Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi T4 > Fysiologiska metoder > Flashcards

Fysiologiska metoder Flashcards

1
Q

Vad kan man se på ett EKG?

A 
- Hjärtats rytm: 
Sinusrytm?
Extraslag?
Hjärtfrekvens?
Arytmier?
  • Infarkter
    Både akuta och äldre
  • Hypertrofier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När är det indikerat att ta ett EKG?

A

Det finns inga kontraindiktationer för att ta ett EKG men vanligen brukar det göras vid:

  • Bröstsmärtor
  • Infarktsdiagnostik och uppföljning
  • Rytmrubbningar
  • Preoperativ utredning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är det man ser på ett EKG-diagram?

A

På ett EKG diagram har man tiden på x-axeln och skillnad i potential på y axeln.

Detta ger kurvor för spänningsskillnader över tid. De olika kurvorna representerar olika delar av hjärtcykeln:

P-våg = förmaksdepolarisation
PQ-tid = AV-nodens fördröjning
QRS-komplex = kammarens depolarisation.
T-våg = kammarrepolarisation. Även ST-sträckan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är det som ger spänningsskillnaden på y-axeln av ett EKG?

A

Den jonvandring som kallas för aktionspotentialen. Skillnader i tidpunkt och i vilken ordning hjärtats delar når aktionspotential är vad som ger själva EKG-utseendet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en vektor och en resulterande vektor?

A

En storhet som har både en riktning och en längd för kraft.

När hjärtat kontraherar finns massa småvektorer med olika riktning. Dessa kan summeras till en resulterande vektor som kommer ha varierande riktning beroende på tiden av hjärtcykeln. Detta då hela hjärtat inte kontraherar samtidigt utan sprider sig med retledningssystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka faktorer kan ge varierande utseende på EKG?

A

Tidpunkt i hjärtcykel.

Placering av elektroder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vart ska man placera elektroder? Hur många använder man?

A

Beroende på vart man placerar vilka elektroder kommer EKG:t se olika ut. För att få en helhetsbild använder man 10 elektroder som placeras på olika plan.

4 elektroder på extremiteter - varav en är en jordelektrod.

6 elektroder på bröstet vars lokalisation definieras av revbenen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en avledning?

A

En avledning jämför elektriska potentialer mellan mätpunkter (elektroder) över tid. Dessa skillnader i aktivitet ska visa hjärtats aktivitet från olika vinklar beroende på vart man placerat elektroderna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är det man tittar på i frontalplanet?

A

För att analysera hjärtats aktivitet från olika vinklar i frontalplanet använder man sig av 4 extremitetselektroder som ger extremitetsavledningar.

Man mäter därav skillnaden i elektrisk potential mellan två elektroder som visar hjärtats aktivitet från frontalplanet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för olika extremitetsavledningar?

A

Unipolära = Registrerar skillnad i potential mellan elektroder som kopplas ihop med en negativ referenselektrod.

Bipolära = Registrerar skillnad i potential mellan två elektroder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de unipolära extremitetsavledningarna?

A

aVR - h.arm som explorerande elektrod mot v.arm och ben sammankopplade som negativ referens.

aVL - v.arm som explorerande elektrod mot h.arm och v.ben sammankopplade som negativ referens.

aVF - v.ben som explorerande elektrod mot h.arm och v.arm sammankopplade som negativ referens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka är de bipolära extremitetsavledningarna?

A

I - v.arm som explorerande mot h.arm

II - v.ben som explorerande mot h.arm

III - v.ben som explorerande mot v.arm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

I vilken ordning redovisas extremitetsavledningarna på ett EKG och varför?

A

Extremitetsavledningarna (hjärtats aktivitet sedd i frontalplan) redovisas i följande ordning:
aVL, I, aVR, II, aVF, III → följer den naturliga hjärtcykeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad mäter V1-V6?

A

V1-V6 är bröstelektroder som ger avledningar från horisontalplanet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kan man registrera EKG från extremiteter utan bröstelektroder?

A

Ja, men du kan inte registrera bröstelektroder utan extremiteterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken checklista följer man vid EKG tolkning?

A 
ID
Kvalité
Rytm
P-våg
PQ-tid
QRS-komplex
ST-sträcka
T-våg
QT-intervall
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka avledningar används vid rytmdiagnostik?

A

3 bröst och 3 extremitetsavledningar:

aVL, II, III, V1, V4 och V6.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kollar man vid en rytmdiagnostik?

A
  • hjärtfrekvens
  • finns sinusrytm?
  • Förekomst av extraslag?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man bestämma om sinusrytm föreligger eller inte?

A
  • Finns P-våg före QRS?
  • Är det samma avstånd mellan P och QRS hela tiden?
  • Är P-vågen positiv i de flesta avledningar?

Är svaret på dessa frågor ja finns sinusrytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad menas med sinusrytm?

A

Att sinusknutan styr hjärtats kontraktion som den ska göra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan man detektera supraventrikulära och ventrikulära extraslag?

A

Supraventrikulära - P-våg finns och vanligen ses ett normalt QRS komplex, bara med ett extraslag.
Kan bero på ektopiskt förmaksfokus eller nodalt fokus.

Ventrikulära - P-våg saknas och breddökat QRS-komplex med avvikande utseende + en diskordant T-våg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kan vara orsaken till att sinusrytm inte finns?

A
  • Annat fokus än sinusknutan i förmaken som ex. förmaksflimmer, förmaksfladder, nodal eller vetrikulär rytm.

Celler på alla nivåer kan ta ver taktpinnen om sinusknutan fallerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ser ett EKG ut vid fömaksflimmer?

A
  • P-vågor saknas och istället finns oregelbundna flimmervågor med frekvens över 350/min.
  • Oregelbunden kammarrytm.
  • Normala QRS-komplex.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ser ett EKG ut vid förmaksfladder?

A
  • P-våg saknas och istället ses regelbundna fladdervågor med “sågtandsmönster” 25-350/min.
  • Alla impulser överförs inte till kamrarna.
  • Normala QRS-komplex.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan vara orsaken till takykardi?

A
  • sinustakykardi där sinusknutan är för aktiv.
  • Annat förmaksfokus
  • Snabbt förmaksflimmer
  • förmaksfladder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad kan vara orsaken till bradykardi?

A
  • sinusbradykardi där sinusknutan är underaktiv.

- Av-block där förmaken går i en takt som kamrarna inte följer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur ser AV-block ut på EKG?

A

Bradykardi med förmakskontraktioner i normal takt men kammarkontraktioner är få.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad tyder en förläng PQ-tid på?

A

Förlängd AV-fördröjning, ledningshinder?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad kan man misstänka om QRS komplexen är för breda?

A

över 120msek kan man misstänka skänkelblock, kammarutlöst rytm, pacemaker EKG.

100-120msek är en gråzon där man kan misstänka ledningshinder, deltavåg eller kammarhypertrofi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Förändringar i EKG vid en infarkt kan bero på vart infarkten sitter då symtom visas i olika avledningar beroende på vilken del av hjärtat som påverkas:

Vilka avledningar speglar vilken del av hjärtat?

A

V1, V2 = h.kammare och kammarseptum.

V3, V4 = främre anteriora segment.

V5 och V6 = Laterala segment vänster.

aVL, I = Laterala segment

II, aVF, III = inferiora diafragmala segment.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

När anses Q-vågor vara patologiska? Vad kan de tyda på?

A

Breda och djupa Q vågor:

  • större än 0,04sek
  • större än 25% av R-vågens amplitud i samma avledning.

samt i V2 och V3.
Kan vara ett tecken på infarkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad kan minskad amplitud i bröstavledningarna tyda på?

A

Infarkt. Normalt finns toppar som progressivt ökar i bröstavledningar och är som högst i V4-V6.
Patologiskt förekommer R-vågor sent och progressionen kommer inte förrän i V5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad kan en ST-höjning vara ett tecken på?

A

akut infarkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad kan en ST-sänkning vara ett tecken på?

A

En nedåtsluttande ST-sänkning kan bero på ischemi, kärlkramp, skänkelblock ect.

sk. “hängmatta” kan bero på läkemedel.

“knickad” sänkning kan ber på en koronarinsufficiens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur ska normala T-vågor se ut? Hur ser de ut när de är patologiska?

A

T-vågor ska normalt vara positiva men tillåts vara negativa i V1, aVL eller III.

