F4 - Bidragskalkylering

Question 1

Vad är bidragskalkylering?

Answer 1

Kalkylering baserad på särkostnader och samkostnader

Question 2

Vad är skillnaden på särkostnader och samkostnader?

Answer 2

Särkostnader är kostnader som påverkas i en viss beslutssituation (kan vara rörliga eller fasta) och samkostnader är kostnader som INTE påverkas av en viss beslutssituation(kan vara rörliga eller fasta). Detta är inget definitivt så en särkostnad i en viss situation kan vara en samkostnad.

Question 3

Vad är en “sunk cost”?

Answer 3

Det är en kostnad som har inträffat och inte kan återvinnas. tex. om man genomfört en marknadsundersökning och kommerfram till att det inte är lönsamt att producera produkten X så är kostnaden för undersökningen en sunk cost.

Question 4

Vad är en särintäkt?

Answer 4

En intäkt som följer av ett visst beslut.

Question 5

Vad är en samintäkt?

Answer 5

En intäkt som inte påverkas av något beslut.

Question 6

Vad är täckningsbidrag (TB)?

Answer 6

TB= särintäkt – särkostnad Alltså det ekonomiska bidrag för att täcka samkostnader som ett visst beslut innebär

Question 7

Vad innebär en trång sektion?

Answer 7

Att man inte har ledig kapacitet.

Question 8

Vad är en alternativkostnad?

Answer 8

Det är värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på brukar kallas alternativkostnad.

Question 9

Vad är en alternativkostnad?

Answer 9

Det är värde man går miste om genom att inte välja det bästa alternativet att utnyttja resurser på brukar kallas alternativkostnad.

(Försäljningspris - särkostnad)/tid att tillverka

Question 10

vad är en Operationell kostnad?

Answer 10

särkostnad + alternativkostnad(*tillverkningstid)

Question 11

vad är ett operationellt resultat ?

Answer 11

Särintäkt – operationell kostnad

Question 12

vad är ett operationellt resultat ?

Answer 12

Särintäkt – operationell kostnad

Question 13

Exempeluppgift På AB Stål och Svarv, som har ledig kapacitet, erbjuds man 55 tkr för produkten A som skulle kosta 51 tkr i särkostnad att ta fram. AB Stål och Svarv avvisar erbjudandet. a) Är det korrekt, om man har ledig kapacitet? b) Är det korrekt om man hade varit tvungen att avstå 8 timmars produktion av produkten B, som genererar 1,25 tkr i TB per timme?

Answer 13

a) Nej. TB = 55 – 51 = 4 tkr. Att tacka nej leder alltså till en alternativkostnad i form av uteblivet TB om 4 tkr. b) Ja. Alternativkostnad för uteblivet TB för produkten B blir då 8 * 1,25 = 10 tkr. Operationell kostnad för att acceptera erbjudandet för produkten A blir 51 + 10 = 61 tkr. Operationellt resultat blir 55 – 61 = –6 tkr.

Question 14

Vad innebär det totala täckningsbigraget TTB?

Answer 14

Det är tottal särintäkt - total särkostnad

Question 15

Vad räknar man ut resultatet för en viss period?

Answer 15

TTB-samkostnad

Question 16

Hur räknar man ut täckningsgrad TG?

Answer 16

TB/särintäkt (Enskild produkt)

eller

TTB/Total särintäkt (given volym av enskild produkt eller olika produkter i givna volymer)

Question 17

ZYX AB säljer tre typer av komponenter, kallade A, B och C, till tillverkningsindustrin.

Försäljningspriserna är 10 kr/st, 12 kr/st resp. 20 kr/st.

Särkostnaderna är 6,50 kr/st, 9 kr/st resp. 12 kr/st.

Man har nu fått en beställning på 1 000 st A, 790 st B och 400 st C från en stor kund.

Beräkna TB och TG för de tre produkterna. Beräkna sedan beställningens TTB och TG.

Answer 17

Beställningens TTB: 3,5 * 1 000 + 3 * 790 + 8 * 400 = 9 070 kr

Beställningens totalintäkt: 10 * 1 000 + 12 * 790 + 20 * 400 = 27 480 kr

Beställningens TG: 9 070 / 27 480 = 0,33 = 33 %

Question 18

Vad baseras en stegkalkyl på?

Answer 18

Den baseras på att det i de flesta företag finns särkostnader på vissa nivåer som är samkostnader på lägre nivåer.
Ju högre hierarki desto mindre andel samkostnader.

Question 19

Vad ger en stegkalkyl en bild av?

Answer 19

Av det ekonomiska överskottet på olika nivåer i företaget tex, produkter, produktgrupper, produktprogram, dividioner mm

Question 20

vad är en stegkalkyl?

Answer 20

en mer detaljerad analys av företagets TB på de olika stegen i hierarkin

Question 21

Exempel på stegkalkyl

Answer 21

TB1 = TB / st per produkt

TB2 = TTB / produkt = TB1 * volym

TB3 = TTB / produktgrupp = Σ TB2 – särkostnader på produktgruppsnivån

TB4 = TTB för företaget = Σ TB3 – särkostnader på företagsnivån

Question 22

När används en restkalkyl?

Answer 22

När tillverkningsprocessen genererar en biprodukt utöver huvudprodukten.

Vanligt i tec den kemiska industrin, livsmedelindustrin mm

Question 23

Hur kalkylerar man vid biprodukter?

Answer 23

Man beräknar täckningsbidraget (TB) från försäljningen av biprodukten och reducerar tillverkningskostnaden för huvudprodukten med detta

Question 24

När ZYX AB producerar socker från sockerbetor erhålls biprodukten betmassa.

Under en viss månad producerades 800 ton socker och då erhölls 300 ton betmassa. En självkostnadskalkyl visade att den totala tillverkningskostnaden för produktionen under månaden var 120 tkr.

Betmassan såldes av för 40 kr/ton, och de totala särkostnaderna förknippade med denna försäljning uppgick till 5 tkr.

Beräkna tillverkningskostnaden för socker baserat på en restkalkyl.

Answer 24

Total tillverkningskostnad 120 000

– TB betmassa –(40*300-5000) = –7 000

= Tillverkningskostnad (netto) för socker = 113 000

Question 25

ge exempel på typiska faktorer som bidrar till trånga sektioner.

Answer 25

Marknadens efterfrågan Tillgång på råmaterial Tillgång till specialiserad arbetskraft Tillgång på maskintid Lagringsutrymme Transportkapacitet

Question 26

Det finns tre typer av situationer som kan uppkomma vid bidragskalkylering vid trånga sektioner, vilka?

Answer 26

1. Företaget har ledig kapacitet 2. Företaget har en trång sektion dvs en begränsad resurs som är gemensam för samtliga produkter 3. Företaget har två eller flera trånga sektioner

Question 27

Vad är beslutsregeln vid ledig kapacitet?

Answer 27

En viss produkt är kortsiktigt lönsam om TB\>0, alla positiva TB ska utnyttjas

Question 28

ZYX AB producerar och säljer produkterna A, B, C och D. Just idag efterfrågas ett exemplar av varje. Företaget har ledig kapacitet. Aktuella försäljningspriser och särkostnader framgår av tabellen nedan. Vilken eller vilka produkter ska produceras och säljas idag?

Answer 28

Question 29

Vad är beslutsregeln vid en trång sektion?

Answer 29

Produkten eller ordern som ger högst TB/enhet av den begränsade resursen skall prioriteras.

Question 30

ZYX AB bakar tre typer av bröd. Man kan sälja allt som bakas till ordinarie pris. Dock är ugnen en flaskhals – man har bara 480 ugnsminuter att använda under en arbetsdag. Försäljningspriser, särkostnader och ugnstid per batch av respektive brödtyp framgår av tabellen nedan. Vilken brödtyp bör man baka i första hand? Vad blir det ekonomiska resultatet?

Answer 30

Matematisk formulering av problemet Variabler: A, B och C (antal batcher av respektive bröd) Målfunktion: maximera TTB = 2A+1B+4C Restriktion: 20A+12B+45C ≤ 480 Lösning TB per ugnsminut – A: 2/20 = 0,1 tkr – B: 1/12 = 0,083 tkr – C: 4/45 = 0,089 tkr Slutsats: producera 480/20 = 24 st batcher med bröd av typ A. Max TTB = 24\*2 = 48 tkr

Question 31

Vad är beslutsregeln vid två eller fler trånga sektioner?

Answer 31

Det produktprogram som ger högst TTB när samtliga begränsade resurser tas i anspråk är mest lönsamt.

Question 32

ZYX AB tillverkar och säljer brännbollsträn av två slag, kallade X och Y, med aktuella TB om 300 kr/st resp. 400 kr/st. I produktionen passerar både X och Y genom en svarv och ett måleri. X är inriktat mot spelare som kräver god balans i sitt slagträ, medan Y främst är avsett för spelare med höga krav på visuell design. X kräver därför 12 minuter svarv och 4 minuter målning, medan Y kräver 6 minuter svarv och 18 minuter målning. I både svarv och målning är kapaciteten 40 timmar per vecka. Man vill maximera TTB per vecka.

Answer 32

Matematisk formulering av problemet Variabler: X och Y (antal av respektive typ av brännbollsträ) Målfunktion: maximera TTB = 300X+400Y Restriktion 1: 12X+6Y ≤ 2400 Restriktion 2: 4X+18Y ≤ 2400 Lösning Vi använder normalt datorstöd för att lösa problem med flera begränsade resurser. Det här speciella fallet med exakt två produkter och exakt två begränsade resurser löses dock enkelt manuellt, eftersom det bara finns tre konceptuellt möjliga lösningar: – Max produktion av endast den enda produkten – Max produktion av endast den andra produkten – Utnyttja båda resurserna maximalt för produktion av båda produkterna Produktion av endast X: Tillgänglig tid i svarven gör att max produktion är 2400 / 12 = 200 st. TTB = 300\*200 = 60 000 kr Produktion av endast Y: Tillgänglig tid i måleriet gör att max produktion är 133 st. TTB = 400\*133 = 53 200 kr Utnyttja båda resurserna fullt ut: Ekvationssystemet – 12X + 6Y = 2400 – 4X + 18Y = 2400 har lösningen {X=150, Y=100}. TTB = 300\*150+400\*100 = 85 000 kr.

Question 33

Vad är bäst på lång- och kort sikt när det kommer till bidragskalkyl och självkostnadskalkyl?

Answer 33

På kort sikt är bidragskalkylen optimal för att undvika alternativkostnader för uteblivna TB. På lång sikt är självkostnadskalkylen optimal för att säkerställa att täckning för alla företagets kostnader nås.

Question 34

Vid beslutsfattande brukar man bara ta hänsyn till en av samkostnader och särkostnader, vilken?

Answer 34

Man tar hänsyn till särkostnaderna eftersom samkostnaderna inte är påverkningsbara.