Endokrinologi Flashcards
Allmänt
För att allt ska fungera som de ska i kroppen behövs olika signalämnen som vi kallar för hormoner. Är en kemisk budbärare som talar om för cellerna vad de ska göra i olika situationer. Färdas med blodet. Endokrinologi är ett forskningsområde som studerar signalämnen och hur de fungerar.
Hormoner bildas i speciella körtlar eller cellansamlingar som kallas Endokrina organ. Hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörtlen, binjurarna och könskörtlarna. Hormonnildade celler finns I mag tarmkanalen och i njurarna.
De flesta hormonerna är specialiserade.
Ex, insulin är ett peptidhormon som utsöndras fårn bukspottkörteln när vi ätit, som gör att glukoshalten i blodet stiger. Hormoner ger en signal till cellerna att öka sitt upptag av glukos, den del av näring lagras. Blodsockernivån sjunker.
Även glukagon tillverkas i bukspottkörteln som utsöndras mellan måltiderna och höjer blodsockret. Förhindrar kritiska blodsockerfall.
Hormoner hjälper till att signalerar när något annat hormon behövs bildas.
Underproduktion av ett sköldkörteln hormon kallas hypotyreos. Överproduktion kallas hypertyreos.
Hypofysen
Utbyktning på hjärnans undersida som hänger ihop med hjärnan via en liten stjälk. Lila stor som en ärta. Viktigaste hormon bildande körteln. Hormoner här ifrån funkar som arbetsledare som styr över andra endokrina organ. Består av två delar, bakloben neurohypofysen som är ett utskott från hjärnan och framfoten adenhypofysen
Bakloben
Ett område i mellanhjärnanas nederdel som kontrollerar ämnesomsättningen, vätskebalansen, hunger, törst och fortplantning. Uppbyggd av nervvävnad. Två viktiga signalämnen är ADH och oxytocin.
ADH - ett hormon som kroppen använder för att kontrollera vätskebalansen. Påverkar njurarna distala tubuli att göra sig av med mindre vatten. När mängden vätska i blodet ökar höjs blodtrycket
Oxytocin - är det hormon som sätter igång värkar värkarbetet och hjälper livmodern att dra ihop sig när man föder. Påverkar muskulaturen i mjölkkörtlarna att driva fram mjölken vid amning.
Framloben
Urspung gommen. Är histologiskt mer lik en körtel. Bildas och frisätts 6 av kroppens viktiga signalämnen som alla kontrollerar andra hormonbildande körtlar i kroppen. Frisättahoemonerna som bildas i hypotalamusen tar sig till cellerna i framloben. Stimulerar och bromsar frisättningen av andra hormoner.
TSH - sköldkörtelstimulerande hormon. Sätter fart på T3/T4 som påverkar tillväxt och ämnesomsättning och nervsystemets utveckling.
GH - tillväxthormon. Styr tillväxten hos barn och unga. Måste finnas i rätt mängd hos fostret för att barn ska växa normalt. Hjälper kroppen att öka upptaget av aminosyror, sätter fart på proteinsyntesen och stimulerar celldelning i vävnaderna. Överproduktion blir man jättelång, gigantism. Överproduktion när man vuxit klart, akromegali. Ansiksklettet blir grövre. Underproduktion, dvärgväxt, nanism.
ACTH - påverkar hormonella aktiviteten i binjurarna. Stimulerar att bilda mer steroidhormoner och stresshormonet kortisol
Könskörtelstimulerande hormonet - gonadotropiner. Styr fortplantningen. Reglerar mensen. Störs produktionen kan de leda till utebliven mens, amenorre eller infertilitet. Follikelstimuerande hormon, FSH, hjälper med bildningen av kvinnas äggceller och mannens spermier och östrogen. LH, luteiniserande hormon framkallar ägglosning och Stimulerar bildningen av testosteron.
Prolaktin - Stimulerar mjölkproduktionen i bröstkörtlarna. Förbereder bröstkörtlarna under graviditeten.
Sammanfattning
Hypotalamus påverkas av erfarenheter och tankar och känslor. Finns ett klart samband mellan kroppen och själ.
Sköldkörteln - tyreoidea
Sitter under struphuvudet. Största hormonbildaden körtel. T3 och T4 bildas här, dem stimulerar ämnesomsättningen och tillväxt och behövs för att hjärnan och nervsystemet skall utvecklas normalt. Hormonet styr cellerna att ta upp styre, öka sin förbränning av fett och kolhydrater, sätter fart på proteinbildningen och ger värme. Dessa processer hjälper hormonet till art frigöra mer energi.
Stimulerar sympatiska nervsystemet, de som reglerar kroppstemp. T3 och T4 behöver jod för att bildas, tar upp jod från blodet. Underfunktion kallas hypotyreos.
Sköldkörtelsjukdomar
Struma, sköldkörteln är förstorad. För mycket hormonbildning, hypertyreos och för lite, hypotyreos. Vanligare bland kvinnor.
Överproduktion kan även kallad tyreotoxikos eller giftstruma. Ökat tryck i ämnesomsättningen. Måste behandlas kan överbelasta hjärtat.
Underproduktion, ämnesomsättning bromsas, nedstämd, förstoppning och hjärtklappning. Kan bero på inflammation i sköldkörteln. Kan även vara medfödd.
Bisköldkörtlarna - paratyroidea
Har fyra st. Sitter parvis på baksidan av sköldkörteln. Bildar hormonet PTH parathormon . De ämne som behövs för att reglera halten av kalcium i blodet. Består av mellan 1-2 % kalcium. Beroende av det för att blodet ska koagulera, nerverna ska fungera och sklettmusklerna ska kunna arbeta.
Känner av kalciumnivån i blodet. PTH stimulerar nedbrytning av skelettet så kalcium frisätta i blodet. Påverkar även njurarna att absorbera mer kalcium ur primärurinen.
Att producera för mycket av PTH, hyperparatyreoidism är vanligt och beror på en godartad tumör i bisköldkörtlen. Drabbar många äldre, kalciumhalten blir för hög, hyperkalcemi. Symptomen som njursten, muskelsvaghet, kramper, hallucinationer. Livshotande tillstånd kan hjärtmuskeln få svårt att arbeta.
Låg halt, hypokalcemi. Domningar, stickningar och kramper främst i händerna.
Bukspottkörteln- pankreas
Formad som en morot ligger bakom magsäcken. Betydelse för matsmältningen och hormonbildade uppgift.
Hormonproduktionen sköts av cellgrupper som ligger utspridda, langerhans cellöar. Utgör 3% av bukspottkörteln. Viktigaste hormonerna är insulin och glukagon som reglerar blodsockret och stor betydelse för ämnesomsättningen. Insulin kallas beta celler och glukagontillverkningen kallas alfa celler.
Insulin
Ämne som utsöndras i blodet när vi ätit, blodsockret stiger. Hjälper sockret att ta sig från blodet till cellerna där deras energi används. För lite insulin, stannar sockret kvar i blodet, blodsockret blir då för högt. Cellerna får energibrist. Cellerna förbränner glukos så uppstår vatten och koldioxid som restprodukter. Vid omsättning av fett i större skala bildas istället en syra, ketoner. Förmycket ketoner samlas i blodet och pH värdet sjunker, blodet blir surt. Kallas metabolisk acidos. Pågår det för länge förlorar man medvetandet.
Diabetes
Diabetes mellitus är en vanlig ämnesomsättningsjukdom. Grundproblemet är en för svag effekt av hormonet insulin i kroppen, vilket leder till att cellerna inte kan ta upp socker från blodet som de ska. Första tecknet är förhöjt blodsocker. Glukos, enkla sockerartern står i centrum. Diabetes kommer fårn grekiskan passerar genom, man kissar mycket.
Höga blodsocker nivån leder till att njurarna inte kan återvinna all glukos utan en del att följa med ut när vi kissar. Trösten hänger ihop med att kroppen försöker återställa vätskebalansen. Trötthet och viktnedgång hänger ihop med AT cellerna får för lite näring.
Typ 1 - drabbar unga människor. Svåraste formen. Beror på brist på insulin. Kroppen bildar antikroppar mot beta cellerna i bukspottkörteln.
Typ 2 - efter 30 års ålder. Åldersdiabetes. Vanligaste formen. Cellerna blivit okänsliga för insulin. Beror på ärligt och livstil. Kopplas till övervikt.
Diabetiker har högre risk för åderfettning, ateroskleros.
Glukagon
Samspelar med insulin för att håll blodsockret på jämn nivå. Glukagon jobbar motsatsen och höjer blodsockret, mellan måltiderna och r vi behöver energi. Insulin sänker blodsockret. Är blodsockret lägre än normalt kallas det för hypoglukemi.
Binjurarna
På vardera njure finns dem. Ligger inbäddad i fettkapsel som omger och skyddar njurarna.
Binjurebarken
Cortex. Frisätter tre typer av steoridhormoner.
Glukokortikoider- livsviktig. kortisol är viktigast som reglerar ämnesomsättning och ökar mängden glukos i blodet. Behövs aminosyror och fetter för att bilda glukos. Hormonet ställer in kroppen till katabolism - bryter ner muskler och skelett för att hålla blodsockernivån uppe. Kortisol stimuleras av ACTH. Har alltid en viss mängakortisol. Frsiätts mer om vi utsätt för stress, skador eller infektioner. Har även inflammationshämnade och immunologisk effekt. Bildar binjurebarken för mycket kan man få cushings syndrom. För mycket kortsiol kan kroppen omfördela fettdepåer och börjar lagra fett i ansiktet och bål. Muskler förtvinar och skelettet blir svagt. Bildar för lite kortisol, Addisons sjukdom trötthet, lågt blodsocker. Kan leda till livshotande kollaps av olika funktioner.
Mineralkortikoider - reglerar kroppens salt och vätskebalans. Viktigaste är aldosteron som påverkar njurar att ta upp natrium och vatten från urinen. Njurarna Bildar själv. Produceras det för mycket kan de leda till högt blodtryck och hjärtsvikt.
Androgener - påverkar könsorganen. Liten mängd bildas här
Binnjuremärgen
Binjurarnas inre skikt, märgen och medulla, är del av autonoma nervsystemet. Bildar två viktiga hormoner, adrenalin och noradrenalin. Styrs av sympatiska nervsystemet och nervtrådar i binjuermärgen.
Adrenalin - kroppen kastastrofhormon. Släpps vid psykisk stress, fysiskt hårt arbete eller kraftiga blodsockerfall. Blodflödet till hjärtat och sklettmusklerna ökar, de andra kärlen drar ihop sig. Blodsockerhalten ökar för att hormonet ökar nedbrytningen av lagrad näring i levern.
Noradernalin - drar samman blodkärlen så blodtrycket stiger.
