Del 1 fr Q Flashcards
(58 cards)
Vilka metoder används för insamling av epidemiologiska data?
- Enkäter
- Intervjuer
- Register (t.ex. diagnoser i specialistsjukvård)
Nackdel: Endast de som söker vård fångas upp - många som inte söker vård syns inte.
Vad är en ekologisk studie och vad är dess begränsningar?
Jämför hälsodata på gruppnivå
–> Ger snabb hint om samband på gruppnivå
Fördelar:
- Snabb och effektiv metod, billig
- Ger hint om eventuellt samband, ex för att generera hypoteser
Nackdelar:
- svårt att kontrollera confounders
- samband mellan exponering och utfall är oklart
- säger inget om individen
- risk för ecological fallacy (att man drar slutsatser om individer utifrån gruppdata)
Vad kännetecknar en tvärsnittsstudie?
–> Individnivå
–> Variabler mäts samtidigt
–> Ger en ögonblicksbild av en relation mellan variabler vid en viss tidpunkt.
Fördelar:
- Bra för att uppskatta prevalensen
- Kan ha hög extern validitet
Nackdelar:
- Säger inget om orsak-verkan
- Sämre för akuta/kortare sjukdomar/ohälsa
Vad är en fall-kontroll-studie och när är den användbar?
En specifik typ av observationsstudie där man jämför personer med en viss sjukdom (fall) med personer utan sjukdomen (kontroll).
- Används för att identifiera riskfaktorer genom att jämföra exponeringar mellan grupperna.
När är den användbar?
- När sjukdomen är sällsynt.
- När det är oetiskt att randomisera.
- När det finns en lång tidsperiod mellan exponering och sjukdom.
- För att studera flera exponeringar samtidigt.
- För att generera hypoteser kring möjliga orsaker
Nackdelar:
- Tillförlitlighet, lämplighet hos kontrollgrupp och att endast en sjukdom kan undersökas åt gången.
Vad kännetecknar en longitudinell kohortstudie?
- Undersöker en grupp individer över tid
- Direkt mätning av sjukdomars incidens - ser insjuknande under tiden, missar inte..
- Ineffektivt
- Dyrt
- Risk för bortfall
Vad är en interventionsstudie och vad är dess fördelar?
Population → Randomisering till en av två betingelser→ “Treatment as usual” (vanlig behandling)/Ny behandling→ Förbättras/förbättras inte→ Förväxlingsfaktorer fördelas lika
–> “Gold standard” med de mest pålitliga resultaten.
Absoluta mått (hur vanlig är en viss sjukdom i en befolkning)
- Prevalens => Förekomst av sjukdom eller (o)hälsofaktor i befolkning, mellan 0-1 eller 0-100%.
Beräkning: antal fall delat på antal individer som skulle kunna få sjukdomen.
- Punktprevalens: andelen som haft sjukdomen vid en viss tidpunkt
- Periodprevalens: andelen som haft sjukdomen under en viss tidsperiod, t.ex. senaste 12 månaderna (räknat från mättillfället).
- Livstidsprevalens: andelen som någon gång under livet haft sjukdomen
–> Bättre för att mäta långvariga tillstånd.
–> Definitionen av sjukdom (eller annan ohälsofaktor) är av största betydelse.
–> Viktigt för kliniska beslutsfattare och hälsoplanerare, beroende av nya behandlingsformer som används inom vården, samhällsförändringar kan påverka prevalens: “har vi bättre lagar om avgaser kan färre drabbas av lungcancer”. - Incidens => förändringen i förekomst eller ohälsofaktor –> insjuknande under viss period.
- Incidenstal: Individer som insjuknar delat på sammanlagda personår för individer under risk.
–> Används främst för akuta sjukdomar (svårare att fånga med prevalens- och tvärsnittsstudier).
–> Information om en sjukdom inträffar i en förväntad hastighet.
–> Har större betydelse än prevalensdata för att kartlägga riskfaktorer.
Relativa mått (relativ risk, utgångspunkt i exponeringsförhållanden)
- Relativ risk => Hur mycket större risken är för en exponerad grupp (ex rökare) att få en sjukdom (ex lungcancer) jämfört med en icke-exponerad grupp (ex icke-rökare).
- Incidence rate ratio => Hur mycket snabbare nya sjukdomsfall inträffar (incidens), i en exponerad grupp jämfört med en icke-exponerad. Incidenten i exponerad grupp/incidenten i icke-exponerad grupp. Enkelt sätt att jämföra hastigheten för sjukdomsutveckling mellan olika grupper.
