Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 9 - Psykiatri, Beroendelära, BUP > Psykiatri > Flashcards

Psykiatri Flashcards

1
Q

Schizofreni

  • Symtom? (3 viktiga)
  • Debutålder?
  • Föropp?
  • Duration?
A
  • Symtom
    • Hörselhallucinationer (även andra hallucinationer) - kommenterande röster
    • Bisarra vanföreställningar (vanligare än icke-bisarra)
    • Bristande/avsaknad sjukdomsinsikt
  • Debutålder
    • Tonår - tidig vuxenålder
  • Föropp
    • Ofta kroniskt förlopp med funktionsnedsättning
  • Duration
    • Symtom i minst 6 konsekutiva månader - oftast livslångt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är schizoaffektivt syndrom?

A

Samtidigt uppträdande schizofreni och mani, depression eller blandepisod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn tre viktiga skillnader mellan schizofreni och vanföreställningssyndrom?

A

Vanföreställningssyndrom:

  1. Senare debut: 30-40 år
  2. Primära, icke-bisarra vanföreställningar
  3. Relativt välbevarad personlighet, kognition och funktion i övrigt (dvs ej lika uttalade negativa symtom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder följande benämningar:

  • Bisarr vanföreställning?
  • Icke-bisarr vanföreställning?
  • Positiva symtom?
  • Negativa symtom?
  • Affektinkongruens?
A
  • Bisarr vanföreställning: vanföreställning som bryter mot naturlagar - helt otänkbart (“utomjordingar är ute efter mig”)
  • Icke-bisarr vanföreställning: väldigt osannolik vanföreställning - men inte helt omöjligt (“Hells angels är ute efter mig”)
  • Positiva symtom: tillägg/förstärkning av funktioner - ex hallucinationer, vanföreställningar
  • Negativa symtom: förlust/försämring av funktioner - ex avflackning eller i värsta fall katatoni
  • Affektinkongruens: oförmåga att behärska affekter - olämpliga affekter som inte passar i situationen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definition av kortvarig psykos?

A

Psykos som varar minst 1 dag men kortare än 1 månad - personen återfår därefter vanlig funktionsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en reaktiv psykos?

A

Reaktiv psykos

En kortvarig psykos (>1 dag, <1 månad) i nära anslutning till uppenbar stressfaktor

-Symtomens innehåll avspeglar ofta det reella problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några utmärkande drag för Akut polymorf (cykloid) psykos?

A
  • Akut insjuknande
  • Snabbt fluktuerande symtombild
    • Konfusion
    • Affekter
    • Motorik
    • Hallucinationer och vanföreställningar
  • Hög recidivrisk
  • Återställd mellan skoven
  • Externa stressfaktorer kan utlösa skov (stress, sömnproblem, akut infektion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn 7 stycken viktiga symtom som gäller för psykossjukdomar!

A
  1. Bristfällig sjukdomsinsikt: viktigt kriterium!
  2. Hallucinationer: sensoriska upplevelser utan externa stimuli - alltid patologiska
  3. Vanföreställningar: icke-korrigerbar bild av verkligheten vilken inte delas av någon annan; kräver ej hallucinationer
  4. Formella tankestörningar: störningar i form, hastighet och innehåll
  5. Språkstörning
  6. Desorganiserat beteende
  7. Katatoni: samlingsbegrepp på symtom som involverar vilja och viljestyrd motorik
    • Förlångsammad, stelnar i konstiga situationer
  8. Jagstörning: gräns mellan jaget och omgivningen är helt utsuddad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv tidsdurationen för dessa psykossjukdomar:

  • Kortvarig psykos
  • Schizofreniformt syndrom
  • Schizofreni
A
  • Kortvarig psykos: >1 dag, <1 mån
  • Schizofreniformt syndrom: >1 mån, <6 mån
  • Schizofreni: >6 mån
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Diagnoskriterier (A-kriterier) för depression enligt DSM-V?

A

A-kriterier för depression

Fem av följande nio kriterier samt minst en av de två översta ska vara uppfyllda:

  1. Nedstämdhet
  2. Intresseförlust
  3. Sömnsvårigheter
  4. Koncentrationssvårigheter
  5. Aptit
  6. Suicidtankar
  7. Energiförlust
  8. Skam, sorg, värdelöshetskänsla
  9. Psykomotorisk agitation eller hämning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förstahandsval vid lindrig depression?

A

Psykoterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förstahandsval vid medelsvår depression?

A

Psykoterapi likställt med antidepressiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förstahandsval av läkemedel vi behandling av depression?

A

Sertralin (Zoloft)

-SSRI-preparat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka fyra dopaminerga banor påverkas vid a) schizofreni och b) till följd av läkemedelsbehandlingen vid schizofreni?

A
  1. Mesolimbiska banan:
    • Obehandlad schizofreni: hyperaktivitet i systemet - leder till positiva symtom (vanföreställning, hallucination, tankestörningar)
    • D2-antagonist: minskar positiva symtom + blockerar delvis belöningscentrum (risk för sekundära negativa symtom om för stor hämning av mesolimbiska banan)
  2. Mesokortikala banan:
    • Obehandlad schizofreni: hypoaktivt - leder till kognitiva symtom från prefrontala cortex + negativa symtom + affektiva symtom
    • D2-antagonist: risk att förstärka negativa symtom (hämning av redan hypoaktivt område)
  3. Nigrostriatala banan:
    • Obehandlad schizofreni: opåverkad
    • D2-antagonist: extrapyramidala symtom (EPS)
      • Hyperkinetiska rörelsestörningar: akatisi, parkinsonism, akut dystoni, tardiva dyskinesier
  4. Tuberofundibulara banan:
    • Obehandlad schizofreni: opåverkad
    • D2-antagonist: hyperprolaktinemi –> galaktorré + amenorré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka två huvudgrupper av antipsykotika finns och vad skiljer dem principiellt åt?

A
  • Första generationens (“typiska”) antipsykotika
    • Starkare D2-blockad - generellt mer selektiva
    • Större risk för extrapyramidala symtom
  • Andra generationens (“atypiska”) antipsykotika
    • Svagare D2-blockad - mer oselektiva och påverkar flera andra neurotransmittorer
    • Mindre risk för EPS
    • Biverkningsprofil varierar beroende påvilket preparat och vilka transmittorsystem som påverkas
      • Metabola biverkningar generellt: viktuppgång, stegrat B-glukos, förhöjda blodfetter, hormonell påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn 3 typiska och 4 atypiska antipsykotika!

A

Typiska (första gen) antipsykotika

  1. Haldol (Haloperidol) -lågdos
  2. Cisordinol (Zuklopentixol) -lågdos
  3. Nozinan (Levomepromazin) -högdos

Atypiska (andra gen) antipsykotika

  1. Zyprexa (Olanzapin)
  2. Seroquel (Quetiapin)
  3. Abilify (Aripiprazol)
  4. Leponex (Klozapin)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilket antipsykotiskt läkemedel har bäst antipsykotisk effekt?

Varför används inte det som förstahandsval?

A

Klozapin (Leponex)

  • Bäst antipsykotisk effekt
  • Ej förstahandsval pga biverkningsprofil - risk för agranulocytos
    • 1/100
    • Allvarligt - blodprov tas varje vecka de första 18 månaderna (manifesteras oftast tidigt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

LPT-lagstiftningen

§ 3: reglerar förutsättningarna för utfärdandet av vårdintyg

Vilka tre kriterier måste uppfyllas för att en leg. läkare ska kunna utfärda ett vårdintyg enligt lagstiftning för LPT?

A
  1. Personen måste lida av en allvarlig psykisk störning (definieras i annan flash)
  2. Personen har pga. sitt psykiska tillstånd ett oundgängligt behov av sluten, dygnetruntvård
  3. Personen motsätter sig erbjuden vård, eller finns grundad anledning att tro att patienten inte kommer medverka till erbjuden vård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

LPS-lagstiftningen

Vad innebär “allvarlig psykisk störning”?

A

Allvarlig psykisk störning (APS)

  • Juridisk - inte medicinskt definierad - term
  • Definitiv diagnos krävs ej, men funktionsnivå är viktig
  • Störningens art och grad beaktas
  • Exempel:
    • Psykostillstånd med störd realitetsvärdering
    • Djup depression (melankolisk) med suicidalitet
    • Personlighetsstörning med impulsgenombrott
    • Svår demens med beteendestörning
    • Alkoholpsykoser/delirium tremens, drogpsykos
    • Andra tillstånd - ex PTSD, autism, anorexi, utv.störning - med akut svår försämring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

LPS-lagstiftningen

Vad innebär “oundgängligt” behov av psykiatrisk vård i LPT-sammanhang?

A

Oundgängligt behov av psykiatrisk vård

(kriterium 2 för vårdintyg)

  • Patienten förväntas bli bättre av psykiatrisk dygnetruntvård
  • Utan psykiatrisk dygnetruntvård finns stor risk att patientens tillstånd försämras (ekonomiskt/socialt/kroppsligt/psykiskt)
  • Annat än psykiatrisk slutenvård anses inte kunna tillgodose att patienten erhåller adekvat vård
    • Öppenvård räcker inte, alt. finns stor risk att patienten inte kommer att medverka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

LPS-lagstiftningen

På vilket sätt påverkar patientens inställning till erbjuden vård ett utfärdande av vårdintyg enligt LPT?

A

Patientens inställning till erbjuden vård

(Kriterium 3 för vårdintyg)

  • Patienten motsätter sig erbjuden vård
  • Det finns grundade anledningar att tro att vård inte kommer kunna ges med patientens samtycke
  • Patienten är inte i stånd att fatta ett grundat ställningstagande

OBS! Hota aldrig med LPT! Om patienten då väljer att medverka på ett hot blir det svårare att utfärda vårdintyg - svårare att bedöma patientens sanna inställning till erbjuden vård.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är huvudsyftet med LPT?

A

Att övergå till HSL - det vill säga att patienten ska bli i stånd att frivilligt medverka till erbjuden behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

LPS-lagstiftningen

§4: reglerar undersökning för vårdintyg

Vilka krav finns för att kunna undersöka en patient som bas i bedömning av behov av vårdintyg enligt LPT?

