Monster EG

Question 1

Epidemiologi:
Definition & grundantagande

Answer 1

Definition: Vetenskap om hur sjukdomar är fördelade i populationer, och om vilka faktorer som påverkar eller bestämmer fördelningen. Man ser till var riskfaktorer och friskfaktorer förekommer i olika grupper. Genom att tänka i orsakskedjor vill man hitta den felande länken så att man kan förhindra sjukdom innan det uppkommer. Därför är epidemiologi viktig för folkhälsovetenskap.

Grundantagande: Förekomst av sjukdomar är inte slumpmässigt.

Question 2

Epidemiologi:
Användningsområde & Epidemiologisk triad

Answer 2

Användningsområde: Kan användas inom hälsoövervakning (ex WHO), analytisk epidemiologi (sjukdomar orsaker och konsekvenser), för att utvärdera mätmetoder och instrument inom hälso- och sjukvårdsforskning, för att utvärdera klinisk effekt av interventionen, eller för prevention.

Epidemiologisk triad: tre centrala hörnstenar i epidemiologin är tid (när drabbades man), plats (var drabbades man) och person (vem drabbades- ung/gammal/man/kvinna)

Question 3

Ekologisk studie

Answer 3

→ jämför hälsodata på gruppnivå
Ex jämför antal rökare med antal dödsfall i hjärtinfarkt i Sverige 2010
Fördel:
snabb och billig
ger hint om eventuellt samband, ex för att generera hypoteser
Nackdel:
svårt att kontrollera confounders
samband mellan exponering och utfall är oklart
säger inget om individen
risk för ecological fallacy (att man drar slutsatser om individer utifrån gruppdata)

Question 4

Tvärsnittsstudie

Answer 4

→ mäter exponering och utfall samtidigt vid ett tillfälle
Ex enkät som mäter sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos elever i åk 7
Fördel:
Snabbt och billigt
kan ha god generaliserbarhet (förutsatt representativt urval)
bra för att mäta prevalens
Nackdel;
kan inte klargöra orsakssamband eller temporala aspekter

Question 5

Fall-kontroll-studie

Answer 5

→ jämför sjukdom (fall) och kontroll
Jämför personer med en sjukdom (fall) och utan (kontroller) och ser tillbaka på tidigare exponering/tittar tillbaka i tiden. Man kan matcha fall och kontroll för att kontrollera för eventuella confounders - ex matcha dem i kön och ålder.
Ex undersöker om personer med lungcancer (fall) rökte mer än de utan lungcancer (kontroll)
Fördel:
kan undersöka ovanliga sjukdomar
relativt snabb och billig
möjlighet att matcha fall och kontroller för att minska confounding
bra för att generera hypoteser kring orsaker
Nackdel:
bygger ofta på retrospektiv data- hur är tillförlitligheten → recall bias
är vald kontroll lämplig?
endast en sjukdom/ett utfall kan undersökas i taget

Question 6

Longitudinell kohortstudie / Prospektiv studie

Answer 6

→ följer över tid
Följer en grupp människor över tid för att se om exponering leder till sjukdom
Starta med en exponerad- och en icke-exponerad grupp: studera multipla utfall
Starta med en definiera population: studera multipla exponeringar och multipla utfall
Ex följer 1000 friska personer i 10 år för att se om fysisk inaktivitet leder till hjärtsjukdom
Fördel:
datainsamling sker nu (mindre recall bias)
bra för att fånga lågprevalenta exponeringar
kan mäta incidens (nytillkomna fall)
lättare att fastställa temporala aspekter (exponering före utfall)
Möjliggör studier av flera utfall och exponeringar
Nackdel:
Tidskrävande och dyrt och logistiskt svårt
Risk för bortfall
dåligt vid ovanliga sjukdomar eller utfall

Question 7

Interventionsstudie

Answer 7

(experiment?)
→ interventions sätts in
Deltagarna fördelas till en av två (eller fler) betingelser genom randomisering - till interventionsgrupp eller kontrollgrupp.
Ex: testa effekten av ett stresshanteringsprogram i skolan på elevers mående
Fördel:
kan kontrollera för confounders
bra för orsakssamband
Nackdel:
Etiska och praktiska begränsningar (nekar hjälp till kontrollgrupp)
Dyrt och logistiskt krävande
Risk för låg extern validitet

