Neurodegenerativa- och psykiskasjukdomar associerade med dopamin Flashcards

1
Q

Dopamin - funktion

A

Dopamin - funktion

Funktioner: Dopamin reglerar:

Dopamin: Belöning, men andra saker ….
- Motorik
- Emotionellt status
- Belöning
- Uppmärksamhet
- Endokrin aktivitet: Handlar om hormon balans i hjärnan

Involverad i sjukdom
- Parkinsons sjukdom
- Affektiv sjukdom: Båda unipolär depression och bipolär sjukdom
- Psykossjukdom
- Substansberoende
- ADHD
Listan kan blir lång för att dopamin påverkar hjärnan i många drag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dopaminerg signallering

A

Dopaminerg signallering

Dopamins prekursor är tyrosin

Tyrosin fås från födan. Den tar sig genom blodhjärnbarriären. I den presynaptiska neuron, kan tyrosin via två enzymatisk steg omvandlas till dopamin

Där:
Tyrosin —> L-Dopa

Reaktion ovan sker via Tyrosin hydroxylas

L-Dopa —> Dopamin

Reaktion ovan sker via L-Aromatisk aminosyra dekarboxylas

Dopamin lagras i vesikel, för att skydda dopamin mot att brytas ner av MAO. MAO bryter ner fritt dopamin.

Därefter uppstår en Ca2+ beroende exocytos

Därefter kan dopamin binda postsynaptisk.

I nervterminalen nedbryts dopamin av MAO.

I synapsklyftan nedbryts dopamin av båda MAO och COMT.

Återupptags protein för dopamin = DAT, är till för att vi kan inte slösa med dopamin, vi är beroende av föda i bildning av dopamin. Efter frisättningen av dopamin i synapsklyftan kan det binda till postsynaptiska receptorer för att utöva sin effekt. Återupptaget av dopamin till det presynaptiska neuronet utförs av ett transmembranprotein kallat DAT (dopamine transporter), vilket hjälper till att återanvända dopamin och spara på kroppens resurser.

Hastighetreglerande steg: Tyrosin hydroxylas i dopamin syntes

G-protein kopplad RC (Auto RC) D2, den styr och reglerar frisättningen. Regleringen av dopaminfrisättning och dopamins effekt på postsynaptiska receptorer kan påverkas av D2-receptorer, som är G-protein-kopplade receptorer som finns i hjärnan.

D2-receptoragonister minskar frisättningen av dopamin, medan D2-receptorantagonister ökar frisättningen.

En D2 agonist —> Minskar frisättningen

En D2 antagonist —> Ökar frisättningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Dopaminerga banor

A

Dopaminerga banor

Dopamin är strukturerad i produktion och ejektion

Dopaminproduktion och -utsöndring är strukturerad i hjärnan.

De två dopaminproducerande kärnor i hjärnan är substantia nigra (SN) och ventrala tegmentumområdet (VTA).

Från dessa kärnor finns det utskott som projektar till olika delar av hjärnan och som bildar fyra huvudbanor för dopaminproduktion och –ejektion (Se slide 6)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Dopaminerga banor – funktion

A

Dopaminerga banor – funktion

Nigrostriatala dopaminbanan
Substantia Nigra → D. Striatum
Styr och regaler
 Initiering av rörelser
 Koordination

Mesokortikala dopaminbanan
VTA → Kortikala regioner (PFC)
Styr och reglerar
 Kognition
 Impulskontroll

Mesolimbiska dopaminbanan
VTA → Nucleus Accumbens (En del av belönings system) och V. Striatum
Styr och reglerar
 Motivation
 Emotionell kontroll
 Uppmärksamhet

Tuberoinfondibulära dopaminbanan
Hypotalamus → Hypofysen
Styr och reglerar
 Endokrin kontroll

D2-receptorer är de vanligaste dopaminreceptorerna i Nigrostriatala dopaminbanan, Mesolimbiska dopaminbanan och Tuberoinfundibulära dopaminbanan

Både D1- och D4-receptorer finns i mesokortikala dopaminbanan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Dopaminreceptorer

A

Dopaminreceptorer I
- Alla dopaminreceptorer är G-proteinkopplade
- Receptorerna är olika känsliga för dopamin
- Olika receptorlokalisering i hjärnan

Dopaminreceptorer

D1-familjen
- Dopamin D1
- Dopamin D5
Aktiverar adenylatcyklas →
↑ intracellulär cAMP
Excitatoriska RC

D2-familjen
- Dopamin D2
- Dopamin D3
- Dopamin D4
Inhiberar adenylatcyklas →
↓ intracellulär cAMP
Inhibitoriska

Dopaminreceptorerna D2 och D3 finns vanligtvis presynaptiskt på den presynaptiska neuronterminalen och fungerar som autoreceptorer som reglerar dopaminfrisättningen.

På den postsynaptiska neuronen finns alla fem dopaminreceptorerna, D1 till D5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Schizofreni

A

Schizofreni:
 Svår psykisk sjukdom där personen i fråga har en störd / förändrad verklighetsuppfattning

 Är enligt WHO en av de 10 sjukdomar som orsakar mest sjukdomsbörda

 Är en folksjukdom (För att den drabbar1% av jordpopulationen) med okänd etiologi och patofysiologi, vi har inte aning varför vissa människor insjuknar

 Livstidsprevalens över hela jorden: 0.4-1%

 15-20 år kortare livslängd,
Hög risk för självmord, men patienter med schizofreni dör av hjärt-kärl sjukdomar och cancer

 Drabbar män och kvinnor vid olika tid i livet:
 Män i åldern 20-25 år
 Kvinnor i åldrarna 25-30 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Symtom vid schizofreni

A

Symtom vid schizofreni

Positiva symtom: Tillkommit efter att man fått diagnos (Positiva symtom = Psykos)
 hallucinationer: Man ser och hör saker som inte finns (Egen verklighet).
 vanföreställningar: Man kan ha paranoida drag. Rädda för omvärlden. Patienter med schizofreni är inte farliga, man blir farlig med drogberoende
 störningar i tankar, beteende och känsloliv

Positiva symtom kan man leva med, man kan prata med sina röster.

Negativa symtom: Funktioner som var där, men de försvinner
 anhedoni (oförmåga att känna känslor)
 språklig torftighet
 viljelöshet

Kognitiva symtom
 problem att ta in och tolka information
 inlärningssvårigheter
 grava minnesproblem

Patienter med schizofreni har problem med episodiskt minne, som innebär att man inte kan återupprepa minne.
 svårigheter med abstrakt tänkande
Kognitiva symtom gör det svårt för pateinten att vara med ett sammanhang

Positiva symtom är tillägg av ovanliga beteenden, tankar eller känslor som en person utan schizofreni inte skulle uppleva.

Negativa symtom är brist på normala funktioner som en person utan schizofreni skulle ha.

En annan skillnad är att positiva symtom är mer lätta att behandla än negativa symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kognitiva nedsättningar vid olika psykiatriska tillstånd

A

Kognitiva nedsättningar vid olika psykiatriska tillstånd
I en jämförelse tabell, där olika psykotiska sjukdomar jämförs och hur de påverkar olika kognitiva domäner.

I jämförelse med Alzheimer, schizofreni har svårare kognitiva nedsättningar.

Exekutiv funktion är en uppsättning mentala färdigheter som inkluderar arbetsminne, flexibelt tänkande och självkontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Termen schizofreni myntades 1908 av Eugen Bleuler

A

Termen schizofreni myntades 1908 av Eugen Bleuler

“Patienterna som jag har observerat svarar inte på situationer som de borde; de är rädda för det som inte finns, men förhåller sig likgiltiga till det som finns. Det är som om de hade ett delat sinne.”

Dr. Bleuler myntade termen schizofreni (av de grekiska orden “schizo” (dela) och “phrēn” (psyke)), efter att ha observerat en bristande interaktion mellan tankeprocesser och perception

Schizofreni: Betyder delat psyke

Patienter med schizofreni har inte flera personligheter. En vanlig missuppfattning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Riskfaktorer för utvecklande av schizofreni

A

Riskfaktorer för utvecklande av schizofreni
 Genetisk komponent, dock mycket komplex – man ärver en sårbarhet för att utveckla sjukdomen. Men det är komplext, det är alltså inte bara genetik. 1000 gener som kodar för schenfreni

 Perinatala faktorer tex: Undre 2:a och 3:a trimsinester under graviditet är en viktig period för att där utvecklas hjärnan
- förlossningsskador
- svält under graviditeten
- allvarlig livshändelse under graviditet
- infektion under graviditet

 Trauma i barndomen: Som ökar risken för att utveckla schizofreni

 Att växa upp i storstad

 Droganvändande i unga år tex:
- att missbruka cannabis innan 18-års ålder ökar riskerna att senare utveckla schizofreni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Senaste studier bekräftade att:

A

Senaste studier bekräftade att:

Psykoser orsakade av alkohol minskar i antal

Psykoser orsakade av cannabis går upp i antal

40% av droginducerande personer får schizofreni, som är en sjukdom som inte kan botas, minskar eller lindras

Gatu-droger har alltså en ökad risk att orsaka schizofreni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dopaminhypoteserna vid schizofreni

A

Dopaminhypoteserna vid schizofreni

 Den klassiska dopaminhypotesen: man återgår från att man har
✓ Ett generellt hyper dopaminergiskt tillstånd
✓ Dopamin D2 blockad – Typiska antipsykotiska läkemedel

✓ Amfetamin: Roll i schizofreni:

1.Den blockerar återupptagsproteiner, vi får ökad Dopamin i synapsklyftan.

2.Veskilar innehåller också VMAT (Amfetamin hämmar också VMAT) —-> Ökad koncentration fritt dopamin

3.Amfetamin vänder kanaler så att Dopamin hamnar i klyftan

—-> Amfetamin ökar dopamin nivåer i synapsklyfta

Amfetamin gör att man får identiska psykoser som schizofreni

Dopamin är involveras i psykos
Alla anti-psykotisk är D2 antagonister som kan lindra psykos.

Den klassiska dopaminhypotesen föreslår att schizofreni är relaterat till ett hyperdopaminergt tillstånd i hjärnan, och att antipsykotiska läkemedel fungerar genom att blockera dopamin D2-receptorer.

Amfetamin kan öka dopaminaktiviteten i hjärnan och kan inducera psykotiska symtom som liknar de som ses vid schizofreni, vilket stöder hypotesen om dopaminets roll i sjukdomen.

 Den modifierade dopaminhypotesen; man återgår från att
✓ Hyperdopaminergiskt tillstånd i subkortikala områden
▪ Positiva symtom

✓ Hypodopaminergiskt tillstånd i prefrontala kortex
▪ Negativa symtom
▪ Kognitiva symtom
Vi åtgår från detta

Den modifierade dopaminhypotesen innebär att det finns en obalans i dopaminaktiviteten i hjärnan, där subkortikala områden har en överaktivitet av dopamin som kan orsaka positiva symtom.

Medan prefrontala kortex har en underaktivitet av dopamin som kan orsaka negativa och kognitiva symtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dopaminerga banor – symtombild

A

Dopaminerga banor – symtombild

Mesokortikala dopaminbanan: Låga nivåer dopamin
 Negativa symtom
 Kognitiva symtom

Mesolimbiska dopaminbanan: Höga nivåer dopamin
 Positiva symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Serotonin

A

Serotonin: Serotonin och dopamin samarbetar i flera processer i hjärnan. En obalans i serotonin-dopamin systemet kan bidra till utveckling av neuropsykiatriska sjukdomar som depression och schizofreni.

Funktioner

  • Aptit och törst
  • Aggressivitet
  • Sinnesstämning
  • Sömn
  • Vakenhet
  • Temperatur

Involverad i sjukdom

  • Affektiv sjukdom
  • Psykossjukdom
  • Ångestsjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Serotoninhypotesen vid schizofreni

A

Serotoninhypotesen vid schizofreni

 LSD: Är 5-HT2a agonist. Vi ger friska personer LSD och de får psykos som schizofreni, men även de som är diagnoserade med schizofreni får en förvärrad psykos.

 Post mortem-data från patienter med schizofreni, har visat:
✓ Minskad densitet av återupptagsprotein (SERT), som återupptar serotin
✓ Minskade nivåer av 5-HT2a receptorer
✓ Ökade nivåer av 5-HT1a
✓ Flera antipsykotiska läkemedel har högre affinitet till 5-HT2 receptorer än DA D2 receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Glutamat

A

Glutamat: Som är involverad i schizofreni

Funktioner
 Excitatorisk
 Emotionellt status
 Kognition
 Inlärning
 Minne
 Synaptisk plasticitet, nervers förmåga att prata med varandra, vi höjer synaptisk plasticitet, då kan vi lindra hjärnan sjukdomar

Involverad i sjukdom
 Epilepsi
 Affektiv sjukdom
 Psykossjukdom
 Stroke
 ALS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Glutamathypotesen vid schizofreni

A

Glutamathypotesen vid schizofreni: går ut på att det finns en störning i glutamattransmissionen i hjärnan. Specifikt på NMDA-receptorerna.

 NMDA-receptor antagonister
✓ Hos friska frivilliga personer, de kan utveckla hela spektra även positiva- och negativ symtom.
✓ Hos frivilliga personer som lider av schizofreni

NMDA-receptor antagonister kan framkalla schizofreniliknande symtom både hos friska frivilliga personer och hos personer med schizofreni.

Post mortem-data visar också att det finns en:
 Minskad densitet av NMDA-receptorenheter i PFC i post mortem hjärnor hos patienter med schizofreni

 Flera gener som skulle kunna vara involverade vid schizofreni är associerade med protein som modulerar funktionen av NMDA-receptorer

 Djurmodeller som enbart har 5% intakta NR1-subenheter av NMDA- receptorerna uppvisar schizofreni-likt beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Innan de antipsykotiska läkemedlen lanserades…….

A

Innan de antipsykotiska läkemedlen lanserades…….

Insulinkoma: Insulinkoma innebar att patienter injicerades med höga doser insulin för att sänka blodsockernivån och inducera en koma, vilket ansågs minska psykotiska symtom.

Kall bad: innebar att patienter sänktes ner i iskallt vatten i en längre tid för att minska agitation och ångest.

Kirurgiska ingrepp: där en del av hjärnan opererades bort, användes också som en sista utväg för att behandla svåra fall av schizofreni.

Dock var alla dessa metoder mycket kontroversiella och hade allvarliga biverkningar. Idag används de inte längre som behandlingar för schizofreni.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Läkemedel som används vid schizofreni

A

Läkemedel som används vid schizofreni
Det finns idag inga läkemedel som kan bota sjukdomen – men vi kan lindra vissa symtom.

Vi kan lindra positiva symtom med LM. Vi har faktiskt LM som förvärrar de negativa symtom. Inga LM som kan bota vi kan bara lindra positiva symtom

Vi kan bara lindra positiva symtom, men vi kan inte lindra de negativa- och kognitiva symtomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vikten av att förhindra återkommande psykoser

A

Vikten av att förhindra återkommande psykoser

Psykos: Tillstånd, sluta sova, sluta äta

Psykos med schizofreni: Man får återkommande psykoser om man inte tar sin medicin. Medicineringen kan hjälpa till att förhindra eller minska risken för återkommande psykoser och lindra symtomen.

Tid: x-axel

Funktionsnivå: y-axel

En personer som har 100% funktionsnivå från början

Därefter kommer man in i förstadiet; Där hänger man inte med (Viljelöshet)

3 psykoser som uppstår —-> Återkommande psykoser, är toxiska i hjärnan. Vi måste skydda hjärnan mot psykoser

Till sist hamnar man i en bestående funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Schizofreni – behandling

A

Schizofreni – behandling

  • Typiska antipsykotiska läkemedel / Första generationens antipsykotiska läkemedel (Kom 50-talet) var en slump
  • Atypiska antipsykotiska läkemedel / Andra generationens antipsykotiska läkemedel (Kom slutet av 50-talet)
  • Atypiska antipsykotiska läkemedel / Tredje generationens antipsykotiska läkemedel

De delas så här för att de har olika verkningsmekanism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Typiska antipsykotiska läkemedel

A

Typiska antipsykotiska läkemedel
ALLA Första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) ÄR – Dopamin D2 antagonister

Haloperidol:
Dopamin D2 antagonist. Genom at hämma D2 RC kan vi lindra psykos (Anti-psykotisk LM)
DA-D2 antagonist ger antipsykotisk effekt

Men den har även en affinitet för Alfa 1 RC

Mesolimbiska bana: Har för mycket dopamin i denna bana som ger hyperaktivitet som genererar positiva symtom

Auto RC (När en D2 Antagonist binder dit) —> Ökar frisättningen av dopamin —> Detta ökar faktiskt den positiva symtomen

Men anti-psykotisk LM effekten sker postsynaptisk. Biten med DA D2 Auto RC är försumbar.

Det vill säga genom att hämma D2-receptorer på de postsynaptiska neuronerna och minska dopaminets aktivitet i mesolimbiska banan, vilket kan minska de positiva symtomen.

Större tårtbit = Större affinitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel
Andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) – multireceptorantagonist

Multireceptorantagonist:
Klozapin: Den första LM som kom från de atypiska antipsykotiska läkemedel (2:a generation)

24
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA

Klozapin

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA

Klozapin: Är DA D2 antagonist för att få anti-psykotisk effekt

Men har även olika affinitet till olika Dopamin RC. Klozapin har även affinitet till H1 och muskarin RC (kolinerga effekt)

Samt affinitet till olika serotinerga RC.

Har högre affinitet till 5HT2A än D2

Streckad linje innebär partiell agonist

25
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – olanzapin

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – olanzapin

Affinitet till serotinerga RC 5HT2A är större än D2 (Men vi behöver blockera D2 för att få anti-psykostik effekt)

26
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – risperidon

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – risperidon

Ingen affinitet till muskarina eller histamin RC

Högre affinitet till serotinerga RC 5HT2A än D2 RC

MÅSTE BLOCKCERA D2 för att få anti-psykotisk effekt

27
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – lurasidon

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – SGA – lurasidon
Är senaste LM, kom 2019

Har ingen affinitet till muskarin eller histamin RC

Lurasidon har både dopamin- och serotoninaktivitet. Det fungerar som en antagonist för dopamin D2-receptorer och 5-HT2A-receptorer, men fungerar också som en partiell agonist för 5-HT1A-receptorer. Dess mekanism för antipsykotisk effekt är inte helt klarlagd, men den tros verka genom att minska överaktiviteten i mesolimbiska dopaminbanan. Lurasidon har visat sig ha fördelar som en snabbverkande medicin med minimal risk för viktökning eller metaboliska biverkningar.

Det som skiljer typiska och atypiska LM är affinitet (Occupancy) hur många procent av totala RC är bundna till LM.

Typiska antipsykotiska läkemedel har 80% occupancy till D2 receptor

Atypiska antipsykotiska läkemedel (2:a generation) har 45% occupancy till D2 receptor

Vi har behöver inte har 80%, det räcker med 45% för att bli av biverkningar.

28
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel
Tredje generationens antipsykotiska läkemedel (TGA)

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel
Tredje generationens antipsykotiska läkemedel (TGA) – partiella agonister

TGA-läkemedel fungerar som partiella agonister till D2- och D3-receptorer

29
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – TGA – aripiprazol

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – TGA – aripiprazol

Aripiprazol är en partiell agonist till dopamin D2- och D3-receptorer, och liknar olanzapin som är en atypisk antipsykotiskt läkemedel med hög affinitet till dopamin D2-receptorer. Som partiell agonist kan aripiprazol fungera som agonist eller antagonist beroende på nivån av dopaminaktivitet i hjärnan, och kan bidra till att upprätthålla en balans i dopaminsignaleringen.

Partiella agonister kan fungera som agonist eller antagonist beroende på tonen.

30
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – TGA – kariprazin

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – TGA – kariprazin

Kariprazin: har högre affinitet till D3 än D2.

Partiell agonist är beroende på den endogena tonen.

Mesolimbiska dopaminbanan —-> Höga nivåer dopamin —-> Positiva symtom

31
Q

SLIDE 38

A
32
Q

Dopaminerga banor – partiella agonister

A

Dopaminerga banor – partiella agonister

Mesokortikala dopaminbanan
 Stimulerar dopaminerg aktivitet

Mesolimbiska dopaminbanan
- Hämmar dopaminerg aktivitet

Med partiell agonist hämmar vi dopaminerg aktivitet i Mesolimbiska dopaminbanan och stimulerar i Mesokortikala dopaminbanan.
Mesokortikala dopaminbanan —> Låga nivåer av dopamin —> genererar negativa och kognitiva symtom

33
Q

Typiska antipsykotiska läkemedel (FGA) – exempel på biverkningar

A

Typiska antipsykotiska läkemedel (FGA) – exempel på biverkningar

Extrapyrimidala biverkningar (Beror på 80% occupancy till D2 RC)
 Akatisi (“myror i byxan”)
 Dystoni (tonusökning)
 Parkisonism, att man får framåthängande kropp
 Akinesi (psykomotorisk hämning), då fungerar inte hjärnan och kan inte kontrollera rörelse på ett normalt sätt. Detta kan innebära att det tar längre tid att starta eller avsluta en rörelse

Övriga biverkningar
 Gynaecomasti
 Galactorré

Att man får bröst bildning och mjölkproduktion
 Sexuell dysfunktion

Negativa symtom kan förvärras av LM

34
Q

Dopaminerga banor – biverkningar av FGAs

A

Dopaminerga banor – biverkningar av FGAs

Nigrostriatala dopaminbanan
 Extraptramidala biverkning

Mesokortikala dopaminbanan
 Negativa symtom
 Kognitiva symtom

Mesolimbiska dopaminbanan
 Positiva symtom

Tuberoinfondibulära dopaminbanan
 Ökade prolaktinnivåer – gynaecomasti, galactorré, sexuell dysfunktion

När vi blockerar D2 RC i Nigrostriatala dopaminbanan, kommer vi att få Parkinson liknande biverkningar

När vi såg dessa biverkningar av LM, kunde man veta att räcker 45% occupancy för att 80% occupancy ledde till dessa allvarliga biverkningar.

35
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel – exempel på biverkningar (SGAs)

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel – exempel på biverkningar (SGAs)

Andra generationens antipsykotiska läkemedel

 Agranulocytos: Att man får förändrad blodbild. Vita blodkroppar (Immunförsvars celler). Med Atypiska antipsykotiska läkemedel får man hämmad immunförsvar som man kan dö av blodförgiftning. Man får mindre vita blodkroppar. Denna biverkning är förknippad med första atypiska LM.

Därför krävs det ofta regelbundna blodprovskontroller för personer som behandlas med clozapin, för att övervaka antalet vita blodkroppar och minska risken för agranulocytos.

 Hypertermi
 Kraftig övervikt: Allvarlig, 40 Kg per år
 Insulinresistens: Man kan utveckla diabetes typ 2
 Kraftig sedering: genererar försämrad kognitiva symtom
 Hypersalivering
 Påverkan på hjärt-kärlsystemet

36
Q

Typiska antipsykotiska läkemedel (TGAs) – exempel på biverkningar.

A

Typiska antipsykotiska läkemedel (TGAs) – exempel på biverkningar. Partiellt agonister

Tredje generationens antipsykotiska läkemedel
 Sömnstörningar
 Ångest
 Rastlöshet
 Dimsyn
 Hypersalivering
 Sedering

37
Q

Receptoraffinitet – sederering

A

Receptoraffinitet – sederering
Anledningen till att LM kan uppge sedereing, beror på att dessa läkemedel har affinitet till histamin H1-receptorer kan orsaka sedereing och trötthet som en biverkning. Dessa läkemedel används vanligtvis för att behandla allergiska tillstånd, och det är vanligt att man känner sig sömnig efter att ha tagit dem.
De LM som har affinitet till H1 RC ger sedereing. Sedereing har även med att LM har affinitet till D2, alfa 1 och M1 RC men det är en sekundär effekt

38
Q

Receptoraffinitet – risk för att utveckla kardiometabola sjukdomar

A

Receptoraffinitet – risk för att utveckla kardiometabola sjukdomar
 Viktökning: beror på 5HT2C (mättnadsblockad) och H1 (sedering).

Blockad av 5HT2C-receptorn i hjärnan kan minska mättnadskänslan och därmed öka aptiten, vilket kan leda till överätning och viktökning. Om vi blockerar 5HT2C får vi mindre mättnad känsla, därför ökar vikten.

Blockad av histamin H1-receptorn, kan också bidra till viktökning genom att minska den fysiska aktiviteten

 Förändrad insulinreglering: M3: För att med LM blockerar vi M3 RC —> kan vi generera diabests typ 2

Blockad av muskarina M3-receptorn kan påverka insulinregleringen i kroppen, vilket kan leda till en ökad risk för att utveckla diabetes typ 2.

 X – receptor/er som ännu ej identifierade men som kan vara av vikt för utvecklandet av kardiometabola sjukdomar

39
Q

Olika antipsykotiska läkemedel – risk för olika typer av biverkningar

A

Olika antipsykotiska läkemedel – risk för olika typer av biverkningar

(Typisk antipsykotisk läkemedel)
Måttlig prolaktinförhöjning
Hög parkinsonism (På grund av 80% occupancy till D2 RC)

Klozapin: Mycket låga prolaktinförhöjning som biverkning (Tack vare 45% occupancy till D2 RC). Men ökad risk för sedering och viktökning.

Aripiprazol: Mycket låg risk för sedering och låg risk för akatisi. Är den bästa, men den används inte vi använder olanzapin mest.

40
Q

Receptoraffinitet – klinisk effekt

A

Receptoraffinitet – klinisk effekt

D2: När vi blockerar D2 RC (Med en antagonist)
Effekt: Antipsykotisk effekt (Hämmar positiva symtom)
Biverkningar: EPS (Extrapyrimidala biverkningar), höga prolaktinnivåer och kognitiv påverkan

D3: Om en partiell agonist binder till D3 RC
Effekt: Antipsykotisk effekt (Hämmar negativa symtom)
D3 verkar lindra negativ symtom

5-HT1A: Om en partiell agonist binder till 5-HT1A RC
Effekt: Anxiolytisk (Anti-ångest) och antidepressiv effekt (Som kan vara fördelaktigt mot EPS)

5-HT2A: Om vi blockerar 5-HT2A RC (Med en antagonist)
Effekt: Lägre incident av EPS och akatesi

5-HT2C: Om vi blockerar 5-HT2C RC (Med en antagonist)
Biverkning: Aptit, viktuppgång och metabola effekter

H1: Om vi blockerar H1 RC (Med en antagonist)
Biverkning: Sedation, kognitiv påverkan, aptit och viktuppgång

Inte EPS som biverkning för Atypisk antipsykotisk läkemedel för att 45% occupancy till D2 RC

41
Q

Fysiska hälsoproblem

A

Fysiska hälsoproblem, morbiditet och mortalitet associerat till slutenvård och användandet av antipsykotiska läkemedel

  • Mortalitet minskar med upp till 50 procent hos dem som medicinerar med antipsykotiska läkemedel jämfört med dem som inte medicinerar alls
  • Behandling med antipsykotiska läkemedel är inte associerad med någon ökad risk för sjukhusvård för somatisk- eller kardiovaskulära sjukdomar

Man dör 15-20 år tidigare som en patient med schizofreni, men med LM ökar man livslängden.

På grund av biverkningar avbryter man sin behandling.

42
Q

Antipsykotisk behandling i kombination med antidepressiva läkemedel

A

Antipsykotisk behandling i kombination med antidepressiva läkemedel

  • dödligheten minskar avsevärt om patienter med schizofreni i kombination med antipsykotisk behandling också får antidepressiva läkemedel

Kombination av olika LM —-> dödlighet minskar

43
Q

Epidemiologiska data på samtliga patienter med en schizofrenidiagnos i Sverige

A

Epidemiologiska data på samtliga patienter med en schizofrenidiagnos i Sverige

På grund av biverkningar vill man avbryta behandlingen.

Behandling med injektionsbehandling jämfört med tabletter läkemedel minskar risken att för återinläggning med 20%-30%

Återinläggning: Ny psykos och man hamnar i slutenvård

De som nyligen fick diagnos hade mest nytta av injektionsbehandling.

Behandling med anti-psykotiska medel har en skyddande effekt mot en förtidig död.

Enbart 80% av gruppen hämtar ut sina LM. Men oklart hur många som faktiskt tog medicinen som förskrivet.

75% hade tagit av sitt liv efter diagnos

44
Q

Det första digitala läkemedlet

A

Det första digitala läkemedlet
Det första digitala läkemedlet var en partiell agonist. Där en sensor som skickar information till en mottagare i en patch som bärs av patienten. Det används för att behandla schizofreni. Informationen som samlas in av sensorn kan sedan delas med läkare och vårdpersonal för att hjälpa till att övervaka patientens läkemedelsanvändning och behandlingsframsteg.

45
Q

Fördelar och nackdelar – typiska antipsykotika läkemedel

A

Fördelar och nackdelar – typiska antipsykotika läkemedel

Fördelar

 Är effektiva i akuta situationer

Nackdelar

 EPS
 Ökade prolaktinnivåer
 Försämrar negativa- och kognitiva symtom

46
Q

Fördelar och nackdelar – atypiska antipsykotika läkemedel (andra och tredje generation)

A

Fördelar och nackdelar – atypiska antipsykotika läkemedel (andra och tredje generation)

Fördelar
 Ger mindre extrapyramidala bieffekter
 Har bättre effekt på negativa symptom
 Färre kognitiva bieffekter (avtrubbning)
 Eventuellt minskad risk för självmord

Nackdelar
 Metabolt syndrom: Vi får viktökning.
 Påverkan på hjärta- och kärl

47
Q

Prolaktin nivåer

A

Prolaktin nivåer

Det finns skillnad på kvinnor och män med schizofreni

Med behandling får kvinnor bättre symtom, men sämre biverkningar.

Detta beror på att kvinnor med schizofreni har högre risk att utveckla bröstcancer än andra kvinnor, detta beror på att kvinnor med schizofreni, har LM behandlingen som kan uppge ökade prolaktin nivåer som kan leda till ökad risk för bröstcancer.

Oetiskt att behandla kvinnor med schizofreni med LM som leder till bröstcancer

48
Q

Atypiska antipsykotiska läkemedel -4:e generationen

A

Atypiska antipsykotiska läkemedel -4:e generationen

Lumateperone (Caplyta®) lanserades för behandling av schizofreni (vuxna) i USA december 2019

Ett LM som finns i USA, lanserades innan covid, godkänd vid bipolär sjukdom

Det verkar genom att agera som en partiell agonist på dopamin D2-receptorn och som en serotonin 5-HT2A-receptorantagonist.

Är en full D2 antagonist (Postsynaptisk)
Men är en partiell agonist till D2 RC (Presynaptisk)

Den hämmar serotonin frisättning

LM kan lindra positiva, negativa och kognitiva symtom.

49
Q

Biverkningar - Lumateperone

A

Biverkningar - Lumateperone
Mindre påverkan än övriga antipsykostiska läkemedel när det gäller:
- Viktökning
- Hjärta-kärl
- Rörelsemönster

50
Q

Parkinsons sjukdom (PS)

A

 PS är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som gör att ens neuron dör.
 Förloppet vid Parkinsons sjukdom är långsamt och symtomen ökar efterhand
 I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom
 Insjuknande vid cirka 30 års ålder är inte helt ovanligt.
 Förekomsten av PS ökar med åldern och är ca 1 % efter 60 års ålder.
 Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen.
 Livslängden är obetydligt kortare för patienter med Parkinsons sjukdom än för befolkningens genomsnitt.

51
Q

Parkinsons sjukdom - symtom

A

Parkinsons sjukdom - symtom

  • tremor: darrning
  • rigiditet: muskelstehet (kugghjulsrörelser)
  • hypokinesi: minskad rörelseförmåga
  • Svårt att starta och avsluta en rörelse
  • Mikrografi (skriver med mycket små bokstäver)
  • Talsvårigheter
  • Sväljsvårigheter
  • Demens (vissa patienter sent i sjukdomsförloppet)
  • oro/ångest, nedstämdhet, hjärntrötthet (fatigue), sömnstörning, urinträngningar och gastrointestinal och kardiovaskulär dysautonomi
52
Q

Neurokemiska förändringar

A

Neurokemiska förändringar

  • Dopaminproducerande neuron i mellanhjärnans substantia nigra är degenererade

Anledningen till att dopaminproducerande neuron är degenererade, beror på att det uppstår celldöd hos en Parkinson sjukdom patient. Celldöd leder till minskad mängd av enzymet tyrosin hydroxylas som är det hastighetsberoande steget. Därför kan det vara en anledningen till minskad mängd dopamin.

 Detta leder till:
* förlust av dopamin i hjärnans motoriska centrum, striatum
Förlust av dopamin i hjärnan —-> Hjärnan försöker kompensera därför —->
* ökad kolinerg aktivitet i striatum

De olika symtom dyker upp när man har förlorat 80% av alla neuroner.

53
Q

Dopaminerga banor – symtombild
PS

A

Dopaminerga banor – symtombild
Nigrostriatala dopaminbanan
Substantia Nigra → Dorsala Striatum
Som styr och reglerar:
 Initiering av rörelser
 Koordination

Celldöd leder till att dessa funktion förvärras.

Vi behandlar patienter med Levodopa (L-Dopa):

Vi kan inte ge tyrosin för att det är det hastighetbestämmande steget som bestämmer bildandet av dopamin.

Vi ger L-dopa för att vara efter det hastighetbestämmande steget.

Levodopa är en föregångare till dopamin och omvandlas till dopamin i hjärnan. Eftersom tyrosin hydroxylas, enzymet som omvandlar tyrosin till L-dopa, är hastighetsbestämmande för bildandet av dopamin, ger man istället levodopa som sedan omvandlas till dopamin i hjärnan. På så sätt ökar man nivåerna av dopamin i hjärnan och lindrar därmed symptomen vid Parkinsons sjukdom.

Hastighetreglerande steg: Tyrosin hydroxylas i dopamin syntes

54
Q

Läkemedelsgrupper

A

Läkemedelsgrupper
 Förstahandsval: Levodopa (L-dopa) , för att slippa det hastighetbestämmande steget
MEN ÄVEN + dekarboxylashämmare: som har en Perifert effekt

Om vi inte behandlar patienten med dekarboxylashämmare kommer L-dopa att brytas ner till dopamin perifert, men dopamin kan inte passera blodhjärnbarriären.

Om man inte ger patienten dekarboxylashämmare tillsammans med Levodopa, så bryts Levodopa ner perifert och omvandlas till dopamin som inte kan passera blodhjärnbarriären och därmed inte kan användas för att öka dopaminhalten i hjärnan. Det är därför viktigt att ge både Levodopa och dekarboxylashämmare för att säkerställa att Levodopa når hjärnan och omvandlas till dopamin där det behövs.

 Andrahandsval:
 Dopaminagonister: Postsynaptiska och excitatoriska
 MAO-hämmare —-> Ökad dopamin
 COMT-hämmare —-> Ökad dopamin
MAO och COMT är enzymer som bryter ner dopamin
 Antikolinergika —-> När hjärnan får förlust av dopamin, ökar hjärnan kolinerg aktivitet för att kompensera.

55
Q

Biverkningar - levodopa

A

Biverkningar - levodopa
 On-off-fenomen
* patientens rörlighet varierar kraftigt under dygnet, för att levodopa är ökad hela dagen.

 Hyperkinesier
* onormalt stor rörelseaktivitet i ben

 Illamående och kräkningar, för att vi har dopamin RC i kräkcentra

 Psykosliknande tillstånd, för att vi kan inte styrka var Dopaminagonister ska binda

Ökning av dopamin i Mesolimbiska dopaminbanan —-> positiv symtom —> Psykos
 beror på dopaminerg överaktivitet i limbiska systemet