1. introduktion rättsmedicin

Question 1

vad är rättsmedicin?

Answer 1

besvarande av medicinska frågeställningar i juridiska sammanhang
- t.ex. har en avliden blivit mördad? Vilka skador har uppkommit efter misshandel? Har en patient avlidit pga fel/försummelse i vården?

Question 2

underdicipliner till rättsmedicin

Answer 2

1. rättspatologi
   - dödsorsaksutredning
2. klinisk rättsmedicin
   - bedömning av skador på levande personer
3. rättsantropologi
   - identifiering och skadebedömning av skeletterade eller gravt förruttnade kvarlevor
4. rättstoxikologi
   - utredning av förgiftning och läkemedel/drogpåverkan
   - ex dödsorsaksutredningar och rattfyllerifrågeställningar
5. rättsgenetik
   - utredning av släktskap i rättsliga sammanhang
   - t.ex faderskap, identifieringsärenden
6. rättsodontologi
   - identifieringsärenden via tandläkare
   - åldersbedömningar eller dödsorsaksutredningar

Question 3

definition rättsläkare

Answer 3

paraplybegrepp
- i sverige tydlig specialitetdefiniton med uppdrag både som dödsfallsutredare och klinisk skadeutredare
- internationellt innefattande både patologer och/eller klinisk verksamma läkare med uppdrag att bedömma skador i juridiska sammanhang (kirurg, allmänläkare etc)

Question 4

definition coroner

Answer 4

en offentligt utnämnd person med ansvar för att utreda onaturliga dödsfall

stor heterogenicitet mellan olika länder avseende kompetens
- i Storbritannien ofta en juridiskt bildad tjänsteman som bl.a. kan begära rättsmedicinsk obduktion
- i USA stor variation mellan delstater, kan vara den som utför obduktionen, graden av medicinsk skolning varierar

Question 5

definition “medical examiner”

Answer 5

alternativt utredningssystem till coroner i USA/Kanada
- oftast men inte alltid läkarutbildad, huvudsakligen specialist inom forensisk patologi (rättslig)

Question 6

historik kring rättsmedicin: varför behövs det?

Answer 6

behovet av rättsmedicinsk kunskap uppstår vid inrättande av lagstyrda samhällen med reglerande rättegångsprocedurer

behov av att kunna bevisa något på ett rättssäkert sätt, struktur för utredning

Question 7

hur ser svenskt rättsmedicinsk historia ut i korthet

Answer 7

tidigare ansvarade provinsialläkare (distriktsläkare) för rättsmedicinska undersökningar (obduktion, liksyn, levandeundersökning) inom sina respektive distrikt

senare rek medicinalstyrelsen ett helhetsgrepp på rättsmedicinens organisation med inrättande av 4 rättsläkardistrikt och 4 rättsobducentstationer

1945-1968: utfallet blev 6 rättsläkarstationer
- Sthlm, gbg, lund, uppsala, umeå, linköping

1991: samordning av de sex separata rättsläkarstationerna till en gemensam statlig myndighet = rättsmedicinalverket.
- Till denna myndighet anslöts även statens rättskemiska laboratorium och rättspsykiatrisk utredningsverksamhet

Question 8

vad är rättsmedicinalverket

Answer 8

samlad expertmyndighet för: rättsmedicin, rättspsykiatri, rättskemi, rättsgenetik

statlig myndighet: de rättsmedicinska avdelningarna har ingen organisatorisk gemensam med regionerna, därmed måste journalhandlingar begäras in från sjukvården vid dödsfallsutredning

arbetar på uppdrag åt rättsväsendet

Question 9

vad innebär det praktiskt för läkare att rättsmedicinalverket arbetar för rättsväsendet

Answer 9

läkare i klinisk praxis kan ej beslut om rättsmedicinsk obduktion, utan endast anmäla dödsfall till polis som sedan fattar beslut om rättsmedicinsk obduktion

Question 10

hur rätt rättsmedicinalverket uppdelat

Answer 10

6 rättsmedicinska enheter

7 polisregioner

Question 11

vem gör vad: åklagare, polis, rättsläkare

Answer 11

1. åklagare: begär undersökning, beslutar om tvångsåtgärder, väcker åtal
2. polis: initierar ärende, beställer undersökningar, utreder ärenden
3. rättsläkare: arbetar huvudsakligen i offentlig anställning på begäran av polis/åklagare, enstaka tillfällen på begäran av advokat. Privata verksamma rättsläkare kan ibland konsulteras av försvaret i rättegångar

Question 12

målsägande: vad är det

Answer 12

person mot vilken ett brott har begåtts, eller som blivit förnärmad eller skadad av ett visst brott