- Hazard rate => “riskhastighet” –> Används för att analysera risken för att en negativ händelse inträffar vid en viss tidpunkt, t.ex. utveckling av psykisk ohälsa eller återfall i beroende.
–> Ex. En hög hazard rate tidigt efter behandlingen kan indikera en hög risk för återfall under de första månaderna eller åren
–> Det hjälper till att identifiera kritiska tidsperioder då risken är högst, rikta insatser mot sårbara grupper och utvärdera effekten av förebyggande åtgärder. - Odds ratio => Odds i en exponerad grupp/odds i icke-exponerad grupp.
Hur många ex. rökare som drabbas och inte drabbas av lungcancer. Odds för rökare delat med odds för icke-rökare att utveckla lungcancer..
Förklarande mått
- Population-attributable risk => Hur stor del av risken som kan tillskrivas det dåliga beteendet/den dåliga exponeringen (hur stor del av risken kommer från att man ex. röker. Visar den faktiska mängden risk. Ex. “Om du börjar röka kommer risken öka med 30%”.
- Population-attributable fraction => Man tar skillnaden i risk = (ex. 0,3) delat på den totala risken för rökaren (ex. 0,4) = 0,75 = 75% av lungcancerfallen hos rökare beror på rökning.
- Attributable risk (risk difference) => Ex. om 20% av rökare utvecklar lungcancer och 5% av icke-rökare utvecklar lungcancer, är “attributable risk” för rökare 20-5 = 15%.
Vilka är Bradford-Hills riktlinjer för evidensvärdering, och hur används de?
Bradford-Hills riktlinjer används för att bedöma sannolikheten för att ett orsakssamband mellan en exponering och en effekt är verkligt. Ju fler av dessa kriterier som är uppfyllda, desto starkare stöd för ett verkligt samband. Riktlinjerna är:
- Strength: Hur stark är kopplingen mellan exponeringen och effekten?
- Consistency: Är sambandet påvisat i flera olika studier och populationer?
- Specificity: Är sambandet begränsat till en specifik exponering och effekt?
- Temporality: Föregår exponeringen effekten i tid?
- Dose response: Finns en dos-responskurva (större exponering leder till större effekt)?
- Plausibility: Är sambandet biologiskt rimligt?
- Coherence: Är sambandet förenligt med befintlig kunskap?
- Experiment: Finns experimentella data som stödjer sambandet?
- Analogy: Finns liknande samband som gör sambandet mer troligt?
Minnesregel: SCS - TDP - CEA
Vad är “Theory of Planned Behavior” och vilka komponenter ingår i teorin?
Theory of Planned Behavior: Hur motiverad är individen att förändra sig? –> predicerar beteende (personens motivation att bete sig på ett visst sätt).
Tre komponenter som leder till intentionen:
1. Attityd: Vad tycker jag om beteendet?
2. Subjektiv norm: Vad verkar andra tycka om att jag gör detta?
3. Upplevd kontroll: Kan jag genomföra detta? (upplevelse av kontroll över beteendet)
Vad är “Transtheoretical Model of Change” och vilka stadier ingår i beteendeförändring enligt modellen?
Transtheoretical Model of Change beskriver beteendeförändring som en process som sker i flera stadier:
- Pre-contemplation: Har inte börjat tänka på förändring än.
- Contemplation: Pros/cons, funderar på förändring och förbereder sig mentalt.
- Preparation: Är redo, “small steps”.
- Action: Observerbara förändringar mot mål.
- Maintenance: Upprätthålla beteendet över tid, förhindra återfall.
–> En individ kan gång på gång flyttas fram och tillbaka mellan dessa steg.
Vad är skillnaden mellan primär-, sekundär- och tertiärprevention?
- Primärprevention:
- Intervention som sker innan de negativa konsekvenserna uppstått.
- Syfte: Förebygga att problemet utvecklas.
- Exempel: Vaccinationer, folkhälsoinsatser. - Sekundärprevention:
- Intervention för att identifiera ett problem så tidigt som möjligt.
- Syfte: Minska riskerna och förhindra att problemet förvärras.
- Exempel: Hälsokontroller, screening. - Tertiärprevention:
- Intervention som sker efter att problemet inträffat för att lindra effekterna.
- Syfte: Behandling och rehabilitering.
- Exempel: Sjukvård, fysioterapi.
Vilka nivåer finns i förebyggande arbete och vad kännetecknar dem?
. Individnivå:
- Riktat mot enskilda riskindivider.
- Exempel: Råd från tandläkare.
2. Gruppnivå:
- Riktat mot specifika grupper.
- Exempel: Självhjälpsgrupp.
3. Befolkningsnivå:
- Insatser för en geografisk region eller viss befolkningsgrupp.
- Exempel: Informationskampanjer i en stadsdel.
4. Samhällsnivå:
- Insatser för hela samhället.
- Exempel: Sockerskatt för att minska sockerkonsumtion.
Strategier:
1. Högriskstrategi: Fokus på individer med högst risk.
2. Masstrategi: Insatser riktade till hela populationen.
Vad är behandlingsgapet och vilka faktorer bidrar till det?
Behandlingsgapet är skillnaden mellan:
- Den faktiska mängd behandling människor får
Och…
- Hur många som behöver behandling för att uppnå bästa möjliga hälsa.
Faktorer som bidrar till behandlingsgapet:
1. Otillräcklig tillgång: Brist på vård eller resurser.
2. Bristande medvetenhet: Personer känner inte till tillgängliga behandlingar.
3. Stigma: Rädsla för att söka hjälp på grund av sociala attityder.
4. Ekonomiska hinder: Kostnader som gör vård otillgänglig.
Syfte med insatser:
- Minska gapet för att främja hälsa samt öka tillgången till vård!
Vad är en “kort intervention”, och hur används den för att identifiera och hjälpa personer med alkoholproblem?
Kort intervention är en metod för att nå personer som inte själva reflekterat över att deras alkoholvanor kan vara ett problem.
Användning:
—> Många med alkoholproblem söker inte!
- AUDIT —> info/psykoedukation —> tips hur man kan minska sin alkoholkonsumtion —> remiss till beroendevård om behov finns.
Vad är MI (Motivational Interviewing) och hur används det?
MI (Motivational Interviewing) är en metod för att stödja beteendeförändring genom:
- Att väcka individens egen förändringspotential genom att locka fram deras egna motiv.
- Fokusera på god kommunikation och en vägledande samtalsstil, “uppmärksamma förändringsprat”!
Koppling:
- MI bygger på principerna i Transtheoretical Model of Change, där förändring ses som en process.
Användning:
- Hjälper individer att identifiera och förstärka sin egen motivation för att förändra beteenden, exempelvis inom hälso- eller beroendeproblematik.
Vilka strategier kan användas för att hantera återfall?
- Identifiera risksituationer: Förstå och undvik situationer som kan trigga återfall.
- Hög self-efficacy: Stärk tilltron till din egen förmåga att hantera svårigheter.
- Hantera sug: Använd tekniker för att minska och stå emot sug.
- Hantera bakslag: Se bakslag som lärdomar istället för misslyckanden.
- Hålla en balanserad livsstil: Upprätthåll en hälsosam livsstil för att minska stress och förbättra välmående.
Vilka faktorer påverkar hälsan på ett (orättvist) sätt?
- Kön:
- Kvinnor tenderar att ha mer ohälsosamma livsstilar och riskbeteenden, men söker också mer hjälp än män. - Ålder:
- Barn och unga mår sämre idag. Äldre åldersgrupper skapar större krav på vården, samtidigt som åldersrelaterade problem ökar. - Geografisk hemvist:
- Tidigare sämre hälsa i städer pga. industrialisering, men idag bättre hälsa i städer pga. bättre ekonomisk status och utbildning. - Social position:
- Yrke, utbildning och inkomst påverkar hälsan genom att ge tillgång till mindre riskfyllda arbeten. - Socialt kapital:
- Nätverk och sociala relationer ger möjligheter och fördelar, vilket påverkar hälsan positivt.
Syfte:
- Förstå hur olika samhälleliga faktorer kan skapa ojämlikheter i hälsa.
Vad innebär livscykelperspektivet i relation till hälsa
Livscykelperspektivet innebär att exponering för hälsorisker tidigt i livet (t.ex. barndom eller ungdom) kan leda till ohälsa senare i livet.
Syfte:
- Betona vikten av tidig intervention och förebyggande åtgärder för att främja långsiktig hälsa.
Vad är syftet med WHO, och vilka viktiga aspekter ingår i deras arbete?
WHO:s syfte:
- Kunskapsgenerering, samordning och delvis implementering av folkhälsoarbete globalt.
Viktiga aspekter:
1. Rekommendationer: Anpassas till lokala kontexter.
2. Exempel: Utrotning av smittkoppor.
3. Alma Ata-deklarationen: Definierar hälsa som “inte frånvaro av sjukdom, utan välmående.” Betonar att primärvård är en nyckel till god hälsa.
4. Konventioner: Bindande för medlemsländer, kan ställas till svars för internationella brott. Exempel: Barnkonventionen och Konventionen för mänskliga rättigheter.
5. Agenda 2030: 17 mål för social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling: Mål 3 -> health & wellbeing.
6. EU har också folkhälsoarbete -> infrastruktur, reglering (standardprodukter), smittskydd…
Syfte:
- WHO arbetar för att förbättra global hälsa och säkerställa rättigheter och välmående för alla.
Vilka är de svenska folkhälsomålen, och deras syften?
- “Det tidiga livets villkor”: Jämlik mödra- och barnhälsovård, förskola, screening, BVC, fokus på barnets behov.
- “Kunskaper, kompetenser och utbildning”: God lärandemiljö, motverka skolmisslyckanden, utbildningssystem.
- “Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö”: Goda arbetsförhållanden, undvika för stor fysisk påfrestning.
- “Inkomst och försörjning”: Fördelning av inkomster i befolkning, ekonomiska resurser för utsatta, belåningsgrad, minskning av ekonomiska klyftor.
- “Boende och närmiljö”: Tillgång till goda och hållbara bostäder.
- “Levnadsvanor”: Hälsosamma miljöer. Skydd från skadliga produkter. Välfärdens organisation.
- “Inflytande”: Jämlikt deltagande i demokrati och samhälle. Alla ska komma till tals. Mänskliga rättigheter beaktas.
- “Hälso- och sjukvård”: Jämlik och hälsofrämjande vård som möter olika slags behov.
Vad säger lagstiftningarna om hälsopolitik, skola och miljö?
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL):
- Syftar till att ge god hälsa och vård på lika villkor för alla. Fokus: förebygga ohälsa.
Smittskyddslagen:
- Anmälningsplikt även för privatpersoner. Smittskyddsläkare kan tvinga smittade till åtgärder.
Patientlagen:
- Reglerar patientens rätt till integritet, delaktighet i vården och valmöjligheter, som individuell vårdplanering och tillgång till hjälpmedel.
Socialtjänstlagen:
- Främjar ekonomisk/social trygghet, jämlika levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Bidrag/stöd.
Skollagen:
- Säkerställer tillgång till EHT och samråd med teamet vid behov, elevutredningar, skolregler.
Arbetsmiljölagen:
- Förebygger ohälsa och olycksfall i arbetet samt säkerställer en god arbetsmiljö.
Miljöbalken (MB):
- Främjar hållbar utveckling mot en hälsosam miljö - för nuvarande och kommande generationer. Ansvar för både företag och privatpersoner.
Livsmedelslagen:
- Säkerställer hög skyddsnivå för hälsa och konsumenters intressen gällande livsmedel.
Hur upprätthålls folkhälsopolitiken, och vem ansvarar för vad?
Folkhälsomyndigheten:
- Främja hälsa
- Smittskydd
- Forskning & insamling av data
- Rekommendationer
Socialstyrelsen:
- Brett uppdrag
- Skapar riktlinjer, definitioner
- Förvaltar dataregister
- Soc, hälso- och sjukvård..
Inspektionen för vård och omsorg (IVO):
- Granskar vård- och omsorgsverksamheter för att säkerställa att de följer lagar och främjar folkhälsan.
Försäkringskassan:
- Ansvarar för socialförsäkring, inklusive bostadsbidrag, sjukpenning och personlig assistans, särskilt för grupper med hög ohälsa.
Smittskyddsenheterna:
- Arbetar utifrån smittskyddslagen med smittspårning, provtagning och vaccinering.
- Del av den offentliga hälsovården, samarbetar med politiker i regionen.
Länsstyrelser:
- Säkerställer att riksdagens & regeringens beslut genomförs regionalt.
- Krisberedskap.
Sveriges kommuner och regioner (SKR):
- Stödjer kommuner och regioner i hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Regioner:
- Ansvarar för sjukvård, medicinskt förebyggande arbete och behandling, samt rådgivning (t.ex. tobak, alkohol, kost, fysisk aktivitet). Genomför screening som hörseltest hos nyfödda och mammografi.
Kommunen
- Skola & äldreomsorg
- LSS-vård
- Vattenkvalitet, boendemiljö mm..
- Engagemang i föreningsliv
- Samverkan
–> Samverkan är viktig mellan offentliga aktörer samt mellan offentliga och privata aktörer för ett effektivt folkhälsoarbete!