A

Krav för att undersöka patient för vårdintyg:

  1. Skälig anledning för vårdintygsbedömning (polisen begärt, läkares bedömning…)
  2. Legitimerad läkare i offentligt eller privat anställning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

LPS-lagstiftningen

§5: reglerar utfärdandet av vårdintyg

Vilka krav finns för att utfärda vårdintyg? (4 st)

A

Krav för utfärdandet av vårdintyg:

  1. Sker i omedelbar anslutning till undersökningen
  2. Jäv får ej förekomma
  3. Innehålla redogörelse för APSen samt omständigheter i övrigt som gett upphov till vårdintyget
  4. Se till att patienten kommer till vårdinrättningen
    • (läkare i offentlig tjänst har rätt att begära polishandräckning - t.sk.fr. privatpraktiserande läkare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

LPS-lagstiftningen

§6: reglerar beslut om kvarhållning och intagning

Vilka regler finns kring kvarhållning, tvångsåtgärder och intagning av person enligt LPT? (3 st)

A

§6: reglerar beslut om kvarhållning och intagning

  1. Läkare (även olegitimerade) kan besluta om kvarhållning av patient
  2. Vissa tvångsåtgärder efter beslut av legitimerad läkare
  3. Intagningsbeslut av överläkare i psykiatri (ej den som utfärdat vårdintyget) inom 24 h (tröskeltid - efter patienten ankommit till vårdande enhet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

LPT-lagstiftningen

§27: reglerar tvångsvårdens upphörande

När måste tvångsvården upphöra? (Minst ett av två kriterier)

A

§27: reglerar tvångsvårdens upphörande

  1. Patienten anses kunna medverka i HSL
  2. Något av kriterierna i §3 har upphört
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

LPT-lagstiftningen

Beskriv det praktiska förfarande vid utfärdande av vårdintyg enligt LPT! (3 huvudsteg)

A

Vårdintyg - praktiskt förfarande

  1. Vårdintyg
    • Leg läkare träffar och undersöker patienten, och finner skälig anledning till att utfärda ett vårdintyg (kriterier enligt §3)
    • Giltigt i 4 d
  2. Kvarhållningsbeslut
    • Patienten befinner sig på/transporteras till psykiatrisk klinik som skall vårda patienten
    • Läkare i allmän tjänst fattar kvarhållningsbeslut - patienten kan fysiskt hållas kvar på vårdande psykiatrisk klinik
  3. Intagningsbeslut
    • Specialistläkare i psykiatri som är annan än den som skrev vårdintyget läser igenom vårdintyget, träffar patienten och fattar beslut om intagning (“godkänner vårdintyget”)
    • Ska ske inom 24 h efter kvarhållningsbeslut fattats
    • Gäller i 30 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

LPT-lagstiftningen

§2: tvångsåtgärder skall stå i rimlig proportion till syftet

Vilka tvångsåtgärder får utfärdas mot en patient som vårdas enligt LPT, och hur länge gäller åtgärderna?

A

Tvångsåtgärder mot patient som vårdas enligt LPT

  • Avskiljning (max 8 timmar)
  • Bältning (max 4 timmar)
  • Tvångsmedicinering (ofta benso)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

LPT-lagstiftningen

Hur länge gäller vårdintyget och vilka regler finns om man vill förlänga LPT på en patient?

A

Förlängning av LPT

  • Första vårdintyget gäller i 30 d
  • Ansökan om förlängning skickas till förvaltningsrätten inom dessa 30 d
  • Första förlängning: 4 månader från intagningsbeslutet
  • Därefter var 6:e månad från förvaltningsrättens beslut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

LPT-lagstiftningen

§11: Konvertering

Vilka kriterier måste uppfyllas om patient som vårdas enligt HSL (hälsosjukvårdslagen - frivillig vård) ska övergå till att vårdas enligt LPT?

A

§11: Konvertering

  • Patienten uppfyller kriterier för LPT enligt §3 + utgör en fara för sig själv o/e annan
  • Patienten önskar att bli utskriven
  • Våldsam pga psykisk störning och man behöver tvångsåtgärder
  • Två läkare behövs
    • En som skriver vårdintyg
    • En (kan vara samma) som fattar beslut om kvarhållning
    • En annan (specialist inom psykiatri) som fattar intagningsbeslut inom 24 h
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Psykiskt status

Vilka 7 huvudrubriker ska undersökas/dokumenteras i ett psykiskt status?

A

Psykiskt status

  1. Allmänt: utseende, orientering, vakenhet, klarhet, kontakt
  2. Motoriska fynd: psykomotorik, övrigt
  3. Emotioner: stämningsläge, affekter, ångestnivå, suicidstatus
  4. Tal: tempo, produktivitet, initiativ, styrka, mutism
  5. Tankestörning: innehåll, förlopp
  6. Perceptionsstörningar: hallucinationer, illusioner
  7. Sjukdomsinsikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Psykiskt status

Vilka fem aspekter ska dokumenteras först i psykiskt status - under “allmänt”?

A

Psykiskt status: Allmänt

  1. Utseende: välvårdat? åldersadekvat? utmanande? färgglad? eftersatt hygien?
  2. Orientering: x4 - tid, rum, person, situation
  3. Vakenhet: vaken-somnolent-stuporös-komatös-sovande-förhöjd-fluktuerande
  4. Klarhet (koncentration): klar-oklar-distraherad-drömmande(=oneroid)-förvirrad-desorienterad-deliriös
  5. Kontakt:
    1. Formell kontakt: verbal (“vad som sägs”) - god/godtagbar/bristande; samarbetar patienten och följer hen oskrivna ochs skrivna regler?
    2. Emotionell kontakt: icke-verbal (“hur det sägs”)- god/godtagbar/bristande; ömsesidigt känslomässigt gensvar? förtroende?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Psykiskt status

Ge några exempel på termer som kan beskriva när det brister i den formella eller emotionella kontakten mellan psykiater och patient!

(Bra att ha hört och repeterat några - behöver såklart inte kunna alla)

A

När det brister….

  • Formell kontakt
    • Talar ej
    • Monologiserande
    • Ständiga motfrågor - “taggig”, agiterad
    • Byter ämne, “bredvidsvar”
    • Vag
  • Emotionell kontakt
    • Rädd, blyg, sluten
    • Distanslös, gränslös, invaderande, förförisk, utmanande
    • Hemlighetsfull
    • Misstänksam
    • Överlägsen
    • Tillagsinställd
    • Glättig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Psykiskt status

Vilka avvikelser i psykomotorik kan man notera under ett psykiskt status?

A

Psykiskt status: Psykomotorik

  • Psykomotorik: generell energi i kroppsrörelser - kopplingen mellan mentala processer och motoriska beteendesvar
    • Hämmad: minskning av kroppsrörelser, utslätad mimik
    • Rastlös/agiterad: plockig, spänd, ångestladdad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Psykiskt status

Förutom psykomotorik finns sk. övriga motoriska fynd, som är värda att notera under ett psykstatus.

Vilka tre ska man lägga på minnet?

A

Psykstatus: övrig motorik

  1. Tics: enstaka muskelryckningar i mindre muskelgrupp
  2. Stereotypier: repetitiv, längre sekvens av muskelrörelser - ex vid autism eller som del i katatona syndromet
  3. Tvångshandlingar: svårt att skilja från ovannämnda - fråga patienten om varför de gör rörelsen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad betyder:

a) Ekolali?
b) Ekopraxi?

A
  1. Ekolali: ljudhärmning
    • Läk: “Hur mår du idag?”
    • Pat direkt efter: “idag..”
  2. Ekopraxi: härmning av rörelse
    • Typiskt: vid test av ögonmotorik i neurostatus följer patienten inte instruktioner utan härmar istället “H-rörelsen” som läkaren gör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Psykiskt status: Talet

Talet är viktigt att notera och dokumentera vid psykstatus, eftersom det säger en hel del om psykomotoriken hos patienten, men kan även belysa ev. tankestörningar.

I vilka 5 aspekter av talet kan man notera avvikelser, och ge några exempel på sådana?

A

Psykiskt status: Talet

  1. Tempo:
    • Latens - mellanrum innan patienten svarar? (tålamod - låt patienten ta sin tid)
    • Normalt flöde eller forcerat?
  2. Produktivitet:
    • Fåordig
    • Forcerad - talträngd
  3. Initiativ:
    • Ja/nejsvar - eller mer förklarande
  4. Styrka:
    • Svagt, starkt eller omodulerat (varierar styrkan i talet)
  5. Mutism = emotionellt betingad stumhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Psykiskt status: Emotioner

Förklara följande termer:

a. Emotion
b. Affekt
c. Grundstämning

A

Psykiskt status: Emotioner

  1. Emotion: känsla (på ett ungefär)
  2. Affekt: upplevelse av en känsla - glädje kan ex upplevas på olika sätt
  3. Grundstämning/stämningsläget: varaktiga känsloläget (hypotymt - eutymt - hypertymt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Psykiskt status: Emotioner, stämningsläget

Stämningsläget beskriver den varaktiga känslotonen.

Vilka termer används för att beskriva stämningsläget?

A

Psykiskt status: Emotioner, stämningsläget

  • Sänkt/neutralt/förhöjt (hypotymt/eutymt/hypertymt)
  • Euforiskt: otrolig, gränslös lycka
  • Dysforiskt: sänkt med irritabilitet
  • Avledbarhet: se om patienten kan skifta känsloläge - ex. fråga en sänkt person om saker som kan förväntas muntra upp personen (barn, barnbarn, skämt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Psykiskt status: Emotioner - affekter

Hur kan affekter observeras av undersökande läkare?

Nämn några exempel på positiva, neutrala respektive negativa affekter!

A

Psykiskt status: Emotioner - affekter

  • Affekter syns utåt genom ansiktsmimik, ordval, beteende som svar på stimuli
  • Positiva affekter: glädje, stolthet, intresse
  • Neutrala affekter: förvåning
  • Negativa affekter: ilska, rädsla, sorg, skam, avsky, äckel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Psykiskt status: Emotioner - affekter

Nämn några begrepp som kan beskriva affekter!

A

Affekter

  • Nyanserade
  • Begränade
  • Avtrubbade
  • Flacka
  • Labila
  • Uppladdande
  • Situationsadekvata
  • Ensidiga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Psykiskt status: Emotioner - affekter

Vad betyder “affektinkongruens”?

A

Affektinkongruens: affekten - den yttrade känslan - passar inte in i situationen

  • Ex: patient berättar fnittrande om far som nyligen avlidit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Psykiskt status: Emotioner - suicidstatus

Hur dokumenteras suicidstatus i journalen (begrepp)?

A

Suicidstatus:

Dokumentera även direkt vad patienten berättat

  • Förnekas
  • Livsleda
  • Suicidtankar
  • Suicidplaner
  • Suicidönskan
  • Suicidavsikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Psykiskt status: Emotionellt - suicidstatus

Vilka 8 steg består suicidtrappan av?

A

Suicidtrappan

  1. Nedstämdhet
  2. Hopplöshet/livsleda: det kan kvitta…
  3. Dödsönskan: vill dö, men inte för egen hand
  4. Suicidtankar: lösa tankar på hur, när mm…
  5. Suicidönskan: vill ta livet av mig…
  6. Suicidplaner: avsikt, tidpunkt, tillvägagångsätt - i detalj
  7. Suicidförberedelser: ex skrivit avskedsbrev, avsatt bestämd tid
  8. Suicidförsök: om affektlabil patient finns stor risk för impulsiva försök
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad innebär termen “suicidalt lugn”?

A

Suicidalt lugn:

  • Patienten har bestämt sig för att ta livet av sig och funnit ro i sitt beslut
  • Kan förneka suicidtankar och te sig relativt lugn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Psykiskt status: tankestörningar

Tankar kan vara störda både i innehåll, förlopp och i perception.

