Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Klinisk medicin II > Anatomi integrering III > Flashcards

Anatomi integrering III Flashcards

1
Q

Diaphragma

A

Mellangärde. Kupolformad muskulös skiljevägg mellan bröst- och bukhåla. Nn. phrenici.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Centrum tendineum diaphragmatis

A

Förening av muskulatur som ger upphov till en central senplatta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Foramen (haitus) venae cavae

A

Genomgång för v. cava inferior i centrum tendineum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Pars costalis

A

Del av mellangärdet som har ursprung på sjunde-tolfte revbensbrosken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Pars sternalis

A

Del av mellangärdet som har ursprung på processus xiphoideus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Pars lumbalis

A

Medial del som har ursprung på ländkotornas kroppar, mellankotskivor och valvformade senhinnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Crus sinistrum diaphragmatis

A

Vänster skänkel av pars lumbalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Crus dextrum diaphragmatis

A

Höger skänkel av pars lumbalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hiatus oesphageus

A

Genomgång för matstrupe och nn. vagi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hiatus aorticus

A

Genomgång för aorta och ductus thoracicus mellan höger och vänster skänkel i pars lumbalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

a. epigastrica superior

A

Direkt fortsättning av a. thoracica interna i bukhålan, omedelbart efter passagen mellan partes sternalis et costalis diaphragmatis (Larreys spalt = trigonum sternocostale).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

a. epigastrica inferior

A

Artär som avgår dorsalt om ljumskbandet, och stiger uppåt till insidan av m. rectus abdominis. Ger upphov till plica umbilicalis lateralis. Anastomoserar med a. epigastrica superior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Camper’s fascia (panniculus adiposus abdominis)

A

Fettskiktet i bukväggens underhud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Scarpa’s fascia (stratum membranosum telae subcutaneae abdominis)

A

Skikt av bindvävsfibrer från stratum fibrosum djupt om fettvävnaden. Variation i täthet och förlopp gör huden mer eller mindre förskjutbar mot underlaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

m. rectus abdominis

A

nn. intercostales T7-T11, n. subcostalis T12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vagina m. recti abdominis (rektusskida)

A

Hölje som omger m. rectus abdominis och som är bildat av de platta bukmusklernas aponeuroser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

linea alba

A

“Vita linjen”. Bandliknande sammanflätningslinje av vänster och höger bukmuskelaponeuros, mellan processus xiphoideus och symfysen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

linea arcuata (semicirculais) vaginae m. recti abdominis

A

Kaudal ända av rektusskidans bakre blad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

linea seminlunaris vaginae m. recti abdominis

A

Bågformad muskel-sengräns i m. transversus abdominis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

m. obliquus externus abdominis et aponeurosis

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

m. obliquss internus abdominis et aponeurosis

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

m. transversus abdominins

A

nn. intercostales T7-T11 alt. thoracoabdominales T7-T11, n. subcostalis T12, n. iliohypogastricus L1 och n. ilioinguinalis L1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

fascia transversalis

A

De platta bukmusklernas fasciebeklädnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ligamentum inguinale

A

Ljumskband. Under ända av aponeuros tillhörande m. obliquus externus abdominis, sträcker sig från spina iliaca anterior superior till tuberculum pubicum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

spina iliaca anterior superior

A

Bentagg på ala ossis ilii. Främre, övre. Den man känner på höften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

tuberculum pubicum

A

Knöl lateralt om symfysen, slutet av pecten ossis pubis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

plica umblicale mediana

A

Veck som sträcker sig från apex vesicae till naveln. Innehåller rest från urachus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

plica umbilicalis medialis

A

Veck, som överensstämmer med den oblitererade a. umbilicalis, i främre bukväggen mellan plica umbilicalis mediana (oblitererad urachus) och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

plica umbilicalis lateralis

A

;plica epigastrica. Lateralt bukhinneveck förorsakat av a. epigastrica inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Inguinaltriangeln (Hesselbach´s triangle)

A

Triangelformat område mellan laterala kanten av m. rectus abdominis, lig. inguinale och plica umbilicalis lateralis (a. epigastrica inferior).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

canalis inguinalis

A

Ljumskkanal. Väggar: ljumskbank, externusaponeuros, fascia transversalis med förstärkningar, mm. obliquus internus et transversus abdominis. Kanalen innehåller funiculus spermaticus, respektive lig. teres uteri.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

funiculus spermaticus

A

Sädessträng, bestående av sädesledare, åtföljande kärl, nerver och bindväv samt höljen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

fascia spermatica externa

A

Yttre fascia som omsluter tesikel, bitestikel och sädesledare, och som är en fortsättning av bukväggens ytliga fascia och aponeuros tillhörande m. obliquus externus abdominis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

m. cremaster

A

Testikelhöjare, huvudsakligen utgående från m. obliquus internus abdominis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Canalis femoralis; a.v. iliaca externa

A

Yttre tarmbensartär. Andra avgående artär från a. iliaca communis, som övergår i a. femoralis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Canalis femoralis; a.v. femoralis

A

Lårbensartär. Sträckning: från lig. inguinale fram till a. poplitea.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Peritoneum

A

Bukhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

pars parietalis (peritoneum)

A

Bukväggens peritonealbeklädnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

pars visceralis (peritoneum)

A

Bukorganens peritonealbeklädnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Omentum majus

A

Större bukhinnenät som förklädesartat hänger ned från curvatura major ventriculi, framför tunntarmsslyngorna. Det är sammanväxt med colon transversum och mesocolon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Lig. gastrocolicum

A

Avsnitt av omentum majus mellan curvatura major ventriculi och taenia omentalis på colon transversum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Omentum minus

A

Mindre bukhinnenät peritonealskiva i huvudsak utspänd mellan magsäck och lever. Från den kan fem enheter urskiljas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Lig. hepatoduodenale

A

Förbindelse mellan lever och duodenum. Bandet innehåller a. hepatica propria, ductus choledochus och v. portae.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Lig. hepatogastricum

A

Förbindelse mellan levern och curvatura minor ventriculi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Bursa omentalis

A

Peritonealrummets största recess, belägen bakom magsäcken och omentum minus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Foramen epiploicum (f. omentalis, f. of Winslow)

A

Tillträde till vestibulum bursae omentalis, bakom lig. hepatoduodenale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Mesocolon

A

Kärl- och nervförande bukhinneveck som fäster och försörjer colon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Gaster (ventriculus)

A

Magsäck, sträcker sig från nedersta delen av oesophagus fram till pylorus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Cardia (gaster)

A

Område närmast matstrupens mynning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Fundus (gaster)

A

Magsäckens övre kupolformade del, belägen djupt om diaphragma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Corpus (gaster)

A

Magsäckskroppen, upptill begränsad av cardia och fundus, och nedtill av pars pylorica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Curvature major (gaster)

A

Magsäckens större krökning, vänstra nedåtriktade kontur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Curvature minor (gaster)

A

Magsäckens mindre krökning, högra uppåtriktade kontur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Pylorus (gaster)

A

Nedre magmunnen, förstärkt av cirkulära muskelskikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Antrum pyloricum

A

Förgården. Första delen av pars pylorica, som genom en peristaltisk våg helt kan stängas av gentemot resten av magsäckshåligheten.

56
Q

Canalis pyloricus

A

Undre, ca 20-30 mm långt slutavsnitt.

57
Q

m. sphincter pylori

A

Förtjockat cirkulärt muskelskikt vid pylorus.

58
Q

Hepar

A

Lever, belägen på höger sida i bukens övre del, i regio hypocondriaca. Undre kanten sträcker sig från vänstersidan nedåt mot högersidan genom regio epigastrica. Hos friska individer ligger kanten inte under revbensbågen. Den är förskjutbar vid andning och därför palpabel.

59
Q

Lobus dx. (hepar)

A

Höger leverlob. Del av levern belägen på höger sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.

60
Q

Lobus sin. (hepar)

A

Del av levern belägen på vänster sida om fästet till lig. falciforme på mellangärdet.

61
Q

Lobus caudatus (hepar)

A

Leverns svanslob, belägen mellan v. cava inferior, porta hepatis och lig. venosum.

62
Q

Lobus quadratus (hepar)

A

Leverns fyrkantiga lob, belägen mellan gallblåsa, lig. teres hepatis och porta hepatis.

63
Q

Porta hepatis

A

Leverporten Fördjupning, belägen mellan lobus caudatus och quadratus, genom vilken a. hepatica propria, v. portae och ductus hepatici förlöper. De sistnämnda förenar sig här till ductus hepaticus communis.

64
Q

lig. falciforme

A

Peritonealveck mellan bukväggens mittlinje och levern.

65
Q

lig. teres

A

Bindvävsrest från v. umbilicalis.

66
Q

lig. coronaria

A

Omslagsveck från övergången av mellangärdets peritoneum perietale till leverns peritoneum viscerale vid kanten av area nuda.

67
Q

lig. triangulare

A

Dextrum: Gemensam kant för lig. hepatophrenicum och lig. hepatorenale.

Sinistrum: Fri kant av lig. coronarium, till vänster.

68
Q

Area nuda

A

Del av facies diaphragmatica som saknar peritoneal beklädnad. Sammanväxningsyta med diaphragma.

69
Q

Vesica fellea

A

;vesica biliaris. Gallblåsa, 80-120 mm lång och päronformad.

70
Q

Ductus hepaticus communis

A

Gemensam levergång, del av gallgång, från föreningen av ductus hepaticus sinister et dexter till avgående ductus cysticus.

71
Q

ductus cysticus

A

Gallblåsans utförsgång, som förenar sig med ductus hepaticus communis och bildar ductus choledochus.

72
Q

ductus choledochus

A

;ductus biliaris. Gemensamma gallgången, som uppstått genom samgående av ductus hepaticus communis och ductus cysticus, och som sträcker sig fram till papilla duodeni major.

73
Q

pancreas

A

Bukspottkörtel, 130-150 mm lång, belägen dels inuti bukspottkörtelns konkavitet, dels bakom bursa omentalis, i höjd med första och andra ländkotorna.

74
Q

caput (pancreas)

A

Pankreashuvudet, inramat av duodenum.

75
Q

corpus (pancreas)

A

Pankreaskroppen, till största delen belägen framför ryggraden. Härstammar från det dorsala pankreasanlaget.

76
Q

collus (cervis - pancreas)

A

Parenkymstrimmor framtill för vasa mesenterica superiora. De eferlämnar en fåra på baksidan. Orienteringshjälp inom kirurgin.

77
Q

processus uncinatus (pancreas)

A

Hakformad utlöpare, belägen bakom mesenterialkärlen..

78
Q

incisura (pancreas)

A

Fåra mellan processus uncinatus och den övriga delen av caput pancreatis.

79
Q

cauda (pancreas)

A

Pankreassvansen, belägen till vänster och uppåt, där spetsen står i kontakt med mjälten.

80
Q

Lien

A

Mjälten.

81
Q

Duodenum

A

Tolvfingertarm, ca 250-300 mm lång, belägen mellan pylorus och flexura duodenojejunalis.

82
Q

Pars superior (bulbus) (duodenum)

A

Övre del, horisontal början på tolvfingertarmen.

83
Q

Pars descendens (duodenum)

A

Lateralt, vertikalt nedåtstigande del avsnitt.

84
Q

Pars horizontalis (duodenum)

A

Horisontal del, djupt om caput pancreatis.

85
Q

Pars ascendens (duodenum)

A

Uppåtstigande del åt vänster, från caput pancreatis fram till flexura duodenojenualis.

86
Q

Papilla duodeni major (Ampulla Vaterii)

A

Upphöjning i ändan av plica longitudinalis med mynningar tillhörande ductus choledochus och ductus pancreaticus.

87
Q

m. sphincter ampullae (sphincter Oddii)

A

Sfinkterkomplex av cirkulära och spiralformade muskelstråk omkring ampulla.

88
Q

Flexura duodenojejunalis

A

Krökning mellan duodenum och jejunum.

89
Q

lig./m. suspensorius duodeni (Treitz ligament)

A

Ligamentartat muskelband som fixerar flexura duodenojejunalis och partes ascendens et horizontalis till diaphragma och truncus coeliacus. Ska bestå av två komponenter.

90
Q

Intestinum tenue

A

Tunntarm. Består av jejunum och ileum.

91
Q

Jejunum

A

Tomtarm, tunntarmens mellersta avsnitt. Från flexura duodenojejunalis ca 2,5 m långt.

92
Q

Ileum

A

Krumtarm, tunntarmens slutavsnitt, ca 3,5 m långt.

93
Q

Radix mesenteri

A

Mesenteriets fäste vid bakre bukväggen, från andra ländkotan till höger fossa iliaca.

94
Q

Valva ileocaecalis (of Tulp)

A

Ringformad upphöjning runt tunntarmens inmynning i tjocktarmen i en levande kropp. Hos avliden förvriden till en spring på grund av atonisk tarmmuskulatur.

95
Q

Colon

A

Tjocktarmsavsnitt från ostium ileale fram till rectum.

96
Q

Caecum

A

Blindtarm (ca 70 mm), tjocktarmens början nedanför ostium ileale.

97
Q

Appendix vermiformis

A

Blindtarmens maskformade bihang, oftast 90 mm långt. Innehåller en stor mängd lymfatisk vävnad.

98
Q

colon ascendens, transversum, descendens et sigmoideum

A

Vad det låter som. Ascendens och descendens är retroperitoneal, transversum och sigmoideum är intraperitoneal.

99
Q

Haustra coli

A

Utbuktning mellan två plicae semilunares.

100
Q

Taenia coli

A

Ca 10 mm breda förtjockningar i det längsgående muskelskiktet.

101
Q

appendices omentales

A

;appendices adiposae coli; appendices epiploicae. Fettrika bihand i tela subserosa, utmed taenia libera och omentalis.

102
Q

rectum

A

Ändtarm. Längd ca 150 mm. Tarmavsnitt från ttaeniae, belägen mellan colon sigmoiudeum och anus.

103
Q

truncus coeliacus

A

Bukinälvsartärstam, vanligen gemensam för aa. gastrica sinistra, hepatica communis och splenica i höjd med tolfte bröstkotan. A. gastrica sinistra kan också avgå dessförinnan, direkt från aorta.

104
Q

a. lienalis

A

Från truncus coeliacus. Mjältartär, tredje avgående gren från truncus coeliacus. Förlöper utmed övre kanten av pancreas, därefter genom lig. splenorenale till mjälten.

105
Q

a. gastroomentalis sin.

A

Från a. lienalis. Artär som ligger strax bredvid lig. gastrolienale, och som därefter förlöper i omentum majus, i riktning mot a. gastroomentalis dextra.

106
Q

a. gastrica sin.

A

Från truncus coeliacus. Uppåtstigande artär i vänster plica gastropancreatica som går fram till cardia, försörjer denna region, och fortsätter utmed curvatura gastrica minor till pylorus. Avger grenar till magsäckens främre och bakre vägg, samt anastomoserar med a. gastrica dextra.

107
Q

a. hepatica communis

A

Från truncus coeliacus. Gemensamma leverartären, oftast avgående högergren från truncus coeliacus. Förlöper i undre plica gastropancreatica och delar sig ovanför pylorus, i a. hepatica propria och a. gastroduodenalis.

108
Q

a. hepatica propria

A

Från a. hepatica communis. Uppåtstigande leverartär i lig. hepatoduodenale, som delar sig i två grenar vid leverporten.

109
Q

a. gastrica dx.

A

Från a. hepatica propria. Artär som går utmed curvatura gastrica major till a. gastrica sinistra.

110
Q

a. cystica

A

Från a. hepatica propria. Artär som delar upp sig och försörjer gallblåsans främre och bakre ytor.

111
Q

a. gastroduodenalis

A

Från a. hepatica communis. Mestadels belägen bakom pylorus. Delar sig vid undre kanten av pylorus.

112
Q

a. gastroomentalis dx.

A

Från a. gastroduodenalis. Artär som avgår i höjd med undre kanten av pylorus, och fortsätter som vänster a. gastroduodenalis i omentum majus, på varierande avstånd från curvatura gastrica major, fram till a. gastroomentalis sinistra som den anastomoserar med.

113
Q

a. pancreaticoduodenalis superior

A

Från a. gastroduodenalis. Finns anterior och posterior. Gren bakom/framför pancreas som följer duodenum. Anastomoserar med a. pancreaticoduodenalis inf.

114
Q

a. mesenterica superior

A

Övre tarmkäxartär, oparig, andra avgående artär från aorta, ca 10 mm under truncus coeliacus, i höjd med första ländkotan. Förlöper först bakom pancreas, därefter ytligt om processus ucinatus och förgrenar sig i mesenterium och mesocolon. Artären försörjer caput pancreatis, tunntarmen fram till pars superior duodeni och colon fram till flexura coli sinistra.

115
Q

aa. jejunales

A

Från a. mesenterica superior. Mesenteriala grenar som går till jejunum.

116
Q

aa. ileales

A

Från a. mesenterica superior. Mesenteriala grenar som går till ileum.

117
Q

a. ileocolica

A

Från a. mesenterica superior. Nedåtgående gren i radix mesenterii, med sträckning åt höger mot den ileocekala övergången.

118
Q

a. appendicularis

A

Från a. ileocolica. Artärgren som först förlöper bakom ileum, därefter i den fria kanten av mesoappendix. Avgångsplatsen mycket varierande. Förekommer ibland i dubbel uppsättning.

119
Q

a. colica dextra

A

Från a. mesenterica superior. Artär som går retroperitonealt till colon ascendens. Anastomoser: ramus colicus från a. ileocolica, a. colica media.

120
Q

a. colica media

A

Från a. mesenterica superior. Artärgren som går i mesocolon till colon transversum.

121
Q

a. mesenterica inf

A

Undre tarmkäxartär. Avgår från aorta i höjd med tredje-fjärde ländkotan. Förlöper på vänster sida och försörjer colon descendens, colon sigmoideum och rectum.

122
Q

a. colica sinistra

A

Från a. mesenterica inf. Artärgren som går retroperitonealt till colon descendens.

123
Q

aa. sigmoideae

A

Från a. mesenterica inf. Artärgrenar som förlöper snett nedåt till colon sigmoideum.

124
Q

a. recatalis sup.

A

Från a. mesenterica inf. Övre ändtarmsartär, som går bakom rectum till lilla bäckenet, där den delar sig i höger och vänster gren. Efter perforation av väggmuskulaturen försörjs huvudsakligen slemhinnan till valvulae anales.

125
Q

a. iliaca interna

A

Inre tarmbensartär. Sträckning: Från delningspunkten vid a. iliaca communis, till lilla bäckenet och övre kanten av foramen ischiadicum majus. Kraftiga variationer på avgående grenar.

126
Q

a. rectalis media

A

Artär som förlöper ytligt om bäckenbotten fram till rectum, och försörjer dess muskulatur.

127
Q

a.v. pudenda interna

A

Artär som går ut ur bäckenet genom foramen ischiadicum majus (infrapiriforme) och fortsätter genom foramen ischiadicum minus till laterala väggen i fossa ischiorectalis.

128
Q

a. rectalis inferior

A

Artär som går tvärsigenom fossa ischiorectalis och försörjer båda slutmusklerna, liksom även huden under valvulae anales.

129
Q

v. porta

A

Portådern. Samlar blod från mag-tarmkanalen, mjälten samt bukspottkörteln och leder det in i levern. Har viktiga anastomoser till matstrupens vener, till plexus venosus rectalis och till ytliga vener i bukens hud.

130
Q

v. mesenterica superior

A

Övre tarmkäxven, vars upptagsområde sträcker sig från distala halvan av duodenum fram till flexura coli sinistra. Vid sammanflödet med v. splenica uppstår v. portae.

131
Q

v. lienalis

A

Mjältven, som förlöper i lig. phrenicosplenicum och därefter bakom pancreas. Vid sammanflödet med v. mesenterica superior uppstår v. portae.

132
Q

v. mesenterica inferior

A

Undre tarmkäxven, gren till v. splenica. Sträckning: Från vänstra tredjedelen av colon fram till övre delen av rectum.

133
Q

vv. hepaticae

A

Inre, korta levervener.

134
Q

Recessus subphrenicus

A

Peritoneal spalt mellan mellangärdet och levern avdelad av lig. falciforme, uppåt-bakåt begränsad av lig. coronarium.

135
Q

Recessus hepatorenalis (Morrison’s pouch)

A

Del av recessus subhepaticus om begränsas av njure och binjure.

136
Q

Excavatio rectovesicalis

A

Hos man. Peritonealrummets djupast belägna plats, mellan urinblåsa och ändtarm.

Klinisk medicin II (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions