4.Stress och hälsa G-frågor Flashcards
Den Amerikanska Psykologen Richard Lazarus förändrade hur vi ser på stress i vardagen/arbetslivet. Beskriv grunderna i Lazarus teori om stress och dess uppkomst.
Tidigare ansågs stress i det vardagliga livet bl.a. bero på hur olika livshändelser påverkar oss.
Lazarus vände på det och förstod stress i form av enskilda inre och yttre krav som individen anser anstränger eller överskrider hennes resurser. Individen gör medvetet eller omedvetet en bedömning (appraisal) av de krav som ställs på individen och de resurser hen har till sitt förfogande för att hantera dessa (coping).
Stress uppkommer när individen i sin bedömning inte anser resurserna stora nog. Alltså när kraven blir för höga. Lazarus utgår vidare ifrån att vi inte är passiva i förhållande till de situationer vi ställs inför utan att vi vänder och vrider på den i hopp om att komma fram till en fungerande strategi.
Beskriv Theorells Krav-Kontrollmodell över stress.
Denna modell tar utöver överbelastning i förhållande till egna resurser hänsyn till senare forskning som visat att även understimulering kan verka stressande. Dessutom har modellen en nivå över arbetets aktivitetsnivå. Stress i arbetet beror alltså inte bara av vilka krav en individ har på sig utan modereras även av hur mycket kontroll individen har över sitt arbete.
Vilka positiva effekter har man sett av ”moderniseringen” av arbetslivet och vilken/vilka konsekvenser har det fått?
Arbetet har blivit mer flexibelt och inte lika regelstyrt, vilket har lett till mer inflytande, ansvar och variation i arbetet. Detta bidrar till bättre mentala, sociala och ekonomiska resurser, psykiskt välbefinnande och hälsa. En konsekvens är att socioekonomiska skillnader har ökat i många samhällen.
Källa: Allvin s.167
Beskriv begreppen
Eu-stress, distress och dynamisk stress.
Eu-stress - Viss stress som är nödvändig som träning, dvs. hjälper oss att hantera stress i framtiden.
Distress - Ett resultat av långvarig överhängande stress.
Dynamisk stress - Detta är växlingen mellan gas och broms. (Lowden, 2013)
Beskriv Selyes teori om fylogenetisk anpassning.
Fylogenetisk anpassning kan ses som individens olika sätt att anpassa sig till händelser i sin omgivning för att överleva. Idag är anpassningsbeteenden som kamp, flykt och att spela död inte lika funktionella som de var på “savannen” när vi levde ute i det vilda. Idag har vi en ny typ av stress som inte direkt handlar om att äta eller att ätas vilket gör att våra anpassningsbeteenden blir effektlösa.
Nya typer av stress:
- Arbetsstress - långvarig,går ej att springa ifrån eller slåss mot (anpassningsbeteenden i enlighet med Selyes teori som fylogenetisk anpassning)
- Livsstress - höga förväntningar på det perfekta livet. (Lowden, 2013)
Hur skiljer sig utbrändhet och utmattningssyndrom från varandra?
Utbrändhet kallas även för burnout:
Utbrändhet kan ses som en serie psykologiska reaktioner på ett problem. Utbrändhet uppkommer ofta i kombination med probem i arbetslivet på t.ex. arbetsplatsen. Utbrändheten kan bero på frustration, för mycket att göra på arbetet och att det inte går att hitta stöd någonstans t.ex. få hjälp med en tung uppgift.
Marika Melin nämnde tre centrala dimensioner som ingår i utbrändhet:
- Känslomässig utmattning
- Avståndstagande från arbetet (cynicism, detachment)
- Minskad effektivitet i arbetet.
- Ingen sjukdom. - alltså inte medicinskt
Utmattningssyndrom däremot är en typisk/ karakteristisk reaktion på långvarig stress utan möjlighet till tillräcklig återhämtning.
Symptom som kan uppvisas och som även kännetecknar utmattningssyndrom i kontrast till utbrändhet är:
- Mycket uttalad fysisk och psykisk trötthet
- Oförmåga till återhämtning trots sömn
- akutfasen ofta med plötsligt alarmerande kroppsliga och kognitiva symtom. Medicinskt syndrom
Det som sammanfogar dessa båda “åkommor” är att Om utbränningsprocessen utgör en reaktion på ett långvarigt stresstillstånd så kan den leda till ett medicinskt utmattningssyndrom. (Melin, 2013) 2013-11-18.
Beskriv begreppen inlåsning och dubbelinlåsning och beskriv hur dessa fenomen kan påverka hälsa och professionell utveckling.
Inlåsning innebär att en individ är kvar i ett yrke eller på en arbetsplats trots att denne inte önskar detta. Inlåsning kan uppstå när en individ upplever sig vara i fel yrke eller på fel arbetsplats, men inte vågar sluta. Föreligger båda förhållandena, det vill säga att individen upplever sig både ha fel yrke och befinna sig på fel arbetsplats, talar man om dubbelinlåsning.
Det är till exempel många som inte vågar lämna en fast anställning av rädsla för att inte få det arbete som önskas eller av rädsla att inte få någon anställning alls. Detta till följd av till exempel ekonomisk stress som är oro inför den egna ekonomiska och professionella framtiden. Oron utvecklas till stress när framtiden är oförutsägbar och man upplever sig sakna inflytande över den. Istället stannar de anställda kvar i en yrkesroll eller på en arbetsplats som de kanske vantrivs i.
Det faktum att de är inlåsta och har svårigheter att lämna arbetsplatsen medför att de inte har samma möjligheter att protestera mot sina villkor. Detta kan ge dem ett defensivt förhållningssätt till arbetet. De protesterar inte aktivt mot sin situation, men gör heller ingenting alls eller mycket lite för att komma ur den.
Inlåsta och än mer dubbelinlåsta, mår dåligt på arbetet. Dessa personer rapporterar oftare trötthet, håglöshet och magbesvär än alla övriga anställda (både fast och tidsbegränsat anställda). Möjligen kan den defensiva inställningen också vara förknippad med upplevelser av maktlöshet, undertryckande av känslor och skam.
Inlåsning påverkar också den professionella utvecklingen negativt. Anställda tillhörande kategorin inlåsta upplever sig ha starkt reducerade möjligheter att utvecklas och lära nytt i arbetet. De upplever också att de får mindre stöd av sin chef. Dock ska det tilläggas att det här kan vara svårt att veta vad som är hönan och ägget. De som vantrivs i sitt yrke intresserar sig sannolikt mindre för kompetensutveckling än personer som trivs i sitt yrke och detta kan ju i sig leda till mindre stöd och uppmuntran från chefer (Allvin, 2006).
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 156-157). Liber, Stockholm.
Det finns forskning som tyder på att den nya ohälsan i viss mån samvarierar med det nya arbetslivets ökade och förändrade krav. Det finns dock andra stressorer som även dessa påverkar hälsan, kausalitet kan vara svårbestämt. Nämn några av dessa stressorer som ligger utanför arbetslivets omfång.
Social och ekonomisk stress ( självbild, privatekonomi, livsinställning, intressen etc.)
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 165-166). Liber, Stockholm.
Ge exempel på psykosociala riskfaktorer för utbrändhet och utmattningssymptom som är relaterade till arbetslivet.
Högra krav och hög arbetsintensitet.
Avsaknad av autonomi: t ex upplevelsen av att man bär ett stort eget snavar men har för få befogenheter för att nå upp till dessa. (Krav/kontroll)
Etiska konflikter: Om man upplever att man behöver gå emot sina egna etiska principer i sitt arbete kan detta skapa ohälsa.
Dåliga sociala relationer.
Otrygg anställning.
Källa: Marika Melins föreläsning, finns ev. i Allvin boken.
Förklara Häggs Askungemodell översiktligt.
Hypotesen syftar på att vissa motoriska enheter rekryteras först vid belastning, samt hålls igång längst (stängs av sist när belastning upphör). Skador, inflammationer och smärttillstånd uppstår därför p.g.a. långvarig aktivering utan tillräcklig tid för vila och återhämtning hos dessa små motoriska enheter med en låg tröskel för aktivering.
Forskare visade i början av 1980-talet att lågtröskliga enheter kännetecknas av lägre repetitionsfrekvens och långsammare kontraktionshastighet men längre uthållighet and de högtröskliga.
Muskelfibrerna i dessa ”askungeenheter” anses alltså uthålliga, men det är troligt att det finns gräns för hur länge de kan vara aktiva utan att skadas. Enligt teorin får muskelfibrerna i enheterna långt ner i hierarkin vila endast vid total avslappning och ingen säker belastningsnivå än total vila finns således. (Melin, 2008)
Läs mer: Melin 2008 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18925/1/gupea_2077_18925_1.pdf s.31-32.
