kognitiva/sociala domänen Flashcards
(34 cards)
kognitiva/sociala domänen
Den kognitiva/sociala domänen fokuserar på hur kognitiva och sociala faktorer samverkar för att forma en individs personlighet. Den betonar att människans personlighet inte är något statiskt, utan snarare något som utvecklas och förändras under hela livet, ofta genom interaktioner med omvärlden.
socialkognition
Hur individen processar, lagrar och använder information i relation till andra människor och i sociala situationer
vad är personlighet ett resultat av? (enloigt det socialkognitiva perspektivet, domänen)
- Kognitiva strukturer och processer
- Emotionella/affektiva processer och reaktioner (vi är känslostyrda)
- Sociala sammanhanget och situationen
Människor och dess upplevelser kan skilja sig i samtliga av dessa vilket kan skapa unika personlighetsuttryck!
informationsbearbetning
Den process där sinnesintryck omvandlas i hjärnan till mentala representationer, som sedan kan förändras och bearbetas vidare
Dessa processer påverkar vårt tänkande, upplevelser och beteende ⇒ Påverkar vår personlighet
Finns stora individuella skillnader i människors informationsbearbetning
Nämn tre nivåer av informationsbearbetning
- Perception (Perception (Gestaltpsykologi, fältberoende/oberoende)
- Tolkning (personliga konstruktioner, Locus of Control)
- Målsättningar (reciprocal determinism, kognitiva-affektiva enheter [CAPS])
perception (informationsbearbetning)
perception
Perception handlar om att ge mening åt sinnesintryck. Hjärnan spelar en avgörande roll för att bearbeta och tolka det vi ser, hör, känner, luktar och smakar. Människor kan tolka samma objekt på olika sätt, och vår personlighet påverkar hur vi uppfattar världen omkring oss
perception (informationsbearbetning)
gestaltpsykologin
Gestaltpsykologi (Max Wertheimer) ligger till grund för detta perspektiv. Grundidén är att “helheten är större än dess delar”, där människan skapar en sammanhängande helhet av fragmenterad information.
- Ett exempel är phi-fenomenet, där vi uppfattar en rörelse mellan blinkande ljuspunkter, trots att det egentligen bara är en serie separata blinkningar. Detta visar hur vi skapar mening bortom det faktiska sinnesintrycket.
perception (informationsbearbetning)
fältberoende vs fältberoende
- Fältberoende personer är bra på att anpassa sig socialt och använder omgivningens information, men har svårt att filtrera irrelevant information.
- Fältoberoende personer är mer självständiga, bra på att analysera komplexa situationer och har hög kreativitet, men kan ha svårare med sociala interaktioner.
Fältberoende är bättre i sociala sammanhang, medan fältoberoende är bättre på analytiska uppgifter.
tolkning (informationsbearbetning)
tolkning
Tolkning är att ge mening och förklaring till det som händer omkring oss. Det handlar både om hur vi uppfattar saker och hur vi tolkar händelser utifrån våra erfarenheter och kunskaper. Eftersom varje individ har unika erfarenheter och perspektiv, kan tolkningar skilja sig markant från person till person.
- Tolkningar innefattar ofta frågor kring skuld (vem/vad var orsaken bakom händelsen) och förväntningar på framtiden
- Hur man tolkar en situation/händelse kan skilja sig beroende på personlighet. En optimist kan se en negativ händelse som en tillfällig motgång, medan en pessimist kan tolka den som permanent och överväldigande.
tolkning (informationsbearbetning)
Personal Construct Tehory av George Kelly, de grundläggande ideerna
- Människans främsta motiv: Att hitta mening i det som sker omkring oss
- Människan som forskare: Varje individ är en forskare som försöker förstå och tolka sig själv och världen genom att skapa personliga konstrukt (mentala representationer eller scheman)
- Tolkning sker via konstrukt/mentala representationer = modeller eller strukturer för inre bilder av yttre händelser och situationer. Ofta bipolära (tråkig vs. rolig etc.)
tolkning (informationsbearbetning)
I vilka fyra centrala aspekter skiljer sig personliga konstrukt
- Innehåll: Vad vi fokuserar på i världen (t.ex hot eller trygghet)
- Organisation: Hur våra kontrukt är strukturerade och relaterar till varandra
- Antal: Hur många konstrukt vi använder för att förstå omvärlden
-
Flexibilitet:
Rigiditet: Svårighet att anpassa sina konstrukt till nya situationer, vilket kan skapa problem i en föränderlig värld
Genomtränglighet: Förmågan att anpassa och utveckla konstrukt efter behov
tolkning (informationsbearbetning)
Personal Construct Theory, syn på hälsa och välmående
Enligt personal construct theory kan psykisk ohälsa uppstå om en person har svårt att förstå och anpassa sig till sin omvärld. För att må bra är det viktigt att skapa flexibla, men stabila, personliga konstrukt och kunna anpassa dem vid förändringar. Sociala relationer kan utmana dessa konstrukt, vilket kan kännas hotande men också ge möjlighet till personlig utveckling.
tolkning (informationsbearbetning)
Hur ser personal construct theory på behandling och förändring
- En viktig del av terapi är att hjälpa individen att bearbeta upplevelser som hotar deras personliga konstrukt.
- Målet är att utveckla strategier och skapa nya, användbara scheman eller konstrukt för att hantera och förstå omvärlden.
Kellys teori betonar vikten av att vara anpassningsbar och flexibel i vårt sätt att förstå och interagera med världen, vilket är centralt för både mental hälsa och personlig utveckling.
tolkning (informationsbearbetning)
Rotters syn på personlighet
Rotters teori fokuserar på inlärningsperspektivet och begreppet förstärkning utifrån ett kognitivt perspektiv. Han menar att vi skiljer oss i hur vi tolkar olika förstärkningar. Beteendet i en viss situation påverkas av:
- Förstärkningsvärdet, hur konsekvensen/förstärkningen värderas
- Förväntan om hur sannolik konsekvensen/förstärkningen är
- Alla har övergripande (generella) förväntningar som kan vara:
interna: man tror sig ha kontroll över sina handlingar
externa: man tror att yttre faktorer som ödet eller andra människor styr
tolkning (informationsbearbetning)
Locus of control
Rotters centrala begrepp
Locus of Control, beskriver i vilken grad en individ tror att hen har kontroll över utfallen av sina handlingar.
Intern locus of control: personen anser sig själv styra sina framgångar eller misslyckanden
Extern locus of control: Personen anser att yttre faktorer som ödet, tur eller andra människor avgör resultaten
Locus of control är relativt stabilt över olika situationer och bildar generaliserande förväntningar. Det är inte en dikotomi - de flesta ligger på en skala mellan de två extremerna, och ens position kan variera beroende på situationen.
Rotters teori antyder att en individs personlighet påverkas av var hen befinner sig på skalan mellan intern och extern locus of control. Detta påverkar hur människor hanterar utmaningar och tolkar sina erfarenheter
tolkning (informationsbearbetning)
Upplevelsen hos en person med Intern LOC:
- Lägre nivåer av ångest och depression: Deras känsla av kontroll skyddar dem från känslor av hjälplöshet
- Mer resiliens: De ser utmaningar som något de kan lösa, vilket stärker deras förmåga att hantera stress
- Högre självkänsla: De känner att de har kontroll över sitt liv och kan påverka resultatet av sina handlingar
- Överdrivet självanklagande: De kan skylla på sig själva för misslyckanden eller för situationer som ligger utanför deras kontroll, vilket kan leda till skuld och stress
tolkning (informationsbearbetning)
Upplevelsen hos en person med Extern LOC: ´
- Större risk för ångest och depression: känslan av maktlöshet eller att vara beroende av tur, öde eller andra människor kan bidra till inlärd hjälplöshet och hopplöshet
- Högre stressnivåer: De kan känna sig överväldigade av omständigheterna som de tror att de inte kan påverka
- Låg självförmåga: Brist på tro på sin egen förmåga att påverka resultat kan underminera självkänsla och uthållighet
- Acceptans i okontrollerbara situationer: När händelser verkligen ligger utanför en individs kontroll (t.ex naturkatastrofer), kan ett extern perspektiv hjälpa dem att minska frustration och fokusera på anpassning
målsättning (informationsbearbetning)
målsättning
Målsättning handlar om att definiera vad vi vill uppnå i livet – exempelvis att “bli någon”. Det är en central drivkraft för våra handlingar och hjälper oss att styra våra liv. Målsättningar ger oss fokus och riktning, och det gör att vi inte bara följer impulser utan snarare strävar mot något som vi värdesätter
målsättning (informationsbearbetning)
vi sätter och strävar efter mål som baseras på våra..?
- Övertygelser: Vad vi tror är rätt eller viktigt
- Värderingar: vad vi anser är viktigt i livet
- Förväntningar: Vad vi tror är möjligt att uppnå
målsättning (informationsbearbetning)
självkontroll
Självkontroll är en avgörande egenskap för att uppnå sina mål ⇒ förmågan att motstå impulser och fokusera på långsiktiga mål.
målsättning (informationsbearbetning)
Albert banduras syn på personligheten
Banduras socialkognitiva teori beskriver hur personligheten utvecklas genom individens aktiva roll i att forma sig själv (personlig agentskap).
Personligheter formas av interaktioner/samspelet mellan omgivningen, beteende och psykologiska faktorer.
Vi lär oss genom att observera andra och se konsekvenserna av deras handlingar ⇒ detta samspel kallas ömsesidig (reciprok) determinism
målsättning (informationsbearbetning)
Socialkognitiva modellen av reciprok determinism
Det dynamiska samspelet mellan dessa faktorer kallas reciprok determinism:
- Personliga faktorer: Våra biologiska förutsättningar, egenskaper (traits) och tankar påverkar hur vi agerar och tolkar världen
- Omgivningen: Andra människor och situationer ger feedback och förstärker eller förändrar vårt beteende. Deras beteende kan även påverka oss.
- Beteendet: Våra handlingar påverkar omgivningen, som i sin tur ger reaktioner som format våra framtida val
målsättning (informationsbearbetning)
Self-efficacy
⇒ Personens tro på sin förmåga att klara av/kontrollera en specifik situation eller uppgift, dvs både ens egen kapacitet/funktion och yttre omständigheter
målsättning (informationsbearbetning)
Hur är personer med hög self-efficacy
- Väljer svårare, mer utmanande mål
- Visar större ansträngning och envishet, vilket leder till bättre prestation
- Upplever mindre oro och ångest, och har bättre sinnesstämning
- Hanterar stress och motgångar effektivare
Self-efficacy påverkas av tidigare framgångar och misslyckanden, modellinlärning (att se andra lyckas), samt bekräftelse eller nedvärdering från andra.