Beskriv några exempel på störningar i “tankeinnehåll”.

A

Psykiskt status: tankestörningar

  • Tankeinnehåll
    • Överdrivna/fixa idéer: jag är en en mycket betydande person i den globala marknadsekonomin
    • Referens/hänsyftningsidéer: folk på bussen tittar märkligt på mig…
    • Vanföreställningar:…tittar märkligt på mig för att de vet att jag är Messiah
      • Bisarr/icke-bisarr
      • Primär/sekundär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Psykiskt status: tankestörningar - tankeförlopp

Tankestörningar delas upp i störningar i a) tankeinnehåll, b) tankeförlopp och c) perception.

Hur kan man vidare dela upp störningar i tankeförlopp?

A

Tankeförlopp

  1. Störningar i flöde och kontinuitet: hur associationer dras, hur snabbt tankarna kommer (yttras i talet)
  2. Jagstörning: utsuddad gräns mellan det egna “jaget” och omgivningen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Psykiskt status: tankestörningar - tankeförlopp

Beskriv hur tankeförloppet kan vara stört i avseende på flöde/kontinuitet? 8

A

Stört tankeförlopp - flöde/kontinuitet:

  • “Neologismer”: påhittade, obegripliga ord
  • “Ordsallad”: tankesplittring + desorganiserat tal
  • “Tankesplittring”: helt obegripliga associationer
  • Lösa/uppluckrade associationer: ej logiskt men ibland på ljudlikhet
  • “Tankeflykt”: snabba associationer
  • “Stereotypt”: kan ej byta samtalsämne
  • Långsamt tankeflöde
  • “Tankestopp”: plötsligt helt tyst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Psykiskt status: tankestörning

En sk. “jagstörning” är ett sätt som tankestörningar kan yttra sig.

Beskriv följande termer:

  1. Depersonalisation?
  2. Derealisation?
A

Psykiskt status: jagstörning

  1. Depersonalisation: tappat kontakten med sig själv - vem är jag? vad är jag? finns jag?
  2. Derealisation: omgivningen är helt främmande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Psykiskt status: tankestörningar - perception

Vilka två huvudtyper av perceptionsstörningar finns?

A

Perceptionsstörningar

  1. Hallucinationer: sinnesupplevelser utan yttre stimuli
  2. Illusioner: yttre stimuli som feltolkas
    • Ex: öronsus tolkas som viskningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Psykiskt status: perceptionsstörningar

Vilka olika typer av hallucinationer finns, och berätta kort om varje (ex beträffande vid vilka tillstånd de ses, hur de utmärker sig mm)?!

A

Hallucinationer

  • Syn: ovanliga vid schizofreni - vanligare vid organiska/toxiska tillstånd
  • Hörsel: vanligaste hallucinationen vid schizofreni
  • Känsel (taktila): någon tar på en, går elströmmar genom kroppen
  • Lukt/smak: kan vara tematiskt (lukt av död vid depression t.ex.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad innebär det när man säger att hallucinationer är syntyma eller icke-syntyma?

A
  • Syntyma hallucinationer: hallucinationen är kongruent med stämningsläget - ex att en ångestladdad, paranoid schizofreniker hör röster som säger att han ska dö
  • Icke-syntyma hallucinationer: motsatsen - ej kongruenta med stämningsläget
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hur kan man som undersökande läkare misstänka att en patient håller på att hallucinera?

A

Hallucinatorisk person:

  • Tystnar, ler, blir inåtvänd
  • Stimulifattiga miljöer framkallar/förstärker hallucinationer
    • Kan utnyttjas av undersökande läkare!
    • Gå ut ur undersökningsrummet, låt patienten sitta kvar i stimulifattig miljö och observera utifrån
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Psykiskt status: sjukdomsinsikt

Varför är sjukdomsinsikt viktig att dokumentera/notera/undersöka?

A

Psykiskt status: sjukdomsinsikt

Hur förhåller sig patienten till att hen är på psykiatrisk klinik och hur förhåller sig patienten till erbjuden vård?

Viktigt beträffande compliance, prognos, bedömning av om patienten är LPTmässig mm…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Hur skulle en psykisk status se ut hos en psykiskt helt frisk person?

A

Ordnat yttre. God formell och emotionell kontakt. Normal psykomotorik. Neutral grundstämning. Ordinära affekter. Inga tecken på ångest. Inget suicidalt. Normalt tal. Adekvata tankar både beträffande innehåll och förlopp. Inget psykotiskt. God sjukdomsinsikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad betyder stupor?

A

Stupor

  • Psykomotorisk hämning med total frånvaro av all intentionell motorisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad skiljer hypomani från mani enligt DSM-V?

A
  • Hypomani
    • Patologiskt förhöjt stämningsläge
    • Minst 4 dagar
    • Ej påtagligt försämrad funktionsnivå
  • Mani
    • Mycket uttalat, patologiskt förhöjt stämningsläge
    • Minst en vecka
    • Påtagligt försämrad funktionsnivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Beskriv några utmärkande drag hos en manisk person!

A

Mani

  • Distanslös, gränslös
  • Hypersocial, hypersexuell
  • Snabba associationer, men håller tråden
  • Minskat sömnbehov
  • Hög aktivitetsnivå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Om mani tillåts fortgå obehandlat kan det leda till allvarligare symtom. Nämn några. 5

A

Svårare mani

  1. Hallucinationer (ffa hörsel)
  2. Megalomana vanföreställningar
  3. Förvirringstillstånd
  4. Paranoida idéer
  5. Delirium acutum
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vid depression kan kroppsliga symtom vara mycket framträdande, och är inte sällan anledningen till att patienten söker vård.

Vilka somatiska symtom förkommer i sbd med depression?

A

Somatiska symtom vid depression

  1. Smärtor, värk
  2. Obehags-/tryckkänslor över bröstet
  3. Andningssvårigheter
  4. Förstoppning
  5. Trötthets-/svaghetskänsla/allmän sjukdomskänsla
61
Q

Vad är skillnaden mellan bipolär typ I och bipolär typ II?

A
  • Bipolär typ I: depression + mani
  • Bipolär typ 2: depression + hypomani
62
Q

Vid samtal med bipolär patient i ett maniskt skov är det viktigt att känna till ev. utlösande faktorer.

Vilka faktorer kan utlösa maniska skov? 5

A

Mani - utlösande faktorer

  1. Alkohol
  2. Centralstimulantia
  3. Läkemedel: kortison, SSRI
  4. Sömnbrist: dålig sömn ofta första tecknet på att manisk episod håller på att utvecklas (OBS! även jetlag - fråga efter resor)
  5. Compliance: har patienten tagit sina stämningstabiliserande läkemedel?
63
Q

Nämn 5 somatiska differentialdiagnoser till depression, samt utredning för att utesluta dessa!

A

Somatiska ddx till depression

  1. Hypotyreos: TSH, T4, palp thyreoidea
  2. Hyperparathyreoidism: Ca2+-jon (sen ev PTH om förhöjt)
  3. Anemi: Hb (sen ev vidgad utr med transferrin, TIBC, Fe2+, MCV..)
  4. Bristtillstånd: kobalamin, folat
  5. Neurologiska sjukdomar: CT-hjärna (om misstanke på tumör)
64
Q

Vilka är de 6 vanligaste indikationerna för ECT? 6

A

ECT-indikationer:

  1. Svår uni- eller bipolär depression
  2. Mani
  3. Cykloid psykos eller PPP
  4. Schizoaffektivt syndrom - depressiv typ
  5. Terapirefraktär medelsvår eller recidiverande depression
  6. Terapirefraktär schizofreni
65
Q

Vilka kontraindikationer finns för ECT? (6 st)

A

ECT - kontraindikationer

Inga absoluta, bara relativa:

  1. Färsk hjärtinfarkt < 6 v
  2. Färsk stroke < 6 v
  3. Faeochromocytom
  4. Förhöjt ICP
  5. Cerebralt aneurysm
  6. Sen graviditet
66
Q

Vilka stämningsstabiliserande läkemedel kan användas vid bipolär sjukdom? (5 st)

Nämn något om varje.

A

Stämningsstabiliserande läkemedel vid bipolär sjukdom

  1. Litium: förstahandspreparat
    • Smalt terapeutiskt fönster - noggrann monitorering (Na, K, krea)
    • Akuta biverkningar: svåra neurologiska symtom vid överdos
    • Långtidsbiverkningar: njursvikt, hypotyreos, viktuppgång, tremor
  2. Ergenyl, Valproat: förstahandspreparat om ej kvinna i fertil ålder
    • Teratogent
    • Biverkningar: risk för polycyklisk ovariepåverkan, viktuppgång, håravfall
  3. Lamotrigin: andrahandspreparat
    • Främst vid prevention mot bipolär depression
    • Titreras långsamt pga risk för Steven-Johnsons syndrom
  4. Karbamazepin: andrahandspreparat
    • Används sällan
    • Risk för neurologiska, hud- och blodbiverkningar
  5. Neuroleptika: kan ges först - innan man sätter in prep ovan
    • Olanzapin (Zyprexa)
    • Quetiapin (Seroquel)
    • Aripiprazol (Abilify)
67
Q

Vilka tre avgörande faktorer måste beaktas och penetreras när man ska skilja på hypomani och mani?

A

Hypomani eller mani?

  1. Grad av symtom: mer uttalat förhöjt stämningsläge vid mani
  2. Duration: hypomani minst 4 d; mani minst 1 v
  3. Funktionsnedsättning: påtaglig funktionsnedsättning vid mani
68
Q

Vad innebär diagnosen “anpassningsstörning”?

A

Anpassningsstörning (Maladaptiv stressreaktion)

  • Stressyndrom orsakad av livskris, eller “normal” psykisk påfrestning
  • Klinisk bild: depression, oro, ångest, sömnsvårigheter, ibland självmordstanker
69
Q

Vad innebär diagnosen “utmattningssyndrom” (UMS)?

A

Utmattningssyndrom

  • Stressyndrom orsakad av icke-livshotande, långvarig stress utan återhämtning (faaamily medicine)
    • Diagnosen finns enbart i Sverige
  • Klinisk bild: extrem psykisk och fysisk trötthet, kognitiva störningar, störd sömn, affektiva symtom (ledsen och nedstämd)
70
Q

Vad innebär diagnosen “akut stressyndrom”?

A

Akut stressyndrom (ASD)

  • Akut stressyndrom orsakat av livshotande trauma
  • Klinisk bild: starka växlande affekter, dissociation, inadekvat beteende, förvirring, passivisering
71
Q

Vad innebär diagnosen “posttraumatisk stressyndrom” (PTSD)?

A

PTSD

  • Stressyndrom orsakat av livshotande trauma - i efterförloppet
  • Klinisk bild: återupppväckta, ovälkomnade ångestfyllda minnesbilder (flashbacks), ångest, spänningssymtom, fobiskt undvikande
72
Q

Anpassningsstörning är ett stressyndrom som orsakas av en krisreaktion, eller en “normal” psykisk påfrestning. Patienten uppvisar generella symtom på ångest, oro och sömnsvårigheter efter krisreaktionen, och har svårt att återkomma till normal funktionsnivå.