Vad menas med sjuknärvaro och vad ökar sannolikheten för detta? Nämn minst 3 faktorer.
Sjuknärvaro - att man går till jobbet trots att man är sjuk. En variant är att använda semesterdagar istället för att vara hemma sjuk. Sjuknärvaro kan vara resultatet av en typ av strategi för att hantera arbetet, att arbeta mer genom att överskrida förutsättningarna för hälsa. Faktorer som ökar risken för sjuknärvaro kan vara privatekonomiska men de kan även vara arbetsrelaterade. Exempel på arbetsrelaterad faktorer är tidspress på arbetet och att vara svår att ersätta. En hypotes är att prestationsbaserad självkänsla kan öka sannolikheten för sjuknärvaro. Vid downsizing ökar längre sjukfrånvaro men den kortare sjukfrånvaro minskar. Det sistnämnda kan bero på sjuknärvaro. Möjligen kan även formen av arbete spela in (tidsbegränsat eller inte tidsbegränsat).
Källa: Flexible labor markets and employee health, s.100, 105 & Gränslöst arbete s.151-153
Beskriv kort hur downsizing, jobbosäkerhet och tidsbestämda jobb kan påverka hälsa?
Det finns kopplingar mellan alla tre faktorer och mental ohälsa. Samtliga faktorer är dessutom kopplade till ökat antal arbetsskador och olyckor. Både downsizing och jobbosäkerhet är kopplade till ett flertal självrapporterade mått på fysisk hälsa.
Källa: Flexible labor markets and employee health, s. 105
I en utveckling av Karaseks “krav-kontrollmodell” la Johnson till en tredje variabel, “socialt stöd”. Enligt denna modell, hur påverkar upplevt socialt stöd effekten av krav på arbetsplatsen?
Socialt stöd i arbetslivet tillgodoser grundläggande mänskliga behov av kamratskap och tillhörighet. Socialisation gynnar ett aktivt handlingsmönster. Socialt stöd utgör en resurs och kan således modifiera effekten av arbetsbelastning. Socialt stöd en grund för kontroll, makt och identitet i arbetargruppen, genom samarbete kan en arbetsgrupp uppnå en form av “kollektiv kontroll” på arbetsplatsen.
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 141-142). Liber, Stockholm.
Under de relativt blomstrande 50- och 60-talen utvecklades stressforskning kring mer profana livshändelser “life events” istället för krig och depression. Bland annat utvecklade de amerikanska forskarna Homles och Rahe en skala kallad “Social Readjustment Rating Scale”.
Beskriv kort vad man menar med en livshändelse och hur skalan fungerar och något om vad skalan kunnat förutsäga.
En livshändelse är en händelse som förändrar en individs liv.
“Social Readjustment Rating Scale” mäter hur hur mycket av sådana händelser som en individ möter under en bestämd period. Händelserna viktas med poäng i förhållande till “giftermål”, som gavs 50 poäng. Julhögtid gavs t ex 12 poäng och att förlora jobbet 47 poäng.
Studier visade att högre förändringspoäng korrelerade med framför allt hjärt- och kärlsjukdom.
Skalan gjorde inte skillnad på om händelserna var positiva eller negativa, men det har visats att händelser som är negativa och oförutsedda har större vikt.
Källa: Allvin, M. (2006) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet (s. 137). Liber, Stockholm.
Beskriv sambandet mellan psykosocial stress och sömn samt förklara hur både psykologiska och fysiologiska mekanismer kan bidra till störd sömn.
Sambandet mellan psykosocial stress och sömn är komplext. Studier har visat att individens antaganden om att nästa dag utsättas för höga krav eller hög anspänning har en viktig roll. Ruminerande kring förmodad stress ökar vår kortikala- och kognitiva arousal, faktorer som starkt korrelerar med dålig sömn. Denna arousal aktiverar i sin tur HPA-systemet, vilket leder till ogynnsamma kortisolnivåer för sömn. Resultatet blir en störd sömn med ökad fragmentering och minskad djupsömn. Den störda sömnen och minskade återhämtningen riskerar att individen bekymrar sig för sömnen i sig vilket också skapar stress och aktiverar HPA-systemet vilket skapar en ond cirkel av stress. (Åkerstedt, 2006)
