F4 - Bidragskalkylering Flashcards Preview

Industriell Ekonomi > F4 - Bidragskalkylering > Flashcards

Flashcards in F4 - Bidragskalkylering Deck (35):
1

Vad är bidragskalkylering?

Kalkylering baserad på särkostnader och samkostnader

2

Vad är skillnaden på särkostnader och samkostnader?

Särkostnader är kostnader som påverkas i en viss beslutssituation (kan vara rörliga eller fasta) och samkostnader är kostnader som INTE påverkas av en viss beslutssituation(kan vara rörliga eller fasta). Detta är inget definitivt så en särkostnad i en viss situation kan vara en samkostnad.

3

Vad är en "sunk cost"?

Det är en kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas. tex. om man genomfört en marknadsundersökning och kommerfram till att det inte är lönsamt att producera produkten X så är kostnaden för undersökningen en sunk cost.

4

 

Vad är en särintäkt?

En intäkt som följer av ett visst beslut.

5

Vad är en samintäkt?

En intäkt som inte påverkas av något beslut.

6

Vad är täckningsbidrag (TB)?

TB= särintäkt – särkostnad Alltså det ekonomiska bidrag för att täcka samkostnader som ett visst beslut innebär

7

Vad innebär en trång sektion?

Att man inte har ledig kapacitet.

8

Vad är en alternativkostnad?

Det är värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på brukar kallas alternativkostnad.

9

Vad är en alternativkostnad?

Det är värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på brukar kallas alternativkostnad.

 

(Försäljningspris - särkostnad)/tid att tillverka

10

vad är en Operationell kostnad?

särkostnad + alternativkostnad(*tillverkningstid)

11

vad är ett operationellt resultat ?

Särintäkt – operationell kostnad

12

vad är ett operationellt resultat ?

Särintäkt – operationell kostnad

13

Exempeluppgift På AB Stål och Svarv, som har ledig kapacitet, erbjuds man 55 tkr för produkten A som skulle kosta 51 tkr i särkostnad att ta fram. AB Stål och Svarv avvisar erbjudandet. a) Är det korrekt, om man har ledig kapacitet? b) Är det korrekt om man hade varit tvungen att avstå 8 timmars produktion av produkten B, som genererar 1,25 tkr i TB per timme?

a) Nej. TB = 55 – 51 = 4 tkr. Att tacka nej leder alltså till en alternativkostnad i form av uteblivet TB om 4 tkr. b) Ja. Alternativkostnad för uteblivet TB för produkten B blir då 8 * 1,25 = 10 tkr. Operationell kostnad för att acceptera erbjudandet för produkten A blir 51 + 10 = 61 tkr. Operationellt resultat blir 55 – 61 = –6 tkr.

14

Vad innebär det totala täckningsbigraget TTB?

Det är tottal särintäkt - total särkostnad

15

Vad räknar man ut resultatet för en viss period?

TTB-samkostnad

16

Hur räknar man ut täckningsgrad TG?

TB/särintäkt (Enskild produkt)

eller

TTB/Total särintäkt (given volym av enskild produkt eller olika produkter i givna volymer)

17

ZYX AB säljer tre typer av komponenter, kallade A, B och C, till tillverkningsindustrin.

Försäljningspriserna är 10 kr/st, 12 kr/st resp. 20 kr/st.

Särkostnaderna är 6,50 kr/st, 9 kr/st resp. 12 kr/st.

Man har nu fått en beställning på 1 000 st A, 790 st B och 400 st C från en stor kund.

Beräkna TB och TG för de tre produkterna. Beräkna sedan beställningens TTB och TG.

Beställningens TTB: 3,5 * 1 000 + 3 * 790 + 8 * 400 = 9 070 kr

Beställningens totalintäkt: 10 * 1 000 + 12 * 790 + 20 * 400 = 27 480 kr

Beställningens TG: 9 070 / 27 480 = 0,33 = 33 % 

18

Vad baseras en stegkalkyl på?

Den baseras på att det i de flesta företag finns särkostnader på vissa nivåer som är samkostnader på lägre nivåer. 
Ju högre hierarki desto mindre andel samkostnader.

19

Vad ger en stegkalkyl en bild av?

Av det ekonomiska överskottet på olika nivåer i företaget tex, produkter, produktgrupper, produktprogram, dividioner mm

20

vad är en stegkalkyl?

en mer detaljerad analys av företagets TB på de olika stegen i hierarkin

21

Exempel på stegkalkyl

 TB1 = TB / st per produkt

TB2 = TTB / produkt = TB1 * volym

TB3 = TTB / produktgrupp = Σ TB2 – särkostnader på produktgruppsnivån

TB4 = TTB för företaget = Σ TB3 – särkostnader på företagsnivån

22

När används en restkalkyl?

När tillverkningsprocessen genererar en biprodukt utöver huvudprodukten. 

Vanligt i tec den kemiska industrin, livsmedelindustrin mm

23

Hur kalkylerar man vid biprodukter?

Man beräknar täckningsbidraget (TB) från försäljningen av biprodukten och reducerar tillverkningskostnaden för huvudprodukten med detta

24

När ZYX AB producerar socker från sockerbetor erhålls biprodukten betmassa.

Under en viss månad producerades 800 ton socker och då erhölls 300 ton betmassa. En självkostnadskalkyl visade att den totala tillverkningskostnaden för produktionen under månaden var 120 tkr.

Betmassan såldes av för 40 kr/ton, och de totala särkostnaderna förknippade med denna försäljning uppgick till 5 tkr.

Beräkna tillverkningskostnaden för socker baserat på en restkalkyl.

Total tillverkningskostnad 120 000

– TB betmassa –(40*300-5000) = –7 000

= Tillverkningskostnad (netto) för socker = 113 000

25

ge exempel på typiska faktorer som bidrar till trånga sektioner.

Marknadens efterfrågan

Tillgång på råmaterial

Tillgång till specialiserad arbetskraft

Tillgång på maskintid

Lagringsutrymme

Transportkapacitet

26

Det finns tre typer av situationer som kan uppkomma vid bidragskalkylering vid trånga sektioner, vilka?

  1. Företaget har ledig kapacitet
  2. Företaget har en trång sektion dvs en begränsad resurs som är gemensam för samtliga produkter
  3. Företaget har två eller flera trånga sektioner

27

Vad är beslutsregeln vid ledig kapacitet?

En viss produkt är kortsiktigt lönsam om TB>0, alla positiva TB ska utnyttjas

28

ZYX AB producerar och säljer produkterna A, B, C och D. Just idag efterfrågas ett exemplar av varje. Företaget har ledig kapacitet. Aktuella försäljningspriser och särkostnader framgår av tabellen nedan. Vilken eller vilka produkter ska produceras och säljas idag?

29

Vad är beslutsregeln vid en trång sektion?

Produkten eller ordern som ger högst TB/enhet av den begränsade resursen skall prioriteras. 

30

ZYX AB bakar tre typer av bröd. Man kan sälja allt som bakas till ordinarie pris. Dock är ugnen en flaskhals – man har bara 480 ugnsminuter att använda under en arbetsdag. Försäljningspriser, särkostnader och ugnstid per batch av respektive brödtyp framgår av tabellen nedan. Vilken brödtyp bör man baka i första hand? Vad blir det ekonomiska resultatet?

Matematisk formulering av problemet

Variabler: A, B och C (antal batcher av respektive bröd)
Målfunktion: maximera TTB = 2A+1B+4C
Restriktion: 20A+12B+45C ≤ 480

Lösning

TB per ugnsminut
– A: 2/20 = 0,1 tkr
– B: 1/12 = 0,083 tkr
– C: 4/45 = 0,089 tkr

Slutsats: producera 480/20 = 24 st batcher med bröd av typ A.

Max TTB = 24*2 = 48 tkr

31

Vad är beslutsregeln vid två eller fler trånga sektioner?

Det produktprogram som ger högst TTB när samtliga begränsade resurser tas i anspråk är mest lönsamt.

32

ZYX AB tillverkar och säljer brännbollsträn av två slag, kallade X och Y, med aktuella TB om 300 kr/st resp. 400 kr/st.

I produktionen passerar både X och Y genom en svarv och ett måleri.

X är inriktat mot spelare som kräver god balans i sitt slagträ, medan Y främst är avsett för spelare med höga krav på visuell design. X kräver därför 12 minuter svarv och 4 minuter målning, medan Y kräver 6 minuter svarv och 18 minuter målning.

I både svarv och målning är kapaciteten 40 timmar per vecka.

Man vill maximera TTB per vecka.

Matematisk formulering av problemet

Variabler: X och Y (antal av respektive typ av brännbollsträ)
Målfunktion: maximera TTB = 300X+400Y
Restriktion 1: 12X+6Y ≤ 2400
Restriktion 2: 4X+18Y ≤ 2400

Lösning

Vi använder normalt datorstöd för att lösa problem med flera begränsade resurser.
Det här speciella fallet med exakt två produkter och exakt två begränsade resurser löses dock enkelt manuellt, eftersom det bara finns tre konceptuellt möjliga lösningar:
– Max produktion av endast den enda produkten
– Max produktion av endast den andra produkten
– Utnyttja båda resurserna maximalt för produktion av båda produkterna


Produktion av endast X: Tillgänglig tid i svarven gör att max produktion är 2400 / 12 = 200 st. TTB = 300*200 = 60 000 kr
Produktion av endast Y: Tillgänglig tid i måleriet gör att max produktion är 133 st. TTB = 400*133 = 53 200 kr
Utnyttja båda resurserna fullt ut: Ekvationssystemet – 12X + 6Y = 2400 – 4X + 18Y = 2400 har lösningen {X=150, Y=100}. TTB = 300*150+400*100 = 85 000 kr.

33

Vad är bäst på lång- och kort sikt när det kommer till bidragskalkyl och självkostnadskalkyl?

På kort sikt är bidragskalkylen optimal för att undvika alternativkostnader för uteblivna TB.

På lång sikt är självkostnadskalkylen optimal för att säkerställa att täckning för alla företagets kostnader nås. 

34

Vid beslutsfattande brukar man bara ta hänsyn till en av samkostnader och särkostnader, vilken?

Man tar hänsyn till särkostnaderna eftersom samkostnaderna inte är påverkningsbara. 

35