Hur handläggs detta?

A

Anpassningsstörning - handläggning

  • Sömn: först och främst egenvård, ej läkemedel initialt, men om man måste:
    • Atarax 10-50 mg tn
    • Lergigan 25-50 mg
    • Theralen 0,25-1 ml tn
    • Mirtazapin 15 mg tn
    • Circadin 2 mg tn
    • Zopiklon 5 mg tn
    • Psykoterapi: bättre långtidseffekter jmf med lkm
  • Remiss: psykoterapi
  • Återbesök: med anhörig för att aktivera “anhörigstöd” - inom 2-4 v
  • Informera: vid försämring - kontakta psykakuten
73
Q

Vem kan ändra öppenvårds-LPT till slutenvårds-LPT och när kan detta bli aktuellt?

A

Chefsöverläkare

  • Då patient brutit mot överenskommelser för öppenvårds-LPT (medicinering, kontakt med terapeut/socialarbetare mm)
74
Q

Nämn 3 typiska tecken/symtom på Wernickes syndrom, samt etiologin bakom tillståndet!

A

Wernickes encefalopati: akuta formen i WKS

  • Fyra “V”
    • Vitamin B1 (Tiamin): brist till följd av kronisk alkoholöverkonsumtion - orsaken bakom tillståndet
    • Vimsig: konfusorisk
    • Vinglig: ataktisk
    • Vindögd: enskilda ögonmuskelpareser (uni-/bitemp anducenspares, nystagmus, anisokori, konj blickpares)
75
Q

Handläggning av alkoholist som inkommer till psykakuten, akut konfusorisk med ataxi och ögonomotorikstörningar?

A

Misstänk Wernicke-Korsakoff syndrom:

  1. Inläggning: LPT-mässig - svårt att avgöra hur patienten förhåller sig till erbjuden vård
  2. Betabioninjektion 2 ml IV, därefter IM: även vid misstanke
    • OBS! Ge innan glukos. Glukos ökar tiaminomsättning.
    • OBS! Metronidazol (Flagyl) är en antimetabolit till Tiamin.
  3. Sätt in Stesolidschema: ge 5 mg vb. vid tecken på abstinens eller puls > 110 (risk för delirium tremens och abstinens-ep).
    • OBS! Ta regelbunden alkometer och försök att undvika att ge Stesolid om hög promille (risk för andningsdepr) - vänta tills det sjunkit, om inte akuta abstinensbesvär.
76
Q

Nämn 5 läkemedel/-grupper som kan ge konfusion!

A

Lkm som kan ge konfusion:

  1. Antikolinergika: urologiska prep (Vesicare t.ex.), Atrovent, Akineton
  2. Opiater: ffa Tramadol - “riktiga” opiater är bättre (Oxykodon)
  3. Kortison: kan ge maniska konfusioner
  4. Neuroleptika: ge aldrig till patient med (misstänkt/bekräftad) Lewy-Body demens
  5. Antidepressiva
77
Q

Vilka elektrolytrubbningar är kända för att kunna orsaka konfusion! (ffa 3)

A

Elektrolyrubbningar - konfusion

  1. Hyperkalcemi
  2. Hypo-/hypernatremi
78
Q

Hur skiljer sig följande preparat åt avseende lämplighet vid oro/uppvarvning/sömnsvårigheter:

  1. Oxascand
  2. Stesolid
  3. Zopiklon
  4. Propavan
  5. Theralen
  6. Heminevrin
A

Lkm mot oro, uppvarvning och sömnsvårigheter

  1. Oxascand (Oxazepam): bra alt - kort halvtid - lättstyrt
    • Bra mot sömnbesvär och oro
    • Bra att ha som stående ordination (10-30 mg 1x4)
  2. Stesolid (Diazepam): lång halvtid - svårstyrt
    • Vissa aktiva metaboliter halvtid 72 h - ej bra alternativ
    • Om man vill ha sederad patient under längre tid
  3. Zopiklon: insomningstablett - snabbt in, snabbt ut
    • För kort effekt och suboptimal sedering
  4. Propavan: sömtablett, god sömbevarande effekt - ej primärt mot oro
    • Lång duration - dåsighet dagen efter
  5. Theralen: blodtrycksfall med fallrisk - sämre alt om äldre pat
  6. Heminevrin: blodtrycksfall med fallrisk - sämre alt om äldre pat
79
Q

Vilka plasmakonc. av Litium ger intox, och vilka symtom ser man?

A

Litiumintox: > 1,2 - 1,6 mmol/L

  • Cerebrala: slöhet, apati, status epilepticus
  • Cerebellära: nystagmus, ataxi, dysartri
  • Striatala: choreatiska rörelser, grovvåg tremor
  • Neuromuskulära: muskelsvaghet
  • Renala: anuri
80
Q

Vilka litiumnivåer eftersträvas som akut behandling vid maniskt skov?

Vilka litiumnivåer används vid underhållsbehandling av bipolär sjukdom?

A

Akut mani: 1-1,2 mmol/L

Basbehandling vid bipolär sjk: 0,4-0,8 mmol/L

81
Q

Vilka indikationer finns för hypnotika (sömnmedel)?

A

Hypnotika - indikationer: sjk som medför sömnsvårigheter

  1. Somatiska sjk (kronisk värk, hjärt-lungsjk, cancer)
  2. Ångestsjk
  3. Förstämningssyndrom
  4. Psykossjk
  5. Övr (missbruk, kris, demens)
82
Q

Vilka 4 huvudeffekter har bensodiazepiner?

A

Effekter bensodiazepiner: slår på GABA

  1. Anxiolytiskt = sedativ
  2. Hypnotisk = sömngivande
  3. Antikonvulsiv = ep-beh
  4. Muskelavslappnande
83
Q

Bensodiazepiner skiljer sig mycket mellan preparaten avseende duration och huvudeffekt.

Nämn ex på benso-preparat med följande duration/effekter:

  1. Kortverkande?
  2. Långverkande?
  3. Lugnande?
A
  1. Kortverkande:
    • Flunitrazepam (Rohypnol): OBS! risk vid samtidigt intag med alkohol
  2. Långverkande:
    • Nitrazepam (Apodorm): bra sömngivande effekt
    • Diazepam (Stesolid): lång halvtid, aktiva metaboliter
  3. Lugnande:
    • Oxazepam (Oxascand): kort duration, bra som stående ordination - men konc. fluktuerar i plasma vilket kan uppfattas som obehagligt
84
Q

Vilka preparat förutom bensodiazepiner har sömngivande (hypnotisk) effekt?

A

Sömnpreparat förutom benso:

  1. Z-preparat: bensoliknande
    1. Zopiklon (Imovane)
    2. Zolpidem (Stilnoct)
    3. (Zaleplon)
  2. Antihistaminer:
    1. Propiomazin (Propavan)
    2. Alimemazin (Theralen)
  3. Antidepressiva;
    1. Mirtazapin
    2. Amitriptylin (Saroten)
85
Q

Förstahandsval av läkemedelsgrupp vid ångest?

A

SSRI

86
Q

Serotonergt syndrom

  1. När uppkommer det?
  2. Symtom?
  3. Behandling?
A

Serotonergt syndrom

  1. När uppkommer det: vid komb av ett eller flera serotonerga farmaka
  2. Symtom:
    1. Koordinationsstörningar + hyperreflexi
    2. Agitation, konfusion
    3. Svettning
    4. Takykardi + labilt bltr
  3. Behandling:
    1. Sätt ut serotonerga lkm
    2. IVA - stabilisera VP
87
Q

Vilka tre läkemedelsgrupper kan användas vid behandling av bipolär sjukdom?

A

Läkemedel vid bipolär sjukdom

  1. Litium: förstahandsval
  2. Antiepileptika:
    1. Valproat (Ergenyl)
    2. Lamotrigin
    3. Karbamazepin (Tegretol)
  3. Neuroleptika
    1. Olanzapin (Zyprexa)
    2. Quetiapin (Seroquel)
    3. Aripiprazol (Abilify)
88
Q

Vilka interaktioner bör man ha i åtanke vid insättning av Litium?

A

Läkemedelsinteraktioner - Litium

  1. NSAID
  2. ACE-hämmare
  3. Diuretika (ffa tiazider): minskad clearance av Li - leder till stigande S-Li
  4. Neuroleptika: kan ge reversibelt neurotoxiskt syndrom - konfusion, desorient, feber, EPS
89
Q

Dopaminhypotesen för psykos bygger på tre argument. Vilka?

A

Dopaminhypotesen:

  1. Parkinsons sjk + L-Dopa: desto mer L-DOPA, desto större risk för psykosutv
  2. Amfetaminpsykos: amfetamin frisätter dopamin, och är känd för att kunna ge psykoser
  3. Neuroleptika: neuroleptika, som blockerar dopaminreceptorn, har antipsykotisk effekt
90
Q

Malignt neuroleptikasyndrom är ett allvarligt tillstånd till följd av antipsykotiska lkm.

Å andra sidan finns ett liknande tillstånd som kompl till obehandlad psykossjukdom.

Vad heter detta och hur skiljer sig det från malignt neuroleptikasyndorm?

A

Akut letal katatoni vs Malignt neuroleptikasyndrom:

-ALK mer uttalad muskelstelhet, MNS mer uttalad mutism/stupor

  • Akut letal katatoni:
    • Mutism/stupor +
    • Muskelrigiditet ++
    • Feber ++
  • Malignt neuroleptikasyndrom:
    • Mutism/stupor ++
    • Muskelrigiditet +
    • Feber ++
91
Q

Hur behandlas malignt neuroleptikasyndrom?

A

Malignt neuroleptikasyndrom - behandling:

  • Sätt ut neuroleptika
  • Ev ECT, bromokriptin (prolaktinhämmare), dantrolen (Ca2+-flödeshämmare - ges också vid malign hypertermi)
  • IVA!
92
Q

Extrapyramidala biverkningar vid neuroleptikabehandling

  1. Vilka preparat ger detta?
  2. Vilka 4 olika biverkningstillstånd finns?
  3. Behandling av dessa?
A

Extrapyramidala symtom

  1. Preparat: ffa första generationen, men även alla i andra generationen om än mindre
    • Undantag: Klozapin (Leponex) - inga EPS
  2. Fyra olika biverkningstillstånd:
    1. Akut dystoni: nackmusk späns, tungan vrids snett, stel i svalg, hals
    2. Parkinsonism: rörelsehämning
    3. Akatisi: extremt rastlös i hela kroppen
    4. Tardiv dyskinesi: stereotypa munrörelser - kan bli irreversibelt
  3. Behandling av ovan nämnda:
    1. Akut dystoni: inj antikolinergika (Akineton 2,5-5 mg i.m.)
    2. Parkinsonism: dossänk, antikolinergikum
    3. Akatisi: dossänk, antikolin, betablock, benso
    4. Tardiv dyskinesi: dossänk - byte till Klozapin (Leponex)
93
Q

Patient med Parkinsons sjukdom som behandlas med L-DOPA i allt högre doser pga. bristande beh-svar.

