Veterinärfarmakologi Flashcards

1
Q

Läkemedel till djur – Veterinärfarmakologi (2)

A

Läkemedel till djur – Veterinärfarmakologi (2)

  • Mekanismen / verkningsmekanismen bakom läkemedelseffekter är densamma: Fysiologisk och anatomisk uppbyggnad påverkar den farmodynamiska och farmakokinetiska effekter är det som skiljer sig. Vissa djur kan inte behandlas med vissa LM.
  • Intensitet (Dos) och duration (Frekvens) av ett läkemedel varierar

Faktorer bakom skillnader i läkemedelseffekter:
- Anatomiska och fysiologiska
- Beteendemässiga
- Fysikaliska
- Farmakodynamiska
- Farmakokinetiska

Det skiljer sig mellan human och djur i behandlingen av LM beror på att djur har olika enzymuppsättning och anatomiska skillnader. LM kan ha olika effekter beroende på djurslag. Vi har skillnad inom djurslaget t.ex. hundar. Det uppstår alltså skillnader inom och mellan djurslaget.

Vi har även livsmedels producerande djur (Där gäller andra regler)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (1)
Fåglar

A

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (1)

♦ Fåglar:
- Har tvärstrimmig muskulatur i iris, har inte muskarin RC. Antikolinergika har inte någon effekt på iris. Muskarina antagonister skulle ge större pupillstorlek hos människor, men fåglar har inte muskarina RC, det medför därför ingen förändring.
- Luftsäckar (Har utbuktningar från lungorna): En fågel har en stor yta i luftvägarna, lungan är större än hos andra organismer. Detta medför större yta för absorption och för att sova en fågel (Låga doser, måste det vara). Vissa läkemedel kan absorberas snabbare eller mer effektivt på grund av denna ökade yta. Dessa luftsäckar ökar lungornas totala volym och ger större yta för absorption och utbyte av gaser.

♦ Hästar kan inte kräkas
- Kräkframkallande medel har ingen effekt

Råttor har ingen gallblåsa

♦ Idisslare (nöt, får, get) har en komplicerad mag-tarmfunktion (flermagade)
Kossan har flera mager, födan går fram och tillbaka

Våmmen: Där mat absorberas

Nätmagen: Sortera och sila födan Bladmagen.

Bladmagen: Den fungerar som en filter- och absorptionsstation.
Löpmagen: Där har vi magsaft som gör att födan kan smältas och bearbetas

LM peroralt måste absorberas, flera mager, absorptionen påverkas, det blir mer komplicerad absorption

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (2)
Karnivor
Skillnad i pH

A

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (2)
♦ Karnivor, Herbivor, Omnivor, Koprofag
Karnivor: Köttätare (Katt)

Herbivor: Växtätare (Får)

Omnivor: All ätare (Gris)
Koprofag: Kanin, hare, äter sin egen eller andras avföring.

Det spelar roll vad djur äter, man får olika pH i magsäcken och i urin

♦ Skillnader mellan pH i urinen hos olika djurslag: Utsöndring av LM varierar, absorptionen påverkas beroende på pH i urin.
- Växtätare har alkalisk urin (Basisk pH): LM som är basisk är oladdad i urin hos en växtätare, LM tas tillbaka till blodet och blir länge i blodet. Sur LM elimineras snabbare hos växtätare
- Köttätare har sur urin: Surare läkemedel kan vara oladdade i den sura urinen och därför lättare att absorberas tillbaka i blodet. Å andra sidan kan basiska läkemedel vara laddade i den sura miljön och därmed elimineras snabbare genom njurarnas utsöndringsprocesser.

♦ Salivproduktion och surhetsgrad
Människa: Producerar 1-1,5 liter per dygn; pH 6,4
Nötkreatur (Växtätare): Producerar 100-190 liter per dygn; pH 8,4 (Basiskt pH)

♦ Djurens ursprung: Beroende på var djur härstammar från:

Hund härstammar från vargen, när den tillbjuds mat, äter den aldrig klart.

Katt: Kan små äta och är inte lika stressad till skillnad från hunden.

Sur LM i basisk urin för att LM ska utsöndras.

Absorption sur mage.

Surt LM elimineras snabbare i basisk urin (Hos växtätare)
Baskisk LM utsöndras snabbare hos köttätare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (3)
Vikt

A

Veterinärfarmakologi - anatomiska, fysiologiska och beteendemässiga skillnader (3)

♦ Viktskillnader
– Ridhäst
– Getter
– Hund
– Katter

♦ Mängden kroppsfett: Hur LM kan ansamlas i kroppsfett och ansamla i större tid

Lite kroppsfett: Inte lagras i vävnaden och spridas på ett annat vävnad.

När ett djur har mer kroppsfett, kan läkemedlet ha en större möjlighet att ackumuleras och lagras i fettvävnaden.

När ett djur har lite kroppsfett har läkemedlet färre möjligheter att lagras i vävnaden och spridas till andra vävnader.

♦ Skillnader i kroppstemperatur: Mellan och inom djurslag

Även skillnader inom djurslagen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Veterinärfarmakologi - åldersskillnader

A

Veterinärfarmakologi - åldersskillnader

§ Neonatalperioden (Djur känslig på skada på avkomman - Under neonatalperioden är djurungar generellt sett mycket känsliga och sårbara för skador och sjukdomar.) hos olika djurslag skiljer sig åt.

§ Stora farmakokinetiska skillnader hos nyfödda djur jfr vuxna djur.

För nyfödda djur gäller:
– Lägre plasmaalbuminkoncentration: Om plasmaalbuminkoncentrationen är låg kan det resultera i en ökad mängd fria eller icke-bundna läkemedel i blodet hos nyfödda djur. Detta kan öka den potentiella effekten av läkemedlet, eftersom det finns mer aktivt läkemedel tillgängligt för distribution till vävnader och organ.

– Nedsatt hepatisk metabolism: Nyfött djur har inte en fullständig metabolism. deras lever inte är fullt utvecklad och har inte samma kapacitet för att metabolisera läkemedel som vuxna djur har.

– Ofullständig renal utsöndring: LM:s utsöndras sämre

– Högre vatteninnehåll i vävnader: Har mer vatten i vävnaden, kan påverkas LM:s fördelning i kroppen

– Blod-hjärnbarriären inte fullt utvecklad: LM kan passera och skapa effekter på centrala nervsystemet (Sedering och påverka andningscentrum)

– Idisslare: våmmen utvecklas senare – bättre absorption
Ny fött Idisslare har en bättre absorption, för att där de är vuxna, då utvecklar man dessa mager. Ny födda Idisslare har en mage. Men när de blir vuxna får de dessa flera magar

Olika enzym uppsättningar hos djur reageras olika på LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Veterinärfarmakologi - anatomiska och fysiologiska skillnader hos hundar och katter

A

Veterinärfarmakologi - anatomiska och fysiologiska skillnader hos hundar och katter

♦ Näringsbehovet skiljer sig åt mellan hundar och katter

Hunden: dagtid, måltiden har en social betydelse: Hunden äter på dag (Vargen)
Katten: dag- och nattid, många måltider/dygn, ensamlevande: Båda dag och natt, beror på var hund och katt härstammar ifrån.

♦ Katten har en kort tarmlängd - behöver lättsmält föda
♦ Hunden har längre tarm- kan bryta ner svårsmält föda

♦ Hunden har fler luktceller och smaklökar

♦ Katten har en liten magsäcksvolym – kan inte lagra föda, äta oftare, därför måste den äta oftare

♦ Hunden kan äta tills den dör - dess ursprung

♦ Katten ett renligt djur, slickar sig ren.: Enormt renligt djur, beteendet kan utnyttjas för LM. Utnyttjas vid administrering av läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Näringsämnen

A

Näringsämnen
* Vatten
* Proteiner
* Fett
* Kolhydrater
* Mineraler
* Vitaminer

Proteiner:
Essentiella aminosyror för djur/djurslag
Katter:
* Arginin: Behövs för att bilda urea från ammoniak
* Taurin: Hund och vi kan bilda Taurin, men inte katter. Men brist på Taurin hos katter, leder till blindhet och får hjärtförstoringar. Aminosyror essentiella för katt

Fett:
Essentiella fettsyror
Katter:
* linolsyra och arakidonsyra från animaliska källor: via kött produkter, viktigt att katter äter kött för att få dessa substanser.
* saknar enzym: Katter saknar ett enzym som är nödvändigt för att konvertera linolsyra till arakidonsyra
* Katter måste äta kött!

Kolhydrater:
Katt tolererar inte lika mycket stärkelse som hund

Vitaminer:
Katt kan inte:
* omvandla betakarotener till retinol (A-vitamin)
* bilda D-vitamin mha solljus

Katter behöver ha tillskott av dessa vitaminer i sin mat

Vissa proteiner, vitaminer och fetter kan inte djur bilda själva. Katter behöver man vara noga med för att få i sig de näringsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Faktorer bakom skillnader i läkemedelseffekter
Beteendemässiga

A

Faktorer bakom skillnader i läkemedelseffekter: Beteendemässiga

♦ Katten slickar sig ren.
- Detta är ett beteende som kan utnyttjas vid administrering av läkemedel.
- Kan vara till nackdel om det är läkemedel som katten inte ska få i sig t.ex. medel mot vissa parasiter.

Katt kan vara svår att ta LM. Man lägger LM i tassar och katten kan då slicka sig och få i sig LM:et. Nackdelen är att vi vill behandla det som finns i pälsen, men när katten skickar den, kan det vara farligt och att det området vi är intresserade av att behandla är pälsen (Vi förlorar effekten av LM om den hamnar i magen istället)

♦ Hämma det naturliga beteendet – krage för att förhindra att katten slickar i sig preparatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Veterinärfarmakologi - skillnader inom djurslag

A

Veterinärfarmakologi - skillnader inom djurslag

♦ Faktorer bakom skillnader inom djurslag:
- olika känslighet för läkemedel
- ålder: valp eller hund
- kön: Hane / hone
- fysiologiska tillstånd och sjukdomar
- läkemedelsinteraktioner: Kombination av olika LM för att inte få biverkningar eller avsaknad av LM effekt.

Inom djurslaget hund har olika hundraser som är olika känsliga för LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Faktorer bakom skillnader i läkemedelseffekter
Polymorfism

A

Faktorer bakom skillnader i läkemedelseffekter: Genetiska faktorer - olika känslighet för läkemedel

Polymorfism: Leder till att djur svarar olika på LM

  • Bordercollie har mutationer i MDR1-genen, vilket leder till defekt P-glykoprotein. P-glykoprotein är en transport protein som finns i blodhjärnbarriären, som hjälper till att vi inte får höga nivåer av LM i hjärnan.

Mutationer i MDR1-genen: Transport proteinet inte funkar, uttrycket av proteinet ned regleras, vissa LM kan ha ökat upptag i hjärnan och ökad neurotoxicitet
Ø Ett effluxtransportprotein
Ø Defekt P-glykoprotein – ökat upptag i hjärnan – toxicitet

  • Avmaskningsmedel samt mot LM mot fästningar makrocykliska laktoner (ivermectin) är substrat för P-glykoprotein
    Ø Hos djur (hundar) med MDR1-mutationen kan makrocykliska laktoner ta sig in till hjärnan
    Ø Leda till ataxi (Svårigheter att koordinera rörelser) och CNS-depression hos djuret
    Om man ger LM till ett djur med mutation, leder till ataxi. Viktigt att hålla koll om djuret kan behandla med detta LM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (1)
Greyhound

A

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (1)

♦ Absorption: Beror på pH, kött- eller växtätare, samt hur magtarmkanalen ser ut
- Kostvanor och olika fungerande matsmältningsorgan
- Absorption genom huden – penetrera hornlagret

♦ Distribution:
- Blodflödet till vävnader
- Skillnader i kroppskompositionen
- Vävnadbindning

Gris har tjock hudlager, gris kan man inte administreras LM på hud. Hund kan behandlas med LM på huden

Greyhound har lite underhudsfett – låg vävnadsbindningsgrad (fettvävnad). När det gäller sederande läkemedel är det viktigt att vara medveten om deras effekter på centrala nervsystemet och blodhjärnbarriären. Läkemedel som har en lättare passage genom blodhjärnbarriären kan ha en starkare sedativ effekt hos hundar med mindre underhudsfett, som Greyhounds

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (2)
Elimination

A

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (2)

♦ Elimination

  • Skillnader i metaboliserande system: Hur snabbt det metaboliseras
  • Idisslare verkar ha ett effektivare metaboliserande system.
  • Fiskar har ett mindre utvecklat cytokrom P450-system: Metabolismen är temperaturberoende hos fiskar.
  • Defekter i konjugeringsreaktioner (Fas II-reaktioner): Vissa LM kan därför bli toxiska
  • Renal utsöndring: pH i urinen och joniseringsgraden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (3)
ASA och paracetamol

A

Veterinärfarmakologi - farmakokinetiska skillnader (3)
♦ Acetylsalicylsyra: ASA, används mest av NSAID
Uppvisar en stor variation i plasmakoncentrationen hos olika djurslag efter peroral administrering.
I fallet med katter kan det ta cirka 6 timmar för halterna av ASA i plasma att minska till hälften.

♦ Paracetamol
Toxiskt för katter – toxisk metabolit bildas, som katten inte kan ta hand om
Oförmögen att konjugera med glukuronsyra. Hundar kan ta hand om den toxiska metabolit
Katter har inte konjugeringsreaktioner

ASA och paracetamol inte till katter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Veterinärfarmakologi - farmakodynamiska skillnader (1)
Effekten av morfin

A

Veterinärfarmakologi - farmakodynamiska skillnader (1)
♦ Effekten av morfin varierar mellan olika djurslag. Morfin och dess dos till olika djurslag

Hund får realt smärtlindring.

Analgesi, sömn: hund, apa, kanin, fågel
Exciterande effekt: nöt, häst, svin

Katt – stark excitation av morfin
Känsliga för opioider. Den blir exciterade

Behövs en 10 ggr lägre dos till katt jämfört med till hund för att få en sederande och analgetisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Veterinärfarmakologi - läkemedelsgrupper
Humanläkemedel

A

Veterinärfarmakologi - läkemedelsgrupper

♦ Veterinärmedicinska läkemedel

Ø Hormoner
Ø Läkemedel som påverkar mag-tarmkanalen: protonpumpshämmare för hästar (parietalceller)
Ø Läkemedel vid cirkulationssjukdomar: Hjärtkärl sjukdomar
Ø Läkemedel vid sjukdomar i rörelseapparaten: Artros sjukdom hos djur
Ø Läkemedel som påverkar nervsystemet
Ø Läkemedel vid luftvägssjukdomar och allergiska problem
Ø Läkemedel vid infektionssjukdomar

Ø Medel mot insekter och parasiter: Människor kan drabbas av löss och mask, men dessa medel är vanligare hos djur: LM gruppen är alltså mer bred hos djur

♦ FASS VET. godkända läkemedel för användning till djur. LM som är godkända för djur.

Inte alla läkemedel har en specifik djurvariation eller är godkända för användning hos djur. I vissa fall kan veterinärer använda humanläkemedel off-label, det vill säga för att behandla djur trots att det inte är specifikt godkänt för djuranvändning. Detta görs baserat på beprövad erfarenhet och veterinärens bedömning av läkemedlets säkerhet och effektivitet för det specifika djuret och tillståndet. Eftersom dessa läkemedel inte har genomgått specifika studier och tester på djur.

♦ Humanläkemedel – off-label användning av humanläkemedel till djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Veterinärfarmakologi – hur läkemedel doseras samt administreringssätt

A

Veterinärfarmakologi – hur läkemedel doseras samt administreringssätt

Dosering baseras oftast på djurets vikt
Ø mg/kroppsvikt

Dosering kollar man på FASS, för olika djur. Beroende på hur mycket djuret vägar. Innan man ger LM till ett djur kollar man att doseringen är rätt (Rätt mg/kroppsvikt). Det handlar alltså inte med antal tabeller utan mg / kroppsvikt

Administreringssätt

♦ Tabletter / Kapslar
♦ Mixturer: Flytande LM
♦ Oral pasta: Salva som är tjock konsistensen. En oral pasta är en form av läkemedel som är avsedd att administreras genom att sprutas i munnen på djuret.
♦ Pulver / Granulat – ges i foder, dricksvatten: I foder eller i dricksvatten
♦ Injektion
♦ Ögon / Öron (droppar, salva)

♦ Huden: Oftare huden som administreringssätt hos djur än hos oss

schampo
kutan spray - begränsat område
Spot-on – nacken eller svansroten: Det innebär att en liten mängd av läkemedlet appliceras direkt på djurets hud, vanligtvis i nacken eller vid svansroten. Läkemedlet kommer i form av en ampull eller pipett och droppas försiktigt på huden. När spot-on-läkemedlet appliceras på huden absorberas det gradvis och tas upp i blodomloppet.

Man ger LM i nacken, ampull och man droppar LM i nacken eller svansroten, LM tas upp över huden till blodet.

Pour-on – utefter ryggen: Längs ryggen, större område i kroppen. Det innebär att ett flytande läkemedel appliceras längs djurets rygg, vanligtvis från nacken ner till svansen. Det breda området längs ryggen gör det möjligt för läkemedlet att spridas över en större yta av kroppen.

Spot on är vanligaste

♦ Halsband: Som Spot on, LM absorberas inom huden till blodet. Halsband är en annan administreringsmetod för läkemedel till djur. Ett läkemedelsbehandlat halsband innehåller vanligtvis en eller flera aktiva substanser som avger små mängder läkemedel över tiden. När halsbandet bärs av djuret, kommer läkemedlet i kontakt med djurets hud och absorberas gradvis in i blodomloppet.

17
Q

Foder och fodertillskott

A

Foder och fodertillskott
* Friskfoder
* Seniorfoder: Gammal djur
* Medicinska foder: speciella foder som är kombinerad. Dessa foder kan vara en del av en övergripande behandlingsplan och kan ha olika egenskaper och syften beroende på den specifika sjukdomen eller tillståndet.
* Bantningsfoder: För överviktiga djur att gå ner i vikt eller behålla en hälsosam vikt.

Områden – medicinska foder:
* Allergi
* Hudproblem
* Diabetes
* Mag-tarmproblem
* Njurproblem
* Urinsten
* Leversjukdom
* Hjärtsjukdom
* Ledbesvär
* Munhygien
Alltid på ordination från veterinär!

18
Q

Egenvård - djurvård

A

Egenvård - djurvård

  • Avmaskningsmedel: Receptfri
  • Medel mot ektoparasiter: Mot fästningar och parasiter
  • Tillskott som hjälper att hålla hundar och katter lugna och avslappnade: Receptfria

Fodertillskott, t.ex.

  • Glukosamin – ledbesvär hos hund: Receptfri

Pälsvård

  • Schampo mot hudåkommor
  • Oljor till fodret

Ögon och öron

19
Q

Recept till djur

A

Recept till djur
Kontrollera djurets vikt - rätt dos (mg/kg)

Man tar hänsyn till:
* Administreringssätt
* Administreringsråd
* Med/utan foder
* Hanteringsaspekter

Skyddsföreskrifter:
* för personer som administrerar
* för närhet till djur som behandlats med t.ex. medel för utvärtes bruk

Huden:
* schampo
* kutan spray - begränsat område
* Spot-on – nacken eller svansroten
* Pour-on – utefter ryggen
* Halsband

Viktigt med information – speciesskillnader
* Essentiella ämnen för djurslaget
* Att inte ge LM till annat djurslag – toxiskt

20
Q

Antiparasitära läkemedel

A

Antiparasitära läkemedel

  • Läkemedel som finns baserar på olikheter i CNS mellan parasiter och däggdjurssäkerhet

MAN VILL ATT PARASIDEN SKA DÖ

  • GABA-receptorer: Det som skiljer däggdjur från parasiter
    – Olika subenhetssammansättning och känslighet hos parasiter och däggdjur
  • Parasiter har glutamatreglerade kloridjonkanaler (Negativa joner som strömmar in) (AMPA) däggdjur bara glutamatreglerade natrium- och kalciumkanaler
  • Skiljer på vad som är repellerande (avstötande) respektive avdödande
21
Q

Tre olika medel:

A

Tre olika medel:

Medel mot endoparasiter för invärtes bruk

Medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk

Medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk

22
Q

Läkemedelsbiverkningar

A

Läkemedelsbiverkningar
Veterinärmedicinsk farmakovigilans (i.e. vaksamhet) säkerhetsövervakning av läkemedel

  • Interaktioner
  • Biverkningsprofilen
  • Bristande effekt av läkemedel: Ingen effekt. Man övervakar precis som för humana LM.
  • Rester av läkemedel i livsmedel från livsmedelsproducerande djur
  • Möjliga miljöproblem – relateras till läkemedelsanvändning: När det gäller parasitläkemedel i tablettform är det viktigt att ta upp avföring från behandlade djur för att förhindra att de aktiva substanserna sprids till miljön.

