Monster EG nudging och skola Flashcards
(40 cards)
Beteendeförändringsinterventioner
→ fokusera på att identifiera ett socialt problem, hitta vilka grundläggande beteenden som kan påverkas, och hitta teorier som kan förklara varför människor agerar (eller inte agerar)
Stegen i för beteendeförändirng:
Definera problem
Identifiera specifika och mätbara beteenden - kan vara svårt för ofta beror problem på flera olika beteenden
Använd evidensbaserade strategier för att förändra beteende
För effektiv beteendeförändring:
Sikta på en determinant som faktiskt påverkar beteende (teorier hjälper oss att hitta detta), ex social norm
Måste kunna förändra determinanten (lär oss genom att testa och utvärdera)
Måste kunna översättas till praktisk intervention av något slag (ex massmedia kampanj, riktad kommunikation eller nudge-förändring)
Nudging
→ En liten förändring i den miljö vi fattar beslut, som får människor att förändra sitt beteende på ett förutsägbart vis, utan tvång eller ekonomiska incitament. Det ska vara lätt och enkelt att undvika, och det alltså inga förbud eller krav
E.g., placing fruit instead of snacks near entrance
E.g., having a default option for being a donor, vs not
E.g., a graphic warning on cigarette packages
Olika typer av nudging
Default → ett förvalt beslut innan individen har fattat ett eget- ex förvalt att du är donator - bästa nudgen!
Social reference → deskriptiva (vad andra gör) eller normativa/injuktiva normer (vad man borde göra)
Change effort → göra vissa val enklare - ex frukt vid kassorna ist för godis
Disclosure → information om hur beteendet påverkar en
Dual process theory som förklarande teori till nudging → Nudging riktar sig till system 1 (snabba), och använder kognitiva bias för att få människor att ta rätt beslut, snarare än resonerande
Elevhälsan - grund
Vilken lag styr
Granskas av vem
Vems föreskrifter
Elevhälsan styrs bla av skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Verksamheten granskas av skolinspektionen och inspektionen för vård och omsorg (IVO). Elevhälsans arbete styrs bla genom lagar och regler, men det styrs också genom skolverkets och socialstyrelsens bindande föreskrifter och allmänna råd.
Skollagens styrning av elevhälsan
Skolans uppdrag enligt skollagen:
Främja elever utveckling och lärande
Väcka livslång lust att lära
Bygga på demokratiska värderingar
Respektera mänskliga rättigheterna
+ kompensatoriskt
Skollagens styrning av elevhälsan: Elevhälsans uppdrag enligt skollagen
Elevhälsans uppdrag enligt skollagen
Elevhälsan ska omfatta medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats och det ska finnas tillgång till skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog.
Arbetet ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.
Det ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Arbetet ska bedrivas på individ-, grupp och skolenhetsnivå, och i samverkan med lärare och övrig personal
Det ska vara en del av skolans kvalitetsarbete
De ska vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Socialstyrelsens styrning av elevhälsan
Socialstyrelsen styr hälso- och sjukvårdsdelen av elevhälsan och ansvarar för:
Kunskapsstöd, föreskrifter och tillsyn för skolsköterskor, skolläkare m.fl.
Samordning med Skolverket kring frågor som rör barns hälsa
Tillsyn via Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Lagar som styr elevhälsan (utöver skollagen) 3 ffa + 4
**Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) → vården ska bla vara av god kvalitet och tillgodose patientens trygghet; vara tillgänglig; och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
Patientdatalagen → behandling av personuppgifter
Patientsäkerhetslagen → främja patientsäkert arbete
Patientlagen → främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet
**Socialtjänstlagen → anmälningsplikt ex när barn far illa
Dataskyddsförordningen GDPR → skyddar personuppgifter
**Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) → skolpsykologer omfattas av sekretess inom utbildningsverksamhet
Elevhälsans organisation i skolan
Huvudmannen i skolan ansvarar för att elever har tillgång till elevhälsan och kan också ha ansvar som vårdgivare.
Kommunal skola: Kommunen är huvudman → offentlighetsprincip och meddelarfrihet
Fristående skola: Styrelsen är huvudman → lojalitetsklausuler…
Huvudmannen ansvarar också för systematiskt kvalitetsarbete (SKA) → enligt skollagen ska elevhälsan arbeta systematiskt för att stärka kvaliten. Handlar kort om att:
Identifiera, kartlägga och analysera områden som är viktiga att utveckla
Planera och göra insatser inom dessa
Följa upp och utvärdera insatserna
Justera insatserna vid behov
Verksamhetsgrenar (sekretess)
- mellan varje verksamhetsgren råder sekretess
EMI (elevhälsans medicinska insats- sjuksköterskor, läkare) och logopeder → självständiga i förhållande till skolverksamheten och omfattas av stark sekretess
→ sekretess hälso- och sjukvård
Får delge information med varandra om det krävs för att utföra arbetet
Skolpsykologer, skolkuratorer och specialpedagoger
→ sekretess inom utbildningsverksamhet
Får delge information med nedan om det krävs för att utföra arbetet
Övrig skolpersonal och rektor
→ sekretess inom utbildningsverksamhet
Samverkan och sekretess (+ sekretessbrytande bestämmelse)
Samverkan → elevhälsans arbete förutsätter samverkan mellan olika yrkesgrupper (läkare, sköterskor, psykologer, kuratorer, specialpedagoger/lärare), och det organiseras av skolans huvudman, samtidigt som rektorn ansvarar för att skapa en kultur och struktur där samverkan blir naturlig. Det systematiska arbetet är en viktig förutsättning för samverkan. Vid samverkan måste man alltid ta hänsyn till sekretess och tystnadsplikt! En bra samverkan kräver styrning, struktur och samsyn
Sekretessbrytande bestämmelser - kap 10 i OSL
Generealklausulen → uppgift får lämnas om det är uppenbart att intresset för uppgiften är viktigare än intresset för att den skyddas
Samtycke → runt 12-14 års ålder kan man fråga barnet själv
Anmälningsplikt vid oro för barn (socialtjänstlagen) / orosanmälan
→ görs vid minsta misstanke eller oro om att barn far illa - socialtjänsten gör sedan utredning. Här får sekretessen brytas!
Psykologiska insatser i elevhälsan
2st
yper av insatser:
HSL-insatser - regleras av hälso-sjukvårdslagen och granskas av socialstyrelsen
När man remitterar elev till hälso- och sjukvård; när man gör individuell utredning av elevs psykiska hälsa och när det finns patient och behandlarrelation räknas det som hälso- och sjukvård
Ex krav på att föra journal
Pedagogiska insatser - regleras av skollagen
När utredning och insatser är mer generella och knutna till pedagogiska miljön, eller när man uttalar sig om en elevs behov utifrån generella bedömningar av barn i allmänhet
Den psykologiska insatsen i elevhälsan
Bidra med psykologisk kompetens i övergripande planering av elevhälsans arbete
Bidra med kunskap om skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling
Ge handledning och konsultation till personal
Kartlägga och analysera elevers och skolans behov → föreslå och genomföra → samt utvärdera och utveckla hälsofrämjande och förebyggande insatser
Samverka med lärare, elever, vårdnadshavare, och övrig skolpersonal för att skapa pedagogiskt inriktade insatser som stödjer elevers kognitiva, sociala och emotionella utveckling mot utbildningens mål
Genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer, och bidra med psykologisk kunskap om elever förutsättningar för lärande och behov av stöd
Bidra vid kliniskt inriktade insatser som diagnostisering av IF inför beslut om anpassad skola
Planering & strategi: Bidrar med psykologisk kompetens i elevhälsans övergripande arbete.
Risk & skydd: Tillför kunskap om faktorer som påverkar elevers hälsa, lärande och utveckling.
Handledare: Ger handledning och konsultation till skolpersonal.
Kartläggning & insatser: Analyserar behov → föreslår, genomför och utvärderar hälsofrämjande/förebyggande insatser.
Samarbete: Samverkar med lärare, elever, föräldrar och annan personal för att stärka elevernas utveckling.
Utredningar: Genomför psykologiska utredningar och bedömningar av individer, grupper och skolmiljö.
Kliniskt stöd: Bidrar vid kliniska insatser som exempelvis diagnostik av intellektuell funktionsnedsättning (IF) inför beslut om anpassad skolgång
Pedagogisk psykologi
Pedagogisk psykologi → kunskap för att stödja hälsa, utveckling och lärande hos barn och vuxna
Hur kognitiva förmågor utvecklas över tid och hur det påverkar lärande; vad som påverkar motivationen att lära; effektiva undervisningsstrategier; hur sociala och emotionella faktorer påverkar lärande och trivsel i skolan…
Operant & respondent inlärning
Operant inlärning → inlärning genom konsekvenser - förstärkning och bestraffning → all inlärning är en anpassning till miljön, och beteenden blir funktionella i förhållande till den.
Respondent inlärning → inlärning genom association - stimuli blir aversivt eller appetivt laddat.
Sociokulturell teori
Sociokulturell teori → Man lär sig tillsammans med en more knowledgeable other i den proximala utvecklingszonen. Språket är avgörande för utveckling av tänkande, och genom en god samtalsledare kan barnet utveckla problemlösningsförmåga, känsla av meningsfullhet, självreglering och möjlighet att generalisera kunskap.
Individuellt lärande:
Staff development och peer coaching → feedback och coachning är avgörande för inlärning! Hur individen lär bäst i ordning från sämst till bäst: teorigenomgång, demonstration, övning, övning + feedback.
(CPS - collaborative and proactive solutions)
Lärande i grupp:
Psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet → en kultur där människor känner sig bekväma att uttrycka sig och vara sig själva. Grundläggande faktor för lärande i grupp. Skapas genom att skapa utrymme för misslyckanden; bjuda in till medverkan; och reagera produktivt. Det leder till:
Benägenhet att ta upp farhågor och misstag → misstag upptäcks snabbare
Vetskap att man kan ställa frågor vid osäkerhet
Tillit till kollegor → samarbete blir smidigt
Respekt till kollegor
Innovationsförslag
Bjud in till medverkan → exempelvis genom att ställa frågor som skapar en struktur i vilken det är lätt att bidra med idéer
Exempel på hur det relaterar till lärande: I en grupp med psykologisk trygghet vågar en elev säga: “Jag förstår inte hur man löser det här, kan vi gå igenom det igen?” Det ger både eleven och andra möjlighet att få bättre förståelse. I en otrygg grupp kanske ingen vågar fråga – och flera elever lämnas förvirrade.
Lärande system
Readiness for change
Readiness for change → ett psykologiskt stadie i en grupp där gruppens/organisationens medlemmar känner sig engagerade att implementera en förändring, och känner sig självsäkra vad gäller deras kollektiva förmåga att kunna implementera den. Mäts genom:
Motivation, ledarskap, kultur, kapacitet, implementeringsobjekt
Om inte gruppen är redo för förändring finns det ingen vits med att genomföra implementeringen!
Psykologarbetets varför
(att arbeta som skolpsykolog)
Psykologarbetets varför
Genom kunskap om psykisk hälsa och ohälsa, samt lärande och utveckling, kan den stödja elevers utveckling mot målen - och skolan har de bättre förutsättningar att skapa en miljö som bidrar till ökat lärande, trygghet och hälsa
Vad skolpsykologen ska göra
Generella och proaktiva insatser (51%) → kartlägga och analysera behov → föreslå och genomföra främjande och förebyggande insatser → utvärder och utveckla dessa insatser
Insatser på individnivå (49%)→ pedagogiska insatser som stödjer kognitiv, social och emotionell utveckling mot utbildningens mål, samt kliniskt inriktade insatser som diagnostisering av IF och vårdhänvisning
(+ Skolpsykologens kliniska uppdrag → utreda och diagnosticera IF och remittera till sjukvård)
Skolpsykologens kliniska uppdrag
→ utreda och diagnosticera IF och remittera till sjukvård