Patologiskt kan negativa T-vågor ses vid:

  • hjärtinfarkt
  • Ischemi
  • Kammarhypertrofi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur ser ett vänstersidigt skänkelblock ut på EKG? Hur går man vidare?

A

Ett skänkelblock är ett block av signalen till vänster kammare.

Detta känns igen med en normal hjärtfrekvens men ett brett QRS komplex i vänstersidiga avledningar som V5, V6, aVL, I.

Man får då avbryta EKG undersökning och testa nya metoder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka faktorer och system i kroppen måste anpassa sig vid fysisk ansträngning? Hur kopplas dessa till fysiologisk metoder?

A
  • Lungor: ventilation och diffusion.
  • Hjärta-cirkulation: hemoglobin, blodvolym, HMV och blodtryck.
  • Perifer cirkulation: perfusion av organ.
  • Ämnesomsättning: tillförsel av energi.

Vid fysiologiska analyser belastar man patienten till ansträngning och mäter dessa parametrar för att se vilken som är den bristande faktorn till sjukdomsbilder som ofta är ganska identiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Varför kan den anaeroba metabolismen endast vara en tillfällig ersättning av den aeroba?

A

För att en biprodukt av anaerob metabolism är laktat som skadar bl.a. muskelceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Beskriv hur muskler är uppbyggda. Hur sker en kontraktion?

A

Muskler består av ett flertal fasciklar som i sin tur består av muskelfibrer som innehåller myofibriller. Myofibrillerna kan delas upp i sarkomerer som består av ett proteinkomplex av actin och myosin.

för att en kontraktion ska ske krävs nervimpulser i form av acetylkolin. Acetylkolin frisätter kalcium som i muskelfibrerna binder till troponin. Detta gör att tropomyosin flyttar på sig och frigör bindningsställen för actin och myosin. Kontraktioner kräver även ATP.

40
Q

Hur reagerar HMV på fysisk ansträngning? Hur går förändringen till?

A

För att möta det ökade behovet av syre hos arbetande vävnader måste HMV öka. Detta görs genom att slagvolymen och hjärtfrekvensen ökar till följd av sympaticuspådrag. Vid maximal ansträngningen står hjärtfrekvensen för den största ökningen av HMV beroende på ålder, kön, hälsa ect.

slagvolymen verkar faktiskt sjunka vid maximal ansträngning men ökar vid måttlig.

41
Q

Vad är det som bestämmer slagvolymen?

A
  • Det venösa återflödet –> EDV.
  • Hjärtkamrarnas compliance
  • Myokardiets kontraktionskraft som beror av EDV
  • Det arteriella blodtrycket - högt arteriellt blodtryck ger ett stort motstånd för blodet då det ska ut i artärer.
42
Q

Varför ökar slagvolymen vid ansträngning?

A

Ökat venöst återflöde ger ökat EDV.

Ökad kontraktionskraft i hjärtmuskeln.

43
Q

Vad är det som gör att det venösa återflödet ökar?

A

Muskelpumpen trycker på venerna vid aktivering.

Sympaticuspådrag ger venös konstriktion

Andningsfrekvensen ökar och trycker på venerna.

44
Q

Ge ett exempel på varför slagvolymen kan minska vid maximalt arbete.

A

Vid ökat arbete fås kortare tid för diastole vilket ger hjärtat en mindre tid att återställa syrebalans och för att fylla kamrarna. Detta ger mindre EDV. Den korta tiden för diastole kan alltså begränsa slagvolymen.

45
Q

Hur förändras det arteriella syreinnehållet under arbete?

A

Den syrebärande kapaciteten /L blod ökar något under arbete då Hb-koncentrationen ökar i och med att mer vätska pressas ur kärlen vid arbetet

Det uppstår en viss diffusionsbegränsning vid maximalt arbete då blodflödet går så snabbt förbi arteriolerna och tiden för gasutbytet minskar drastiskt.

Sammantaget sker det endast en liten ökning av det arteriella syreinnehållet under arbete.

46
Q

Hur förändras hemoglobinets dissociationskurva för syrgas under arbete?

A

Vid höga koncentrationer syrgas som i lungan är affiniteten för syre hög hos Hb för att kunna binda upp så mycket som möjligt. Vid låga koncentrationer syrgas som i arbetande vävnader minskar affiniteten för att syre ska kunna avges till vävnaderna.

Låga koncentrationer syre, minskat pH, förhöjt CO2 och ökad temperatur ger en högerförskjuten dissociationskurva för syrgas hos hemoglobin vilket innebär en minskad Hb-syrgasmättnad och vävnader som ex. skelettmuskulatur får då mer syre.

I lungorna ökar dock Hbs affinitet för syre vid dessa betingelser.

47
Q

Varför undersöker man andningsreserver?

A

Under maximal fysisk ansträngning använder man ca. 75% av den maximala ventilationskapaciteten vilket ger en normal andningsreserv på ca. 25%

En låg andningsreserv kan tyda på att arbetsförmågan är pulmonellt begränsad vilket är patologiskt. Hos friska individer är cirkulationen den begränsande faktorn som inte kan höja HMV hur högt som helst.

48
Q

Vad är VO2?

A

VO2 = puls x slagvolym x (arteriellt O2 innehåll - blandvenöst O2 innehåll).

VO2 som även kan kallas för syreupptag korrelerar väl med arbetet och energiomsättningen i kroppen och är därför en bra markör.

Ett mått på konditionsstatus.

49
Q

Vilka parametrar inkluderas i ett standardarbetsprov? Vad inkluderas vid en ergospirometri?

A
  • Arbetsförmåga
  • EKG
  • Blodtryck
  • Skattning av ansträngningsgrad, bröstsmärta och andfåddhet
  • Andningsfrekvens
  • ev. mätning av syremättnad.
  • syreupptag

Vid en ergospirometri inkluderas även:

  • mätning av andningsgaser
  • Spirometri före arbetsprovet
  • ibland även blodgaser
  • andningsreserv

Dessa parametrar gör att man kan bestämma om patienten ex. är pulmonellt eller cirkulatoriskt begränsad vid ansträngning.

50
Q

Vad är PEF? Hur tar man reda på PEF?

A

PEF = den maximala hastigheten av en forcerad utandning. I en dynamisk spirometri kan man se peaken av flödet på Y-axeln.

51
Q

Kan man mäta totallungkapacitet med spirometri?

A

Nej, för att man kan inte mäta residualvolymen med spirometri.

52
Q

Vad har man på Y och X axel i statisk vs. dynamisk spirometri?

A

Statisk - Volym över tid.

Dynamisk - Flöde (hastighet L/s) över volym (L).

53
Q

Vad är tidalvolymen?

A

Volymen av ett normalt andetag.

54
Q

Vad menas med diffusionsförmågan? Vad är denna beroende av? Hur beräknas det?

A

Med diffusionsförmåga menas hur effektivt gaser kan förflytta sig över det respiratoriska membranet.

  • Lungarean (A).
  • Membrantjockleken (T)
  • Gasens löslighet (D)
  • Alveolär resp. kapillär gastension (partialtrycket). (PA/PK)

Vgas = A / T x D x (PA-PK).

55
Q

Hur kan man känna igen en obstruktiv lungsjukdom på en dynamisk spirometri?

A

Vid obstruktiva lungsjukdomar har man en nedsatt maximal expirationsförmåga då residualvolymen ofta ökar vid dessa tillstånd av ex. emfysem eller liknande. På spirometri ser man därför ofta:

  • Sänkt eller normalt VC
  • Sänkt FEV1 - i tidigt skede kan FEV1 vara normalt.
  • Sänkt FEV%

Man kommer alltså se en snabbare inandning än utandning vilket kan avläsas på Y-axeln.

56
Q

Hur kan man diagnostiskt skilja KOL från astma?

A

Astma karaktäriseras av en variabel obstruktion till skillnad från obstruktionen vid KOL som är konstant och irreversibel.

För att skilja på dessa två diagnoser kan man göra:

  • reversibiltetstest
  • Undersöka om det finns några svängningar i PEF över 15%.
  • Provokationstester
  • Fraktion av exhalerad kvävoxid.
57
Q

Vad är ett reversibilitetstest?

A

Ett test man kan göra för att skilja på astma och KOL.

Man gör en spirometri 15 minuter efter det att patienten fått inhalera en beta-2-agonist. Testet anses vara positivt för astma om man ser en FEV ökning på minst 12%.

