Hjärtats fysiologi Flashcards

1
Q

Vilka är cirkulationens uppgifter?

A
  • Transport av syre, slagg, celler, hormoner
  • Temperaturreglering
  • salt/vätskebalans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv det lilla kretsloppet.

A

Syresättning av blod som kommer till hjärtat från vävnader. “lågtryckskretslopp”

Syrefattigt kommer in via v.cava till höger förmak och ned till höger kammare. Från höger kammare går blodet via lungartärer till lungorna för syresättning. Från lungorna går sedan syrerike blod till vänster förmak via lungvener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv det stora kretsloppet.

A

Syresättning av vävnader. “Högtryckskretslopp”

Från vänster kammare pumpas blod via aortan och vidare till mindre artärer till kroppens vävnader där de syresätts. Efter syresättning går blodet tillbaka till höger sida av hjärtat via vener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är perikardium?

A

En bindvävssäck som hjärtat ligger i.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är myokardium?

A

Hjärtmuskulaturen, kan delas upp i tre delar:

  • Förmak (atria)
  • Kammare (ventrikel)
  • Konduktiva fibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ett syncytium?

A

Exempelvis utgör höger och vänster kammare ett syncytium. Cellerna i ett syncytium har väldigt nära kontakt med varandra och har via gap junctions ett fritt flöde av joner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är konduktiva fibrer?

A

Fibrer i hjärtmuskulaturen sommar specifikt bra på att leda elektriska impulser snabbt nog för att hela hjärtat ska kontrahera samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka konduktiva fibrer finns i hjärtat?

A
  • SA - noden i höger förmak. Här uppstår spontana aktionspotentialer.
  • Av-noden mellan höger förmak och kammare. AV-noden är et enda stället där en aktionspotential kan ta sig från förmak till kammare.
  • Purkinjefibrer via dessa extremt konnektiva fibrer sprids impulser från kammare över hela hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför är AV-noden det endas stället där en aktionspotential kan ta sig från förmak till kammare?

A

Överallt annars fans bindväv som agerar som elektriskt isolering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad karaktäriserar hjärtmuskelceller?

A

Gap junctions
Många mitokondrier
Tvärstrimmiga
Intercalted disks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur går en en kontraktion till i hjärtmuskeln? (cellulär/molekylär nivå)

A

Kalcium strömmar in i cellen och binder till proteinet troponin c. Tropomyosin flyttar då på sig vilket frigör bildningsställen på aktietrådar som myosin kan binda in till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför är muskelcellslagret tjockare på hjärtats vänstra sida är dess högra?

A

För att från vänster kammare går blodet ut i ett högtryckskretslopp som behöver mer kraft än vad det lilla kretsloppet behöver för att ta sig ut till kroppens alla vävnader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vilka typer av klaffar finns i hjärtat?

A

Segelklaffar - Mellan förmak och kammare.
Höger = tricuspidalisklaffen.
Vänster = Mitralisklaffen.

Fickklaffar - mellan kammare och artärer (lungartärer och aorta)

Klaffar har ingen egen kontraktionsförmåga utan öppnas och stängs via tryckförändringar i muskulaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med slagvolym?

A

Slagvolymen är den volym blod som hjärtat pumpar ut i kretsloppen vid varje slag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är EDV?

A

End diastolic volume. Den volym som finns i kamrarna när de är så fulla de kan vara vid slutet av diastole.

Beror på det venöst återflödet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är ESV?

A

End systolic volume.

Den volym blod som finns i kamrar då de är så tomma de kan vara vid slutet av diastole.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur beräknas slagvolym?

A

EDV-ESV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför kortas tiden för hjärtcykeln ned vid arbete?

A

Tiden för diastole kortas ned drastiskt. Tiden för hjärtat att återställa syrebalans minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Om minusknutan fick bestämma, vad skulle pulsen ligga på? vArför är inte detta vår vilopuls?

A

Sinusknutan bestämmer takten av hjärtslagen med sin pace maker potential till 90-100slag/minut.

Sinusknutan får dock inte själv bestämma utan nervsignaler och endokrina funktioner har också en påverkan på hjärtfrekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Varför får man en högre vilopuls efter en hjärttransplantation?

A

För att man har klippt av nerver som inte kan tillbakabildas.

Det autonoma nervsystemet kan då inte kommunicera med hjärtat och sinusknutan får själv bestämma vilopulsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vid vilka tillfällen kan pulsen höjas?

A
  • fysisk aktivitet, upp till 700% ökning.
  • Oro
  • Måltid
  • Sittande/stående från en liggande position.
  • ect.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är HMV? Hur beräknas HMV?

A

Hjärtminutvolym = Den volym blod som hjärtat pumpar ut varje minut.

HMV = puls x slagvolym enligt räta linjensekvation.
–> Ju högre puls est högre HMV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad menas med maxpuls?

A

Hur snabbt hjärtat maximalt kan slå. Maxpuls varierar med ålder och individer som är olika vältränade klarar av olika mycket ansträngning innan maxpuls uppnås.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad påverkar HMV?

A
  • Frank Starling mekanismen = ju mer kamrarna fylls och sträcks desto kraftigare blir slagkraften och slagvolymen. Vilket ger en högre HMV.
  • Autonoma nervsystemet som har påverkan på hjärtfrekvens.
  • Endokrina hormoner som adrenalin och noradrenalin.
  • Trycket i artärerna som hjärtat måste motverka. Lägre tryck = högre slagvolym = högre HMV.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

hur sker reglering av lokalt blodflöde?

A

Huvudsakligen via förändringar i arterioler tvärsnittsyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka faktorer påverkar artieriolers tvärsnittsyta?

A
  • Myogen och metabol autoreglering.
  • Lokala mediatorer som kvävemonoxid.
  • Neurala faktorer.
  • Humorala mediatorer som ADH, angiotensin II, adrenalin, noradrenalin.
27
Q

Vad är myogen autoreglering?

A

Arterioler till ex. hjärna och njurar strävar efter att alltid ha samma blodflöde till vävnaden. Blodkärl relaxerar och kontraherar själva efter denna princip.

28
Q

Vad är metabol autoreglering?

A

Arterioler till ex. magtarm-kanal/skelettmuskulatur går efter principen “blodflöde efter behov i vävnaden” Autoregleringen ger en stor variation i blodflöde.

29
Q

Vilken effekt har adrenalin på olika kärl? Vad beror variationen i effekt på?

A

Variationen i effekt beror på vilken receptor som finns hos den glatta muskulaturen hos kärlet.
Adrenalin som binder till beta2receptorer ger relaxerande effekt. Dessa receptorer finns exempelvis på kranskärl och blodkärl till skelettmuskulatur.

Adrenalin som binder till alfa1receptorer ger kontraherande effekt. Dessa receptorer finns på resterande kärl som ex. hos alla vener.

30
Q

Vilka faktorer påverkar blodtrycket?

A
  • Perifer resistens - Det största motståndet finns då blod ska in i arterioler –> arteriolernas tonus har stor påverkan på perifer resistens tillsammans med hematokrit.
  • HMV
31
Q

Hur regleras blodtrycket?

A
  • Autonoma nervsystemet-
    Parasympaticus effekter påverkar hjärtat och gör att pulsen och HMV sjunker –> lägre blodtryck.

Sympaticus effekter påverkar hjärta och ger en ökad puls och HMV –> högre blodtryck.
Sympaticus påverkar även blodkärl och ger en ökad perifer resistens i ex. vener –> ökat venöst åderflöde.

32
Q

Hur vet kroppen när sympaticus ska starta?

A
  • Det autonoma nervsystemet får signaler om blodtryck i aortabågen och carotis från baroreceptorer.
  • Autonoma nervsystemet från signaler från locus ceruleus där vi ex. tolkar intryck som fara.
  • Signaler från det limbiska systemet.
33
Q

Varför sänker baroreceptorerna inte blodtrycket vid ex. sex eller ilska?

A

Det finns en överlevnadsaspekt till att kunna ha sex och vara regi mer än någon sekund.

34
Q

Vilka faktorer stimulerar RAAS?

A

Lågt blodtryck
Låga salthalter
Låg blodvolym

35
Q

Hur påverkar det autonoma nervsystemet hjärtfrekvens?

A
  • Adrenalin, noradrenalin och acetylkolin påverkar SA-noden.
36
Q

Vilka faktorer påverkar det venösa återflödet?

A
  • Gravitation och kroppsposition
  • Muskelpumpen och fysisk aktivitet
  • Venernas radie - sympaticus, trombos
  • Andning: bröstkorgen trycker på hålvener vid inandning.
  • blodvolym: liten volym innebär litet återflöde.
37
Q

Vilka faktorer påverkar HMV?

A
  • Slagvolym

- Hjärtfrekvens

38
Q

Vilka faktorer påverkar slagvolymen?

A
  • hjärtats sträckning
  • Det venösa återflödet
  • perifer resistens
39
Q

Redogör för en hjärtcykel.

A
  1. Sinusknutan startar den elektriska impulsen spontant - “automaticitet” och en aktionspotential startar
  2. När aktionspotentialen nås i SA-noden sprids den snabbt över förmakens syncytium och förmaken kontraherar.
  3. Aktionspotentialen sprids sedan till AV-noden i h. förmak. AV-noden är den enda platsen där aktionspotentialer kan ta sig från förmak till kammare. I AV-noden fördröjs potentialen något för att blodet ska hinna ta sig ned i kammaren. Efter fördröjningen kontraherar kamrarna.
  4. Hjärtat måste nu återställa syrebalansen inför nästa cykel och kamrarna relaxerar.
40
Q

Hur kan sinusknutan spontant nå aktionspotential?

A

SA-noden har en väldigt instabil vilopotential som alltd lutar något uppåt. Slutligen nås ett tröskelvärde som gör att aktionspotentialer uppstår.

41
Q

Vilka två faser jobbar hjärtat i?

A

Systole - arbetsfas

DIastole - vilofas

42
Q

Vad händer i hjärtat under systole?

A

Arbetsfas = kontraktion.

Här pressas det blod som inte passivt tog sig till kamrarna genom hjärtat via kontraktioner.

I systole är både fickklaffar och segelklaffar stängda. Segelklaffarna stängs till följd av det höga trycket som uppstår när kamrarna kontraherar. Kontraktioner kommer då ske över ett slutet rum - “isovolymetrisk kontraktion”

Den isovolymetriska kontraktionen gör att trycket ökar så mycket att fickklaffarna pressas upp och blod flödar ut i kretsloppen via artärerna.

43
Q

Vad händer i hjärtat under diastole?

A

Vilofas = relaxation.

Här relaxerar hjärtat mellan kontraktioner och återställer syrebalansen samtidigt som blod passivt flödar genom förmak och kammare. 55-90% av blodet flödar passivt utan kontraktioner - systole blir viktigare med ålder då det passiva flödet minskar.

I denna fas är segelklaffar öppna och fickklaffar stängda.
Efter systole börjar kammare relaxera vilket sänker trycket och gör att fickklaffar stängs igen.

Detta ger en relaxation över ett slutet rum - “isovolymetrisk relaxation” vilket gör att trycket sjunker ännu mer vilket leder till att segelklaffarna också öppnar igen.

44
Q

Hur sänker parasympaticus hjärtfrekvensen?

A

Genom att acetylkolin binder till muscarina receptorer i hjärtat.

45
Q

Hur mäts hjärtats aktivitet?

A

I HMV.

46
Q

Beskriv frank starling mekanismen

A

Frank starling mekanismen håller balans mellan höger och vänster kammare så att de pumpar lika mycket blod för varje slag.

Lagen säger att ju mer kamrarna sträcks (ju större EDV) desto kraftigare kommer myokardiet kontrahera.

–> Ju högre venöst återflöde desto större slagvolym och HMV.

47
Q

Hur påverkar parasympaticus HMV?

A

Acetylkolin binder till musacrina receptorer i hjärtat och sänker pulsen vilket ger lägre HMV.

48
Q

Hur påverkar sympaticus HMV?

A

Sympaticus påverkar hjärtfrekvens genom påvrkan av noradrenalin på beta-1-receptorer i hjärta och sinusknuta som ökar pulsen vilket också höjer HMV.

49
Q

Hur kan endokrina hormoner påverka HMV?

A

Exempelvis har adrenalin påverkan på både hjärta och kärl.

Adrenalin kontraherar kärl med alfa1receptorer som ex. vener vilket ökar det venösa återflödet och ger då högre HMV enlitg frank starlings lag.

Adrenalin kan även öka pulsen genom att binda till receptorer i hjärtat vilket också ökar HMV.

50
Q

Hur påverkar trycket i artärerna som hjärtat måste motverka HMV?

A

Lägre tryck (lägre perifer resistens) = högre slagvolym och HMV.

51
Q

Vilka faktorer påverkar arteriolers tvärsnittsyta och därmed också det lokala blodflödet?

A
Autoreglering
Lokala mediatorer
Neurala faktorer
Humorala hormoner
Nybildning av kapillärer
52
Q

Vilka humorala hormoner påverka blodkärlens tvärsnittsyta och därmed lokalt blodflöde?

A

histamin - relaxerande
ADH - ökar blodvolymen
Angiotensin II - kontraherande och ökar mängden ADH.

53
Q

När sker en nybildning av kapillärer?

A

Vid en längre tids ökat syrebehov hos en vävnad/organ. Dessa återbildas när syrebehovet sjunker igen.

54
Q

Hur går kontraktionen i den glatta muskulaturen i blodkärlen till?

A

Calcium flödar in i muskulcellerna och binder till calmodulin och dessa två bildar komplex.

Komplexet binder sedan till enzymet MLCK som då kan fosforylera myosin som då kan binda till aktin vilket ger en kontraktion.

55
Q

Vilka kärl kallas för konduktanskärl och varför?

A

Artärerna aortan och dess utskottskärl.

Dessa artärer är elastiska med en förhållandevis tunn kärlvägg. Dessa artärer bidrar till blodets “fart” framåt och ut i vävnad. När de sträcks ut pga av blodfyllnad lagrar de elastiska fibrerna mekanisk energi som kan omvandlas till rörelseenergi.

56
Q

Beskriv de muskulära artärerna.

A

elastiska artärer som aortan leder till muskulära artärer vars tunica media främst består av glatt muskulatur. Dessa artärer är kapabla till starkare vasokonstriktion och vasodilatation än andra kärl.
Dessa kärl är därför effektiva i att reglera blodflöde.

57
Q

Beskriv arterioler.

A

Artärer förgrenar sig till arterioler som är ycket mindre och färre i antal i förhållande. Motståndet in i dessa kärl är därför mycket högt och dessa kärl kallas därför för resistenskärl.

Arteriolerna spelar stor roll i lokalt blodflöde då de styr blodflödet in i kapillärer då dessa inte har någon muskulatur och kan därför inte själva kontrahera.

58
Q

Beskriv venerna.

A

I venerna är trycket mycket lågt då de är lokaliserade så långt ifrån hjärtat. De är även mycket elastiska och kan förändra sin diameter väldigt mycket. Detta gör att de kan agera som reservoarer för blod.

Deras tonus styr det venösa återflödet.

59
Q

Vilka delar består venpumpen av och vad är deras funktion?

A
  • Viljestyrd muskulatur: Kontraherar då vi rör på oss och trycker på vener vilket gör att blod pressas mot hjärtat.
  • venklaffar: Finns för att blod endast ska pressas enkelriktat mot hjärtat när skelettmuskulaturen trycker på venerna.
60
Q

Varför är det viktigt att röra på sig om man ska stå upprätt under en längre tid?

A

För att effektivisera venpumpen till att öka det venösa återflödet som annars skulle bli lågt då skelettmuskulaturen inte trycker på venerna.

61
Q

Vilka receptorer för det autonoma nervsystemet sitter på vilka kärl?

A

Beta-2-receptorer sitter på de kärl som går till skelettmuskulatur och ger vasodilatation vid sympaticuspådrag och alfa-1-receptorer sitter på resterande kärl och ger kontraktion.

62
Q

Hur förändras slagvolym och hjärtfrekvens hos en person som tidigare varit otränad som sedan börjar träna regelbundet?

A

Hjärtfrekvens sänks och slagvolym ökar.

63
Q

Hur beräknas VO2?

A

Hjärtfrekvens x slagvolym x (arteriellt O2 innehåll - blandvenöst O2 innehåll).