Hudpatologi Flashcards
Beskriv hur huden är uppbyggd
Hudlagret utgörs histologiskt av en yta med keratin som skapas av döda keratinocyter. Dessa keratinocyter utgör skivepitelet för huden och har progenitorceller basalt dikt av basalmembranet som delar sig och blir mera skiv-formad ju närmare ytan den kommer. Området som utgörs av skivepitelet kallas epidermis, bland skivepitelet hittar vi även melanocyter som bildar pigmentet melanin, de kan även hittas i dermis som är det tjockare lagret under. I dermis hittar vi bindväv, hårfolliklar, svettkörtlar, kärl, nerver mm. och som sagt melanocyter. Därefter har vi subkutant fett. Keratinocyter måste sitta tätt med varandra och till basalmembranet för att skapa ett välfungerande hudlager som skyddar oss. För att göra det sitter keratinocyter ihop med varandra med hjälp av desmosomer och de basala keratinocyterna sitter fast till basalmembranet genom hemidesmosomer. Desmosomer och hemidesmosomer är båda två proteinkomplex som har en bindande förmåga.
Olika inflammationer i huden.
Om man får en inammation i dermis kallas det en dermatit, medan det subcutana fettet får en panikulit.
Beskriv hyperkeratos
Ibland kan det bildas väldigt många keratinocyter och ge en hyperkeratos, då skapas ngerlika utskott kallade papiller.
beskriv parakeratos
andra fall så försvinner inte cellkärnan från keratinocyter när de når hudytan (något som ska normalt ske), detta kallas parakeratos
Beskriv spongios.
ett tredje fall kan epidermis få ödem och vattenansamlingen tvingar keratinocyterna ifrån varandra så desmosomerna sträcks ut, då ser man hålrum mellan keratinocyterna och rosa stråk emellan som visar att de fortfarande är ihopsatta. Detta kallas spongios.
Beskriv elastos.
När det gäller hud nns en unik faktor gentemot många organ och det är soljus, för mycket UV-ljus kan skada dermis och ge den en gråaktiv färg istället för den vanliga ljusrosan. En UV-inducerad skada på dermis kallas elastos.
Beskriv tumörbildning i huden.
UV-ljus kan dessutom, bland många, leda till tumörbildning i huden. Man talar främst om en tumörbildning av keratinocyter eller melanocyter. De maligna tillstånden kallas då skivepitelscancer och melanom respektive.
Man kan bedömma en malignitetav keratinocyter utifr ån:
Man kan bedömma en malignitetav keratinocyter utifr ån hur mycket de växer men även om de går igenom basalmembranet, om de växer på ytan av epidermis eller precis mot basalmembranet har man olika grova dysplasier. När keratinocyterna växer på basalmembranet har man en grov dysplasi eller cancer in situ. Denitionen av skivepitelscancer är att keratinocyterna penetrerar basalmembranet. Tecken på det kan ses när keratinklumpar syns i dermis som inte ens tittar ut mot hudytan och stora klumpar med keratinocyter trycker från epidermis ned mot dermis.
beskriv nevus
Melanocyter förekommer i ovanligt stora antal i födelsemärken, de kallas nevus på läkarspråk. Nevus kan egentligen innebär en ansamling av många saker och melanocyter är ett pigmentnevus men här används båda termerna synonymt. Ansamlingarna av melanocyter kan sitta både i epidermis och i dermis, de samlas i öar som kallas nästen. När en nevus blir dysplastisk börjar melanocyterna sprida sig längs gränsen på epidermis och dermis likt ett pärlband, vid grövre dysplasi (cancer in situ) hittar man melanocyter apikalt i epidermis där de absolut inte borde nnas.
Beskriv lichenoida inammationer,
En typ av inammation är lichenoida inammationer, sjukdom som orsakar det är t.ex. lichen planus som på engelska kännetecknas av fem p: puritic, purple, polygonal, planar papilles, och plaques. Det är en inammation av gränsen mellan epidermis och dermis, många TC-lymfocyter ansamlas vid denna gräns och ger huden lila erkantiga fläckar.
Beskriv psoriasiforma inammationer
En annan typ är psoriasiforma inammationer som kallas så efter sjukdomen psoriasis, en stark inammation med ett osäkert etiologi. Histologiskt ser man en hyperkeratos där keratonicyter trycker ned på dermis som papiller (utskott) rakt ned.
Beskriv spongiotisk inammation
En annan är spongiotisk inammation som är orsaken till eksem. Vid en sån här inammation ser man en spongios av keratinocyterna.
Beskriv blåsdermatiter
Nästa är blåsdermatiter som orsakas av t.ex. bullös pemgoid. Då bildas en blåsa mellan dermis och epidermis som i värsta fall leder till att epidermis lossnar från dermis.
Beskriv Granulomatösa inammationer
Granulomatösa inammationer är inammationer där granulom bildas och det kan orsakas som vi vet av främmande kroppar och sarkoidos, exempel är mikrodelar av en sticka som blev kvar när vi ck den som bildar små granulomer.
Beskriv vaskuliter
Den sista är vaskuliter som egentligen inte är hudspecika inammationer utan inammationer av blodkärl. Det är då ett symptom på ett sjukdomstillst ånd antingen lokalt eller systemiskt.
