F3 Energikartläggning i praktiken

Question 1

Vilka 5 aktiviteter har en energikartläggning?

Answer 1

1. Projektstartmöte
2. Första besöket på plats - kartläggningen av energianvändningen i olika enhetsprocesser, insamling av data, mätning. Analys av data från besöket.
3. Andra besöket på plats - nedtagning av loggande utrustning och ytterligare momentana mätningar. Analys av data från loggande utrustning
4. Beräkning av åtgärdernas energieffektiviseringspotential.
5. Tredje besöket på plats - resultatet presenteras.

Question 2

Varför mäta?

Answer 2

• Brist på data från andra källor
• Energikarläggning
• -Effekt- och energibalans
• -Fördela energi på olika enhetsprocesser
• Energianalys - topplast, baslast, tomgångsenergi, förluster
• Effektiviserings- och konverteringsåtgärder

Question 3

Vad är mätosäkerhet?

Answer 3

• Alla mätningar innehåller ett mått av osäkerhet
• Mätosäkerhet ger en uppskattning av det intervall där det sanna värdet tros finnas.
• Det sanna värdet är alltid okänt
• Mätvärdena kan komma närmare det sanna värdet genom kalibrering, byte av metod ellerökat antal mätningar.

Question 4

Vad är effektfaktorn?

Answer 4

Effektfaktorn är ett ratio mellan den aktiva effekten som utnyttjas i lasten och den skenbara effekten i kretsen. I en rent resistiv last är spänningen och strömmen i fas och all kraft kan utnyttjas. Om en last har en reaktiv komponent hamnar spänning och ström ur fas med varandra. Den reaktiva lasten gör att en del av den tillförda effekten inte kan utföra något arbete.

Question 5

Vad är skillnaden på den blå, bruna/svarta och den gröngula kabeln?

Answer 5

Den blå kabeln är neutralledaren. Ledaren är ansluten till neutralpunkten i ett elektriskt system. Leder tillbaka ström till transformatorn.
Den bruna eller svarta kabeln är fasledaren. Detta är den spänningsdrivande ledaren samt den kabel som tillför ström. Den normala driftspänningen i ett vägguttag är 230 V.
Grön och gul kabel är skyddsjorden. Kopplad till apparatens hölje. Vid fel på apparaten leder skyddsjorden bort strömmen.

Question 6

Hur kan man mäta luftflöden?

Answer 6

Genom att mäta lufthastigheten och temperaturen med en sån vi använde på labben. Swema 3000.
Genom att mäta differenstrycket över Iris-spjället samt ha kunskap om dess K-faktor går det att beräkna luftflödet.

Question 7

Beskriv termoelement.

Answer 7

Består av två olika metalltrådar som är sammafogade i ena ändan genom lödning eller svetsning. Termoelementet genererar en spänning som är beroende av skillnaden mellan den uppmätta temperaturen och referens temperaturen. Spänningen uppstår på grund av temperaturskillnaden i båda ledarnas ändar. Materialet som väljs är beroende av det temperaturområde och miljö där mätningarna ska ske.

Question 8

Vad är en resistanstermometer?

Answer 8

Teknik som byger på att resistansen hos en metall förändras med temperaturen. Vanliga metaller som används är platina, koppar och nickel. På grund av sin stabilitet i höga temperaturer används oftast platina vid industriella mätningar.

Question 9

Vad är en halvledartermometer?

Answer 9

Teknik som utnyttjar det temperaturberoende som finns hos halvledarmaterial. Oftast består halvledartermometrat av material som får minskad resistans vid ökad temperatur. Oftast den teknik som används i hushållstermometrar.