Nu psykotisk, troligen pga L-DOPA.

Vad göra?

A

Parkinsonspat med L-DOPA - psykotisk:

Ge Klozapin (Leponex)!

  • Klozapin slår mot betydligt fler receptorsystem, och har inte lika spec D2-blockad
  • Detta medger en antipsykotisk effekt via delvis andra mekanismer, vrf parkinsonismen inte förväntas försämras avsevärt
94
Q

Vilka av följande antipsykotika kan förväntas ge agranulocytos, viktökning/diabetes, resp förlängd QT-tid?

  • Olanzapin
  • Klozapin
  • Ziprasidon
A
  • Olanzapin (Zyprexa) –> viktökning/diabetes
  • Klozapin (Leponex) –> agranulocytos + viktökn/diabetes
  • Ziprasidon (Zeldox) –> förlängd QT-tid
95
Q

Vad betyder anestesia dolorosa?

A

Anestesia dolorosa: plågsamt känselbortfall

Förlorad förmåga att känna sorg eller negativa saker. Känns plågsamt då man är likgiltig inför hemska saker i ens omgivning, ex. förlust av anhörig osv.

96
Q

Melankolisk depression utmärker sig eftersom den är djupare.

Vilka 4 drag har melankolin?

A

Melankoli

  1. Sänkt grundstämning av distinkt kvalitet
  2. Påtaglig psykomotorisk hämning: svarar ej på tilltal, uttalat nedsatt mimik
  3. Hypotalamiska symtom: störning av vitala funktioner
  4. Oavledbarhet
97
Q

Vid tvångssyndrom har 90 % av pat både tvångstankar (obsessioner) och tvångshandlingar (kompulsioner) till följd av dessa.

Vilka är de 4 vanligaste symtomdimensionerna med avseende på detta?

A

4 symtomdimensioner vid OCD

  1. Kontaminationsskräck –> överdrivet tvättande
  2. Rädsla för att skada andra eller ge efter för impulser –> dubbelkollar allt för att försäkra sig
  3. Symmetri (allt måste ligga parallellt) –> arrangerar och ordnar hela tiden
  4. Rädsla för att råka kasta/tappa värdefulla saker –> samlande (“hoarding”)
98
Q

Vilka tre huvudkriterier krävs för diagnos OCD (tvångssyndrom)?

A

Tvångssyndrom (OCD)

  1. Ofrivilliga tvångstankar som ger ångest och som (i de flesta fall) leder till och lindras av tvångshandlingar
  2. Tidskrävande (>1h/dag) eller orsakar signifikant lidande
  3. Patienten har insikt om det absurda i sitt tvång och har försökt kämpa emot
99
Q

Tre enkla screeningfrågor för att identifiera patient med tvångssyndrom (OCD)?

A

Screeningfrågor - OCD:

  1. Tycker du att du tvättar dig onödigt mycket?
  2. Tycker du att du måste kontrollera t.ex. dörrar, kranar eller lås onödigt mycket?
  3. Har du påträngande, obehagliga tankar som är svåra att slå bort?
100
Q

Behandling av tvångssyndrom (OCD)?

A

Behandling - OCD:

  1. KBT (ERP): exponering-respons-prevention - lära sig att stå emot tvångshandlingar; först i situationer som ger måttlig ångest, sen till svårare situationer
  2. Läkemedel - SSRI förstahandsprep:
    • Högre doser, och längre tid till utvärdering av effekt (10-12 v) jmf med depression
    • Om ej funkar trots adekvat försök - lägg till neuroleptika i låg dos - Risperidon 1-2 mg/dygn
101
Q

Tentafråga 1 Ht12

Pat med flera svåra depression i anamnesen. Efter beh tidigare tillfrisknat helt. Sedan senaste depression behandlas med Cipralex (Escitalopram). Trots beh återinsjuknat med svår depression. Prövat de flesta SSRI.

Står förutom antidepr på Oxascand 10 mg x 3 mot ångest och Nitrazepam 5 mg tn. mot sömnstörning. Även Enalapril 10 mg 1x1 mot hypertoni, och Lipitor (Atorvastatin) 40 mg x 1 mot hyperlipidemi.

  1. Vilka andra lkm av annat slag än SSRI kan provas?
  2. ECT kan också föreslås. Vilka av pat lkm bör man överväga att sätta ut innan ECT?
  3. Vilka alt lkm till de du tänker sätta ut kan du sätta in istället?
A
  1. Vilka andra lkm av annat slag än SSRI kan provas?
    • Venlafaxin (SNRI)
    • Mirtazapin (Tetracyklika/NASSA)
    • Klomipramin (Tricyklika)
    • Bupropion, Voxra (NDRI)
  2. ECT kan också föreslås. Vilka av pat lkm bör man överväga att sätta ut innan ECT?
    • Bensopreparat - höjer ju kramptröskeln
      • Oxascand
      • Nitrazepam
  3. Vilka alt lkm till de du tänker sätta ut kan du sätta in istället?
    • Oxascand —> Theralen (alt Atarax, Lergigan) mot ångest
    • Nitrazepam —> Propavan (alt Nozinan) mot sömnbesvär
102
Q

Tentafråga 2 Ht12

Ange tre punkter som är särskilt viktiga att tänka på vid planerad utsättning av SSRI!

A

Utsättning av SSRI

  1. Stegvis sänkning av dos (samt info om utsättningssymtom)
  2. Fortsatt aktiv kontakt med VC för uppföljning
  3. Pat ska höra av sig tidigare om försämring eller recidiv i depression
103
Q

Tentafråga 3 Ht12 - OCD

  1. Ge ex på två typiska tvångshandlingar vid tvångssyndrom (OCD)!
  2. Vad är typsikt för sjukdomsinsikt hos vuxna med OCD?
  3. Ge ex på minst två olika slag av psykiatrisk samsjuklighet!
  4. Ge exempel på ett farmakologiskt preparat med indikation OCD!
A

1. Tvångshandlingar OCD

  1. Tvångsmässigt tvättande pga. kontaminationsskräck
  2. Upprepad kontrollering av spis, lås, kranar
  3. Samlande på föremål (“hoarding”) pga. oförmåga att rensa ut och kasta

2. God sjukdomsinsikt typiskt!

3. Psykiatrisk samsjuklighet: depression, annat ångestsyndorm, missbruk, personlighetsstörning, ätstörning

4. Läkemedel vid OCD: Sertralin, Citalopram, klomipramin

104
Q

Tentafråga 4 Ht12 - Akut konfusion

Ska akut konfusion handläggas som primärt psykiatrisk eller somatisk sjukdom?

A

Somatisk sjukdom

105
Q

Tentafråga 8 Ht12

Fyra tillstånd som kan utgöra allvarlig psykisk störning i juridisk mening?

A

APS

  1. Psykos
  2. Mani
  3. Depression med suicidrisk
  4. Personlighetsstörning med impulsgenombrott av psykotisk valör
106
Q

Tentafråga 10 Ht12

Vilken formell kompetens behövs för att:

  1. Skriva vårdintyg?
  2. Fatta kvarhållningsbeslut?
  3. Fatta intagningsbeslut?
  4. Fatta beslut om avskiljning?
  5. Ansöka om fortsatt psykiatrisk tvångsvård?
A
  1. Skriva vårdintyg: leg. läkare i allmän tjänst
  2. Fatta kvarhållningsbeslut: läkare - inkl. oleg.
  3. Fatta intagningsbeslut: specialist i psykiatri
  4. Fatta beslut om avskiljning: specialist i psykiatri (gäller efter intbeslut)
  5. Ansöka om fortsatt psykiatrisk tvångsvård: specialist i psykiatri
107
Q

Tentafråga 12 Ht12

Nämn minst 5 utmärkande drag för person med antisocial personlighetsstörning!

A

Antisocial personlighetsstörning

  1. Manipulativ
  2. Oärlig
  3. Oansvarig
  4. Lättväckt aggressivitet
  5. Brist på ånger
  6. Hänsynslös
  7. Impulsiv
  8. Normbrytande
108
Q

Du arbetar som AT-läkare på vårdcentralen i Småstad. Det är din sista månad innan legitimation. Sjuksköterskan knackar på din dörr och berättar om att Karin, mamma till Anna, 18 år har ringt. Hon är orolig för sin dotter som inte vill gå till skolan. Anna verkar ha vänt på dygnet. Hon har hela hösten klagat på att hon inte kan sova. Hon är trött och håglös när hon vaknar och har suckat uppgivet till sin mamma att det inte är någon idé att gå iväg, hon kommer ändå aldrig att lyckas. Mamma Karin är bekymrad över att hon inte får någon kontakt med sin dotter. Kanske Anna är ledsen över att Karin och Annas Pappa Rolf bråkar. Det handlar om att Rolf dricker på tok för mycket alkohol. Det är så jobbigt att leva med Rolf, förra året försökte han ta sitt liv, precis som hans egen far gjorde. Nu har Karin hittat en lapp som Anna skrivit där det står att hon inte längre vill leva. Karin ville ta med Anna till vårdcentralen idag men lyckades inte övertala henne. Du försöker ringa Anna men hon svarar inte.

Vilka riskfaktorer för suicid har Anna? Nämn minst sex stycken. (3p)

A

Vilka riskfaktorer för suicid har Anna? Nämn minst sex stycken. (3p)

  1. Hopplöshet
  2. Uttryckt suicidtankar
  3. Sömnproblem
  4. Isolering
  5. Hereditet för suicidalt beteende
  6. Misstanke om depression eller annan psykisk sjukdom
  7. Social belastning i form av konflikt i hemmet
109
Q

Du arbetar som AT-läkare på vårdcentralen i Småstad. Det är din sista månad innan legitimation. Sjuksköterskan knackar på din dörr och berättar om att Karin, mamma till Anna, 18 år har ringt. Hon är orolig för sin dotter som inte vill gå till skolan. Anna verkar ha vänt på dygnet. Hon har hela hösten klagat på att hon inte kan sova. Hon är trött och håglös när hon vaknar och har suckat uppgivet till sin mamma att det inte är någon idé att gå iväg, hon kommer ändå aldrig att lyckas. Mamma Karin är bekymrad över att hon inte får någon kontakt med sin dotter. Kanske Anna är ledsen över att Karin och Annas Pappa Rolf bråkar. Det handlar om att Rolf dricker på tok för mycket alkohol. Det är så jobbigt att leva med Rolf, förra året försökte han ta sitt liv, precis som hans egen far gjorde. Nu har Karin hittat en lapp som Anna skrivit där det står att hon inte längre vill leva. Karin ville ta med Anna till vårdcentralen idag men lyckades inte övertala henne. Du försöker ringa Anna men hon svarar inte.