Question 13

misstänkt: vad är det

Answer 13

person som utreds för misstanke av att ha begått ett brott

Question 14

frihetsberövad: vad är det

Answer 14

gripen: polisbeslut, åklagarbeslut om anhållan inom timmar
- får inte vara frihetsberövad mer än några timmar om inte åklagare fattar anhållningsbeslut

anhållen: åklagarbeslut, häktningsframställan senaste efter 3 dagar

häktad: domstolsbeslut, 14 dagar initialt, därefter sker omhäktning

Question 15

förundersökning

Answer 15

en utredning som görs för att fastställa om ett brott begåtts

vem som isåfall kan misstänkas

och om bevisningen räcker för åtal

förundersökningsledaren är oftast åklagare eller polis

under förundersökningen råder sk förundersökningssekretess

Question 16

åtal

Answer 16

talan vid domstol om ansvar för brott

åtal väcks vanligen av åklagare som har åtalsplikt, om tillräckliga bevis föreligger är åklagare skyldig att väcka åtal

efter åtal väckts skall domstolen kalla till huvudförhandling

Question 17

huvudförhandling: vad är det

Answer 17

sammanträde vid domstol då det avgörs om den för brott misstänkte är skyldig = rättegång

involverar alltid domare, åklagare och den misstänkte

oftast medverkar även försvarsadvokat och vittnen

även målsägande och/eller dennes advokat (målsägandebiträde) kan närvara

Question 18

vad är en rättsmedicinsk omduktion

Answer 18

dödsfallsutredning för att utesluta eller bekräfta att ett dödsfall orsakats av yttre påverkan, alternativt undersökning för att fastställa den avlidens identitet

utförs på begäran av polismyndighet, åklagare eller domstol

Question 19

vilka dödsorsaker är vanliga vid rättsmedicinsk obduktion

Answer 19

sjukdom
> suicid
> olycksfall
> oklart om avsikt förelegat (pga föruttnelse)
> avsikt vållad av annan
> polisingripande

Question 20

hur många mord hittar man vid rättsmedicinska obduktioner

Answer 20

cirka 100 på 5000

Question 21

trender avseende dödligt våld

Answer 21

obs dödligt våld i sverige ökar

skjutningar ökar, fördubbling i relativ andel (20% –> 40%) av allt dödligt våld

Question 22

rättsintyg: vad är det

Answer 22

utlåtande avseende skador
1. kroppsundersökning: läkarundersökning av målsägande eller misstänkt med fokus på skadedokumentation, kräver medgivande från den undersökte

2. kroppsbesiktning: läkarundersökning av misstänkt med fokus på skadedokumentation och/eller spårsäkring efter beslut av förundersökningsledare under förutsättning av vissa lagstyrda kriterier uppfylls, kan göras mot den undersöktes vilja
   - gäller ofta brott med fängelsestraff minst 1 år
3. yttrande: bedömningar av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning (dvs ant från sjukvård/polis)

Question 23

rättsmedicinsk platsundersökning

Answer 23

undersökning av avliden på plats där vederbörande anträffats, oftast vid direkt mordmisstanke och utförs i allmänhet tillsammans med kriminaltekniker

undersökning syftar till att ge preliminärt besked om skadebild och att avgränsa ett tidsintervall inom vilken dödsfallet kan ha inträffat

Question 24

övriga rättsmedicinska undersökningar som kan göras

Answer 24

kompletterande undersökningar av kroppsdelar och/eller biologisk vävnad, oftast anträffade skelettdelar för att uttala sig om eventuellt mänskligt urspring och identifiering

medicinska åldersbedömningar

Question 25

varför är rättsmedicinska utlåtanden viktiga (om dödsorsak, skador etc)

Answer 25

de används i förundersökning för att styrka att ett dödsfall orsakats av annan person eller att påvisade skador kan ha uppkommit genom våld av annan person

utan dessa utlåtanden kommer åtal för mord resp misshandel/grov misshandel/mordförsök ej kunna väckas då åklagare saknar tillräckligt underlag i gärningsbeskrivningen

rättsmedicinska utlåtande som kan avfärda brott är viktiga för att rättsväsendet ska kunna prioritera sina utredningar (om man alltid misstänker mord blir det slitsamt för polisen att utreda onödiga fall)

Question 26

etiska fallgropar inom rättsmedicin

Answer 26

patientperspektiv finns ej: en korrekt rättsmedicinsk undersökning och bedömning görs inte för någon enskild persons bästa utan ska vara partsneutral

övertolkning av fynd får inte förekomma, en rättsmedicinsk bedömning ska vara saklig och utan spekulationer

Question 27

fler fallgropar inom rättsmedicin

Answer 27

en rättsmedicinsk undersökning (oavsett dödsfallsutredning eller kroppsundersökning) bedömer sakförhållanden vid ett enskilt undersökningstillfälle, något kliniskt förlopp kan inte studeras

därmed är rättsmedicin en sorts biologisk historiebeskrivning där undersökningsfynd ska korrelera retrospektivt mot ett mer eller mindre känt föregående händelseförlopp