K9: Övre luftvägsinfektioner Flashcards
Vad har örontrumpeten för funktion? (1p)
Örontrumpeten har en viktig funktion då detta ska fungera som en kanal som kopplar ihop mellanörat och svalget och detta är varför man kan tryckutjämna eller lätta på trycket när man exempelvis gäspar, tuggar tuggummi eller tryckutjämnar via näsan (valsalva manöver) då man pressar upp luft i mellanörat via örontrumpeten.
Vart går gränsen mellan ytterörat och mellanörat? (1p)
Trumhinnan utgör gränsen mellan ytterörat och innerörat
Trumhinne anatomi; vad är umbo, pars flacida och pars tensa? (1p)
Umbo är förankringen i mitten av trumhinnan. Pars flacida är den fladdriga delen av trumhinnan som befinner sig ovanför hammarskaftet och detta är den del som är rörlig. Pars tensa är i sin tur den större delen av trumhinnan som befinner sig i de nedre kvadranterna
Var kommer trumhinnans ljusreflex vara och vad kan en bra ljusreflex ge oss för information? (2p)
Ljusreflexen kommer alltid att befinna sig i det främre segmentet (någon av anteriora kvadranterna), oftast i den främre-nedre kvadranten. En bra ljusreflex är nästan alltid ett tecken på en frisk trumhinna (bra ljusreflex på bilden).
Varför är det fördelaktigt att hålla sig i nedre kvadranterna av trumhinnan när man ska göra olika ingrepp? (2p)
I våran bakre-övre kvadrant har vi chorda-tympani och nervus facialis som löper och därmed ska man undvika detta område när man lägger exempelvis rör. Generellt sett kan man säga att detinte löper särskilt mycket strukturer i den nedre delen av trumhinnan och därför är det bättre att hålla sig till detta område vid olika ingrepp eller liknande.
Hur bör en frisk trumhinna se ut? (2p)
En frisk trumhinna ska vara konformad lätt inåtriktad
Vad är SOM och hur brukar vätskan se ut? (2p)
Sekretorisk mediaotit (SOM), som även kan kallas för sekretorisk otit eller ottosalpingit, allihop är olika uttryck för samma åkomma, är ett inflammatoriskt tillstånd och inte ett infektiöst sådant där man har en ansamling av vätska i mellanörat. I och med att detta inte är ett infektiöst tillstånd kommer vätskan vara icke-purulent
Varför får man vätskeutträde vid SOM och varför kallas detta tillstånd även för förkylningsöra? (3p)
SOM kallas även för “förkylningsöra” eftersom att den bakomliggande orsaken oftast är en övre luftvägsinfektion. Detta är oftast barnsjukdomar. På grund av undertrycket som uppstår i mellanörat vid detta tillstånd så kommer trumhinnan att dras inåt och vi kommer att få ett vätskeutträde i detta utrymme vilket således är varför man får en vätskeansamling i mellanörat. Denna vätska kan även utgöra ett hinder för ljudet att ta sig in via vibrationerna på trumhinnan varvid man även kan få en hörselpåverkan eller en hörselnedsättning.
Vilka bakomliggande orsaker finns till SOM? (2p)
- Övre luftvägsinfektion (oftast)
- Allergiska besvär från övre luftvägar
- Tryckskillnader, t.ex. vid flygning
- Bakåtsniffning, alltså sniffar inåt vid förkylning
SOM brukar vara benignt, men vilka röda flaggor bör man vara uppmärksam på? (2p)
En SOM är i regel benignt men ett observandum är ensidiga besvär hos vuxna med riskfaktorer och övrigt i anamnes eller status som kan ge misstanke om epifarynx/nasofarynx tumör.
Beskriv symptomen vid SOM? (3p)
Symtomen vid en SOM är i regel ej akut insättande och inkluderar oftast:
* Lock- eller fyllnadskänsla i örat.
* Mindre smärta eller obehag, i allmänhet upplever dock patienterna ingen smärta.
* Bubblande, knastrande eller annat ljud i örat.
* Hörselnedsättning, hos barn observeras detta oftast av närstående vuxna och viktigt att vara observant på att barn med hörselnedsättning oftast även kan vara högljudda på grund av detta
Diffdiagnoser till SOM? (2p)
De vanliga differentialdiagnoserna som är viktiga är:
* Akut mediaotit (AOM)
* Vaxpropp
* Extern otit
Vilka undersökningar och labbprover ska man ta vid misstänkt SOM? (3p)
- Undersökning med öronmikroskop
- Tympanometri eller siegels tratt för att undersöka trumhinnans rörlighet (som oftast är nedsatt vid SOM)
- Undersöka mun/svalg
- Känna efter svullna lymfkörtlar som talar för infektiös genes.
Inga labbprover behövs i regel för att ställa diagnosen utan den är oftast enbart klinisk och det räcker egentligen med en öronmikroskopi undersökning och en tympanometri tillsammans med en anamnes av symtom som talar för SOM.
Hur ser uppföljningen ut för SOM, både för vuxna och barn? (2p)
Uppföljningen och behandlingen av dessa patienter sker generellt sett inom primärvården de 3 första månaderna men vid kvarstående besvär längre än så är det aktuellt med en remiss till ÖNH. Hos barn med ensidig SOM utan symtom på hörselnedsättning eller andra öronbesvär krävs ingen extra kontroll
Vad är AOM och vad är den vanligaste genesen? (2p)
En akut mediaotit är en infektion i mellanörat tillskillnad från en SOM som inte handlar om en infektion och vid en AOM handlar det således om att virus eller bakterier via luftvägarna och örontrumpeten tagit sin i mellanörat och orsakat en infektion. I majoriteten av fallen är detta av bakteriell genes (80%) och resterande fall utgörs av virus eller en kombination av båda
Vilka är dom vanligaste bakteriella orsakerna till AOM och hur bör man tänka kring antibiotika och resistensutveckling? (2p)
De vanligaste bakteriella agensen som ligger till grund för AOM är i sin tur streptokocker och H.influenzae. Vad gäller problem med resistensutveckling mot antibiotika så är detta lågt för dem vanligaste agensen som är överst i bilden och Penicillin V är oftast det antibiotika som räcker till. Om det dock skulle handla om en Moraxella så är det ett annat behandlingsval eftersom att penicillin-resistensen hos detta agens vanligtvis är högt
Vilka är dom vanligaste RNA/DNA-virusen vid AOM? (3p)
Vad är Otitkonsensus, när används det och vad säger den? (3p)
För handläggningen av AOM kan man utgå från Otitkonsensus som har tagits fram just i detta syfte då det historiskt sett har funnits problem med handläggningen och diagnostiken och vad som egentligen har varit bäst, det kan även förekomma skillnader mellan länder hur man handlägger
Det finns undantag till Otitkonsensus. Vilka undantag finns och vad gör man istället vid dessa undantag? (7p)
Det finns undantag till detta, och i dessa fall väljer man istället aktiv behandling:
* Barnet är < 1 år
* Barnet är < 2 år men har bilaterala otiter
* Barnet har perforerade otiter
* Barnet är allmäntpåverkat
* “otitbarn”, dvs barn som har besvär med återkommande otiter under en längre tid
* Barn med komplicerande sjukdomar
* Barn med en känd immunbrist
* Barn med hotande komplikationer
Vid dessa undantag är det således behandling med per oral antibiotika som gäller och det första valet av antibiotika är alltid Penicillin V på grund av de anledningarna som vi nämnde innan med de vanligaste bakteriella agensen samt hur vanligt det är med antibiotika resistens beroende på vilket agens som det handlar om. Om ett barn således äröver 12 år så är det behandling med antibiotika som gäller.Om patienten är allergisk mot penicillin V är det erytromycin behandling som gäller och om det skulle vara så att en behandlingssvikt föreligger, dvs att patienten inte blir bättre på Penicillin V så är det amoxicillin som gäller. Penicillin V kuren är i sin tur vanligtvis på 5 dagar och man ska oftast även ta en odling om man väljer att behandla med antibiotika.
Även vid komplicerade faktorer ska man ge antibiotika direkt, inte aktiv expektans:
Hur ser uppföljningen ut vid AOM? (2p)
Komplikationer till AOM? (3p)
De vanligaste eller viktigaste att ha koll på i detta fall är:
* Kvarstående trumhinneperforationer som inte självläker efter 3 månader, remiss till öronklinik då det utgör en ökad risk för framtida infektioner.
* Mastoidit, vanligaste allvarligaste komplikationen till en AOM och innebär en spridning av den bakteriella inflammationen till mastoiden
* Labyrintit, ger en rotatorisk yrsel och tinnitus, akut inflammation/infektion av innerörat.
* Facialispares, skickas till ÖNH-klinik för paracentes och inläggning
Vad är tonsillit, vilken genes brukar föreligga och hur skiljer det sig från faryngotonsillit? (2p)
Vid en tonsillit har vi ett inflammatoriskt eller infektiöst tillstånd i tonsillvävnaden och det är oftast av bakteriell eller viral genes då det inte finns så mycket annat som kan orsaka det. Begreppet faryngotonsillit används även parallelt och detta eftersom att vid en tonsillit är oftast farynx samtidigt även inflammerat och därmed benämner man det som en faryngotonsillit
Klinisk handläggning av patienter >3 år med halsont? (5p)
Man utgår från centorkriterierna.
Vid kraftig allmänpåverkan, svårigheter att svälja/andas eller vid diarréer/kräkningar skickas akutremiss till akuten/ÖNH oberoende av snabbtestet.
Vad gäller valet av antibiotika så är det Penicillin V som är förstahandsalternativet i 10 dagars kur och om patienten är allergisk mot detta är det erytromycin eller klindamycin som man ger. Om patienten har recidivinfektioner är det även klindamycin som gäller.
Vad är peritonsillit, vad är det en möjlig komplikation av, vilka symptom ses och hur behandlar man? (4p)
Tonsillit/faryngotonsillit kan leda till peritonsillit vilket är en halsböld (abscessbildning). Ger oftast ensidiga symtom. Dessa utvecklas oftast i efterförloppet av en tonsillit/faryngotonsillit och de vanligaste bakterierna är GAS.
Symtom: allmänpåverkade, feber, svårt att gapa/svälja, och har oftast även ett grötigt tal. Kan även få utstrålningar mot örat på samma sida.
Om abcesserna ligger djupt kan det vara svårt att upptäcka vid inspektion av mun och svalg, men vid stark klinisk misstanke om komplikation såsom en abcessbildning samtidigt väldigt högt CRP kan man röntga.