Vilket av följande alternativ är det mest lämpliga att en läkare på vårdcentralen i första hand gör (1p)

  1. Ordnar så att Anna får tid på en allmänpsykiatrisk mottagning inom en vecka.
  2. Ombesörjer att en specialist i allmänmedicin gör hembesök hos patienten idag för vårdintygsbedömning.
  3. Ordnar så att Anna får en tid på vårdcentralen inom en vecka.
  4. Ringer polisen och ber dem åka hem till henne.
  5. Pratar med modern och ber henne uppmana Anna att ta sig till psykiatrisk akutmottagning för akut bedömning.
A

b. Ombesörjer att en specialist i allmänmedicin gör hembesök hos patienten idag för vårdintygsbedömning.

110
Q

Tentafråga 15 Ht12

Carina är 30 år och söker vårdcentralen för nedstämdhet, trötthet och koncentrationssvårigheter. Livet känns hopplöst och hon har helt tappat sugen på precis allt. Hon har känt så här i över en månad. Du misstänker att hon är deprimerad och vill föreslå behandling med SSRI. Hon har inga kända allergier. Hon har ett opåverkat allmäntillstånd. Innan du sätter in läkemedlet behöver du veta mer om patienten för att inte göra mer skada än nytta.
Vilka tre av följande är viktigast att ta reda på innan du sätter in SSRI? (1p)

  1. Misstanke om graviditet/amning?
  2. Hereditet för depression?
  3. Njursjukdom?
  4. Diabetes?
  5. Är patienten ångestbenägenhet med suicidtankar/planer.
  6. Har patienten haft tidigare tecken till hypomani/mani?
  7. Har patienten högt blodtryck?
  8. Patientens vikt
A

Vilka tre av följande är viktigast att ta reda på innan du sätter in SSRI? (1p)

a. Misstanke om graviditet/amning: risk för fosterskada (liten)
e. Är patienten ångestbenägenhet med suicidtankar/-planer: insättningsfasen risk för ökad ångest
f. Har patienten haft tidigare tecken till hypomani/-mani: risk att SSRI förvärrar hypomani/-mani

111
Q

Tentafråga 16 Ht12

Nämn för var och en av följande skattningsskalor, den situation där respektive skala gör störst nytta? (4p)

  • MADRS-S
  • ASRS
  • MDQ
  • SUAS-S
A
  • MADRS-S: uppföljning av deprimerad patients symtom
  • ASRS: screening av misstänkt ADHD hos vuxna
  • MDQ: screening av misstänkt bipolär sjukdom
  • SUAS-S: uppskattning av suicidbenägenhet (kan ej ersätta klinisk bedömning!)
112
Q

Tentafråga 17 Ht12

Du är psykiatrijour en lördag kväll och sjuksköterskan kommer med en lapp och ber dig ringa en kvinna som står på Lamotrigin och som är orolig över biverkningar. Hon har ingen journal på kliniken utan tillhör en privat mottagning vars journaler du inte kommer åt. Innan du slår numret hinner du tänka igenom följande:

  1. För vilket psykiatriskt ändamål används Lamotrigin? (1p)
  2. Du ringer upp kvinnan och får veta att hon har stått på Lamotrigin 200 mg dagligen i fyra veckor men nu har hon fått utslag på kroppen och hon minns något om att detta kunde vara farligt och att hon skulle ta kontakt med sjukvård. Hon brukar ta hela dosen på kvällen då hon blir lite trött av tabletterna och undrar nu hur hon ska göra ikväll. Vad ger du henne för råd/instruktioner (1p)
  3. Vad är det för hudbiverkan man är rädd för när det gäller Lamotrigin? (1p)
A
  1. För vilket psykiatriskt ändamål används Lamotrigin?
    • Stämningsstabiliserande vid bipolär sjukdom
  2. Fått utslag på kroppen. Hon brukar ta hela dosen på kvällen då hon blir lite trött av tabletterna och undrar nu hur hon ska göra ikväll. Vad ger du henne för råd/instruktioner?
    • Avstå från att ta tabl Lamotrigin ikväll, sök sjukvård akut om uttalade besvär, annars kontakta ordinarie läkare imorgon
  3. Vad är det för hudbiverkan man är rädd för när det gäller Lamotrigin?
    • Steven-Johnsons syndrom (SJS) eller Toxisk epidermal nekrolys (TEN)
113
Q

Du arbetar som AT-läkare på en ortopedisk vårdavdelning där en 54-årig kvinna är inlagd pga ryggsmärta. Hon har medicinerat med Anafranil (klomipramin) 150 mg dagligen sedan många år p.g.a. ett besvärligt tvångssyndrom men ökade dosen till 200 mg dagl för någon vecka sedan p.g.a. försämring av sitt psykiska mående. Utredning av ryggen visar ett rejält diskbråck som sannolikt orsak till smärtan. Hon sätts in på Tramadol retard och efter ett par dagar är hon adekvat smärtlindrad på 200 mg dagl (fulldos).

Samma dag som patienten planeras hem konstaterar man vid ronden att hon verkar lite ”konstig”. Hon är osammanhängande, skakig och illamående och vid undersökning noterar man ett förhöjt blodtryck, temp 37,8 samt stegrade reflexer.

  1. Vad kan patienten ha drabbats av för tillstånd som är viktigt att utesluta/utreda och som kan ha koppling till hennes medicinering?
  2. Vad är den sannolika orsaken bakom detta tillstånd i denna patients fall?
A
  1. Vad kan patienten ha drabbats av för tillstånd som är viktigt att utesluta/utreda och som kan ha koppling till hennes medicinering?
    • Serotonergt syndrom
  2. Vad är den sannolika orsaken bakom detta tillstånd i denna patients fall?
    • Kombinationen av ökad dos tricyklika samt insättning av tramadol (inkl. serotonerg aktivitet)
114
Q

Du arbetar på en psykiatrisk vårdavdelning under din AT och på måndag morgon tar ni del av jourrapporten kring Lennart 38 år, som inkom under natten med ambulans och som nu ligger inlagd på LPT kvarhållning. Han är okänd för psykiatrin sedan tidigare, somatiskt frisk, vad han vet och bor med hustru och två barn, varav det yngsta nyligen opererats för hjärtfel vilket medfört mycket oro och stress. Lennart är ekonom och gruppchef på ett medelstort företag. För en vecka sedan åkte han på en ledarskapskurs, något han hade sett fram emot. Det blev dock inte som han hade tänkt sig, kursen var tuff och han sov väldigt dåligt under veckan och kände sig alltmer stressad. Han lyckades dock fullfölja kursen, men när han kom hem i fredag eftermiddags var han osammanhängande, och hustrun blev orolig för honom. I helgen har han inte sovit alls och igår ställde han sig i hallen och deklamerade att han var ”Ledaren”. Hustrun blev orolig och försökte få honom att komma med till sjukvården, vilket misslyckades. Sent igår kväll gick Lennart ut utan ytterkläder i kylan (-17 grader) och knackade på hos grannarna för att rekrytera medarbetare till sitt nya ledaruppdrag. När hustrun försökte få in honom blev han upprörd och situationen blev ohållbar, varför hon kontaktade SOS. Lennart följde med ambulansen till akutmottagningen under vissa verbala protester, då han inte ansåg sig vara sjuk.
Vid samtal med Lennart vid elva på förmiddagen är han redan förbättrad jämfört med inkomststatus. Han är trött och lite sluddrig (fick sömnmedicin som han tog emot sent på natten efter mycket övertalning). Han förstår inte själv vad som har hänt de senaste dagarna och kan inte riktigt redogöra för händelseförloppet eller nattens händelser. Han säger att han förstår att han behöver vård, men vill ändå helst hem till familjen och är osäker på hur länge han kan tänka sig att stanna kvar. Intagningsbeslut fattas, eftersom det bedöms vara alltför stor risk att Lennart annars skriver ut sig för tidigt.

Efter samtalet resonerar du, kontaktpersonen och överläkaren om lämpligt behandlingsupplägg för Lennart de närmaste dagarna.

Välj det alternativ av följande som är viktigast att genomföra (1p)

  1. Medicinering med neuroleptika och anhörigsamtal med hustrun.
  2. Drogtest, fortsatt sömnmedicinering och lugnande medicin vid behov i ytterligare ett par dygn.
  3. Drogtest och anhörigsamtal med hustrun.
  4. Medicinering med neuroleptika, fortsatt sömnmedicinering och lugnande medicin vid behov.
  5. Anhörigsamtal och fler samtal med patienten för att försöka komma fram till vad som har utlöst psykosen.
A

Viktigast att genomföra:

Drogtest, fortsatt sömnmedicinering och lugnande medicin vid behov i ytterligare ett par dygn.

115
Q

Du är AT-läkare vid psykiatrisk klinik och tjänstgör som nattjour fem dagar före julafton, när Dagfinn, 38 år, inkommer med poliser, vilka medför ett vårdintyg utfärdat av distriktsläkare, som bedömt patienten som psykotisk. Polis och distriktsläkare har tillkallats, då grannar till patientens 70-åriga mor funnit henne uppskrämd i trapphuset samtidigt som man hört att pat ropat högt och bultat i tak och väggar med en stenmortel inne i moderns lägenhet. Modern har berättat att pat för två månader sedan lämnade sin egen lägenhet och flyttade in hos henne. Enligt modern har han under denna tid inte tagit medicinen han är ordinerad. De senaste två veckorna har han enligt modern blivit mer misstänksam och inbunden samt inte längre velat lämna lägenheten. Du försöker med upprepade frågor få honom att berätta vad som inträffat, men han svarar inte, mumlar ibland för sig själv, ger ingen ögonkontakt utan tittar ner i golvet. Han lyfter ibland blicken mot taket och gör samtidigt cirkelformade rörelser med båda armarna sträckta uppåt. Du bestämmer dig för att en sista gång fråga honom vad som han hänt, varvid han plötsligt tittar på dig och frågar ”vill doktorn verkligen att jag skall berätta”. Dagfinn beskriver sedan utförligt att han fått i uppgift att driva ut ”fuktfilurerna” i ”vattenväggarna” i moderns lägenhet till följd av att klimatförändringen på jordklotet. De smältande polarisarna orsakar fuktskador som hotar att ”rinnvattenrasera” fastigheten. Modern skulle då krossas under ”raserimassorna” när huset faller ihop. Patienten kan själv undkomma genom ”aquaevakuering” men han väljer att följa ”påbudet”. Du frågar vad ”påbudet” innebär, och Dagfinn berättar då att ”visshetsväktaren” har ”rensat hans tankar” för två veckor sedan för att skärpa hans tanke- och koncentrationsförmåga, så att han skall klara att fullgöra sin plikt mot modern och mänskligheten. När du ber honom att beskriva hur tankerensningen gick till svarar Dagfinn att han märkte att han flera gånger plötsligt inte kunde tänka några tankar alls. Däremellan kom tankarna tillbaka och då kunde han tydligt höra sina egna tankar ljuda i skallen. Efter några dagar började han dessutom höra ”visshetsväktaren” säga till honom hur han skulle driva bort vattenskadorna. Varje gång han lyckades med detta hörde han ”visshetsväktaren” samtala med sina ”väktarvasaller” varvid de högljutt berömde och beskrev för varandra Dagfinns skicklighet som ”vattenfördrivare och aquanaut”. Pat bekräftar att han även under ert samtal kan höra ”visshetsväktaren” tala till honom, när du frågar honom. Han blir förvånad över att du frågar, eftersom du ”också hört budskapet”.

