Block6: Grundläggande kardiovaskulär fysiologi Flashcards
I vilken del av kärlbanan finns:
a. Den högsta flödesresistansen?
b. Den största delen av blodvolymen?
c. Den största tvärsnitsaren?
d. Den högsta flödeshastigheten?
a. Arteriolerna
b. Vener
c. Kapilärer
d. Artärer (aortan)
En patient har ett uppmätt blodtryck på 115/70 mm Hg
a. Ange en rimlig uppskattning av patientens pulstryck
b. Ange en rimlig uppskattning av patientens medelartärtryck och beskriv beräkningarna
a)
- 115 – 70 = 45 mm Hg
- Pulstryck = skillnaden mellan systolisk och diastoliskt tryck
b)
MAP = diastoliskt tryck + 1/3 av pulstrycket. 70 + 45/3 = 85 mmHg
Vid laminärt vätskeflöde i ett långt, rakt rör, var i röret (i radiens riktning) är flödeshastigheten lägst?
Närmast rörväggen, dvs ytterst
Överledningshinder mellan förmak och kammare i hjärtat indelas i tre grader. AV-block I är en måttligt förlängd överledningstid i AV-knutan utan att överledningen sviktar. Vid AV-block II blir överledningen av vartannat eller vart tredje slag stoppat i AV-knutan. Vid AV-block III överleds inga slag alls genom AV-knutan. Beskriv effekterna på radialispulsen av vart och ett av dessa AV-block. Motivera svaret.
AV–block I: Pulsfrekvensen påverkas ej
AV–block II: Pulsfrekvensen kommer att vara lägre och oregelbunden. Alla aktionspotentialer i SA kommer inte att leda kontraktion av hjärtmuskulaturen, men vissa kommer att göra det.
AV–block III: Pulsfrekvensen kommer att vara extremt lågt. Ingen överledning av AV–noden gör att det inte SA–nodens frekvens som avgör kontrationsfrekvens utan kammarmusklens egen frekvens. Denna är mycket lägre än SA–noden.
Till vilken molekyl binds Ca vid aktivering av kontraktion i hjärtmuskel?
Troponin
Om man till en försöksperson i vila administrerar både en adrenerg beta-blockerare (propranolol) och en muskarinerg kolinerg blockerare (atropin), vad händer då med hjärtfrekvensen? Motivera svaret.
Man blockerar då både sympatikus effekter på hjärtat via propanol och parasympatikus via muskarinrecepotor–blockeraren. Hjärtfrekvensen blir då densamma som SA–nodens egenfrekvens, dvs 100–110 slag/per minut (från att tidigare har varit 60–80 slag/min när sumpatikus och parasympatikus fortfarande hade inflytande på sinusknutan).
Man mäter trycket på två ställen utmed en artär. I punkt A är trycket 160/100, i punkt B är det 142/115. Rinner blodet från A till B eller omvänt? Motivera svaret.
Blodet rinner från B till A, blodet kommer att rina med högre medelartärtryck till området med lägre medelartärtryck:
a) Pulstryck = systole -diastole => MAP = diastolisk tryck + pulstryck/3, dvs 100 + 60/3 = 120 mmHg
b) 142 – 115 = 27 => MAP = 115 + 27/3 = 124 mm Hg
Redogör grovt för flödeshastighet respektive transmuraltryck (skillnaden mellan intravaskulärt och extravaskulärt tryck) i stora artärer, kapillärer och stora vener.
a. Artärers
• blodflödet är 50 m/s
• transmuraltryck ligger på 100mm Hg
b. Kapillärer
• Blodflödet är 0,03 m/s
• Transmuraltryck ligger på 30 mmHg
c. Vener
• Blodflödet är 10 m/s
• Transmuraltryck ligger på 5 mm Hg
På en person uppmäts blodtrycket till 160/70 mmHg
a. Beräkna personens pulstryck:
b. Medelartärtryck:
a. 160 – 70 = 90 mm Hg
b. 70 + 90/3 = 100 mmHg
För att tension (sträkning) i ett rör ska förbli konstant om transmuraltrycket i röret stiger, vad måste då minska?
Radien
På vidstående figur, som visar trycket i aorta under en hjärtcykel, markera var det systoliska och diatoliska trycket finns, samt beräkna pulstrycket och medelartärtrycket
– Systolisk tryck = 105 mmHg
– Diastolisk tryck = 75 mmHg
– Pulstryck = 105 – 75 = 30 mmHg
– Medelartärtryck = 75 + 30/3 = 85 mmHg
Nämn minst två av de tre signalsubstanser som främst medierar sympatikus vasokontraktion
- Noradrenalin: Genom stimulering av alfa 1-receptorer –> vasokontraktion
- ATP: Gör så att kontraktionen i musklerna runt kärlet kommer igång sanbbare (utan ATP tar det längre tid för kärlet att konsringera när NA utsöndras)
- Neuropeptid Y: Ger egentligen ingen vasokontraktion utan snarare en blockering av vasodilatation vilket ofta leder till vasokontraktion
– Utöver signalsubstanserna i nerverna finns det andra vasokontringerande signalsubstanser som t.ex. endothelin som kommer från endotelcellerna. Dessa behöver dock ej vara sympatikusmedierade)
Vid kraftigt armarbete kan man mäta att armens omfång (storlek) ökar . Vad är den fysiologiska mekanismen bakom detta?
– Vid kraftig muskelarbete kommer musklerna runt kärlen att relaxera vilket kan bero på t.ex. ökad mängd metaboliter (laktat, CO2 K mm) vilket ger vasodialtation
– En annan orsak är den så kallade funktionella sympatykolysen, som innebär att de joner som bildas från metabolismen hindrar NA från att öva sin vasokonstringerande effekt
– Dessutom kommer medvetenheten om träning, blodet fördelas så att muskeln perfunderas (försörjs) bättre. T.ex. kommer fler kapillärer öppnas bl.a. till följd av metabolismen vilket ger mer kapilläryta för blodet att filtreras utifrån.
Under en artärkarakterisering mäter man blodtrycket 135/90 på en plats (punkt A). Man förflyttar katetern ett stycke (till punkt B) där man mäter trycket 120/90. Flyter blodet i genomsnitt från A till B eller omvänt? Motivera svaret.
– 135 – 90 = 45 => 90 + 45/3 = 105 mmHg
– 120 – 90 = 30 => 90 + 30/3 = 100 mmHg
Medelartärtryckrt på punkt A är större än på punkt B vilket betyder att blodet flyter från punkt A till punkt B
Det är lättare att utföra ett arbete med vadmusklerna i sittande än i liggande. Varför?
– Därför att vi har låg blodtryck i venerna. Detta avlastas av muskelpumpen, men det avlastas inte på artärsidan –> ökat perfusiontryck (tryckskillnad mellan två ställe i kärlbanan) över vadmuskelns kapillärbädd –> ökat flöde –> ökad möjlighet för utbyte av syre, koldioxid, metaboliter, näring osv..
