dispositionella domänen Flashcards
(30 cards)
dispositionella domänen
Den dispositionella domänen inom personlighetspsykologi undersöker stabila personlighetsdrag som formar individens beteende över tid. Genom att analysera egenskaper som de fem stora personlighetsdragen (Big Five) kan vi förstå hur människor tenderar att agera i olika situationer.
egenskapsteorin
Egenskapsteorin handlar om hur vi skiljer oss åt genom personlighetsegenskaper, som att kunna identifiera en vän eller en fiende genom andras egenskaper. För ungefär 100 år sedan växte den moderna personlighetsteorin fram, som lade grunden för dagens egenskapsteori, där fokus ligger på att systematiskt beskriva personliga egenskaper.
personlighetsegenskaper (traits)
Personlighetsegenskaper (traits) är mönster i vårt beteende, tänkande och känslomässiga reaktioner som är stabila över tid. Dessa egenskaper påverkar hur vi tolkar, reagerar på och interagerar med vår omgivning, och kan omfatta vanor, reaktionsmönster, preferenser, förhållningssätt och kvaliteter
grundegenskaper, och nyckelpunkter (som är viktiga för att förstå och skilja människor åt när det gäller personlighet)
Egenskapsteorin fokuserar på att beskriva och mäta de grundläggande personlighetsdrag som skiljer människor åt, samt hur dessa drag påverkar deras beteende och interaktioner.
Nyckelpunkter som är viktiga för att förstå och skilja människor åt när det gäller personlighet:
- Skillnader mellan individer: Personligheten varierar från person till person
- Hierarkisk struktur: Beteendeindikatorer kopplas till övergripande faktor
- Biologiskt kopplade: Personligheten har en ärftlig komponent
- Relativt konsistenta: Stabilitet i personlighet över tid och situationer.
- Mätbara: Vi kan mäta personlighet och identifiera skillnader
- Predicera: Personlighet kan användas för att förutse framtida beteenden
grundantagande
Grundantagande: Vi dömer ofta människor utifrån första intrycket och fattar snabba beslut, De som är bra på att avgöra om någon ljuger tar istället tid att överväga, agerar inte impulsivt. Efter att ha fattat ett beslut söker vi ofta information som bekräftar vår ursprungliga uppfattning → confirmation bias
För att förstå och förklara personlighetsegenskaper används tre grundläggande psykologiska tillvägagångssätt, vilka?
lexikala, statistiska och teoretiska ansatsen.
Dessa olika metoder kompletterar varandra och ger en mer komplett och nyanserad bild av mänsklig personlighet. Varje ansats bidrar med unika perspektiv och verktyg för att identifiera, mäta och analysera de drag och egenskaper som formar vårt beteende och våra interaktioner.
lexikala ansatsen
Bygger på att språket speglar viktiga personlighetsdrag. Genom att studera ord och adjektiv som används för att beskriva människor, identifierar man centrala egenskaper. Gordon Allport analyserade det engelska språket och fann 18 000 adjektiv för att beskriva beteende, som han delade upp i kluster. Ju fler synonymer för ett drag, desto mer centralt är det för människors beteende.
statistiska ansatsen
Använder statistiska metoder, som faktoranalys, för att analysera stora mängder data och identifiera underliggande mönster i personlighet. Genom att hitta samband mellan olika egenskaper kan man sammanställa personlighetsdrag, som Big Five.
teoretiska ansatsen
Fokuserar på att använda vetenskapliga teorier och logiska resonemang för att förklara och validera personlighetsegenskaper. Genom att testa teorier och hypotestester mot verkliga data försöker man förstå hur olika drag interagerar och påverkar vårt beteende
personlighetens hierarkiska struktur
Personligheten kan förstås som en organiserad och hierarkisk struktur, där våra beteenden spåras från breda övergripande drag till specifika handlingar i vardagen. Denna struktur hjälper oss att bättre förstå hur våra vanor och egenskaper formas och samverkar.
