten var huvudspelaren.


Djupa klassklyftor. Först 1861 avskaffades livegenskapen i Ryssland. När bönderna slutade vara livegna var de tvungna att betala mycket skatt både till staten och, om man var bonde till adeln, till dem. De hade avbetalningsplaner vilket gjorde att de inte kunde flytta som i europa.

Man hade mängder av små jordlotter (inga skiften), det var inte lönsamt att köpa in jordbruksmaskiner de de små lotterna. Man hade heller inte råd. Man var hårt beskattad.

Från och med 1860 understödde ryska staten järnvägsbygget. De kunde transportera spannmål på dessa järnvägar till övriga europa. Pengarna man fick in på detta (beskatta bönderna) kunde man investera i industrier.

Ryssland hade mycket bra naturtillgångar. Bomullsfält, olja, kol.

Staten agerade både som främsta producent och kund.!!!

12

Vad kan sägas om USA under IR2 gällande befolkning?

De blev från 1914 världens ledande industrination. Kraftig populationsökning på 1800 talet med en befolkningsökning på 80 miljoner! Befolkningsökningen berodde till största del på migrationen.

13

Vad kan sägas om USA under IR2

De blev från 1914 världens ledande industrination.

Den amerikanska konstitutionen var viktig och här fastslogs bla äganderättigheter.

Rationalisering var viktig i USA. Det fanns riktigt med jord men lite arbetskraft. Man behövde betala dyrt för att få tag på arbetskraft. Bönderna här kunde bruka jord som var större och mer sammanhängande. Det blev då mer lönsamt att investera i tekniskutrustning för att mekanisera och rationalisera för att spara lönekostnader.

Löpande bandet - man började med detta inom köttindustrin.

Det kom kartellbildningar även i USA, men det fanns inga domstolsbeslut på att detta skulle vara tillåtet.

Fabrikerna var större i USA än i europa.

Man utvecklade arbetsdelningen mer i USA. Inte bara i en fabrik utan man jobbade med underleverantörer och ande alltså arbetsdelning mellan fabriker.

USA lade grunden för tillverkning av utbytbara delar.
Man utvecklade maskiner för att tillverka olika komponenter som sedan kunde sättas ihop till föremål på andra ställen.
Det var hög precession på delarna som tillverkades i industrierna.

(IOM industrikapitalismen är det inte ägarna som producerar längre, vilket det hade varit vid skråsystemet där det var en mästare som både ägde och ägnade sig åt produktionen).

14

Vad kan sägas om Taylorism?

rationaliserings rörelse. ”Vetenskaplig arbetsledning”. Taylor argumenterade för att ledningen skulle skaffa sig kunskap genom att studera arbetsprocesserna, sedan stycka upp arbetsprocessen och man skulle bara gör några få moment i processen. Tidsstudiemän anställdes.

15

Vad var nyckeln för USA's tillväxt?

arbetsbesparande innovationerna. Både tekniskt och organisatoriskt.

16

Hur såg den inhemska efterfrågan ut i USA?

Järnvägarna som knöt samman de olika delarna av USA öppnade upp för mer inhemsk handel.

Efterfrågan i USA bars upp av tillväxten för en köpstark medelklass av jordbrukare, hantverkare och förhållandevis välbetalda arbetare.

17

Vad är fördelarna med löpandebandet?

passade bra för lågutbildade invandrare med knappa språkliga förmågor.

18

Vad är stordrift?

I USA var stordrift stort. Man massproducerade. Kunde göra stora serier vilket pressade ned priserna.

De stora företagen med stora serier kunde pressa ned priserna och tvinga ut konkurrenter.

19

Vad kan sägas om Frankrike under IR2?

Frankrike hade en relativ tillbakagång under 1800 talet.
Att tyskland vann mot fransmännen i slutet av 1870 var för att tyskland var mer industrialiserade och hade bättre teknik.

Jordbruket stagnerade i Frankrike.

Med statligt stöd byggdes ett regionalt järnvägsnätverk under sent 1800 tal. Även frankrike industrialiserades men gick betydligt långsammare här än i t.ex tyskland.

20

Varför stagnerade frankrikes jordbruk?

De hade en svag skiftesrörelse

Små jordbruksenheter som producerar väldigt lite överskott

Ingen omfattande prolitäriseringsprocess, väldigt många bodde kvar på landsbygden vilket gjorde att frankrikes urbanisering skedde långsamt

Marknaderna var små eller regionala

21

Vad kan sägas om Japan under IR2

Japan var det stora undantaget i den asiatiska utvecklingen före första världskriget. Japan kunde som enda land utan för den europeiska sfären inleda en självständig industrialisering och snabb ekonomisk tillväxt.

Öarna påminde om GBs geografiska förutsättningar.

Humankapital och infrastruktur var viktiga komponenter för japan.

Japanerna tog 1980 kontrollen över Korea och Taiwan samt delar av Ryssland.

22

Vad hände när USA kom till Japan och hur såg deras industrialiseringsprocess ut?

Amerikanerna kom till Japan i mitten på 1800 talet och tvingade fram handelsavtal med det slutna japan. Japan införde då strategen att observera och kopiera europerna. Man övergav det feodala systemet och ersatte samurajerna med värnplikt. Man förankrade äganderätten och jordbruket kommersialiserades. Tillväxten ökade i landet. Silke japans första stora exportframgång.

Staten underbyggde alltså industrialiseringsprocessen.

23

Hur gick staten in och styrde i Japans industrialising?

Staten gick i spetsen för delar av den industriella utvecklingen, speciellt sådan som var nära anknuten till militären och infrastrukturen.

Man byggde upp flottan och gav stöd till en omfattande varvsindustri. Man skapade på så sätt en stor handelsflotta.

Staten investerade och byggde upp olika företag som man sedan privatiserade.

Japanska staten lånade pengar utomlands för att själva utveckla infrastruktur osv framför att låta utländska investerare göra det.

Man hade en hög läskunnighet i landet och man satsade mycket på utbildning från staten.
Även de stora företagen tog fram utbildningsprogram för sina anställda.

24

Vad kan sägas om avkolonialiseringen av Latinamerika?

1800 talet var en självständighetsprocess för Latinamerika.

Kolonierna gjorde sig självständiga vid Napoleonkriget 1815. Man var inspirerad av franska revolutionen. Spanien var försvagad efter Napoleonkriget. (Under Napoleonkrigen knyts spanjorernas kontakter av med kolonierna då GB börjar kontrollera vattnen).

25

Hur påverkade typen av jordbruk den ekonomiska utvecklingen i Latinamerika?

Haciendorna innebar en väldig koncentration av ekonomiska resurser hos en liten grupp människor. Det överskottet som producerades och såldes skapade pengar som mest kom i godsägarnas fickor. Det skapade inget incitament för industrialisering eller marknadsekonomi. Det skapades ingen konsumerande klass.
Det var en svag ekonomisk tillväxt i Latinamerika.