Vid genomläsning av journalen noterar du att Dagfinn vid upprepade tillfällen blivit inlagd efter medicineringsavbrott på eget bevåg. Symtombilden har varit likartad vid varje inläggning. Dagfinn fick diagnosen schizofreni för första gången för tio år sedan.

  1. Pat beskriver flera positiva psykossymtom som är mer specifika för schizofreni jämfört med andra primära psykossjukdomar. Ange fyra. (3p)
  2. Ge minst fyra exempel på specifika preparat (varunamn eller generika) inom gruppen neuroleptika med indikation schizofreni. (4p)
  3. Ge fyra exempel på extrapyramidala biverkningar av neuroleptika. (2p)
  4. Namnge ett läkemedel som kan reducera extrapyramidala biverkningar orsakade av neuroleptika. (1p)
  5. Vilken receptor i CNS anses vara orsak till extrapyramidala biverkningar pga antagonistisk effekt av neuroleptika? (1p)
A
  1. Pat beskriver flera positiva psykossymtom som är mer specifika för schizofreni jämfört med andra primära psykossjukdomar. Ange fyra. (3p)
    • Bisarra vanföreställningar
    • Neologismer
    • Kommenterande rösthallucinationer
    • Tankestopp
  2. Ge fyra exempel på specifika preparat (varunamn eller generika) inom gruppen neuroleptika med indikation schizofreni. (4p)
    • Risperidon
    • Perfenazin
    • Haloperidol
    • Olanzapin
    • Quetiapin
    • Aripiprazol
    • Klozapin
  3. Ge fyra exempel på extrapyramidala biverkningar av neuroleptika. (2p)
    1. Akatisi
    2. Parkinsonism
    3. Akut dystoni
    4. Tardiv dyskinesi
  4. Namnge ett läkemedel som kan reducera extrapyramidala biverkningar orsakade av neuroleptika. (1p)
    • Akineton (Biperiden)
  5. Vilken receptor i CNS anses vara orsak till extrapyramidala biverkningar pga antagonistisk effekt av neuroleptika? (1p)
    • Dopamin 2 (D2)-receptor
116
Q

Nina 24 år söker dig på psykakuten och berättar att hon sedan några år tillbaka besväras av ångest. Det framkommer att hon är väldigt rädd för att få HIV. Detta gör att hon i sitt arbete som undersköterska på ett boende ständigt tvättar och spritar sina händer. Hennes händer är röda och nariga. Hon tänker ständigt på att hon kan bli smittad och går aldrig på offentliga toaletter. Hon tar inte heller folk i hand längre och undviker större folkansamlingar av rädsla att bli smittad.

Häromdagen var det en person på jobbet som råkade sticka sig på en nål under provtagning och nu har Ninas ångest ökat. Hon tvättar sig 3 gånger efter ett särskilt schema efter varje hudkontakt och spritar sig därefter. Om hon ej gör detta på rätt sätt gör hon om hela proceduren. Hon undrar om hon kan bli sjukskriven då hon bara mår sämre på jobbet eftersom rädslan att bli smittad ökar där. Tankarna kring HIV är där hela tiden trots att Nina försöker trycka undan dem. Tvättandet och ritualerna kring detta lättar ångesten för stunden.

Diagnos?

A

Tvångssyndrom:

  • Tvångstankar: kontaminationsskräck
  • Tvångshandlingar: ritualiserande extremt tvättande
117
Q

Behandling av generaliserat ångestsyndrom?

A

Behandling - GAD

  • Läkemedel:
    • SSRI: Paroxetin, Escitalopram
    • SNRI: Venlafaxin
    • Benso: endast vid tillfällig symtomlindring
  • KBT: avslappningstekniker
118
Q

Definition av panikattack?

A

Panikattack

  • Inom tio minuter - minst fyra av följande symtom:
    • Palpitationer
    • Svettningar
    • Darrning/skakning
    • Känsla av att tappa andan
    • Smärta/obehag i bröstet
    • Illamående eller obehag i magen
    • Svindel, ostadighet, matthet
    • Rädsla att tappa kontroll
    • Dödsångest
    • Parestesier
119
Q

Definition av paniksyndrom?

A

Paniksyndrom

  • Återkommande panikattacker
  • Antecipatorisk ångest (förväntningsångest): attacker åtföljs av minst en månad av oro inför nya attacker
  • Får ej bero på annan sjukdom (hypertyreos, abstinens, depression…)
120
Q

Varför står det ofta “paniksyndrom med agorafobi”?

Vad har “torgskräck” för koppling till paniksyndrom?

A

Paniksyndrom med agorafobi

  • Paniksyndrom innefattar antecipatorisk (förväntans-) ångest
  • Vilket kan leda till att patienter med paniksyndrom undviker situationer med mycket folk, trängsel mm…
    • Som kan leda till panikattacker
    • Där de blir utelämnade och hjälplösa om nya attacker skulle uppstå
  • Ca hälften av pat med paniksyndrom har agorafobi
121
Q

Hur skiljer sig agorafobi från specifika fobier (för ex. ormar, blod, klaustrobi…)?

A
  • Agorafobi: pat kan konfrontera fruktade fobin i sällskap med pålitlig person - som kan hjälpa patienten om hen skulle få panikattack
122
Q

För att kunna ställa diagnos på/misstänka personlighetsstörning bör vissa områden av personligheten vara drabbade.

Vilka och hur många?

A

Personlighetsstörning

-Minst 2 av följande ska vara drabbade:

  1. Kognition
  2. Affektivitet
  3. Interpersonell funktion (relationer)
  4. Impulskontroll
123
Q

När debuterar personlighetsstörningar?

A

Senast i tonåren!

Om senare debut, misstänk annat (ex neurologisk sjk)

124
Q

Personlighetsstörningar indelas i kluster A, B och C.

Vad utmärker resp kluster?

A

Personlighetsstörningar - klusterindelning:

  1. Kluster A: udda, excentriska - ofta män
  2. Kluster B: dramatiska, känslomässigt störda, färgstarka, oberäkneliga - lättast att identifiera
  3. Kluster C: räddhågade, fega, ängsliga
125
Q

Vilka specifika personlighetsstörningar innefattas i kluster A, B resp C?

A

Klusterindelning - personlighetsstörningar

  1. Kluster A
    1. Paranoid
    2. Schizoid
    3. Schizotyp
  2. Kluster B
    1. Borderline (emotionellt instabil)
    2. Narcissistisk
    3. Histrionisk
    4. Antisocial
  3. Kluster C
    1. Ängslig
    2. Tvångsmässig
    3. Osjälvständig
126
Q

Vilka verktyg kan användas vid utredning av personlighetsstörning, och när är utredning inte lämplig?

A

Utredning av personlighetsstörning

  • Verktyg:
    • SCID-II: strukturerad diagnostik, innefattande långt samtal med patienten
    • Viktigt med adekvat informationsinhämtning - god relation med patienten, journaler och anhöriga
  • Ej lämpligt med utredning om:
    • Patient < 18 år: personlighet ej utvecklad
    • Svår psykiatrisk samsjuklighet eller missbruk
127
Q

Prevalens på personlighetsstörningar (alla inkl.)?

Hur vanligt är det inom psykiatrin?

A

Personlighetsstörningar

  • Prevalens: 9-15 %
  • På psykiatrsk mottagning: 60-80 %
    • OBS! Inte alla personlighetsstörningar man hittar inom psykiatrin.
128
Q

Specifik behandling vid borderline personlighetsstörning?

A

Dialektisk beteendeterapi, DBT

  • Syfte: minska självskadebeteende vid borderline - självklart även andra
  • Består av:
    • Färdighetsträning: relationshantering, mindfullness, känsloreglering, stå ut när det är svårt
    • Individualterapi: hjälper pat att hantera dagliga kriser
    • Telefonstöd: pat ska kunna ringa när problem uppkommer
  • Löfte: pat får inte ta sitt liv
129
Q

Hur ser prognosen ut för personlighetsstörningar?

A

Prognos - personlighetsstörningar

  • Förstärks med åren: paranoid, schizoid, schizotyp, fobisk
  • Avtar med åren: antisocial, borderline, histrionisk, narcissistisk - kvar finns fock andra psykiska symtom och funk.nedsättning
130
Q

Patientfall: 45-årig ensamstående man

- Vilken personlighetsstörning?

  • Problem redan i väntrummet
  • Söker för att anmäla annan psykiater, få ut sina journaler, samt få tillbaka sin vapenlicens som blev indragen för 15 år sedan
  • Hotar att anmäla jourläkare när han inte får som han vill
  • Misstänksam mot sina läkare, tror hon vill honom illa
  • Repat bilar på parkeringen som han tror tillhör läkare han ogillar
  • Avhyses ofta med polis
A

Paranoid personlighetsstörning

  • Utpräglat misstänksam - tror illa om alla
  • Ser hotbilder i vänligt beteende
  • Hänger upp sig på upplevda oförätter
  • Överdrivet känsliga för kritik
  • Avsaknad av mjukhet, empati, humor
  • Svartsjuka
131
Q

Patientfall: 20-årig man

-Vilken personlighetsstörning?

  • Kommer för att arbetsförmedlingen tvingat honom
  • Bor ensam i lägenhet från socialen
  • Hoppade av gymnasiet, sedan dess inte varit aktiv
  • Ointresserad av vård, håller kontakt pga sjukskrivning
  • Svarar “vet inte” på nästan alla frågor
  • Nekar till droger
  • Spelar bara dataspel och har vänt på dygnet
A

Schizoid personlighetsstörning

  • Önskar inga nära relationer eller sex
  • Trivs bäst ensam
  • Likgiltig inför beröm/kritik - ganska lågställt belöningssystem
  • Få, om några intressen
  • Kyla eller flacka affekter
132
Q

Vad är schizotyp personlighetsstörning?

A

Schizotyp personlighetsstörning

  • Inte regelrätta hallucinationer och vanföreställningar
  • Men ha en väldigt förvriden syn på världen
    • Pratar med andar
    • Tror på medium
    • Ockult beteende
  • Udda, excentriska, gillar det ockulta
133
Q

Patientfall: 40-årig kvinna med högskoleutbildning

- Vilken personlighetsstörning?