58
Q

Hur kan man använda PEF värden för att skilja mellan astma och KOL?

A

Astma patienter har en stor variation i lungfunktion. Ser man svängningar i PEF över 15% kan man säga att obstruktionen inte är konstant eller irreversibel.

59
Q

Vad är ett provokationstest? Vad finns det för olika typer av provokationstestester?

A

Provokationstester kan användas för att se om en patient har hyperreaktiva luftvägar. Detta är indikerat om en patient ex. upplever obstruktioner som inte ses på spirometri.

Direkt - Provokationen är direkt utlöst av farmaka och påverkar den glatta muskulaturen kring luftvägarna. ex. histamin.

Indirekt - Påverkar luftvägarna indirekt genom att man ger patienten irriterande stimuli som ex. torr luft som via frisättning av bronkobstruktiva mediatorer framkallar symtom.

60
Q

Hur ser fraktionen av exhalerad kvävoxid ut för astma patienter och KOL patienter?

A

Vid obehandlad astma ses förhöjt FeNO medan KOL patienter har fortsatt låga värden.

61
Q

Hur kan man diagnostisera de små luftvägarnas funktion?

A

Impulscillometri - ljudvågor används för att detektera obstruktioner.

Kvävgasutsköljning - Mäter ventilationseffektiviteten genom användning av kvävgas.

62
Q

Vad är ACOS?

A

En diagnos man kan sätta om man inte kan skilja på om det är astma eller KOL.

63
Q

Hur kan man diagnostisera emfysem?

A
  • Lungröntgen

- emfysem ger försämrad diffusionsförmåga

64
Q

Hur ser en dynamisk spirometri ut om man har en restriktiv lungsjukdom?

A

Framför allt ses en ökad bredd på kurvan vilket innebär att man har en minskad vitalkapacitet. Man kan även se en ökad FEV%.

65
Q

Hur placerar man bröstelektroderna för ett EKG?

A
  • V1 placeras i det fjärde interkostalrummet på höger sida om sternum. Känn efter vart på bröstbenet “det går nedåt” och gå snett ned till höger. Det rummet är det andra interkostalrummet, gå sedan ned till det fjärde.
  • V2 placeras i det fjärde interkostalrummet på vänster sida om sternum.
  • V3 placeras diagonalt mellan V2 och V4.
  • V4 placeras mellan revben 5 och 6.
  • V5 placeras i höjd med V4 i främre axillarlinjen.
  • V6 placeras i höjd med V4 och V5 i mitt axillarlinjen.
66
Q

Hur placeras extremitetselektroder vid ett EKG?

A

svarta som är en jordelektrod på höger ben eller på höften om det är ett arbetsEKG.

Grön på vänster ben.
Röd på höger arm
gul vänster arm

67
Q

Vad är grunden till nuklearmedicinska metoder?

A

Att man har en radionuklid bunden till ett spårämne som injiceras/inhaleras i patient.

68
Q

Vilken är den genrella nuklearmedicinska processen?

A
  1. Injektion med radionuklid och spårämne.
  2. Väntan - ämnet ska hinna ta sig till rätt organ.
  3. Bildtagning med gammakamera.
69
Q

Hur erhålls strålning?

A

Man använder sig utav instabila atomkärnor. Då de är instabila önskar de sönderfall till stabila former och kommer då avge överskottet av energi i form av strålning. Strålningen kan förekomma som alfa, beta eller fotoner.

70
Q

Vad vill man ha för sönderfall när man ska ta bilder med en gammakamera vs PET?

A

Gamma: Strålningen ska vara av ensamma fotoner. Ex. 99mTc

PET: Strålningen ska vara av positroner. ex. F-18. Man önskar då även en minimal emission av andra partiklar.

71
Q

Vilka är de vanligaste gammakamerorna?

A

Angerkamera och halvledarkameror.

72
Q

Vad är en angerkamera uppbyggd av för delar?

A

Från underst (närmast patienten) till överst:

  • kollimator
  • Detektorkristall
  • PM-rör
73
Q

Hur fungerar en Angerkamera?

A

Det är en gammakamera så man mäter ensamma fotoner som kommer ur patienten.

Patienten ligger under kameran och har injicerats med aktivitet och strålning avges från patienten i olika riktningar. Vissa utav strålarna färdas genom kollimatorn till detektorkristallen där fotoner omvandlas till synligt ljus. I PM-rören omvandlas ljuset till elektroner som sedan kan placeras i ett diagram och man kan detektera vart aktiviteten finns.

74
Q

Vad är en kollimator? Vad är septa?

A

En del av gammakameror.
En liten platta med massa små hål i. Genom dessa fördas fotoner till detektorkristallen.

Septa är tjockleken på väggen av kollimatorn. Tunnare septa ger mer strålning som tar sig ut ur kollimator och kan ge artfakter. Man få anpassa septan efter vilka nuklid man använder.

Kollimatorer men mindre hål ger ökat antal counts då det ger en ökad mägd radioaktivitet till kristallen –> Bättre bild.
Kollimatorer med större hål ger bättre spatial förmåga men färre counts då färre fotoner tar sig igenom.

75
Q

Vad händer i detektorkristallen av en gammakamera?

A

Hit tar sig vissa fotoner och omvandlas till synligt ljus genom växelverkan med materialet.

76
Q

Vad händer i PM-rören av en gammakamera?

A

Synligt ljus omvandlas till elektroner och blir flera.

77
Q

Hur får man X och Y lokalisationer av aktivitet med en gammakamera?

A

När strålningen omvandlas från fotoner till synligt ljus i detektorkristallen kommer olika PM-rör träffas av olika mycket ljus beroende på vart aktiviteten kom ifrån från början.

78
Q

Skillnad mellan halvledarkameror och angerkameror?

A

Halvledarkameror är mindre och mer specifika för specifika organ och nuklider.

I halvledarkamerorna har man bytt ut krstall och PM-rör mot ett halvledarmatieral som gör maskinen mindre och att man kan komma närmare patienten. Kollimatorn på en halvledare sitter fast vilket gör att man inte kan variera den efter nuklid.

79
Q

Vilka sorters bilder kan man ta med en gammakamera?

A
  • Statiska insamlingar
  • Dynamiska insamlingar = statiska bilder som tas med kortare intervall och läggs efter varandra.
  • tomografisk insamling (=SPECT).
80
Q

Vad är en tomografisk insamling?

A

Man samlar in bilder från olika vinklar kring patienten genom att detektorn föflyttar sig kring patienten. Med hjälp av de insamlade projektionerna kan man återskapa aktivitetsfördelning i en 3D bild.
=> fysiologiska 3D bilder av funktionen av organ.

81
Q

Vad kan ses med SPECT/CT?

A

Man ser den fysiologiska funktionen med SPECT och ser även den antomiska placeringen med CT.

Ex. Finns en tumör och vart sitter den?

82
Q

Vad menas med spatial upplösning? Vilket mått mäter detta?

A

Den spatiala eller geometriska upplösningen avser hur väl ett system kan avbilda en punktkälla av aktivitet eller särskilja 2 aktivitetspunkter.

Måttet som mäter detta kallas för Full Width at half maximum (FWHM). = Bredden av kurvan av punkten av aktivitet vid halva dess amplitud. Det är fördelaktigt att ha ett lågt värde på detta mått.

83
Q

Varför har halvledarkameror genrellt lägre FWHM än angerkameror?

A

För att halvledarkameror är mindre och kan ta sig närmare patienten.

Ökat avstånd = ökat FWHM.

84
Q

Halvledare vs. angerkameror?

A

Halvledare har bättre spatialupplösning, signal och energiupplösning.

85
Q

Vad menas med counts?

A

Antal händelser i bilden. Ger bättre bild med fler counts.

Ökat antal counts fås genom ökad insamlingstid och ökad mängd aktivitet (kan dock ge senkomplikationer hos patienter).

Balansgång där man får avväga vad som är viktigt med bilden.

  • Är det viktigast att se om det finns någon aktivitet är det bättre med flera counts.
  • Är det viktigt att se lokalisationen av aktiviteten behöver man spatial upplösning.
86
Q

Vad menas med attenuering?

A

Fotoner växelverkar olika mycket och detta varierar beroende på material/vävnad. Variation förekommer också beroende på hur hög energin av strålningen är då det kommer ske en dämpning av elektromagnetisk strålning då det färdas genom ett material pga. spridningen.

Man måste därför göra attenueringskorrektioner vid ex. SPECT eftersom att kurvor inte riktigt kommer spegla verkligheten. Ett organ kan ha en homogen aktivitetsfördelning men det kommer se ut som att det finns mindre i mitten av organet eftersom att strålningen därifrån dämpas.

87
Q

Vad är ett energifönster? Varför använder man ett sådant?

A

Ett enrgifönster placeras över en energi-peak +/- 10% där endast fotoner som har kvar sin maximala energi ingår. Fotoner som har växelverkat har lägre energi kvar och kommer ge suddig bild. Man vill alltså endast ha fotoner med hög energi till att tillverka en bild för att få ett tydligt resultat.

88
Q

Vad är en spridningskorrektion?

A

När man placerar ett energifönster över en energipeak för en kurva kommer en del växelverkade fotoner följa med och försämra bilden. Man måste därför korrigera för dessa.

89
Q

Vad detekterar en PET kamera?

A

Annihilationsfotoner (2st) som avges från en positron som har växelverkat slut på all sin energi och kolliderat med en negativ elektron.

Annihilationsfotoner har alltid en energi på 511keV och avges i motsatta riktiningar från varandra från positronen.

Sträckan från sönderfallet från modernukliden till där annihilationsfotonerna avges kallas för R-sträckan och en längre sådan sträcka ger en sämre spatial förmåga. DEnna sträcka kommer ber på medelenergin av sönderfallet.

90
Q

Vad är line of response? Vilka typer av koinsidenser finns?

A

Linjen mellan de två riktningarna annihilationsfotoner detekteras i.

En true koinsidens är då annihilationsfotonerna detekteras i den riktning som de avgavs ifrån.

Scattered koinsidens fås då annihilationsfotoner växelverkat och bytt riktning - man får då en falsk line of response.

Vid en random koinsidens finns fler än ett sönderfall i vävnaden och fotonerna avges då i olika riktningar och maskinen kopplar ihop linjer mellan fotoner som inte hör till samma positron. Även detta ger falak line of response.

Falska koinsidenser måste korrigeras för.

91
Q

Genrella fakta om PET?

A

PET har en god spatial upplösning med FWHM = 4-5mm.
Tar endast tomografier (3D bilder pga multipla detektorringar som ger många counts).
God tidsuplösning vid dynamiska studier.
Vid PET kan man inte få bättre upplösning genom att ändra avståndet som vid SPECT.
Kollimatorer kan inte bytas och påverka upplösningen utan upplösning beror endast på tiden för insamling och mängden aktivitet

92
Q

Hur kan man skatta VO2?

A

VO2 = (volymen inandad luft/min x andelen syre i den inandade luften) - (volymen utandad luft/min x andelen syre i den utandande luften).

VO2 = HMV x (arteriellt syreinnehåll - blandvenöst syreinnehåll).

93
Q

Beskriv de olika variationerna av AV-block.

A

AV-block I - alla impulser från förmaken når kamrarna men det går onormalt långsamt. “onormalt lång fördröjning”

AV-block II - Vissa förmaksdepolarisationer blockeras helt från kamrarna.

AV-block III - Väldigt få förmaksdepolarisationer nåt kamrarna och förmak och kammare jobbar oberoende av varandra. Ersättningsrytmer uppkommer för att förhindra hjärtstillestånd. s.k. AV-dissociation.

94
Q

Vad är RER-värdet?

A

RER = VCO2 / VO2. Dvs. hur stor del koldioxid produceras i förhållande till hur mycket syre som tas upp.

RER 0,71 representerar enbart fettförbränning
RER 1,0 representerar att kolhydrater används som substrat.

95
Q

Hur kan man vid ett arbetsprov skatta andningsreserven?

A

Jämför maximal volontär ventilation (FEV1 x 40) från spirometri med volymen utandad luft per minut på den maximala belastningen på ergometricykeln. Man kan då skatta andningreserven i L och se om patienten är pulmonellt begränsad.

96
Q

Vad är EQO2-värdet?

A

volymen utandad luft per min / VO2. Ger en bild av antal liter som måste ventileras för att ta upp 1L O2.

Fysiologi T4 (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions