den anpassade/justerbara domänen

Question 1

anpassade/justerbara domänen

Answer 1

Justering av personlighet, eller “adjustment domain,” fokuserar på hur personligheten påverkar vår förmåga att hantera livets utmaningar och stress.

Question 2

stress

Answer 2

Stress: brist på balans - ett tillstånd av obalans mellan det som krävs av oss och det som är möjligt. Stress är alltså en bristsituation, ett tillstånd som kan innebära en fara för organismen

Question 3

stress kan ses som olika delar, vilka? (tre)

Answer 3

1. Det som sätter igång uppvarvningen ⇒ stressorer
2. Den fysiologiska uppvarvningen i kroppen
3. Effekter av uppvarvningen, kortsiktigt och långsiktig

Question 4

varför studerar vi stress?

Answer 4

Vi studerar stress eftersom det har en betydande inverkan på individens fysiska, mentala och sociala välbefinnande, exempelvis vid hälsokonsekvenser, produktivitet, sociala och kulturella skillnader etc

Question 5

Vad är GAS?

Answer 5

En stressrespons uppdelad i tre delar
1. Alarm: kamp eller flykt
2. Motstånd: mobiliserar resurser
3. Utmattning: sjukdom

Question 6

Beskriv två olika stressreaktioner

Answer 6

1. Akut stress: kamp eller flykt, det autonoma nervsystemet. Leder till en ökad puls, andning, blodfyllda muskler, minskar smärtkänsligheten
2. Kronisk stress: uppgivenhetsreaktion, HPA-axeln och kortisol. Två olika effekter:
   Psykisk och fysisk utmattning - trötthet, humörsvängningar, depression mfl.
   Metabola effekter -bukfetma, högt blodtryck, diabetes mfl.

Question 7

Homoestas

Answer 7

Homeostas är kroppens strävan efter att hålla fysiologiska system i balans, som syrenivå och kroppstemperatur, samt förmågan att anpassa sig och återhämta sig från stress

Question 8

Allostas

Answer 8

Allostas handlar om att bibehålla stabilitet genom förändring och anpassning, genom att reglera system som stressrespons och hormoner för att hantera påfrestningar

Question 9

Allostatisk stressbelastning

Answer 9

Det pris kroppen får betala för att anpassa sig till påfrestningar och bibehålla balans. Innefattar för mkt allostas, eller brist i systemet att effektivt stänga av och på.
Kan hjälpas via exempelvis: regelbunden fysisk aktivitet, avslappningsmetod, socialt stöd, KBT, m.m.

Question 10

Olika typer av allostatisk stressbelastning

Answer 10

• Vid frekvent, återkommande stress
• Misslyckande att vänja sig vid påfrestningar (t.ex att tala inför publik) kan leda till en form av “stressallergi”
• Oförmåga att stänga av allostatiska systemet (skador på hippocampus) leder till bristande återhämtning.”
• Otillräckliga responser hos stressystemet som tvingar andra system att kompensera

Question 11

Stressymton - kognitiva/mentala/tankemässiga

Answer 11

• Svårt att koncentrera sig
• Trögtänkt
• Svårt att fatta beslut
• Glömsk

Question 12

stresssymptom - kroppsliga/fysiska

Answer 12

• Hjärtklappning
• Svårt att andas/andas snabbare (hyperventilering)
• Darrighet
• Spänningshuvudvärk
• Onormal trötthet
• Magproblem
• Sömnproblem

Question 13

stressymptom - beteendemässiga

Answer 13

• Svära
• Gräla
• Ältande, grubbleri
• Ökat intag av alkohol, mat, nikotin
• Kontrollbehov

Question 14

Stressorer

Answer 14

Stressorer: en påfrestning, intern eller extern, som utmanar individens förmåga att hantera situationen. Det kan vara:
- Omfattande påverkan på individen: ex förlust av jobb eller nära anhörigs bortgång
- Motstridiga alternativ: Osäkerhet och ångest vid konfliktfyllda beslut
- Okontrollerbara: Faktorer utanför individens kontroll, som sjukdom eller katastrofer

Question 15

vad stressar oss?

Answer 15

• Omedelbara fysiska faror (ex olyckor, fara)
• Kroniska påfrestningar, långvariga eller dagliga irritationsmoment (ex arbetsbelastning)
• Psykologiska och sociala stressfaktorer (t.ex våra egna förväntningar)

Question 16

vad stressar oss mest?

Answer 16

Det som stressar oss mest är när vi saknar kontroll och blir socialt bedömda. Sådana situationer höjer våra kortisolnivåer, och kroppen återhämtar sig långsamt, ibland inte ens inom en timme.

Question 17

Major Life Events (Holmes & Rahe, 1967):

Answer 17

Ett test som mäter hur stora livshändelser påverkar hälsan. Varje händelse får en poäng beroende på dess stresspåverkan, och ju högre totalpoäng, desto större risk för stressrelaterade sjukdomar.

Question 18

Har ohälsan ökat? Har vi blivit mer stressade?

Answer 18

Ja, psykisk ohälsa har ökat, särskilt bland unga och kvinnor. Trots förbättrad självskattad hälsa och ökad livslängd kvarstår problem med stress, psykisk påfrestning och sömnbesvär.

Question 19

Andra faktorer som är viktiga, som inte är psykologiska: (för hälsan)

Answer 19

• Ekonomiska faktorer: låg socioekonomisk status (SES), olika tillgång till hälso- och sjukvård
• Miljöfaktorer - låg SES exponeras mer för dåliga miljöer hemma och på arbetsplatsen
• Sociala faktorer - minoritetens status, utbildningsnivå
• Multifaktoriellt: faktorerna samverkar med varandra, interaktionerna och kombinationerna är centrala eftersom dessa faktorer samverkar och förstärker varandra.

Question 20

Hur kan personlighetsdrag (till exempel FFM) påverka hälsa och ohälsa

Answer 20

• Socioekonomiska faktorer: låg socioekonomisk status är ofta kopplat till hälsoproblem, eftersom det påverkar tillgång till vård, hälsosam mat, boendemiljö och andra faktorer som kan påverka hälsa. SES kan också påverka stressnivåer och livsstilsval.
• Kognitiv förmåga: Personer med högre kognitiv förmåga tenderar att fatta mer informerade beslut om sin hälsa, och har ofta bättre möjligheter att hantera stress och anpassa sig till olika livssituationer. Kognitiv förmåga kan därför påverka både fysiska och psykiska hälsoutfall.
• Personlighet (FFM, femfaktormodellen): De fem stora personlighetsdragen: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, vänlighet och neuroticism.

Question 21

Vilka utfall kan personlighet ge på hälsan?

Answer 21

• Mortalitet: Personlighetsdrag som neuroticism och samvetsgrannhet påverkar dödlighet genom hälsobeteenden och stressrespons.
• Sjukdomsgenererande faktorer (-A): Hög neuroticism ökar sårbarhet för sjukdom genom dålig stresshantering och riskbeteenden.
• Hälsobeteende (+C): Hög samvetsgrannhet leder till hälsosamma vanor som motion och kost.
• Reaktion och anpassning (+N, -E, -C):
  Hög neuroticism och låg extraversion/samvetsgrannhet gör det svårare att hantera stress, vilket kan leda till ohälsosamma beteenden och sämre anpassning

Question 22

Det finns flera modeller för att förstå hur personlighet, stress och hälsa samverkar, nämn några:

Answer 22

Interaktionsmodellen
Transaktionsmodellen
Hälsobeteendemodellen
Predikationsmodellen

Question 23

Interaktionsmodellen

Answer 23

Interaktionsmodellen: Beskriver hur externa stressorer, våra personliga hanteringsstrategier (coping), och kroppens fysiologiska reaktioner påverkar vårt hälsoutfall. betonar att personligheten påverkar hur vi reagerar på stress och hanterar den

Question 24

Transaktionsmodellen

Answer 24

Transaktionsmodellen: Fokuserar på hur vi tolkar och hanterar stress i samspel med omgivningen. personligheten påverkar både hur vi uppfattar stress och hur vi väljer att hantera den, vilket påverkar vårt hälsotillstånd

Question 25

hälsobeteendemodellen (viktigast)

Answer 25

Hälsobeteendemodellen: Förklarar hur personligheten påverkar våra hälsobeteenden (t.ex räkning eller träning), vilket i sin tur påverkar vårt hälsoutfall genom indirekt hantering av stress

Question 26

Predikationsmodellen

Answer 26

Predikationsmodellen: Fokuserar på hur genetiska faktorer gör oss mer eller mindre benägna att utveckla vissa personlighetsdrag och sjukdomar. Undersöker hur dessa faktorer påverkar vår känslighet för stress och vårt hälsoutfall.

Question 27

# FFM och hälsa Hur påverkar neuroticism hälsa/ohälsa

Answer 27

Neuroticism Känslomässig instabilitet, negativa samband: - Samband med ohälsa: Hög neuroticism (N) är kopplat till sämre hälsa och ökade risker för sjukdomar, särskilt om individen upplever låg kontroll och sårbarhet inför livets svårigheter. - Låg SES (socioekonomisk status): Ökar risken för hög neuroticism och därmed för ökad sårbarhet för ohälsa Känslomässig instabilitet, positiva samband: - Hälsosam neuroticism ("Worried well"): Vissa med hög N oroar sig men har inte låg självkänsla eller tendens till depression. Dessa personer söker sjukvård och kan ha en reducerad livskvalitet, men de drabbas inte av psykisk ohäls - Neuroticism vs psykisk ohälsa: Hög N betyder inte nödvändigtvis psykisk ohälsa – skillnaden ligger i hur individen hanterar sin oro och stress, vilket kan påverka deras hälsoutfall.

Question 28

# FFM och hälsa Hur påverkar extraversion hälsa/ohälsa

Answer 28

Utåtriktning, negativa samband: - Hög extraversion: Optimism, kan uppleva ökad frustration vid utebliven framgång och kan stanna längre i stressfulla situationer eftersom de förväntar sig positiva resultat Utåtriktning, positiva effekter: - Motsägelsefulla samband med hälsa - Sociabilitet, positiva känslor och aktivitet samband med hälsa - Optimism relaterat till hälsa; inte förvänta sig negativa saker i framtiden & adaptiv coping

Question 29

# FFM och hälsa Hur påverkar öppenhet hälsa/ohälsa

Answer 29

Negativa samband: - Sambandet mellan öppenhet och hälsa är delvis oberoende av utbildningsnivå. - Det är fortfarande oklart hur öppenhet relaterar till IQ och deras respektive påverkan på hälsa. Positiva samband: - Personer med hög öppenhet hanterar motgångar kreativt, är nyfikna och har bättre hälsa. Tanke- och beteendemässig flexibilitet kan främja god fysisk och psykisk hälsa.

Question 30

# FFM och hälsa Hur påverkar vänlighet hälsa/ohälsa

Answer 30

Negativa samband: - Fientlighet samband med ohälsa hjärt-kärlsjukdom, stress (Typ A beteende) - Överdriven vänlighet kan ibland leda till ökad ohälsa, särskilt om man ignorerar sina egna behov eller inte står upp för sig själv. Positiva samband: - Personer med hög vänlighet tenderar att ha bättre socialt stöd, vilket kan leda till bättre hälsa

Question 31

# FFM och hälsa Hur påverkar samvetsgrannhet hälsa/ohälsa

Answer 31

Negativa samband: - Perfektionism och rigiditet kan leda till stress och ohälsa - Hög C kan bidra till att man stannar i omöjliga eller stressande situationer för länge Positiva samband - Målmedvetenhet minskar stress och förbättrar hälsa genom planering och förberedelse. - Självdisciplin främjar hälsosamma vanor, som kost, medicinering och att avstå från droger.

Question 32

Nämn två personlighetstyper som har visat negativa samband med hälsoutfall

Answer 32

Exempelvis kan Typ A och Typ D personlighetstyper bidra till ökad stress och därmed påverka vår fysiska hälsa negativt. **Typ-A**: Otålig, tävlingsinriktad och fientlig. Kopplas ofta till ökad stress och hjärt-kärlsjukdom, särskilt genom fientlighet och aggressivitet **Typ D**: Karakteriseras av negativ affekt (hög neuroticism) och social hämning (låg extraversion). Är förknippad med högre stress och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Question 33

Beskriv sambandet mellan perosnligheter och livsläng

Answer 33

Personlighetsdrag påverkar hälsa och livslängd genom faktorer som stresshantering, livstilsval och sociala relationer. Exempel på samband: - **Samvetsgrannhet** (C): Stark koppling till lägre dödlighet via hälsosamma beteenden - **Öppenhet** (O: måttligt samband med lägre dödlighet. - **Extraversion**: inkonsekventa fynd, ibland minskad dödlighet, ibland ingen effekt. - **Optimism**: starkt samband med lägre risk för dödlighet, särskilt hjärtsjukdomar och cancer. - **Neuroticism**: Inkonsekventa fynd, med viss koppling till ökad eller oförändrad dödlighet. - **Typ D-personlighet**: Starkare samband med ökad dödlighet, särskilt i hjärtkärlsjukdomar. - **Fientlighet** (Hostility): Stark koppling till ökad dödlighet, driven av höga nivåer av stress och konflikt.

Question 34

Droganvändning påverkas av flera samverkande faktorer, vilka?

Answer 34

Multifaktoriell modell – Droganvändning påverkas av flera samverkande faktorer: - **Biologiska faktorer**: Genetik och ärftlighet påverkar riskbenägenhet. - **Familj och uppväxtmiljö**: förhållanden hemma och tidig påverkan. - **Social kontext**: Kamratgrupper, samhälle och närmiljö spelar stor roll. - **Skola och kamrater**: Påverkan från skolmiljö och socialt nätverk. - **Psykologiska faktorer**: Personlighet påverkar hur individen hanterar dessa yttre faktorer

Question 35

För att hantera stress och minska ohälsa är det viktigt att?

Answer 35

- **Avreagera**: Använd säkerhetsventiler som motion eller samtal för att släppa ut stress. - **Socialt stöd**: Ha stöd från andra för emotionell och praktisk hjälp. - **Förstå din stressrespons**: Identifiera och ta bort onödiga stressorer och modifiera hur du uppfattar stress. - **Utveckla resurser**: Bygg socialt nätverk och stärk fysiska och mentala färdigheter. - **Självreglering**: Lär dig att kontrollera stressreaktioner med tekniker som avslappning och mindfulness Andra strategier: - Hitta dina svagheter och arbeta med dem. - Prata med någon om dina känslor för att minska stress. - Ta ansvar för förändringar du kan göra i din situation. - Prioritera fysisk aktivitet, sömn och en hälsosam kost.