F8 Energijämförelser

Question 1

Vilken sektor har störst slutenergianvändning i Sverige?

Answer 1

Bostäder och service

Question 2

Vilken sektor har störst utsläpp av växthusgaser i Sverige?

Answer 2

Industri

Question 3

Vilken industrisektor har störst slutenergianvändning i Sverige?

Answer 3

Massa- och pappersindustirin

Question 4

Vilken industrisektor har störst växthusgasutsläpp i Sverige?

Answer 4

Kemi och stålindustrin

Question 5

Vilken sektor har störst slutenergianvändning i IKEAs medlemsländer?

Answer 5

Transporter

Question 6

Vilken sektor har störst växthusgasutsläpp i IKEAs medlemsländer? (efter allokering av emissioner från energiomvandling till el)

Answer 6

Industri

Question 7

Vad är ett nyckeltal? och energirelaterade nyckeltal?

Answer 7

Nyckeltal används som ett mått på hur effektivt en organisation presterar inom ett område. Ett välfungerande nyckeltal visar om organisationen är på väg att uppnå sina strategiska mål.
Energirelaterade nyckeltal är ett mått på en organisations energiprestanda/energieffektivitet.

Question 8

Varför nyckeltal rörande energianvändning och grad av energieffektivitet?

Answer 8

Mer detaljerad data avseende energieffektivitet och förbättringspotentialer möjliggör bland annat:

• Stöd för beslutsfattare att utveckla styrmedel
• Stöd till prioriteringar gällande nationella styrmedel
• Nödvändigt för tillverkande företag för att följa upp energiprestandan

Question 9

Hur definieras benchmarking?

Answer 9

Benchmarking handlar om att jämföra organisationers nyckeltal mot referensvärden. Benchmarking av energieffektivitet kan definieras som “bedömning av ett systems energiprestanda genom jämförelse med ett referenssystem”. För att uppnå relevant benchmarking behöver systemen som jämförs behöver vara lika, dvs. Samma systemgränser, nyckeltal, etc.

Question 10

Varför benchmarking?

Answer 10

• Ger indikation för hur ett företag står sig gentemot andra företag vilket kan motivera energieffektiviseringsåtgärder.
• Kan identifiera områden med störst potential för energieffektiviseringsåtgärder.
• Underlag för beslutsfattare
• Bidra i definiering av energimål, tex genom målsättningen att tillhöra de 10% med energieffektiva företagen i branschen

Question 11

Har vi fått en mer energieffektiv industri?

Answer 11

För att svara på detta krävs nyckeltal som visar på energieffektiviteten snarare än absoluta tal. Energieffektivitet definieras av europeiska kommissionen enligt: “förhållandet mellan output av produkter, tjänster eller energi och användningen av energi.”
Absoluta tal visar inte grad på energieffektivitet. Målet syftar på tillförs energi i relation till bruttonationalprodukten dvs egentligen energiintensitet.

Question 12

Det finns två övegripande kategorier av energiindikatorer. Vilka?

Answer 12

Ekonomiska indikatorer, energiintensitet

Fysiska indikatorer, energieffektivitet

Question 13

Beskriv ekonomiska energiindikatorer

Answer 13

• Ekonomiska indikatorer är användbara på en aggregerad nivå, vilket innebär att de kan vara lämpade att bedöma energieffektiviteten för en enskild industriell sektor och dess utveckling över tid.
• Ekonomiska indikatorer medför svårigheter vid jämförelser dvs vid jämförelser av energiintensiteten mellan länder.

Question 14

Beskriv fysiska energiindikatorer.

Answer 14

I kontrast till ekonomiska energiindikatorer tas mer hänsyn till strukturella effekter , men påverkas fortfarande.
Är närmare kopplad till teknik och kan därför lättare identifiera den tekniska energieffektivitetspotentialen.
Påverkas inte av variationer som beror på marknadens prisförändringar.
Tar lättare hänsyn till skillnader beroende på blandning av produkter.

Question 15

Energieffektiviteten i en sektor kan influeras av sektorns struktur, vilka två tillvägagångssätt finns?

Answer 15

• Mixen av tillverkade produkter inom industrin. Innebär att samma processer används för att tillverka olika produkter. Påverkas av andelen olika produkter. Påverkas av råmaterialets sammansättning.
• Mixen av aktiviteter (processer) inom industrin. Innebär att olika processer används för att tillverka samma produkt.

Question 16

Vad är den generella metoden för benchmarking?

Answer 16

Syfte och planering –> Datainsamling och verifiering –> analys och resultat –> rapportering –> uuppföljning

Question 17

Vilken data är viktig att samla in som kan göra skillnader i energieffektivitet?

Answer 17

Data om:

• Geografisk plats
• Produtktionskapacitet
• Input; råmaterial, kemikalier
• Tillförd energi, typ av bränslen/energibärare (olja, elektricitet), ånga
• Exporterad energi, tex överskottsvärme som skickas till fjärrvärmenätet
• Producerade produkter och ev. biprodukter

Question 18

Nämn tre specifika metoder för benchmarking

Answer 18

1. Intern, historisk benchmarking av egen energiprestanda över tid
2. Extern benchmarking, mot konkurrenter i samma bransch
3. Extern benchmarking mot ett av industribranschen accepterat referensvärde

Question 19

Nämn fördelar och nackdelar med benchmarking i svensk massa- och pappersindustri

Answer 19

Fördelar:
-Skapar incitament för djupare undersökningar
-En positionering mot konkurrenter
Nackdelar:
-Branschen är heterogen, krävs förståelse för skillnader
-Olika taxonomier används
-Hög grad av processintegrering

Question 20

Beskriv enhetsprocessbegreppet.

Answer 20

Enhetsprocessbegreppet ska möjliggöra benchmarking på processnivå. Det är mycket bra för stödprocesser, som är praktiskt användbar och delas av alla företag. Produktionsprocesserna har visats vara svårare att applicera i praktiken. Det finns alltid ett teoretiskt värde av enhetsprocessbegreppet för produktionsprocesser, men inte alltid praktiskt.

Question 21

Hur fungerar enhetsprocessbegreppet för stödprocesser respektive produktionsprocesser?

Answer 21

Det lämpar sig väl för fördelning av energianvändning när det rör stödprocesser. Man kan se samband tex är lokalvärme störst i tre SMF i tre olika branscher.
För produktionsprocesser är det svårare att använda enhetsprocessbegreppet. Där är det inte möjlig att allokera energianvändningen från samma urval av företag som i tidigare exempel.