Question 8

Absoluta mått

Answer 8

• mäter hur vanlig en viss sjukdom är i en viss befolkning

Question 9

Prevalens (olika) + användningsområde

Answer 9

→ proportionstal som varierar mellan 0 och 1, eller 0%-100%, och som beskriver förekomst av sjukdom eller (o)hälsofaktor. Beräknas ofta med tvärsnittsstudie
Antal individer med sjukdomen / totala antalet i populationen som kan ha sjukdomen
Typer av:
Punktprevalens - andelen som har sjukdomen vid bestämd tidpunkt
Periodprevalens - andelen som haft sjukdomen under viss period
Livstidsprevalens - andelen som haft sjukdomen någon gång under livet
Viktigt att tänka på;
Var tydlig med vad som räknas som “sjuk”
Ha rätt och relevant population i nämnaren
Förstå att tidpunkten och sjukdomens karaktär påverkar siffrorna kraftigt - är sjukdomen kronisk, kortvarig eller dödlig påverkar det sannolikheten att den upptäcks vid mätning
Användningsområden:
Planera och prioritera vårdresurser - vart är behovet störst
Identifierar grupper som kan behöva extra stöd
Utvärderar effekt av vård/behandling (minskar den=bra / ökar den= bra om det är pga man nu kan leva med sjukdomen)

Question 10

Incidens

Answer 10

→ beskriver antalet nya fall av en sjukdom/ohälsofaktor i en population under en given tid. Man undersöker och följer de som inte hade sjukdomen vid baseline-mätningen, och ser hur många av dem som insjuknar.
Antal individer som insjuknar under viss period / totala antalet som riskerar att få sjukdomen under samma period
Viktigt att tänka på:
Exkludera redan sjuka - incidens beräknas på dem som kan insjukna
Användningsområden:
Förstå om sjukdom blir vanligare - ex diabeter typ 2 ökar = ny trend i befolkningen
För att hitta riskfaktorer genom att se när folk insjuknar
För att se hur snabbt ex akuta sjukdomar sprids
Incidenstal används ofta i epidemiologisk litteratur → det visar hur snabbt nya fall av en sjukdom uppstår i en population över tid, genom att beräkna antalet nya fall, dividerat på summan av personår i risk (allas tid under observation). Det är värdefullt om personer inte följs lika länge (hoppar av, dör, flyttar)

Question 11

Relativa mått

Answer 11

• jämför grupper som är och inte är exponerade - hur mycket större/mindre risken är hos en exponerad grupp jämfört med oexponerad
  Relative risk / risk ratio & Odds ratio

Question 12

Förklarande mått

Answer 12

Population-attributable risk → andelen av fallen i hela populationen som beror på exponeringen. Om exponeringen togs bort- hur mycket sjukdom skulle försvinna?
Ex,; Om rökning orsakar 80% av lungcancerfallen i ett land är PAR = 0,80
→ Då skulle 80 % av fallen försvinna om ingen rökte.

Question 13

Bradford-hills riktlinjer för evidensvärdering

Answer 13

→ kriterier för att lättare se om ett samband sannolikt är kausalt - ju fler kriterier uppfyllda, desto större sannolikhet att sambandet är ett orsakssamband:
Sambandets styrka
Konsistens - syns sambandet i olika populationer, tider, situationer
Specificitet - är det specifikt en (1) sjukdom associerad med exponeringen
Tidsordning (temporality) - föregår exponeringen utfallet (prospektiva studier bäst för att veta)
Biologisk gradient - om ökning i exponering korrelerar med ökning i insjuknande
Plausibilitet - finns det en rimlig förklaring
Analogi - finns belägg från andra områden som är överförbara
Effekter av förändrad exponering - förändras utfall när man minskar exponering

Question 14

Relative risk / risk ratio & Odds ratio

Answer 14

Relative risk / risk ratio → risken hos exponerade dividerat med risken hos oexponerade
Exempel- rökare har 3 gånger så hög risk att få lungcancer jämfört med icke-rökare →
Bland rökare får 30 av 100 lungcancer → risk = 0,30
Bland icke-rökare får 10 av 100 lungcancer → risk = 0,10

Odds ratio → oddset att exponeras bland sjuka (fall) dividerar med oddset att exponeras bland frisk (kontroll)

Question 15

The epidemiological transition

Answer 15

→ det vi dör av idag, jämfört med tidigare, är livsstilssjukdomar som helt eller delvis går att förebygga. Vi kan använda olika teorier för att förstå varför det är svårt att reglera våra beteenden

Question 16

Transtheoretical model of behaviour change

Answer 16

→ betenndeförändring sker i 6 stadier, i en process som är cyklisk snarare än linjär, bestående av: precontemplation, contemplation, preparation, action, maintenance, relapse or termination
Styrkor: tar hänsyn till var individen befinner sig, underlättar anpassning av insatser utefter stadie och hur redo den är
Svagheter: risk för förenkling, svårt att veta exakt vilket stadie man befinner sig i, svag empiri
Exempel: för att minska köttkonsumtion kan miljökampanjer anpassas till individer utifrån deras stadie;
precontemplation får information om köttets klimatpåverkan
contemplation får tips på enkla veganska recept
action får stöd för att hålla fast vid vanan

Question 17

Theory of reasoned action & theory of planned behavior

Answer 17

→ ett beteende kan prediceras utifrån en individs intention, och intentionen bestäms av attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll
Styrkor: tar hänsyn till både normer och personlig attityd, och lyfter upplevd egen förmåga, eventuellt lovande resultat kopplat till kulturella aspekter/anpassningar
Svagheter: säger inget om hur intentioner omvandlar till handling, bygger på att människor är rationella, svag empiri
Exempel: kampanj för att få fler att cykla till jobbet
Stärker positiva attityder genoma tt lyfta (“det är hälsosamt och miljövänligt”)
Påverkar normer (allt fler cyklar- det är vanligt nu”)
Ökar upplevd kontroll (“vi erbjuder säkra cykelbanor och dusch på jobbet”)

Question 18

Health belief model

Answer 18

→ ett engagera sig i ett hälsofrämjande beteende bestäms av ens subjektiva uppfattning om: upplevd mottaglighet, upplevd svårighetsgrad, upplevd nytta och upplevda barriärer. Det påverkas också av cues to action.
Styrkor: bra för att förklara hälsofrämjande arbete och tar hänsyn till riskuppfattning och fördelar/hinder
Svagheter: tar inte upp sociala normer, utgår från individens tolkning som kan vara irrationell…
Exempel: informationsinsats för energibesparing i hemmet
Betonar risker - klimatförändringar
Lyft vinster - lägre elräkning
Ge knuff/cue - brev från kommunen eller annons

Question 19

Primärprevention

Answer 19

→ innan sjukdom/problem uppstått → mål = minska sjukdomsincidens → arbetar i friskzon → proaktivt arbete → målgrupp = alla
Vaccin, begränsad tillgång på alkohol, 18-årsgräns på nikotin

Question 20

Sekundärprevention

Answer 20

→ identifiera sjukdom/problem så tidigt som möjligt → mål = minska sjukdomsprevalens → arbetar i riskzon → proaktivt och reaktivt arbete → målgrupp = begynnande problematik/riskgrupp
Screening för suicidrisk hos deprimerade,

Question 21

Tertiärprevention

Answer 21

→ behandla sjukdom/problem efter att diagnos ställts → mål = behandla och återställa funktionsförmåga → reaktivt arbete → målgrupp = diagnostiserade

Question 22

Nivåer på prevention

Answer 22

→ gemensamt för all preventionsnivåer ovan är att de kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå
Individ → ofta riktat mot riskindivider
Grupp → ex självhjälpsgrupper
Befolkning → ex geografiskt område, befolkningsgrupp, idrottsföreningar
Samhälls → skattepolitik, trafiklagstiftning, varningsetiketter

Question 23

Högrisk och masstrategi

Answer 23

Högriskstrategi → arbetar mot de som lider av särskild risk
Masstrategi → arbetar mot alla oavsett risknivå

Question 24

Preventionsparadoxen

Answer 24

→ ur ett befolkningsperspektiv är det bättre att minska riskerna lite för en stor del av populationen, än att minska riskerna mycket för en liten del av populationen; alltså hellre masstrategier än högriskstrategier

Question 25

Riskfaktorer

Answer 25

Risk- och skyddsfaktorer är nödvändigtvis inte ömsesidigt uteslutande - ofta förekommer de samtidigt och överlappar varandra Riskfaktorer - patogenes → egenskap på biologisk, psykologisk, familje-eller samhällsnivå som föregår och som är förknippad med högre sannolikhet för problematiska utfall

Question 26

Skyddsfaktorer- salutogenes (inkl bufrande och direkta faktorer)

Answer 26

Skyddsfaktorer- salutogenes → en egenskap på biologisk, psykologisk, familje- eller samhällsnivå som är förknippad med lägre sannolikhet för problematiska utfall, eller som minskar den negativa konsekvensen av riskfaktor för de problematiska utfallen Buffrande faktorer → faktorer som leder till lägre sannolikhet trots riskfaktorer Direkta faktorer → faktorer som leder till lägre sannolikhet oavsett riskfaktorer

Question 27

Exempel risk och skydd

Answer 27

Egenskaper som kan vara skyddande (och risk..) Biologiska - genetik, ärftlighet Personlighet - temperament, riskbenägenhet impulsivitet Icke-genetiska familjära - relationer, syskon, uppfostringsstil, grad av stöd Skolmiljö - relation till lärare, prestation, motivation Kamratrelationer - bra vänner Omgivande samhället - grannskapet, närområdet, vuxnas närvaro

Question 28

Övergripande nationellt folkhälsomål

Answer 28

skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela landet, och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation

Question 29

Faktorer som påverkar hälsan orättfärdigt:

Answer 29

Kön → kvinnor mer hjälpsökande och följsamma, kvinnors ohälsa ökar, män har historiskt haft sämre hälsa - könsroller ändras (män får ta hand om sig och kvinnor behöver inte ta hand om sig) Ålder → unga mår sämre idag, och ny åldersgrupp av äldre gamla Geografisk hemvist → glesbygd vs storstad, skillnader inom stad pga segregation - beror på SES, utbildning, livsvanor osv… Social position → mix av yrke, utbildning, inkomst, materiella resurser, bostadsområdets position - BP MUYI Socialt kapital → nätverk och sociala relationer ger stöd och vägar fram i livet , kollektiv resurs Social position → beroende på kombo av bostadsområdes position, utbildning yrke, materiella resurser och inkomst tillhör man olika resursstarka grupper- och en resursstark grupp har större möjligheter för att leva ett hälsosamt liv och för att hantera exponering av riskfaktorer

Question 30

Regnbågsmodellen - hälsans bestämningsfaktorer

Answer 30

beskriver vad som påverkar hälsan och dess fördelning i befolkningen och hur olika aspekter samspelar och påverkar individen. Folkhälsoarbetet görs i den tredje cirkeln

Question 31

WHO

Answer 31

→ Cenrtal och global aktör som samordnar en gemensam bild av vad stater kan och bör göra för att förbättra folkhälsan. syftar till kunskapsgenerering, samordning och ibland implementering av folkhälsoarbete genom att sätta mål (ex agenda 2030), varna för hälsorisker och skapa riktlinjer

Question 32

Agenda 2030

Answer 32

→ 17 mål för ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling, där hälsa ses som en del av arbetet mot hållbar utveckling Mål 3: good health and well being

Question 33

Folkhälsomålen (defintion och alla)

Answer 33

8 mål som hela samhället, som alla sektor, regioner och kommuner, tillsammans ansvarar för att nå, där det övergripande målet är “att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa, och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation till 2048” Det tidiga livets villkor (TLV) Exempel: bra mödra- och barnhälsovård, likvärdig förskola Indikatorer: vaccinationsgrad, inskrivna på förskolan Uppföljning: folkhälsomyndigheten, socialstyrelsen, skolverket LAG: socialtjänstlagen Kunskap kompetens och utbildning (KKU) Exempel: likvärdigt utbildningssystem, tidigt identifiera skolmisslyckande Indikatorer: andel med pedagogisk högskoleexamen, andel elever med gymnasiebehörighet Uppföljning: skolverket, socialstyrelsen LAG: skollagen Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö (AAA) Exempel: att ha ett arbete, öka anställningsbarhet, goda arbetsförhållanden Indikatorer: långtidsarbetslöshet, fysisk påfrestning på arbete, krav-kontroll i arbete Uppföljning: arbetsförmedlingen, CSN, skolverket LAG: arbetsmiljölagen Inkomster och försörjningsmöjligheter (IF) Exempel: sänka inkomstskillnader, ekonomiskt stöd till de med knappa resurser Indikatorer: överskuldsatta, ekonomisk standard Uppföljning: arbetsförmedlingen, försäkringskassan, pensionsmyndigheten, socialstyrelsen LAG: socialtjänstlagen Boende och närmiljö (BN) Exempel: tillgång till bostad, socialt hållbara områden, trygghet Indikatorer: trångboddhet, trygghetsfaktorer, stöd av buller Uppföljning: BRÅ, delegationen mot segregation, boverket, trafikverket LAG: strålskyddslagen, miljöbalken, plan och bygglagen Levnadsvanor (LV) Exempel: öka tillgång till hälsofrämjande produkter, miljö och aktiviteter, minska tillgänglighet till skadliga produkter Indikatorer: alkoholbruk, fysisk aktivitet, dagligt grönsaksintag, tobaksrökning Uppföljning: livsmedelsverket, polisen, idrottsföreningar, BRÅ, socialstyrelsen LAG: livsmedelslagen Kontroll, inflytande och delaktighet (KID) Exempel: jämlikt deltagande i demokratin och civilsamhället, arbete för mänskliga rättigheter, sexuell hälsa och rättigheter Indikatorer: valdeltagande, tillit till institutioner, tillit till andra, utsatthet för kränkande behandling Uppföljning: kriminalvården, BRÅ, folkhälsomyndigheten, valmyndigheten, tullverket, diskrimineringsombudsmannen, socialstyrelsen LAG: socialtjänstlagen Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård (JHS) Exempel: tillgänglighet för att möta olika behov, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, god och jämlik tandvård Indikatorer: avstått vård trots behov MPR vaccination, avstått tandläkarvård Uppföljning: folkhälsomyndigheten, skolverket, socialstyrelsen LAG: hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen, patientlagen

Question 34

Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård (JHS)

Answer 34

Exempel: tillgänglighet för att möta olika behov, arbeta hälsofrämjande och förebyggande, god och jämlik tandvård Indikatorer: avstått vård trots behov MPR vaccination, avstått tandläkarvård Uppföljning: folkhälsomyndigheten, skolverket, socialstyrelsen LAG: hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen, patientlagen

Question 35

Det tidiga livets villkor (TLV)

Answer 35

Exempel: bra mödra- och barnhälsovård, likvärdig förskola Indikatorer: vaccinationsgrad, inskrivna på förskolan Uppföljning: folkhälsomyndigheten, socialstyrelsen, skolverket LAG: socialtjänstlagen

Question 36

Tvärsektionella myndigheter

Answer 36

Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Jämställdhetsmyndigheten Myndigheten för delaktighet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Question 37

Nationella myndigheter - DESSA ÄR NOG BRA ATT KUNNA ( 4 stora)

Answer 37

Folkhälsomyndigheten → främja god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar, och ge smittskydd genom bla kunskapsproduktion och insamling av data Socialstyrelse → reglera social omsorg, hälso-och sjukvård samt tandvård genom riktlinjer, definitioner och rekommendationer Inspektionen för vård och omsorg → granskar och följer upp vård- och omsorgsverksamheter så de följer lagar och regler Försäkringskassan → ansvarar för socialförsäkringen och ger olika ersättningar som bostadsbidrag, sjukpenning, föräldapenning, personlig assistans → central aktör för att jämna ut påverkningsbara skillnader i hälsa (det breda folkhälsomålet

Question 38

Sveriges kommuner och regioner (SKR)

Answer 38

Regioner → förebygger, behandlar, rehabiliterar och arbetar med att påverka miljöfaktorer för hälsa → här finns stor samlad kunskap om vad som bidrar till god och jämlik hälsa → arbetar både strategiskt och praktiskt, ex med screening av olika sjukdomar och samtal om livsstil Kommuner → arbetar inte med medicin utan mer kopplat till miljöstödsperspektivet → boende, vatten, matkvalitet, park, och naturmiljö, idrottsarrangemang, föreningsliv → kommunerna är närmast befolkningen och har därför stora praktiska möjligheter att nå människor i riskgrupp

Question 39

Health in all policies

Answer 39

→ alla områden och sektorer - inte bara sjukvården- ska ta ansvar för hur deras beslut påverkar människors hälsa → främjar samverkan Samverkan är viktigt för att det splittrade folkhälsoarbetet ska kunna fungera, både mellan offentliga aktörer och mellan offentliga och privata aktörer - hälsa skapas i hela samhället, inte bara i vården

Question 40

Mental health and climte change: policy brief

Answer 40

Klimatförändringar har allt större inverkan på människor, vilket kan både direkt och indirekt påverka mental hälsa och psykosocialt välmående. Flera miljömässiga-, sociala- och ekonomiska bestämmelser (determinants) för mental hälsa påverkas negativt av miljöförändringar. Vissa grupper är under större risk vad gäller klimatrelaterade faror, däribland människor som redan har psykisk ohälsa.

Question 41

WHO rekomenderar fem key approaches för att hantera klimatförändringar och psykisk hälsa:

Answer 41

Ta hänsyn till klimatförändringar inom politik och program rörande psykisk hälsa Ta hänsyn till psykisk hälsa inom politik och program rörande klimatförädnringar Bygg på globala åtaganden Implementera sektorsövergripande och lokalt förankade insatser för att minska sårbarheter Minska bristerna i finsansierng för psykisk hälsa och hälsoåtgärder kopplade till klimatförändringar

Question 42

Exempel på hur klimatförändringar kan påverka mental hälsa

Answer 42

Stressreaktioner Stress-relaterade fysiska hälsoproblem → sämre immunförsvar, sömnproblem, kardiovaksulära sjukdomar osv Psykiska sjukdomar → depression, ångest Påverkade sociala relationer Hjälplöshet, rädsla ohc sörg Ökad suicidalt beteende Vad i klimatförändringarna som kan påverka dig Förlust av personligt viktiga platser Förlust av autonomi ohc kontroll Föroreningar

Question 43

2 random citat om miljö och mental hälsa

Answer 43

Strengthening the link between mental health and climate change is an opportunity to create a more holistic and coordinated response. Effective interventions are available and can be implemented immediately. With further support from policy-makers, researchers and MHPSS and climate actors, other interventions will be developed and a holistic response can be implemented. Given the human impacts of climate change, mental health and psychosocial well-being need to be one of the main focuses of climate action. There needs to be a commitment both politically and financially and across all sectors to make MHPSS and climate action a priority. This is the only way to achieve justice for all those who are affected

Question 44

Dan Siegel

Answer 44

→ skaffa en identitet som går från “only me” till ett “also me” - lyft det kollektiva perspektivet

Question 45

Behandlingsgapet

Answer 45

→ skillnaden mellan den verkliga förekomsten av psykisk störning och den behandlade andelen individen som drabbas av störninng - andelen individer som behöver vård men trots det inte får behandling

Question 46

Task sharing / shifting + grundprinciper

Answer 46

→ psykisk hälsa för alla med hjälp av alla. Omfördelning av hälsorelaterade arbetsuppgifter. Specifika uppgifter flyttas, där så lämpligt, från högkvalificerade hälso- och sjukvårdspersonal till hälsoarbetare med kortare utbildning och färre kvalifikationer. Detta för att effektivare använda tillgängliga mänskliga resurserna för hälsoarbetet. Simplify → Unpack Deliver Abailable Reallocate

Question 47

Klimatångest

Answer 47

→ samlingsnamn för alla negativa känslomässiga reaktioner som klimatkrisen väcker (ilska, sork, skuld, besvikelse, oro, rädsla)

Question 48

Hur psykolgi kan hjälpa individer, samhällem ohc nationer att mildra och anpassa sig till klimatförändringar;

Answer 48

Utbilda och kommunicera med allmänheten om klimatförändringarna Förebyggande och behandling av psykiska problem som orsakas av klimatförändringarna Stärka individers och samhällens motståndskraft mot naturkatastrofer Planering för och anpassning till migrationer och folkförflyttningar Underlätta snabba övergångar till nya former av energi, transport och jordbruk