Vi får inte låta hundar som har halsband att bada, då den aktiva substansen kan påverka fiskar och miljön.

Biverkningsrapporter skickas till Läkemedelsverket.

Kausalitetsbedömning görs av Läkemedelsverket.
Skickas till —->

Europeiska databasen, EudraVigiliance Veterinary, där all data samlas

LM till djur kan medföra biverkningar

Människor kan också kan påverkas av djur LM, bönder kan exempelvis påverkas av LM såsom muskelrelaxerande medel

23
Q

Biverkningstyper

A

Biverkningstyper

  • Överdoseffekter: Bieffekter eller sidoeffekter
    farmakokinetiska faktorer
    Läkemedlet omsätts så att en överdos fås.
  • Sidoeffekter
    Farmakologiska/toxikologiska effekter på andra organ än vad var avsett

Vi vill påverka luftvägen men får förändringar i hjärtat frekvens t.ex.

  • Allergiska reaktioner
  • Förändrar normalfloran i kroppen
  • Interaktioner mellan läkemedel
  • Idiosynkrasi
    Genetisk orsak till känsligheten
  • Lokala skadeeffekter
    irritationer vid ex. vis injektionsstället.
  • Carcinogenicitet och teratogena effekter (påverka fosterutvecklingen): Cancer och påverkan på avkomman
24
Q

Livsmedelsproducerande djur

A

Livsmedelsproducerande djur
Karenstider

Olika djur, olika fysiologiska och anatomiska skillnader för att producera livsmedel

  • Nötkreatur
  • Svin
  • Får
  • Getter
  • Fjäderfä
  • Hästar och andra hovdjur
  • Vilda däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och sniglar som föds upp för att användas som livsmedel
  • Fiskar och andra vattendjur som föds upp
  • Bin som används för produktion av honung
  • Renar

Ett livsmedelsproducerande djur ska inte innehålla LM som människan ska konsumera

25
Q

Veterinärfarmakologi – Läkemedel till livsmedelsproducerande djur
Karenstider

A

Veterinärfarmakologi – Läkemedel till livsmedelsproducerande djur

♦ Karenstider: den tid som minst måste förflyta efter avslutad behandling innan slakt för konsumtion får ske och mjölk och ägg får tas till konsumtion
Tiden mellan avslutad behandling och användningen av djuret för kött-, mjölk- eller äggproduktion.

Syftet med karenstider är att säkerställa att eventuella läkemedelsrester har elimineras eller minskat till en säker nivå i djurets kropp eller i mjölken/äggen innan de når konsumenten.

♦ Kaskadprincipen: särskilda karenstider som används när det saknas fastställd karenstid för djurslaget eller behandlingssättet
- minst 28 dygn för slakt
- minst 7 dygn för mjölk och ägg

♦ Vanliga läkemedel där karenstider finns; Olika för olika djurslag:
- Antibiotika (ex. nöt: 30 dygn för slakt, 7 dygn för mjölk) Dessa är karenstider
- NSAID (antiinflammatoriska medel) (ex. nöt: 15 dygn för slakt, 5 dygn för mjölk)
- Glukokortikoider: Mot inflammation för djur (ex. nöt: 7 dygn för slakt, 3 dygn för mjölk)

♦ Vissa läkemedel har livstidskarens: Då kan man aldrig använda djuret för livsmedelsproduktion.

Karenstid: Kopplad till livsmedel producerande djur

26
Q

Läkemedelsrester i livsmedel

A

Läkemedelsrester i livsmedel

MRL-förordningen: Gemensam för EU

Gemenskapsförfarande inom EU för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung.

Tillkom för att skydda konsumenterna.

Varje djurslag har olika MRL

27
Q

Läkemedelsrester i livsmedel

A

Läkemedelsrester i livsmedel
MRL-värden
MRL = Maximum Residue Limit (maximalt tillåtna resthalter)

  • Bestäms individuellt för muskulatur, lever, njure, fett, mjölk, ägg och honung

Varje djurslag och olika anatomiska delar har olika MRL

  • Anges vilket/vilka djurslag som avses.
  • MRL-värdet ligger till grund för kontroll av resthalter och fastställande av karenstider.
  • MRL-värden fastställs av EU-kommissionen.