Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

K11: geriatrik > föreläsning 4: palliativ vård > Flashcards

föreläsning 4: palliativ vård Flashcards

(70 cards)

Start Studying
1
Q

dödendet i vår samtid - hur ser det ut?

A

vi lever längre

mer kroniska sjukdomar och utdraget döende

döendet rör vården mer idag

döende mediakliseras: fokus behandling, meningslösa behandlingar forsätter tills döden vilket sker på bekostand av andra insatser (lindrande, stöttande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

statistik om döden

A

md livslängd: K 85 år män 81 år

20% dör akut, 80% långsamt med gradvis försämring (förutsätt)

40% på sjukhus vs SÄBO, 20% hemma

nästan 80% får info om tillståndet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är palliativ vård: socialstyrelsen

A

hälso och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalité för patienter med progressiv obotlig sjukdom/skada som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

palliativ vård WHO

A

palliativ vård bygger på ett förhällningssätt som syftar till att förbättra livskvalité för patienter och de närstående, genom att förebygga och lindra lidande genom tidigt upptäckt, bedömning och behandling av smärta samt fysiska/psykosociala/andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad innebär pall vård

A

lindra smärta eller andra plågsamma symtom

bekräfta livet och beakta döden som en normal process

inte påskynda eller fördröja döden

integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientens vård

stödja patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden

stödja närstående under pat sjukdom och deras sorgearbete

tvärprofessionellt förhållningsätt för att rikta sig mot pat/anhörigas behov

främja livskvalité som kan påverka sjukdomsförloppet positivt

vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet samt även andra us som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

IAHPC def pall vård

A

aktiv vård med helhetsyn av person i alla åldrar med allvarligt lidande på grund av svår sjukdom och särskilt personer nära livets slut, vården syftar till att främja livskvalité för den sjuke och närstående. Svår sjukdom ska uppfattas som varje akut/kronisk sjukdom och/eller tillstånd som ger påtaglig nedsättning av AT och som kan leda till långvarig försämring, handikapp och/eller död.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vilka läkare ska hantera pall vård

A

alla läkare som ger aktiv behandling ska kunna hantera palliativa vårdinslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

modeller för palliativ vård

A
  1. traditionell modell
    - antingen eller, tydlig brytpunkt från aktiv behandling till palliativ vård
  2. gradvis övergång från aktiv till palliativ vård
  3. integrerad modell
    - t.ex. vid hjärtsvikt
    - parallellt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

är palliativ vård ett vårdinnehåll eller organisation?

A
  1. förhållningssätt/vårdinnehåll
    - medbestämmande: identifiera pat mål/värderingar
    - ifrågasätt nytta
    - lindra multidimensionellt, helhetssyn
    = skapa plan för patienten
  2. anslutning till palliativ vårdorganisation
    - olika tillgångar och organisationer i sverige
    - t.ex. rådgivningsteam, hemsjukvård etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur är den palliativa vården organiserad i sverige

A
  1. allmän palliativ vård
    - 80% kan skötas inom allmän pall vård, dvs inom all vård och omsorg
  2. spec pall vård
    - 20% av döende har mer komplexa behov som kräver spec utbildning i pall medicin

ex: rådgnivnsteam, multiprofessionella team, hospice (pall boende), pall slutenvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

framtiden inom palliativ vård

A

finns nationell arbetsgrupp inom pall vård som ska utveckla kunskapsstöd, vårdförlopp för kunskapsstyrning för en mer personcentrerad och sammanhållet vårdförlopp för palliativ vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad måste bli bättre i sverige inom pall vård

A

tillgång till pall vård ser olika ut i landet med omotiverade skillnader
- vart man bor, diagnos, otillräckliga resurser

mål att förbättra pall vård för alla pat oavsett diagnos samt öka personcentrering

det förutsätter att man kan identifiera pat i pall fas samt har resurser att erbjuda informerade samtal och erbjuda pall vård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

varför viktigt att identifiera svårt sjuka/döende

A

för att bedöma/planera för vårdbehov
- symtomlindring, kontaktvägar till vården, plan

minska lidande pat/anhöriga

ge patienten chans att själv fundera på vad de vill
- vårdform, plats, vårdbegränsningar etc
- viktigt att sätta igång planering när pat kan uttrycka vad de vill via samtal om pall inriktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

take home

A

svåra samtal idag underlättar för svåra beslut i framtiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vanliga symtom i palliativ sjukdomsfas

