Funktionella tarmsjukdomar Flashcards
Vad är en funktionell magtarmsjukdom?
- Finns ingen kemisk eller strukturell avvikelse som förklarar sjukdomen, men de ska vara ihållande i minst 6 månader
- Ej heller organisk sjukdom som förklarar symptom
Vilka är de två vanligaste funktionella magtarmsjukdomarna?
- Största gruppen utgörs av funktionella tarmsjukdomar följt av gastroduodenala sjukdomar
- Finns stor överlappning mellan tillstånd. Vanligt att man också har en funktionell dyspepsi samtidigt ex
Så vilka undergrupper har funktionella tarmsjukdomar?
- IBS, funktionell förstoppning, funktionell diarré, funktionell uppblåsthet, funktionell buksmärta
På vilket sätt menar man att en funktionell tarmsjukdom ofta är ett spektrum?
Ex patienten kan växla mellan IBS och funktionell förstoppning (FC) eller IBS och funktionell diarré (FDr), och olika grad av smärta om IBS
Viktigt krav för IBS-diagnos?
Smärta
På vilket mer specifikt sätt kan IBS delas in?
- IBS med förstoppning – IBS-C
- IBS med diarré – IBS-D
- IBS växlande (mixed) – IBS-M
Kriterier för IBS?
- Återkommande buksmärta i minst 1 dag/vecka de senaste 3 månaderna, symptomdebut för minst 6 månader sen med minst två av följande
- Lindras eller förvärras vid tarmtömning
- Associerad med förändrad tarmtömningsfrekvens
- Associerad med förändrad avföringskonsistens eller form
IBS
- Prevalens världen – 11 %
Symptom vid IBS?
- Växlande avföringskonsistens
- Onormal avföringskonsistens
- Bråttom till toaletten (urgency)
- Känsla av ofullständig tömning
- Krysta vid tarmtömning
- Slem i avföringen
- Svullen/uppkörd buk
- Ibland problem i samband med viss mat, stress osv
- Vigilance vanligt, dvs att deras upplevelse av symptom inte är proportionellt
- Ibland handikappande symptom pga rädsla för ex
- cancer, mkt tid på toalett, måste ha nära till toalett, rädsla för läckage
Vad kan IBS ha samsjuklighet med?
- Andra funktionella magtarmsjukdomar
- Fibromyalgi, kronisk huvudvärk, ryggvärk, bäckenbottenbesvär, ångest och depression, kronisk trötthet och sömnstörningar
Personer med IBS jobbar mer sällan heltid, bor ensamma, vanligare hos kvinnor (2/3). Vad har de ofta varit med om?
Svåra livshändelser tidigare i livet
- Hos 50-60 % av patienterna
- Mätes med rektal ballong i olika tryck (barostat)
Vad handlar ovan om?
- Visceral hypersensitivitet
- Långdragen infektion, toxicitet/ökad inflammation, rökning, kvinnligt kön, depression, somatiseringssyndrom, jobbiga livshändelser senaste 3 månader
Vad är detta riskfaktorer för?
PI-IBS
Diagnostik vid misstanke om IBS?
- Avföringsanalys vid misstanke om IBD, parasiter etc
- Vid diarré krävs utökning av diagnostik för att utesluta gallsaltsdiarré, pancreasinsufficiens, mikroskopisk kolit
- Vid alarmsymptom eller avvikande fynd i status viktigt utesluta ex cancer eller annat viktigt
Vad är alarmsymptom?
- Oförklarad viktförlust > 10 % under tre mån
- Blod i avföring som inte beror på hemorrojder eller analfissur
- Symptomdebut > 50 års ålder
- Symptom som väcker patienten på natten
- Feber
- Hereditet för colorektal cancer (polypos), IBD eller coeliaci
Behandling IBS?
- IBS-skola – förklara sjukdomen för patienten
- Identifiera om det finns livsstilsfaktorer som kan förbättras (ex minska stress, kostomläggning (som inte framkallar gaser ex som kan trigga hypersensitiviteten), bättre sömn, optimera fiberintag)
- LM efter att dominerande symptom identifierats, även KBT ex
Orsaken är psykosociala (central mekanism med förstärkning) och biologiska aspekter (överkänslighet i perifera nerver i tarm), finns hos 50-60 %, mätes med rektal ballong i olika tryck (barostat)
Mekanismen bakom visceral hypersensitivitet central mekanism?
-
Central mekanism
- Afferenter från mag/tarm går till ryggmärg
- Vartefter det descenderande systemet med PAG (smärtmodullering) och RVM (modullering) kan förstärka eller hämma inkommande signaler perifert ifrån tarmen som ska till insula
- Patienter med IBS har sämre inhibering och troligen ökad förstärkning på ryggmärgsnivå
- Magtarmkanalens viscerala afferenter går till primära sensoriska kortex i posterior insula, vartefter de åker vidare till främre delen av insula (smärtupplevelse här) och integreras med signaler från amygdala (smärtsamma minnen, kontext)) och hippocampus (minnen, kontext) som då alltså sammantaget påverkar hjärnans sätt att bearbeta stimuli (kan förstärkas centralt) liksom att det påverkar PAG och RVM
- Kontext och minnen kan ge undvikande beteende, ex sociala sammanhang
- Ångest/stress/rädsla för smärta kan ge påslag på smärtan genom att hjärnans sätt att bearbeta visceralt stimuli förändras (förändrad perception och rapportering av symptom från magtarmkanalen)
- Kognition (positiva förväntningar) kan minska smärta genom att ex veta att det inte är någon fara
