vecka 1 - Differentialdiagnostiskt tänkande (zoom) Flashcards Preview

UPPSALA -T5 Teoriveckor > vecka 1 - Differentialdiagnostiskt tänkande (zoom) > Flashcards

Flashcards in vecka 1 - Differentialdiagnostiskt tänkande (zoom) Deck (29)
Loading flashcards...
1
Q

Petient som kommer till akuten för ett symptom vet sällan vad de kan ha. Innan vi disikerar tanken på vad de kan va måste en snabb bedömning av vitala parametrar göras, hur?

A

A- airway
B- breathing, man andas konstant och utan problem.
C -Cirkulation, man har bra blodtryck och en vettig puls

2
Q

Triage, vad är det?

A
  • värdering av graden av brådska utifrån vitala parametrar och söksymptom
  • utförs oftast av ssk
  • det söksymptomet jouren får presenterat kommer frpn triagen
  • stämmer oftast men ej alltid, måste värdera SJÄLV! stämmer denna värderingen som sjuksköterskan har triargerat åt er, säger sssk att det inte är brottom men ni ser patienten och tycker det är det så tar ni hand om hen.

t.ex om patienten får etiketten röd så ska de träffa doktorn direkt.

3
Q

FALL: 25 åring man hittas medvetslös i en bil framför det dagis där han två timmar tidigare lämnade sin dotter.
Inkommer via polis och ambulans och inga trauman syns på han eller bilen.

Vad kan detta vara?

A

De blir röd prioriterade eftersom han var medventslös!

Vad kand et vara:

  • stroke?
  • hypoglykemi? (man har diabetes i vanliga fall och har inte ätit bra eller tagit sitt insulin)
  • blodpropp i kranskärl?
  • subarachnoidalblödning

Finns många diagnoser som kan stå för ett visst symptom och därför är det viktigt att ta en bra anamnes samt tänka på vad som är vanligt.

Man kan ta ett urinprov som screenar för 12-15 olika LM eller droger som man kan titta på. Man kan ta artärblodgas, ofta på de som är comatösa. Intoxikationer leder till dramatisk ordentlig metabol acidos. CT i hjärna gör man tidigt på de som är medventslösa/har varit och det är oklart varför. Om pCO2 ökar beror det på respiratorisk insufficiens och då tar artärblodgas. Trauma, skallskada kan vara en orsak till medvetslöshet.
- Hypo-hyperglykemi hos de med diabetes.

ALLA som kommer in medventslösa på akuten ska man ta ett glukosvärde på.

Låga Na- värden kan leda till coma.

SVAR: han hade överdoserat på ett sömnmedel (propavan)

4
Q

vanligaste diagnoser för bröstsmärta är?

A
  • Hjärtinfarkt (22%)
  • UNS - utan närmare specifikation (20%) vi vet ej vad det beror på efter att läkaren har slaskat bort de vanligaste hjärtsjukdomar.
  • Angina, kärlkramp utan hjärtinfakrt (20%)
  • Arytmier (13%)
  • Hjärtsvikt (10%)
  • Lunginfektioner (4%)
  • peri-myocardit (2%)
  • Aortadissektion (<1%), förknippat med hög mortalitet så man måste alltid utesluta detta innnan man skickar hem patienten
5
Q

Tänk

A

vad är vanligast för detta symptom?
Vad är farligast?

Viktigt att utesluta de ovanliga men mycket fatala tillstånd.

6
Q

FALL
75 årig man har sista veckan haft en förkylning med hosta och lite feber. Idag plötsligt isättande central bröstsmärta som strålar bakom ryggen.

Vilka diff-diagnoser?
Vad måste uteslutas?

A

Pneumoni? (behandlas med antibiotika, men kan vara livshotande så det är farlgt även fast de flesta som blir behandlade klarar sig i dagsläget)

  • Perikardit
  • Myokardit

VANLIGA
- hjärtinfarkt (positiv Trop stegring + EKG)
- angina (negativ Trop + EKG)
- Lungemboli (CT thorax)
- Pneumoni (feber, hårda rassel, knastrar när man lyssnar. Man har dämpade andningsljud i vissa områden, CRP-stegring (sker också vid virus o inflammation))
oftast ger lungröntgen bra pneumoni diagnos

SVAR: det var pneumoni

7
Q

78 år kvinna med känd KOL inkommer med ganska plötslig påkommen andnöd och smärta i höger flank.

  • vilka diff-diagnoser?
  • vad måste uteslutas?
A
  • Pneumothorax
  • Pneumoni
  • anafylaxi (NÄ, dom har ej ont utan blir allmänt röda och har svårt att andas, mer obsturktiva besvär ej smärta)
  • lungemboli

SVAR: lungemboli

8
Q

Andnöd, vanliga diagnoser

A
  • Hjärtsvikt (kreptationer, NT-proBNP, lung-rlntgen)
  • KOL (lungröntgen ger ingen definitiv diagnos men man ser omfångsrika och mörka lungor, typiskt är obstuktivitet och ronki)
  • Astma (har alltid ronki förutom när de ej orkar andas längre)
  • Pneumoni (feber, hårda rassel, lungröntgen, CRP)
  • Lungemboli (CT-thorax, FARLIGT skicka ej hem någon utan att utesluta lungemboli)
9
Q

vad stiger i alla infektioner och inflammationer?

A

D-dimer, då är detta ett värdelöst prov då det alltid stiger. Har man förhöjt CRP så är det värdelöst att ta D-dimer för att utesluta en lungemboli.

D-dimer tas hos relativt friska som kommer in med andnöd och har inte förhöjt CRP.

Klar misstanke för lungemboli är när man har lågt CRP och höjt D-dimer.

10
Q

Lungemboli hur är andningen?

A

en snabbt påkommande andnöd

11
Q

Pleuravätska

A

kan också ge andnöd, dämpad ljud när vi perkuterar (som att perkutera nedre del av ryggen där lungor ej finns)

kan bero på ensidiga infektioner på lungan. Kan bero på en tumör som sitter i lungan eller pleuran.

12
Q

FALL svullet underben
35-årig frisk kvinna som äter p-piller kommer till akuten med ett par dagars svullnad i vänster underben. Hon har också för några dagar sedan med spade grävt upp ett potatisland.

  • ## vilka diff-diagnoser?
A
  • djupven trombos (vanligast)

MEN detta slutade med att det tros vara muskelbristning (okänd) UNS- utan närmare specifikation

13
Q

Svullet ben, vanligaste diagnoserna

A
  • Djupven trombos (DVT) Wells score, D-dimer, flebografi (särskillt när det är i armen)
  • Erysipelas, rosfeber beror på stafyllockocker i huden eller att man fått in streptokocker (feber, ilsket rött, högt CRP/LPK)
  • Tromboflebit, inflammation i ytligt kärl, man brukar se det med en rådnad runt om (ses ytligt, ytlig ventrombos UL)

Muskelbristningar (uteslutningsdiagnos)

14
Q

Typisk tentafråga, wells score

A

Typisk tentafråga, wells score

15
Q

Mindre vanligt vid svullet ben

A
  • bakercysta (baksida av knä, UL visar ansamling av vätska inne i muskulaturen)
  • Blödningar (antikoagulantia? ev UL)

UL = ultraljud

16
Q

FALL neurologiskt bortfall

79 åring som med prostatacancer inkommer då han sista tre dagarna har blivit altmer svag i båda benen.

  • diff diagnos?
  • vad måste uteslutas?
A

skulle kunna va stroke även fast det är vanligare med ensidig bortfall. Men mest troligt INTE eftersom det då måste ha skett en stroke på båda sidorna, två strokar som av slumt inträffar samtidigt. Så har någon bortfall i två extremiteter så kan man oftast utesluta stroke.

  • epilepsi
  • diskbrock

SVAR: metastaser i ryggmärgen, trycker på nerverna som går ut till benen

17
Q

Vanligt vid neurologiska bortfall

A
  • stroke, om ensidigt
  • TIA, övergående ensidiga symptom, afasi, CT-hjärna
  • Epilepsi (EEG)
  • Perifer facialispares (mungipan hänger, be dem knipa igen ögat o rynka på pannan, kan de ej göra detta så har de perifer facialispares (klinisk diagnos)) gör också CT
18
Q

Mindre vanliga neurologiska bortfall diagnoser

A

subarachnoidalblödning (CT hjärna, LP, måste uteslutas även fast det ej är supervanligt)

Encephali/meningitit (infektion i hjärnan)

Ryggmärgspåverkan (bilateralt, CT/MRI)

Myasteria gravis (uttröttbarhet, tensilon-test mm)

Multipel skleros (yngre, LP)
MIgrän (med eller utan huvudvärk)
19
Q

87 år kvinna med nedsatt allmäntillstånd hittas av hemsjukvård på golvet. Hon har troligen legat så sista dygnet.

  • vilken diff diagnos?
  • vad måste uteslutas?
A

Dehydrering?

UVI?

20
Q

FALL 60åring kvinna inkommer med svår rotatorisk yrsel som varat i ett dygn. Hon kräks och har svårt att behålla föda och vatten.

  • diff diagnos?
  • vad måste uteslutas?
A
  • kristallsjuka
  • stroke
  • Benign lägesyrsel
  • stroke
  • ortostatism
21
Q

Synkope

75 årig kvinna inkommer fter att ha svimmat i kassakön på ICA. Mår nu ganska bra (när hon kommer in på akuten)

A

Vanliga synkope symptom:
- Vagovagalt (smärta, rädsla, toabesök)

  • Ortostatisk (ortostatisk prov, dehydrering, diuretika, Mb parkinson, diabetes)

MINDRE vanliga symptom:

  • arytmi (EKG + 24h telemetri, inläggningsfall)
  • Epilepsi (polikliniskt EKG)

Man lägger in alla med synkope om det ej hittas en självklar förklaring.

Till henne hittades ingen egentlig förklaring, antagligen var hon dehydrerad och druckit för dåligt wen varm dag

22
Q

levercoma

A

patienter med hepatit C eller leversjukdomar, alkohol är ofta inblandat

23
Q

Myxödem

A

grav version av TSH brist och kan ge coma

24
Q

Hypotermi

A

kan ge coma vid en nedkylning under 28C

25
Q

CO-förgiftning (artärgas) kan ge coma

A

CO-förgiftning (artärgas) kan ge coma

26
Q

coma och diagnoser, ramser

A
MIDAS
- Meningit
- Intox
- Diabetes
- andningsinsufficiens
- subarachnoidalblödning 
Får absolut ej glömmas bort och går att bota. I första hand MIDAS

HUSK

  • herpesencephalit
  • uremi
  • status EP
27
Q

Chock

A

kroppen får ej den syrgas den behöver, otillräcklig perfusion av vävnaderna.

Vanligt:

  • blödningschock
  • sepsis
  • anafylaxi
  • intoxikation
  • cardiogen chock, beror ofta på infarkt i framdelen av hjärtat alltså vänster kammare.
  • lungemboli, då man får akut ökat resistens i kretsloppet
  • akut massiv hemolys

Har du en patient med chock framför dig så tänk också på diff diagnoserna även fast det mer är tillstånd.

28
Q

Vad ska man tänka på vid varje patient?

A

Vilken patient det än är och i vilken situation du än är så tänk på att kolla de vitala parametrarna först. A, B, C
- även husläkare.

Uteslut alltid de ovanligare men livshotade diagnoserna. Det är en handfull och då är det bra att ticka av i huvudet. (lungemboli, meningit, pneumoni… kolla mer vad det var)

29
Q

Kolla dessa slides innan din praktik på akuten

A

Kolla dessa slides innan din praktik på akuten