A

oavsett diagnos ofta liknande symtom, döende har liknande symtom som bör behandlas

vanligt: trötthet, fatigue, smärta, andnöd, avmagring, matleda, periodisk förvirring, depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur dör man - 4 modeller

A
  1. plötslig död
  2. terminal sjukdom
    - brant backe
  3. organsvikt
    - upp och ner men succ försämring
  4. skörhet
    - långsam avtackling med ackumulering av sjukdomar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur ser cancer-döendet ut som exempel

A

ofta hög funktionsnivå i början på sista året, sänkt funktion sista 3 månaderna

sjukdomsspecifika tecken på försämring: kakexi-syndrom (viktnedgång, aptitlöshet, dysfagi, munntorrhet), förvirring, dyspne, leukocytos, lymfocytopeni, CRP, hyperkalcemi

snabb avtackling kan förväntas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur ser döendet ut vid organsvikt

A

flukturerande funktionsnedsättning, påtaglig nedsatt funktion sista 3 månaderna

mer frekventa skov, progressiv försämring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

sjukdomsspecifika tecken på försämring vid hjärtsvikt

A

NYHA 3b-4: vilodyspné eller vid mild ansträngning

upprepade inläggningar pga hjärtsvikt

svåra symtom trots optimerad behandling

tilltagande njursvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

sjukdomsspecifika tecken på försämring vid KOL

A

återinläggning pga KOL

svår sjukdom t.ex. FEV < 30%

nedsatt fysisk aktivitet

anorexi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

svårt med organsvikt

A

återhämtar sig allt sämre efter exacerbation, svårt att veta vilken försämring som blir den sista

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

förlopp vid skörhet

A

nedsatt funktionsnivå sista året, stort behov av hjälp sista månaderna. Långsam avtackling eller akut försämring pga komplikation pga multisjukdom