  • Uppvuxen med alkoholiserade föräldrar
  • Många korta förhållanden, 2 minderårigaa barn
  • I psykiatrin sedan 20-årsåldern - mängde med diagnoser
  • Kommer ibland med polis efter utbrott
  • Kontakten varierar mellan gångerna
  • Kroniska suicidtankar
A

Emotionellt instabil (borderline) personlighetsstörning

  • “Mellan” psykotisk och affektiv störning
  • Instabil självbild
  • Impulsiv: män - våldsamt utagerande vanligare; kvinnor - verbalt aggressiva, “taggiga”
  • Svängande känslor, instabila relationer
    • Vill ha relationer, men vill inte närma sig
    • Tankar om att inte duga i relationen - till slut tröttnar partnern - “jag sa ju att du aldrig älskade mig”
    • Mycket svårt med relationer
  • Mycket självkritik/depressivitet/ångest/dysfori
  • Upprepad suicidal kommunikation
134
Q

Patientfall: 25-årig man, student

  • Mått dåligt i flera år, så länge han minns
  • Diagnos: “medelsvår depressiv episod utan psykotiska symtom” för ett par månader sedan.
  • Ej kontakt sedan dess
  • Bristande kontinuitet i öppenvård
  • Ett allvarligt suicidförsök - skar handleder i badkaret
  • Patienten kräver bättre hjälp: sökt chefen på mottagningen upprepade ggr. Söker nu akut. Kräver att du fixar det som inte fungerar.
  • Blir inlagd - men direkt i konflikt med personalen - känner sig kränkt, slår sönder blomkruka
  • Han “har rätt” att visa hur dåligt han mår
A

Narcissistisk personlighetsstörning

  • Grandiositet, kräver överdriven beundran
  • Fantiserar om makt, skönhet
  • Exploaterande av andra
  • Regler är till för andra: man har en självklar rätt till sitt beteende
  • Oförmögna till empati, tendens till ytliga relationer (tolererar ej att ifrågasättas)
  • Arrogant attityd
  • Ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på dem
  • Övertygade om att de bara kan förstås av personer med hög status
  • Kräver nedsatt funktion eller lidande för diagnos
135
Q

Patientfall - 40-årig man, tidigare MC-gängmedlem

- Vilken personlighetsstörning?

  • Avhoppad kriminell: suttit sammanlagt 15 år i fängelse
  • Grövsta brottet - dråp
  • Misshandlat hustrun och barnen
  • Väntar på nytt fängelsestraff för narkotikabrott
  • Kvarvarande kriminella kontakter
  • Påtänd, sannolikt på amfetamin
  • Hotfull och närgången
  • Hotar att skjuta personal om han ej får det han vill
A

Antisocial personlighetsstörning

  • Oförmåga att anpassa till sociala normer - normbrytande, kriminell
  • Manipulativ, oärlig
  • Oförmåga till skuld - kan däremot känna skam
  • Impulsiv, oförmåga till planering
  • Ytlig charm - men ingen förmåga till djupare relationer
  • Likgiltig, hänsynslös inför andras säkerhet
  • Lättväckt aggressivitet
136
Q

Vad är en psykopat?

A

Psykopati: enl. Sten Levander

Tre facetter - blandning mellan borderline, narcissistisk och antisocial personlighetsstörning

  1. Facett 1: interpersonell - narcissistisk
    • Marknadsför sig som överlägsen för att få fördelar - folk tror på det
  2. Facett 2: affektiv - borderline
    • Lättrörliga affekter - ex. kan gråta på kommando
    • Men saknar förmåga till att känna empati, ångest, skuld och skam
  3. Facett 3: livsstil - antisocial (kan vara prosocial)
    • Normbrytare, stimulushunger, parasitisk
    • Utnyttjar folk med ytlig charm - bryr sig inte om hur de påverkas
137
Q

Patientfall - 65-årig kvinna, två vuxna barn:

  • Inkommer med ambulans, initialt mutistisk
  • Uppseendeväckande klädsel, välsminkad
  • Ligger på britsen initialt, men faller av och faller ihop som en hög
  • Börjar prata och slutar inte; förmedlar stort vårdbehov
  • Långvarig kontakt med psykiatri/privat psykoterapi
  • Ofrivilliga rörelser i kroppen samt svår tinnitus
  • Gör allt för uppmärksamhet
A

Histrionisk personlighetsstörning

  • Extremt uppmärksamhetsbehov: måste vara i centrum - mår annars dåligt
  • Överdramatiskt beteende
  • Använder sitt yttre för att få uppmärksamhet
  • Inadekvat flirtig eller förförisk: opassande flirtig - på möte, i affären…
  • “Impressionistiskt” tal som saknar detaljer
  • Byter lätt åsikt/stil efter tillfällig påverkan
  • Snabba, ytliga känslosvängningar
  • Tror ofta att relationer är intimare än motparten
  • Extremt yttre - både verbalt och utseendet
138
Q

Patientfall: 27-årig kvinna - läser hälsovetenskap, jobbar extra i hemmet som telefonförsäljare

-Vilken personlighetsstörning?

  • Undviker alla grupparbeten i skolan
  • Går inte ut eftersom hon känner sig ful
  • Vågar sällan resa eller åka buss
  • Extremt välvårdad
  • Övertygad om att hon inte klarar skolan trots att hon alltid gjort det
A

Ängslig personlighetsstörning (Nasse i Nalle Puh)

  • Undviker allt som kräver kontakt med andra
  • Upptagna av rädsla för kritik
  • Vågar inte ta kontakt med andra om de inte vet att de är omtyckta
  • Låg självkänsla
  • Rädda för allt obehagligt
  • Oroar sig mycket för fysisk säkerhet
139
Q

Patientfall: 40-årig kvinna - perfektionist

-Vilken personlighetsstörning?

  • Jobbar heltid och sköter jobbet väl
  • Svårt att avsluta saker, måste ha det perfekt
  • En del konflikter på jobbet - måste vara på hennes sätt
  • Kan inte slänga dokument och dylikt, men hon är extremt ordningsam
  • Inga nära relationer - men hon vill ha
  • Känner att hon kört fast
  • Svårt för att andra har avvikande uppfattning i moraliska frågor
A

Tvångsmässig personlighetsstörning

  • Ordning, perfektionism, kontroll
    • Kan vara fördel inom vissa yrken
  • Svårt att ta till sig andras idéer, rigida
  • Svårt att fullfölja uppgifter pga perfektionism
  • Hög moral/moraliserande
  • Plikttrogna, upprättar schema
  • Håller ut med attityder/uppgifter långt efter att det slutat vara funktionellt
  • Kan inte slänga saker som inte ens har sentimentalt värde - högar med anteckningar
140
Q
A
141
Q

LVU, Lagen om vård av unga

När inträder anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn?

A

Anmälningsskyldigheten inträder redan vid misstanke om att förhållanden som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd

  • Alltså krävs inga belägg, bara misstanke
  • Misstanke om:
    • Fysiskt våld
    • Psykiskt våld
    • Sexuella övergrepp
    • Kränkning
    • Fysisk försummelse
    • Bristande omsorg
    • Psykisk försummelse
142
Q

Beskriv på ett ungefär ärendets gång efter LVU-anmälan!

A

LVU-anmälan

  1. Anmälan enl 14 kap 1 § SoL
  2. Förhandsbedömning - max 14 dagar
  3. Beslut att inleda utredning eller inte
  4. Utredning 11 kap 1 § SoL (max 4 mån)
  5. Avsluta utredning med eller utan insats/bistånd
143
Q

Vad händer om man skiter i att LVU-anmäla ett uppenbart fall av missförhållanden hos ett barn?

A

Räknas som tjänstefel, men ingen disciplinpåföljd i praktiken

144
Q

Hanna är 27 år och har remitterats från vårdcentralen till psykiatrisk mottagning med anledning av en depression som inte svarat på vare sig Sertralin eller Venlafaxin. Det har också framkommit att Hanna har sagt upp sig från sitt jobb som PR-konsult eftersom hon länge känt att hon inte klarar av alla vitt skilda arbetsuppgifter och ständigt skiftande krav. Dessutom blir hon så otålig av långa möten och hon kom nyligen i onåd, då hon råkade avbryta chefen flera gånger i ett sammanhang där det inte alls var lämpligt. Detta väckte mycket jobbiga känslor hos Hanna som allt för väl minns liknande situationer under skoltiden, ofta resulterade det i att hon skickades ut ur klassrummet. Hanna har alltid varit
rastlös men har funnit att hon mår bättre när hon ägnar sig åt sin träning och hon har blivit framstående i Triatlon, som hon ägnar större delen av sin fritid åt.

Vilken diagnos är mest sannolik hos Hanna utöver depression?

A

ADHD

145
Q

Ge minst 4 exempel på betydelsefulla komponenter i utredning när ADHD misstänks?

A

ADHD-utredning

  1. ASRS-formulär
  2. Utvecklingsanamnes från patient och anhöriga
  3. Psykologtestning
  4. Screening för komorbiditet
146
Q

Ge 4 symtom som förekommer vid akut konfusion?

A

Akut konfusion

  1. Desorientering
  2. Perceptionsstörningar
  3. Osammanhängande tal
  4. Motorikstörning
147
Q

Vad betyder kortfattat “formell kontakt”?

A

Patienten svarar korrekt på tilltal, uppför sig adekvat utifrån situationen

148
Q

Områden som ska belysas i Psykiatrisk anamnes?

A

Artin’s regel: ASK LP (utöver MAPHLES)

Aktuellt? Start? Konsekvenser? Lindring? Personlighetstyp?

  1. Vilka symtom besväras patienten av nu?
  2. När började besvären och hur har de utvecklats?
  3. Hur var patientens situation när besvären började?
  • Förhållande i familjen och arbete?
  • Psykiskt trauma?
  1. Vilka konsekvenser har besvären fått?
  • Sökt annan vård än den aktuella?
  • Kunnat sköta sitt arbete?
  • Sjukskrivit sig?
  • Mathållning och sömn?
  • Har sociala kontakt påverkats?
  • Livsleda?
  1. Försök till att rätta till besvären?
  • Vad har patienten uppnått?
  • Varför har försöken misslyckats?
  1. Tidigare psykiska besvär? Tidigare vård för psykbesvär?
  2. Tecken på somatisk sjukdom eller intox?
  • Tänk på MIDAS: Meningits, Intox, Diabetes, Andning, Subduralhematom
  1. Vilka mediciner har intagits senaste tiden?
  2. Alkohol och droganamnes?
    - CAGE har hög träffsäkerhet (Cut, Annoyance, Guilt, Eye-opener):
  • Har du någon gång försökt skära ner din alkoholkonsumtion?
  • Har någon anmärkt din alkoholkonsumtion?
  • Har du haft skuldkänslor pga din alkoholkonsumtion?
  • Har du tagit dig en återställare på morgonen?
  • Samma frågor kan ställas för narkotika!
  1. Personlighetsdrag?
  2. Skolgång, arbetsliv, relationer?

Under samtalets gång får du en uppfattning av hela den psykiska statusen

149
Q
  1. Samtliga “typiska antipsykotika”
  2. Samtliga “atypiska antipsykotika”
A

1.

  • Chlorpromazine
  • Haloperidol
  • Flupentixol
  • Fluphenazine
  • Clopentixol

2.

  • Clozapine
  • Risperidone
  • Sertindole
  • Quetiapine
  • Amisulpride
  • Aripiprazole
  • Zotepine
  • Ziprasidon

Termin 9 - Psykiatri, Beroendelära, BUP (23 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions