Del 2 fr Q Flashcards
(58 cards)
Vad är syftet med epidemiologi, och hur definieras det?
Syftet med epidemiologi och folkhälsoarbete är att förebygga sjukdom och främja hälsa.
–> “Epidemiologi är studien av hur sjukdom är distribuerat i populationen och faktorer som påverkar och bestämmer denna distribution”.
Vad innebär hälsa, folkhälsa och friskvård?
Hälsa:
-> Psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom.
Folkhälsa:
-> Befolkningens hälsotillstånd, så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper.
Friskvård:
-> Hälsofrämjande åtgärder man själv kan göra, som att träna eller äta bra.
Vilka faktorer påverkar hälsa, och hur kan dessa delas in?
- Individuella livsfaktorer: Rökning, kost, träning.
- Samhälleliga och lokala nätverk: Sociala relationer, stöd.
- Levnadsvillkor och arbetsförhållanden: Arbetsmiljö, utbildning, bostäder.
- Socioekonomiska, kulturella och miljörelaterade faktorer: Jämställdhet, jämlikhet.
- Skyddsfaktorer: Sammanhang, starkt socialt stöd, nätverk, trivsel i skolan, bra arbete.
- Riskfaktorer: Missbruk, spelberoende, fysisk inaktivitet, övervikt.
- Skillnader mellan könen: Biologiskt (ex: kvinnor tål mindre alkohol). Socialt (män tenderar att använda destruktiva hanteringsstrategier som alkohol vid problem).
Vad är centrala principer inom epidemiologi för att förebygga sjukdom?
- Person: Vilka drabbas?
- Plats: Var insjuknar de?
- Tid: När insjuknar de?
Prevention:
–> Identifiera den “länk” som kan brytas för att förhindra sjukdom.
Centralt antagande:
–> Förekomsten av sjukdom är INTE slumpmässig.
Metod:
–> Studera sjukdomars fördelning i befolkningen för att hitta riskfaktorer och göra statistiska jämförelser (för att få data).
Vilka tillämpningar ingår i epidemiologi?
- Epidemiologisk hälsoövervakning (WHO)
- Analytisk epidemiologi (orsaker till & konsekvenser av sjukdomar)
- Utvärdering av mätmetoder och instrument
- Kliniska prövningar (utvärdera effekten av interventioner)
- Prevention
- Folkhälsoarbete
Vad innebär hållbar utveckling, och vilka dimensioner omfattar den?
Ekologisk dimension: Värna om ekosystem med biologisk mångfald; naturen är vår viktigaste livsförsäkring.
- Ekonomisk dimension: Vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser.
- Social dimension: Människor är i ett ömsesidigt beroendeförhållande med lokala och globala samhällen.
Hur påverkar föräldrars beteende och tidig livsmiljö barnens lärande?
Föräldrars roll:
- Föräldrars matteångest kan påverka barnens lärande, vilket leder till högre matteångest och sämre resultat.
- “Intrusive” läxhjälp: Föräldrar som lägger sig i och hjälper utan att barnet bett om det kan få barnet att prestera sämre.
Mindsets:
- Growth mindset: Tror att intelligens kan utvecklas genom ansträngning.
- Fixed mindset: Tror att intelligens är medfödd & oföränderlig.
Tidig livsmiljö:
–> Socioekonomisk bakgrund (SES), föräldrars utbildning och inkomst påverkar barnens skolprestationer.
Vad handlar pedagogisk psykologi om + ge exempel på frågeställningar inom ämnet?
Pedagogisk psykologi:
- En disciplin som blandar olika psykologiska perspektiv för att förstå och förbättra lärande och undervisning.
Exempel på frågeställningar:
- Vilka faktorer påverkar gruppens otrygghet?
- Vilka elever har du ingen eller knappt någon relation till?
- Vilka eftersläpande färdigheter har eleven?
- Vilket stöd behöver personalen för att arbetssättet ska användas över tid i organisationen?
Hur har pedagogisk psykologi utvecklats över tid, och vilka forskningsområden är aktuella idag?
Historisk utveckling:
- 1900-1950: Urval och sortering av individer i organisationer, t.ex. skolor.
- 1950-1980: Fokus på individens personlighet och kognitiva förutsättningar.
- 1980-nu: Fokuserar på relationer mellan individer, kontext, system (lärande i system) och kommunikation.
Aktuella forskningsområden:
- Hur kognitiva förmågor utvecklas över tid och påverkar lärande i olika åldersgrupper och miljöer.
- Faktorer som påverkar elevers motivation och hur den kan främjas.
- Effektiva undervisningsstrategier.
- Hur sociala och emotionella faktorer påverkar lärande och trivsel i skolmiljön.
Vad är operant inlärning, respondent inlärning, och sociokulturell teori?
Operant inlärning:
-> Exempel i pedagogik: Instruktion från läraren → säger fula ord → uppmärksamhet från kompisar och slipper arbeta. (Stimuli → Beteende → Konsekvens)
Respondent inlärning:
-> Stimuli blir positivt eller negativt laddat genom association.
Sociokulturell teori:
-> Sociala och kulturella faktorer påverkar kognitiv utveckling.
- Lärande sker genom samspel med andra och inom den proximala utvecklingszonen (Vygotskij)
Hur kan samtal utveckla tänkande?
–> Samtal kan utveckla tänkande genom att stötta problemlösning, meningsfullhet, självreglering och förmåga att generalisera kunskap.
–> Nyfikenhet och medvetenhet som samtalsledare är viktigt!
Vad innebär lärande i samspel, och hur fungerar Collaborative & Proactive Solutions (CPS)?
Lärande i samspel:
- Barnet lär sig samspel när det samarbetar och interagerar.
Collaborative & Proactive Solutions (CPS):
- En problemlösningsmodell för att hantera problem mellan elev och vuxen.
- Beaktar både barnets och den vuxnes perspektiv för att lösa problemen.
- Vuxna behöver också utveckla sina färdigheter.
Plan A, B och C i CPS:
- Plan A: Vuxen tvingar fram en lösning.
- Plan B: Samarbete genom tre steg:
1. Empati - Ta reda på barnets bekymmer.
2. Definiera bekymmer - Vuxen delar sina bekymmer.
3. Inbjudan till lösning - Barnet ger förslag och en lösning som tillfredsställer båda.
- Plan C: Tillfälligt sänka förväntningarna.
Vad är några verktyg inom Collaborative & Proactive Solutions (CPS)?
ALSUP:
- Identifiera eftersläpande svårigheter och olösta problem - Vad är svårt för barnet? (Lagging skills & unsolved problems)
The Continuum of Independence Promoting Strategies:
- Strategier för att lära ut CPS-modellen (från mest till minst stöd):
- Göra problemlösningen åt den vuxne:
- Används när vuxen helt tappar bort sig eller inte följer instruktionerna. - Tag-teaming:
- Coach och “elev” turas om att leda samtalet.
- Berätta vad den vuxne ska göra: Säga ordagrant vad den vuxne ska göra. - Hänvisa till stödmaterial:
- Hjälpa personen att komma på vad de ska göra eller var de är i problemlösningsprocessen. - Coacha ingenting:
- När personen blir mer självständig, räcker det att det är tillräckligt bra (“good enough”)
Vad är förutsättningar för lärande och vad påverkar ett bra samarbete i en grupp?
Förutsättningar för lärande:
- Individ: CPS (Collaborative & Proactive Solutions)
- Grupp: Psykologisk trygghet
- System: Struktur och stöd för lärande i system.
Teman som leder till bra samarbete i en grupp:
- Meningsfullhet: Deltagarna känner att deras arbete är viktigt.
- Genomslag: Människor kan påverka och göra skillnad.
- Psykologisk säkerhet/trygghet: Viktigast - En kultur där människor känner sig bekväma med att uttrycka sig och vara sig själva.
- Struktur/Tydlighet: Klara riktlinjer och förväntningar.
- Pålitlighet: Gruppmedlemmarna kan lita på varandra.
Vad är psykologisk trygghet, och vilka beteenden och effekter är kopplade till det?
Effekter av psykologisk trygghet =>
- Snabbare upptäckt och åtgärd av misstag.
- Friktionsfritt samarbete.
- Fler innovationsförslag framkommer.
- Medarbetare känner sig bekväma med att ta upp farhågor - de vågar ställa frågor när de är osäkra.
- Tillit och respekt mellan kollegor.
Beteenden som skapar psykologisk trygghet =>
- Skapa utrymme för misslyckanden.
- Bjud in till medverkan: Skapa strukturer för att bidra med idéer.
- Ställ frågor som väcker nyfikenhet och stimulerar eftertänksamma samtal.
- Reagera produktivt på förslag och misstag
Varför misslyckas 70% av implementeringsinsatser, och vad påverkar readiness for change?
- 70% av implementeringsinsatser misslyckas på grund av bristande readiness for change.
- Readiness for change består av:
- Motivation: Vill jag förändra?
- Implementeringsobjekt: Vad tycker jag om det nya (t.ex. jämfört med det vi använder nu)?
- Kapacitet: Har vi resurser, tid och personal för att genomföra förändringen?
- Kultur och ledarskap: Är ledarskapet positivt och aktivt stödjande för förändringen (t.ex. CPS)?
Vad är PSIFOS kvalitetsmodell, och hur beskriver den psykologers arbete i skolan? (Varför, hur, vad)
VARFÖR arbetar psykologer i skolan?
- För att använda kunskap om psykisk hälsa/ohälsa och lärande/utveckling med fokus på att stödja elevernas utveckling mot målen.
- Bidrar till en skolmiljö som främjar lärande, trygghet och hälsa.
HUR bör psykologer arbeta?
- Yrkesetiskt förhållningssätt: Alltid inkludera barnperspektivet.
- Evidensbaserad psykologisk praktik.
- Planera insatser i samverkan med rektor, personal, föräldrar och/eller elever, baserat på evidens och hänsyn till resurser.
Kunskap om juridiska skyldigheter:
- Förstå och följa lagar kring sekretess och informationsdelning.
VAD bör psykologer göra i sitt arbete?
–> Utföra mångsidiga och heltäckande insatser som täcker både individens och organisationens behov!
Hur ser skolpsykologens arbete ut (mer specifikt)?
Generella och proaktiva insatser (minst 51%):
- Kartlägga och analysera skolans och elevernas behov.
- Föreslå, genomföra, utvärdera och utveckla åtgärder.
Individuella insatser (max 49%):
- Inriktade för att stödja elevers kognitiva, sociala och emotionella utveckling mot målen.
Systematiskt arbete kring problem:
Analysera → planera → genomföra → följa upp.
Skolpsykologens kompetensområden:
- Förståelse för individer, grupper och lärandeprocesser.
- Psykologiska aspekter vid problemlösning.
- Samtalsmetodik och handledning.
Kliniskt uppdrag:
- Diagnosticering (t.ex. intellektuell funktionsnedsättning).
- Remittering till sjukvård vid behov.
- Bedömningar för att skolan ska kunna uppfylla sitt uppdrag.
Vilka steg ingår i skolpsykologens arbete?
Huvudfokus:
- Förebyggande och främjande arbete.
Process vid problem:
- Identifiera svårigheter som påverkar skolarbetet.
- Prova extra anpassningar i klassrummet.
- Vid behov: Utreda särskilt stöd.
- Utforma ett åtgärdsprogram (med prövning och justering av insatser).
- Implementera pedagogiska insatser vid behov av ytterligare stöd.
Skolpsykologens roll:
- Informera om möjliga insatser, medan skolan/föräldrarna beslutar.
- Utföra psykologisk bedömning eller utredning (IF)
- Hjälpa till med hänvisning eller kontakt med socialtjänst.
- Hantera remisser vid psykisk ohälsa, ADHD/autism, eller intellektuell funktionsnedsättning (IF).
- Vid IF: Ansöka om anpassad skola, remittera till habilitering, eller ansöka om LSS-stöd.
Vad är viktiga aspekter av elevhälsans funktion?
Insatstyper:
- Hälsofrämjande: Behövs insats på gruppnivå?
- Förebyggande.
- Åtgärdande.
Elevhälsoteamet:
- Psykolog, kurator, specialpedagog, skolsköterska, rektor, logoped (logoped är inte lagstadgat).
Förutsättningar för skolpsykologer:
- Rekommendation (PSIFOS): Max 500 elever per psykolog.
- Verklighet: Variation mellan 400-3000 elever per psykolog.
EHM (Elevhälsomötesmodell):
- Struktur: Regelbundet och tvärprofessionellt.
- Syfte: Leder till förändring.
Tydliga steg:
-Nuläge.
-Reflektion.
-Fördjupning.
-Planering.
-Avslutning.
Vilka är riskfaktorer och vanliga problemområden i skolmiljön, och hur kan de hanteras?
Riskfaktorer:
- Misslyckas med att klara förväntningar → stress.
- Ökad stress bland elever kopplat till skolarbete (ökning sedan nya läroplanen 2011).
- Stress kan leda till hälsobesvär och lägre livstillfredsställelse.
Möjliga lösningar:
- Anpassa förväntningar över tid för att skapa hållbar belastning och möjlighet till återhämtning.
- Kartlägg stressfaktorer med exempelvis en “stressbägare”.
- Identifiera och minimera stressorer som ljudkänslighet, mobbning, svårigheter att förstå instruktioner.
Insatser:
- Hälsofrämjande: Fokusera på det som är bra och öka detta.
- Förebyggande: Minska det som kan orsaka problem innan det uppstår.
Vilka är orsakerna till skolfrånvaro?
Individuella faktorer:
- Ångest
- Depression
- Somatisk sjukdom
- NPF
- Negativ självbild och bristande självförtroende
- Eftersträvar positiv förstärkning, ex. aktiviteter utanför skolan är mer förstärkande
- Eftersträvar negativ förstärkning, ex. undviker skolrelaterade stimuli som ökar ångest.
Faktorer i hemmet:
- Konflikter
- Sjukdom hos förälder - barn hjälper till hemma av logistiska/ekonomiska skäl
- Bristande stöd och engagemang i barnets utbildning
- Förälder vill skydda barnet mot hot i skolan
Skolrelaterade faktorer:
- Bristande rutiner för närvarokontroll
- Mobbning
- Bristande stöd från lärare
Vilka insatser kan implementeras vid skolfrånvaro?
Förebyggande:
- Tillgänglig lärmiljö och anpassningar för elever med funktionsnedsättning
- Aktivt arbete mot mobbning
- Rutiner för frånvaroarbetet på skolan
Åtgärdande:
- Kartläggning
- Goda relationer och elevinflytande
- Motivation
- Samverkan mellan instanser (t.ex. BUP, socialtjänst, skola och hemmet)
- Långsamt skolnärmande
Vad är mobbning och hur ska skolor hantera det?
- Mobbning är återkommande negativa handlingar riktade mot enskilda eller en grupp, där det finns en obalans i makt mellan förövare och offer.
- Mobbning leder ofta till att offret ställs utanför den sociala gemenskapen.
- Skolan är skyldig att anmäla eventuell kränkande behandling.
–> Det finns begränsad forskning om vilka interventioner som är mest effektiva för att motverka mobbning.