gradvis försämring av fysisk funktionsnivå

låg gånghastighet

viktnedgång, svaghet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

förlopp vid demens

A

gradvis försämring av fysisk funktionsnivå och kognition

stort ADL behov

dysfagi, ätproblem, viktnedgång

återkommande feber

pneumoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

identifieringsinstrument för patienter i livets slutskede

A
  1. PIG
    - prognostic indicator guidance
    - identifierar personer med kort förväntad överlevnad
  2. SPICT
    - supportive and palliative care indicator tool
    - identifierar vårdbehov hos svårt sjuka
    - syfte att identifiera pat med svår livsbegränande sjukdom i syfte att kunna planera för behov och god vård, inte prognostiskt
    - utgår från generella indikatörer för försämrad hälsa samt sjukdomsspecifika
    - se över behandling/vårdplan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
PIG utformning
- 3 frågor: 1. skulle du bli förvånad om patienten dör inom närmaste månaderna-dagarna? 2. finns generella tecken på allmän försämring/avtackling som lett till ökat behov av vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling? 3. Finns sjukdomsspecifika tecken på försämring
26
avseende PIG och förväntansfrågan
hög träffsäkerhet för att identifiera patienter som närmar sig livets slut - lättare vid cancer jmf skovvis sjukdom
27
vad är generella tecken på avtackling
nedsatt funktionsnivå/PS - ökat behov av ADL-stöd - ligger mycket avancerad sjukdom med instabila eller tilltagande komplexa symtom svarar sämre på behandling, minskad reversibilitet sämre nut-status: aptitlöshet, viktnedgång > 10% 6 månader flera akuta inläggningar s-alb < 25 g/l dåligt prognostiskt tecken avseende nutrition/sjukdomsgrad
28
kan man ge en tid för när döendet kommer ske
svårt att svara på den frågan vi hoppas på det bästa och många dagar kvar, men vi behöver han plan för när en försämring kommer dvs troligt vårdbehov är det som är intressant
29
samtal om döden
patientsäkerhetslagen: öppen information om sjukdom, prognos, vård
30
olika samtal om döden
1. framtidssamtal vid svår sjukdom - vid allvarlig sjukdom 2. brytpunktssamtal vid övergång till vård i livets slutskede - eller när vården på annat sätt ändrar riktning
31
vad innebär övergång till vård i livets slutskede
övergång till vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande dvs etiskt beslut om vårdinriktning som bygger på medicinsk bedömning och/eller patientens vilja
32
vad bör ingå i ett brytpunktssamtal vid övergång till VILS
1. ändring av målsättning med vården 2. vad är viktigt? - pat och ev anhörigas önskan/värdering 3. skapa delaktighet och valfrihet i vården 4. vad göra, vad avstå - planera 5. dokumentera vårdplan 6. etablera tydlig kontaktväg och praktiskt stöd
33
vad bör man utförska vid brytpunktssamtal
hela människan - mening - relationer - sammanhang - erfarenhet - kultur - värderingar - existentiella frågor, rädslor, problem
34
vad göra vid upprörda känslor från pat/anhöriga vid brytpunktssamtal
var påläst, fundera kring valet av vårdens riktning inlyssnande sammanfatta validera pedagogik: berätta om skäl till vårdens inriktning pedagogiskt, sammanfatta vad du sagt - kunskap baseras på vetenskap, klinisk erfarenhet, etik och juridisk
35
ska man svara på frågan hur lång man har kvar
vad tror pat själv= svara alltid ungefär i enheter - månader
36
barn som närstående
olika åldrar innebär olika behov vem ska informera? - föräldrar - vården - kurator, barntraumateam - pall enhet? praktiska problem - vem ska barnet bo hos - orosanmälan? - finns andra nyckelpersoner i närheten?
37
begrepp - terminal fas
1. terminal: ände 2. terminal fas - patient i livets allra sista fas - somnolent, äter/dricker ej, cirk förändringar, cheyne-stokes andning 3. preterminal fas - svårt sjuk, men vaken, trött, sämre aptit,, vilar mycket 4. tidig palliativ fas - obotbar sjukdom - mår bra, mål att förlänga livet med aktiv sjukdomsbromsande behandling 5. sen palliativ fas - sjukare, fler symtom, målsättning med vård ff.a. livskvalite och symtomkontroll
38
roburerande
stärkande behandling - t.ex. steroider som ges i upppiggande syfte
39
lidandens 4 dimensioner
fysiskt: smärta psykiskt: oro, ångest socialt: relationsproblem, ensamhet, anhörigas situation existentiellt: livsfrågor, mening, skuld, hopplöshet = pall vård ska förebygga/lindra lidande i alla dessa bemärkelser
40
begreppet total pain
helhetssyn på lidande med flera dimensioner ångest, ensamhet och dödsångest kan förstärka fysiska symtom (smärta, andnöd etc) och omvänt kan svår smärta ger mer dödsångest dvs lidande i olika dimensioner påverkar varandra
41
hur lindra lidande
medicinskt praktiskt etiskt
42
planering för symtomlindring/trygghet
1. anamnes - vad är viktigt för patienten - vilka symtom finns 2. us - ev. vidare utredning 3. planera åtgärd 4. information 5. vårdplan - tänk igenom framtida behandling vid annan akut sjukdom som kan tillstöta - förebygg, ordinera i förväg 6. god omvårdnad, trygghet - team, flera kompetenser behövs 7. praktiskt - om något tillstöter, vem ska kontaktas? - kontaktvägar till sjukvården
43
vanliga symtom i livets slutskede
ångest, oro smärta andnöd illamående terminal förvirring rossling andning
44
ångest/oro - beh
1. icke-farmakologiskt - taktil massage, samtal, mediation/avslappning 2. LM - midazoam 5 mg/ml 0.3-0,5 ml sc - oxascand 5 mg vb
45
smärta - beh
behandla utifrån smärttyp 1. nociceptiv: opioidkänslig 2. neurogen: gabapentin/pregabalin, saroten (ej känslig opioider) 3. skelettsmärta: NSAID/steroider mest effektivt
46
smärtanamnes
start utveckling utbredning karaktär intensitet (VAS 0-100/NRS 1-10)
47
tips vid opioidbruk smärta
långverkande opioid som grund, vid genombrottssmärta ordinerar man snabbverkande vb vb dosen är 1/6 av dyngsdosen glöm ej samtidigt förstoppningsprofylax glöm ej antiemetika vb: vissa mår illa, ha med på listan
48
opioider och njursvikt
undvik morfin/kodein - ackumuleringsrisk aktiva metaboliter - myoklona ryckningar, allodyni/hyperalgesi hud säkra preparat är: fentanyl, metadon försiktig användning av: hydromorfon, oxykodon
49
vid dysfagi - behandlingsalternativ
oral lösning plåster: fentanyl supp: ketobemidon injektion sc pump: sc/iv/spinal - kan hanteras även i hemmet via hemsjukvården - räcker 1 dygn sedan får man fylla på, kan kombinera olika LM (t.ex. morfin/ångestdämpande) - fördel då man får mer jämn plasma-konc och kan förebygga symtomgenombrott och vb doseringar, slipper återkommande injektioner - "kostsamt"
50
tips
pall medicin har bra erfarenhet om vilka LM som kan blandas och inte även om fass säger annat - t.ex. morfin/ångestdämpande i pump ok
51
vid andnöd
fundera alltid över orsak - rikta behandling om möjligt svaghet bra vid livsuppehållande behandling och hypoxi men svag indikation vid dyspné/hypoxi i VILS (kan ha dyspne utan hypoxi o vise versa) opioider lindrar, syrgas lite effekt - samma dos som vid genombrottssmärta
52
illamående
rikta behandling mot genes - förstoppning, svamp, opioidutlöst, ICP-stegring drug och choice: haldol 1-2 mg/dygn andra alt: 1. antihistamin: rörelseillamående pga opioider 2. neuroleptika: haldol 3. steroider: cytokiner, svullnad kring t.ex. tumör 4. propofol lågdos. om inget annat fungerar
53
anorexi-kakexi
orsakas av: aptitlöshet, nedsatt kalorii-intag, inflammatoriska cytokiner som ger metabola/hormonella förändringar med katabol fas, förslust muskler/fett - trots näring svårigheter att bygga upp vävnader beh: betapred 0.5 mg 8x1 kan hjälpa under en period (roburerande): återfår aptit en tid, ges som en kur, effekt ej ihållande
54
TPN i VILS?
förlänger INTE överlevnad och lindrar INTE symtom ger snarare symtom: illamående, övervätskning
55
när ger man TPN
om patienten förväntas ha månader kvar i livet och pga svårigheter att svälja alt ileus inte får i sig näring
56
hur samtala med patienter/anhöriga om TPN/dropp
att äta mindre är naturlig del av döendet finns inget som visat att det är besvärligt för patienten att ge TPN i VILS är inte kopplat till förlängd överlevnad eller symtomlindring TPN kan ge illamående, övervätskning, sämre mående
57
dropp i VILS
ökar risk för ödem, pleuravätska, ascites inga positiva vinster - förlänger inte livet - att avstå helt okej
58
när dropp i VILS
ev om patient har besvär relaterat till dehydrering, kan då minska myoklonier, sedering och förvirring
59
terminal förvirring
plockighet, hallisar, oror haldol bäst effekt 1-3 m/dygn
60
rosslig andning
slem i luftvägar som ej kan hostas upp ljudet beror på osillerande rörelser i övre lufvägar vid andning - lyssna på lungorna: ödem? ger inte stress hos pat men jobbigt för anhöriga att lyssna på
61
behandling av rossling andning
1. icke-farmakologiskt - sidoläge, ändra läge - sugning munhåla - samtal anhöriga 2. farmakologiskt - antikolinergika - minskar produktion slem - robinul 0.2 mgx4 sc (glycopyrrolat) - risk oro, munntorrhet
62
andra alternativa preparat vid rosslig andning: likvärdiga effekt som robinul
buscopan (spasmolytika) morfin-scopolamin
63
LM genomgång i VILS
rensa listan - alla förebyggande LM ut (trappa ut SSRI, PPPI, betablockad) utvärdera effekt av symtomlindrande LM
64
tips vid hjärtsvikt
hjärtsviktsLM är både symtomlindrande och förebyggande, ha kvar
65
insulin - beror på DM-typ och matintag
typ 1 behöver insulin länge vid DM2 kan man troligen sätta ut pga äter mindre och tolererar högre glukosvärden
66
LMH?
om trombossjukdom/LE kan man ha kvar ganska länge
67
hur ska man dosera LM
va inte rädd med dosering/dosökning använd principen PROPORTIONALLITET I FÖRHÅLLANDE TILL SYMTOM ge inte mer än vad som behövs för att lindra, om svåra symtom dock ok att ge hög dos, om man oavsiktligt får en överdos är det ok
68
sammantaget den sista tiden i livet
ökad trötthet, sover mer äter, dricker mindre cirk ändras: perifer kyla, marmorering förändrad andning: oregelbunden, cheyne stoke --> process tar olika lång tid
69
vad sker efter döden
1. timmar kvar på sal för avsked - den döda tvättas, kläs 2. om dödsfallet var väntat kan ssk notera döden, om dödsfallet ej väntat läkare konstaterar dödsfallet - skriver ID-lapp till kroppen 3. dödsbevis inom ett dygn, dödsorsaksintyg 4. beslut om obduktion eller ej 5. kropp till bårhus 6. anhöriga tar kontakt med begravningsbyrå
70
uppföljning efter död
efterlevnadsstöd - kontakt med anhöriga efter 6-8 v - frågor? patologisk sorg eller behov av stödkontakt?

K11: geriatrik (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions