Immunförsvar Flashcards

1
Q

Primära lymfoida organ

A

Tymus benmärg (ansvarar för produktionen av immunceller)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sekundära lymfoida organ

A

Lymfknutor mjälte MALT tonsiller (där kommer immunceller i kontakt med kroppens vätskor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Immunförsvarets utgör?

A

de organ, celltyper och deras associerade molekyler som tillsammans känner igen och utrotar främmande organismer som benner sig i kroppen samtidigt som den undviker att skada kroppsegna celler och vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är MALT?

A

MALT står för Mucosa Associated Lymfoid Tissue.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur skapas T-celler?

A

I samarbete med benmärgen får tymus progenitorceller som sedan utvecklas till T-celler, den cellsort som endast produceras i tymus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hos de sekundära lymfoida organen kommer immuncellerna att söka efter främmande organismer utifrån

A

vilket intrångsmetod den använder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vi kan bli infekterade via fyra vägar:

A

A) genom huden, B) inandning till lungorna, C) mag-tarmkanalen, och D) uro-genitalia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

De olika sekundära organen bidrar olika mycket till att kontrollera en vis väg. Beskriv detta:

A

Lymfknutorna dränerar vätska från huden, medan mjälten tar in blod och skyddar oss från en blodinfektion (sepsis), vilket kan orsakas genom t.ex. mag-tarmkanalen. Tonsillerna kopplar immunförsvaret till lungorna och MALT nns hos mukösa vävnader vilket inkluderar en stor blandning såsom uro-gentialia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tar vi till exempel en lymfknuta kommer immunceller att ansamlas där och placera sig på en specik plats beroende på cellens

A

cellens funktion och mognadsgrad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Det medfödda immunförsvaret fungerar så att dess celler har receptorer kallade ?? som kan känna igen:

A

pattern recognition receptor (PRR) pathogen-associated molecular patterns (PAMP) på främmande organismer och därifrån starta ett immunsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fördelar nackdelar medfödda immunförsvaret

A

Det medfödda immunf örsvaret är ett snabbt och säkert skydd men den är inte särskild kraftfull och den kommer inte ihåg nya sjukdomar då den alltid förlitar sig på gamla beprövade PAMPs, man kan nästan säga att det medfödda immunförsvarets funktion är att ge tid till det adaptiva immunförsvaret för att starta igång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Funktion B-celler

A

kan lära sig att känna igen nya antigener och producera antikroppar som binder och markerar dessa antigener runtom i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Funktion T-celler

A

T-celler som hjälper B-celler (och andra) med deras funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv B-celler utförligare

A

deras huvudsakliga funktion är att skapa slumpmässiga antikroppar som kommer känna igen olika typer av antigen med vilket immunförsvaret upptäcker nya infektioner och främmande organismer. När en ny antigen upptäckts kommer B-cellerna att i första hand massproducera den antikropp som reagerar på den nya antigenen samt skapa specialiserade minnesceller som bevarar denna specika antikropp så immunförsvaret kan känna igen denna antigen vid nya infektioner i framtiden. Av den anledningen spelar B-cellen en stor roll med att skapa det adaptiva immunförsvarets minne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

B-celler bildas i av

A

hematopoetiska stamceller i benmärgen, den hematopoetiska stamcellen dierentierar sig till en lymfoid progenitor som sedan differentierar sig ytterligare till en B-cells progenitor. Denna progenitor har redan specialiserats och antagit många av en B-cells egenskaper men kommer så småningom lämna benmärgen och bosätta sig i de sekundära lymfatiska organen för att avsluta sin utveckling och bli till en mogen B-cell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

B-cellens utveckling från en lymfoid progenitor sker i 6 steg, Beskriv bild

A

I det första steget bildas två mindre immunoglobiner som inte fungerar som
antikroppar, Ig och Ig. Deras funktion är att koppla antikroppen till Bcellens
cellmembran så antikroppen sitter fast, alltså är Ig och Ig viktig
för att en antikropp ska fungera som en BCR. Det andra som sker är att vi
börjar skapa vårt genetiska kod för den nya antikroppen.
Antikroppen, som vi kommer titta mera på senare, består av två lätta
och två tunga kedjor. Varje kedja har segment som är konstanta, de är förutbest
ämda och utgör kedjans klass; och en segment som är varierande, dessa
kallas CH och VH för den tunga kedjan och CL och VL för den lätta. När
en antikropp ska skapas väljs en gen från en kromosom ut för att bli den
gen som just den B-cellen kommer använda, de gener som har kedjorna är
kromosom 2 och 14 för de lätta kedjorna och 14 för de tunga. En allel från
en förälders kromosom väljs ut medan den andra stängs ned, så endast en
allel används och således bara en form av antikropp skapas.
Den konstanta delen på en antikropp utgör som sagt dess klass men har
lite att göra med att bestämma bindningsförmågan till olika antigen, utan
det är den variabla delen av kedjorna som kommer bestämma det. Genen för
antikroppen har speciella locus1 där era varianter av ett segment förekommer,
för den tunga kedjan nns tre regioner för segment V, D och J och i den
lätta kedjans gen endast V och J. Dessa regioner har era varianter av segmenten,
och med hjälp av enzymer kommer en V-variant, en D-variant och en
J-variant att väljas ut och slås ihop till en VDJ-segment eller en VJ-segment
i den lätta kedjans fall. Denna segment är vår variabla segment, alltså är
VDJ-segmentet och VH synonyma. Vi har era typer av dessa segment, och
kan genom att kombinera olika V-segment, D-segment osv och kombinera olika
kombinationer hos den tunga och lätta kedjan skapa upp till 2,5 miljoner
kombinationer. Detta är en viktig förmåga som förklarar hur B-cellerna kan
välja på måfå en antikropp och ha goda chanser att matcha med en antigen,
de har så mycket att välja på.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Målet med att skapa en B-cell är att

A

utveckla en ny typ av antikropp,
således går hela utvecklingen ut på att skapa en ny antikropp som inte är
autogen, dvs reagerar på kroppsegna ämnen, och de substanser specika till
B-cellen essentiella för dess funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilket är första och andra steget i antikroppens skapelse

A

en allel för den tunga kedjan kommer
väljas och segmenten J och D kommer väljas ut (för den tunga kedjan), så vi
har valt specika D och J-segment.

Vid nästa steg väljs även V-segmentet ut och vi har skapat VH, den konstanta delen kommer alltid att vara av klassen
, så B-cellen har initialt IgM**. Nu ska den lätta kedjan skapas och dess **Doch
J-segment
väljs ut och enas, under tiden nns tillfälliga lätta kedjor på
IgM som sedan försvinner. När den lätta kedjan har skapats tar den sin plats
och vi har en omogen B-cell enligt guren.
En viktig punkt såhär långt i B-cellens utveckling berör frågan om autoimmunitet,
vad händer om de variabla segmenten binder till ett kroppseget
ämne? Här nns en rolig lösning på problemet: när B-cellen har lämnat benm
ärgen och korsbinder till en antigen kommer den att producera antikroppar
etc. men innan den lämnat benmärgen så kommer samma händelse, korsbindandet
av en antigen, att orsaka apoptos. För B-cellen utgår från att i benm
ärgen är allt kroppseget och den ska inte reagera på det, så om antikroppen
binder till nått måste det vara ett kroppseget ämne och därför är det farligt;
B-cellen kommer således genomgå apoptos med ett undantag. B-cellen kan
backa ett steg och skapa en ny variabel segment i den lätta kedjan, detta
kallas light chain editing och om den nya varianten inte är autoimmun
överlever B-cellen och går vidare och om inte följer apoptos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad gör B-cellen när den kommer ut i blodet?

A

Den omogna B-cellen kan inte mogna i benmärgen, den lämnar benmärgen
och övergår då till att kallas för en naiv B-cell. Nu kan man tro att vi är klara,
men nu kommer B-cellen bryta mot sitt gyllene regel: den kommer skapa en
andra klass av antikropp. IgD kommer att bildas och uttryckas bredvid IgM
och nu är B-cellen mogen. Den mogna B-cellen är dock inte aktiv än, den
kommer vara en naiv B-cell tills den blir aktiverad.

20
Q

Beskriv en lymfknuta

A
21
Q

Beskriv hematopoesens steg

A

Alla immuncellstyper har sitt ursprung hos den hematopoetiska
stamcellen som bildar både vita och röda blodkroppar

22
Q

Var färdas Den mogna B-cellen till?

A

till de sekundära lymfatiska organen

23
Q

Hur aktiveras mogna B-celler?

A

Om den stöter på antigen. Den har mycket kort halveringstid. så om den inte stöter på en antigen dör den
och endast de ‘användbara’ B-cellerna som upptäcker något överlever.

24
Q

När B-cellen reagerar på
en antigen blir den aktiverad och kommer verka genom två vägar beroende
på antigenen.

Vilka vägar?

A

Antingen kommer den behöva hjälp av TH-celler eller inte och
antigenerna kallas då tymusberoende antigen (TD-antigen) eller tymusoberoende
antigen (TI-antigen).

TI-antigen är den mindre viktiga formen av respons

25
Q

TI-antigen är den mindre viktiga formen av respons, delas i två typer, vilka? Beskriv dem

A

I och typ II.

Om man tittar på de antigen som våra BCR svarar på är det
nästan alltid proteiner, men i vissa fall är det även andra molekyler såsom
lipopolysackarider (LPS). TI-antigen svarar på just dessa andra molekyler
och ger ett immunsvar, anledningen till att dessa ämnen ger ett svar är att
vi inte har några kroppsegna LPS medan bakterier har det och gör LPS till
en tillförlitlig måltavla.

Till Figuren:

Ett TI-antigen I svar på lipopolysackarider som nns på bakteriers
yta, i höga doser aktiveras BCR och dessutom aktiveras PRR subtypen
TLR4 så vi får ett mitogent polyklonalt svar. c) TI-antigen II svar där BCR
binder via mIg crossover till en antigen med hög anitet. proteinerna C3d
och CD21 hjälper med denna bindning, här är svaret specikt till cellen och
varken mitogen eller polyklonal.

26
Q

Hos TI-antigen I kan B-cellen svara på antigenen på två sätt, Vilka?

A

ett är genom
BCR som vanligt vilket aktiverar B-cellen; ett annat sätt är genom receptorn
TLR4. I detta fall är koncentrationen av antigenen dessutom väldigt hög och
är anledningen till att BCR aktiveras och vi får det följande immunsvaret.
TLR4 är en typ av PRR och känner därför igen endast ett begränsat antal
antigen till skillnad från BCR.

27
Q

När typ I antigen aktiverar B-cellen har den en
mitogen polyklonal mitogen eekt, vad innebär det?

A

det innebär att den stimulerar mitos och
verkar på alla B-celler oberoende av BCR-klass. Denna aktivering kallas ett
antigen-ospecikt svar eftersom alla B-celler aktiveras,

28
Q

Vad är adjuvanter?

A

de ämnen som ger ett
TI-antigen I svar har en ospecik och generell aktivering av immunförsvaret

29
Q

TI-antigen II är det andra svaret, hur fungerar det?

A

TI-antigen II är det andra svaret som är lite annorlunda, fortfarande reagerar
BCR på en antigen men det nns ingen TLR4. Antigenet i detta fall är ofta en polysackarid som kan hittas hos bakterier och orsakar en ovanligt
stor crossover eekt som aktiverar era BCR, mIg aktivering. Resultatet är
ett antigen-specikt svar från den B-cellen, till skillnad rån TI-antigen I är
svaret inte mitogen polyklonal.

30
Q

Vilket är det viktigare svaret som en B-cell kan ge,

A

TD-antigen. här spelar TH-celler
en stor roll för att B-cellerna ska aktiveras och bli verksamma.

31
Q

Principen
för TD-antigen är

A

det nns bara en typ och TD-antigen svar och det
sker i tre steg.

Till figuren:

En tymus-beroende B-cell aktiveras i tre steg. Först B-cellen igen
en antigen som den tar in och sätter fast på ett MHC klass II receptor. Det
nya receptor-antigen komplexet presenteras på cellytan så att TH-cellen kan
känna av den och släpper ifrån sig cytokiner som påverkar B-cellens beteende.

32
Q

Vad startar startar aktiveringsprocessen
i B-cellen.

A

Först så kommer B-cellen stöta på ett kroppsfrämmande antigen som dess
BCR (IgM och IgD) kommer att binda till,

33
Q

Vad händer när aktiveringsprocessen har startat i B-cellen?

A

Nu kommer godtyckliga BCR-antigen komplex att endocyteras in
till B-cellen och antigenen kommer att processas till ett processat antigen,
den sätts fast på en MHC class II receptor och detta nya komplex exocyteras
till cellytan där den är redo att bli igenkänd av TH-celler. TH-celler som har
sedan tidigare aktiverats, e.g. av dendritiska celler, kommer i kontakt med
B-cellen och känner av kombinationen av den kroppsegna MHC II receptorn
och det processade antigenen.

34
Q

Vad krävs För att TH-cellen ska reagera?

A

att både receptorn och antigenen stämmer, T-cellens TCR känner av att det är
en antigen som sitter på en MHC receptorn och receptorn CD4 känner av att
det är en MHC II receptor. När dessa två receptorer svarar positivt släpper
TH-cellen ifrån sig cytokiner i en lokal region och riktar dem mot denna
specika B-cell. B-cellen tar up cytokinerna som signalerar att B-cellen ska
ändra beteende.

35
Q

Hur fungerar class switch?

A

S-regionerna känns igen av AID som vid class switch klyver uppstr
öms (5’ på övre DNA-strängen i guren) om C som bildar IgM, en annan
AID klipper vid en annan S-region och DNA-segmentet klipps ut och försvinner
från den B-cellerns genetiska uppsättning.

är viktig då olika klasser av antikroppar nns på olika vävnader,
den variabla förändras dock inte. Flera klass switches kan ske under en B-cells
livstid men följer en viss ordning

36
Q

Vad kan AID kan känna igen och klyva.?

A

Switch-regioner

37
Q

Hur klyver AID? Beskriv

A

AID gör en klyvning 5’ (uppströms) och en
klyvning 5’ om den C-segment vi vill använda [se gur 1.6], i gurens fall klyver
vi ända till 5’ om C, då kommer hela den region mellan våra klyvningar
att klippas ut och kastas. De kvarvarande ändarna kommer sammanfogas och
vi kommer bilda IgE antikroppar. Observera att den B-cellen kommer aldrig
igen kunna skapa IgM eller några andra av de klasser som klipptes bort, detta förhindrar dock inte framtida class switches till andra klasser som inte
klipptes bort.

38
Q

Beskriv skillnader mellan Tymus-oberoende och tymusberoende svar:

A
39
Q

Det tymus-beroende svaret kommer även göra

A

att B-cellerna ansamlas i
foci,

40
Q

Vad är ett foci?

A

ett kluster av B-celler i de sekundära lymfatiska organen

41
Q

Vad är ett germinalt centrum

A

B-celler ansamlas bilda ett germinalt centrum
i mitten, där sitter en stor cell kallad dendritisk follikulär cell. Denna
cell liknar en bläcksk med långa armar (dock väsentligt era än en bläcksk)
som sträcker sig runt i det germinala centrat, denna dendritcell kommer ha
på sina armar era olika typer av antigen som har kommit till det germinala
centrat genom det passiva vätskeödet men även genom aktiv transport av
hjälparceller [se gur 1.8] och ge upphov till en sorts antigen-bibliotek som
B-cellerna kommer arbeta med.

42
Q

Vad är Syftet med germinala centran

A

Syftet med germinala centran är att skapa B-celler med starka antikroppar
som har en hög anitet för sitt antigen, och det sker med somatiska
hypermutationer. I det germinala centrat kommer B-cellen skada det
DNA som kodar den variabla delen i sin antikropp, enzymet AID3 kommer
ersätta basparet cytidin på specika platser mot basen uracil. Uracil förekommer
endast i RNA och kommer ersättas av cellens reparationsprogram
mot ett godtyckligt icke-uracil baspar. Detta innebär att vi kommer utföra
punktmutationer på B-cellerna DNA, syftet är att slumpmässigt försöka öka
antikroppens anitet för sitt antigen.

43
Q

Hur kommer antigen in till de follikulära dendritiska cellerna?

A

Antigener kommer till de follikulära dendritiska cellera (germinala
centran ns i folliklarna men är ej markerade) antingen passivt genom
follikulära konduiter om de är mindre n 70 kDa och om de är större krävs aktivt
transport med hjälp av subskapulära sinusmakrofager (SSM)

44
Q

När det gäller punktmutationer på B-cellerna DNA, vad är syftet med det?

A

Med denna mutation tillåts nu de inkommande B-cellerna binda till dendritcellens
antigener, ju starkare anitet en B-cells antikropp har desto bättre
trycker den undan andra B-celler och tillåts leva, om aniteten inte är tillr
äckligt god kommer cellen gå i apoptos och om än värre en autogen variant
skapas sker också apoptos.

45
Q

Vad sker när När en B-cells antikropp bedöms vara tillräckligt
god

A

När en B-cells antikropp bedöms vara tillräckligt
god kommer TH-celler igen komma och skicka signaler till B-cellen, det är
nu som class switching kan ske beroende på vilka signaler cellen får. Här
är också AID versam. Antingen fortsätter B-cellen vara en IgM/IgD B-cell
eller så kommer den anta en annan klass.

46
Q

B-cellen komnmer att differentiera sig till antagligen?

A

minnescell eller en plasmacell.