- Grundläggande personlighetsegenskaper (Faktorer)
- Undergrupper (fasetter)
- Vanor
- Beteende
fördel och nackdel med den hierarkiska strukturen
Fördelar: Vi kan förutsäga ditt beteende baserat på övergripande personlighetsegenskaper
Nackdelar: Det kan bli förenklat, då det inte fångar alla aspekter av din personlighet
traits vs types
Traits (personlighetsdrag, egenskaper): Personlighetsdrag är kontinuerliga egenskaper som kan mätas i grad (t.ex. mer eller mindre extrovert). De är bipolära, vilket betyder att de har två motpoler, som introversion och extroversion. De är deskriptiva i sin natur, då de beskriver beteenden och egenskaper utan att förklara de inre orsakerna
Types (typer): Typer är fasta kategorier som beskriver personligheten med en tydlig gräns, som t.ex. extrovert eller introvert, utan att ta hänsyn till variationer inom dessa grupper. Exempel inkluderar Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) och DISC-modellen, där individer klassificeras enligt specifika typologier som beskriver deras beteende och preferenser
Eynsencks PEN-modell
Bygger på tre huvuddimensioner: Extraversion - introversion, Emotionell stabilitet - instabilitet och Psykoticism. ursprungligen beskrev jan personligheten med två dimensioner, EPI (extraversion och neuroticism), men lade senare till Psykoticism för att mäta egenskaper som impulsivitet och aggressivitet. Den utökade modell kallas PEN-modellen och ger en mer nyanserad bild av personligheten
Femfaktormodellen
En teori inom personlighetspsykologin som beskriver fem grundläggande dimensioner av personligheten. Dessa fem dimensioner ses som grundläggande och relativt stabila över tid, och de används för att beskriva och mäta individens personligheter på ett vetenskapligt sätt.
De fem: B5/FFM: Taxonomin (en struktur eller ram för att organisera och kategorisera de olika personlighets-egenskaperna)
⇒ OCEAN, OpennessConscientiousnessExtraversionAgreeblenessNeuroticism
Ett hav, den fångar hela vårt personlighetsuttryck
Openness
Openness, öppenhet - Uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet, och omväxlande erfarenheter. Motsatsen till att vara öppen = jordnära, konserativ
Öppenhet beskriver en persons mottaglighet för nya idéer, erfarenheter och känslor. Individer med hög öppenhet är kreativa, nyfikna och uppskattar estetik, filosofi och förändring. De söker variation och reflekterar över traditioner. Däremot föredrar personer med låg öppenhet stabilitet och det välbekanta, är praktiska och håller fast vid traditionella värderingar. Öppenhet speglar därmed hur människor engagerar sig i världen – från utforskande till trygghet i det välkända
Conscientiusness, samvetsgrannhet (målmedvetenhet)
Conscientiousness, samvetsgrannhet (målmedvetenhet) - En tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning; att planera snarare än att agera spontant. Ihärdighet i att göra det man sagt
Samvetsgrannhet beskriver en persons förmåga att vara organiserad, målinriktad och plikttrogen. Individer med hög samvetsgrannhet är disciplinerade, pålitliga och framgångsrika i att hantera långsiktiga mål. De med låg samvetsgrannhet är mer impulsiva, ostrukturerade och fokuserar mindre på detaljer, men kan vara flexibla och mindre benägna att bli överarbetade. Det handlar om balansen mellan ordning, prestation och ansvar.
Extraversion
Extraversion: Fylla på systemet inifrån eller utifrån, där vi tankar energi ifrån. Energi, positiva känslor och en tendens att söka stimulans och andras sällskap
Extraversion beskriver hur en person hämtar energi och interagerar med omvärlden. Extroverta söker social stimulans, är livliga, självsäkra och optimistiska, medan introverta är mer reserverade, självständiga och föredrar lugnare miljöer och djupa relationer. Det handlar om spektrumet mellan social utåtriktning och reflekterande självständighet.
Agreebleness, samarbetsvillighet (vänlighet)
Agreeableness, samarbetsvillighet (vänlighet) En tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än misstänksam och fientlig inställd mot andra. Motsatsen kan vara återhållsamhet, tänker på sig själv, en hälsosam självförvarandedrift
Vänlighet (agreeableness) beskriver hur en individ relaterar till andra genom empati, samarbetsförmåga och tillit. Hög vänlighet kännetecknas av omtanke, ödmjukhet och konfliktundvikande, vilket skapar harmoni och uppskattning i relationer. Låg vänlighet innebär en mer självcentrerad, cynisk och tävlingsinriktad attityd, med fokus på egna behov och en rationell syn på sociala relationer. Det handlar om balansen mellan att prioritera andra och skydda sig själv.
Neuroticism, känslomässig instabilitet
Neuroticism, känslomässig instabilitet - Tendens att uppleva obehagliga känslor lätt, som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kan vara bra att ha neuroticism som en egenskap men kan kosta för dig, så man ska vara aktsam med hur man hanterar det och återhämtar sig.
Neuroticism speglar en individs känslomässiga stabilitet och förmåga att hantera stress. Hög neuroticism innebär benägenhet för negativa känslor som ångest och osäkerhet, men kan också öka medvetenheten om potentiella problem. Låg neuroticism ger en stabil grund och motståndskraft mot stress, men kan minska känsligheten för subtila emotionella signaler. Det handlar om balansen mellan känslighet och robusthet i känslolivet.
Stöd och kritik för Big Five
NÅGRA
Stöd:
- Replikerad globalt, med biologisk koppling och ärftlighet.
- Identifierad hos andra arter, vilket tyder på universell giltighet.
- Stabil över tid och i olika kohorter.
Kritik:
- Begränsad av språk och kultur. lexikala ansatsen
- Saknar dimensioner som ärlighet och religiositet.
- Oenighet om “openness.”
Hur kan man göra psykologiska fenomen mätbara?
- Psykometri: Utveckling av verktyg för att mäta personlighet på ett vetenskapligt sätt.
- Latenta variabler: Underliggande egenskaper (som neuroticism) som inte kan observeras direkt men påverkar vårt beteende
- Operationalisering: handlar om att omvandla abstrakta begrepp, som t.ex. “personlighet”, till något mätbart och konkret. För att mäta N, kan vi operationalisera det genom att skapa frågor eller påståenden som fångar känslor av oro, ångest eller irritabilitet, och sedan använda ett instrument som en enkät eller test för att mäta hur mycket en person upplever dessa känslor
- Val av mätmetod: Beroende på vad och varför man vill mäta, samt vilken teori och metod man använder.
problem med att mäta personlighet
- Måendet vid testet
- Du, din familj, och andra har olika upplevelser om dig själv
- Generaliserande
- Social önskvärdhet
- Man jämför sig med omgivningen, byte av omgivning kan påverka din personlighet
- Validitet - mäter frågorna det dem ska mäta
Datakällor för att mäta personlighet
- Self-Report Data (S-data): Självskattning, där individen bedömer sina egna egenskaper.
- Observer-Report Data (O-data): Andra beskriver individens beteende och egenskaper.
- Test Data (T-data): Testbaserad data, t.ex. experiment, som fångar hur någon agerar i specifika situationer – ger hög tillförlitlighet men är kostsamt.
- Life-Outcome Data (L-data): Longitudinell data som samlar information om en individs liv över tid, vilket ger en stabil bild men är tidskrävande.
Att använda flera datakällor ger en mer komplett bild av personligheten, en källa kan vara otillräcklig
test bias
Test Bias: Vissa frågor i ett test är formulerade på ett sätt som gynnar en viss grupp (ex kvinnor)
