Geoteknik och grundläggning Flashcards Preview

Byggnadsteknik > Geoteknik och grundläggning > Flashcards

Flashcards in Geoteknik och grundläggning Deck (33)
Loading flashcards...
1

Hur definieras jord?

Material bestående av en blandning av löst sammansatta ​organiska​ och ​oorganiska​ ämnen som samlas ovanpå fast ​berggrund​. All lös struktur ovanför berggrunden är ​jord.

2

Beskriv vad ​​jordtäcket innebär.

Till en stor del är​ jordtäcket​​ uppbyggt av ​flera lager olika jordarter.​ Det ​understa lagret, närmast den fasta berggrunden brukar bestå av ​bottenmorän eller grovkornigt grus och sand som är avlagrade av inlandsisen. Det grovkorniga ​bottenlagret är i många fall täckt av​ ett finkornigare ler- och/eller siltlager​. Dessa är bildade under glacialisens avsmältning i lugna sedimentationsmiljöer som issjö- eller ishavssediment.

Mineraljordarter/ Minerogena jordarter:​​
- ​​Bildas genom sönderdelning av bergarter,​ ​t.ex. genom vittring eller inlandsis​. Vanligaste mineraljordarten i Sverige är​ morän.​ ​Den lämpar sig bäst för skogsbruk. Är den riktigt finfördelad i form av moränlera kan man också ha jordbruk.

Organiska jordarter/ Organogena jordarter:​​ ​
- Bildas genom vissnande växter och jordrester. ​De är näringsrika och tar upp vatten bra, dessa jordar lämpar sig därför för jordbruk. Ex på oranisk jord ä​r ​torv och gyttja​.

3

Beskriv j​​ordens generella sammansättning.​​ Tänk på helheten.

Jord ​​är ett​ trefasmaterial ​bestående av​ ​korn, vatten och gas. Jord består vanligen av korn, vatten och gas eller partiklar som bildar ett​ kornskelett​ som bär de laster som påförs jorden. Mellan kornen i kornskelettet finns ​hålrum, porer ​som är fyllda med antingen vatten, gas eller en blandning av dessa. ​Jordarternas egenskaper beror främst på kornens storlek och förekomsten av porvatten.

4

Jord​​ består av de ​​två huvudgrupperna minerogena och organogena jordarter​​. Beskriv​​ skillnaden ​​mellan dessa.

Minerogena jordarter, mineraljord:
● Är​ bra ​att bygga på!
● Bildas genom ​fysikaliska processer ​i naturen.
● Består av ​nedbrytningsprodukter från berggrunden.
● Vanligtvis delas vi in de minerogena jordarterna i:
● Vittringsjordarter
● Svallsediment
● Glaciala jordarter​:
↳Osorterad: ​Morän
↳Sorterad: ​Sedimentära jordarter,​ tex sand.

Organogena jordarter, organisk jord:
● Är​ ​dåligt​ ​att bygga på!
● Bildas genom​ biologisk produktion​ vid ​ofullständig nedbrytning av biologiskt material​.
● Består av döda växter, djur och mikroorganisme​r​.​ ​Tex torv och gyttja.
● Vanligtvis delas de organogena jordarterna in i:
● Sedimentära torvmarksjordarter ● Sedentära
torvmarksjordarter

5

Ibland ​​benämns jord ​​med begreppen ​​glaciala jordarter och postglaciala jordarter. Beskriv s​​killnaden ​​mellan dessa.

Glaciala jordarter:
● ​Tillhör ​minerogena jordarter/mineraljord
● Har bildats i glacial tid, dvs ​i samband med att inlandsisen smälte​.
● Är vanligast i Sverige, tex ​morän och isälvsmaterial.

Postglaciala jordarter:
● Tillhör ​organogena jordarter/orangisk jord
● Har bildats efter det att istiden tagit slut, ​vid landhöjning efter isens avsmältning​.
● Bland de postglaciala jordarterna urskiljer vi ​svallningsavlagringar, postglaciala leror, svämsediment och organiska jordarter.

6

Minerogena jordarter​​ kan delas in i ​​morän och sedimenterad jord.​​ Beskriv ​​var och en hur de bildats​​ och ​​dess sammansättnin​​g, slutligen vad är den ​​stora skillnaden mellan morän och sedimenterad jord?

Morän​​ ​​är en osorterad jord, finns på ca 75% av Sveriges yta och har olika kornstorlekar.
● Har bildats genom​ avlagring av material från inlandsisen.
● Moränens bildningssätt innebar att materialet inte har utsatts för någon egentlig kornstorlekssortering och är därför en ​osorterad jordart​ ​med sten och block spridda i en finkornig grundmassa.
● Sten, blockhaltiga, sandiga moräne​r​ -​ i urbergsområden.
● Lermorän​ ​- i områden med ​bergrund av skiffrar och kalksten​.
● Sandmorän och grusmorän​ - ​friktionsjordkaraktär​.
● Lermorän och siltmorän​ -​ kohesionsjordkaraktär.

Sedimentbergart​​er:
● Bildas genom kontinenternas ​vittringsprodukter​, från rester av organismer eller kemiska utfällingar i hav och sjöar. Kan även komma från ​vulkanisk aktivitet​ eller omfattande ansamling av organiskt material.
● Tex på sedimentbergart är ​sandsten, lerskiffer och kalksten.
● Sedimentär jord är en ​sorterad jordart​.
● Gemensamt för de ovan nämnda sedimentära bergarterna är att de är ​lagrade​ och ​vilar på kontinental eller ocean jordskorpa.
● Används för att studera långsiktiga​ klimatvariationer ​i jordens historia och innehåller fossil.

7

Vad är sediment?

Sediment

​ kallas material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar. Efter mycket lång tid kan sedimentet omvandlas till sedimentära bergarter som exempelvis kalksten som sedan kan omvandlas till marmor genom högt tryck och höga temperaturer.

8

Från den senaste tiden är begreppet​​ isälvsmaterial​​ vanligt förekommande begrepp. Beskriv v​​ad isälvsmaterial innebär ​​kopplat till exempel.

Isälvsmaterial​​: ​Morän som transporterats från inlandsisen av bäckar och älvar slipades och sorterades av vattnet och kallas sedan inte längre morän. Det kallas isälvsmaterial.

9

Mineraljord delas upp i kornstorlekar ​​– beskriv vad detta innebär.

Storlek på kornen är betydande för jordens bärighet och egenskaper och är mycket viktigt vid val av grundläggning​.​

10

Minerogena jordarter​​ kan klassificeras ​​i två grupper, friktions- och kohesionsjord​​. Beskriv ​​hur dessa är uppbyggda​​ och slutligen, vad är d​​en stora skillnaden​​ mellan dessa?

Kohesionsjord:​​ ​jordarter som huvudsakligen innehåller mycket finkornigt material kallas kohesionsjordar. Till kohesionsjordar räkna​s​ lera, gyttja, torv och silt​ vilka har mycket ​låg permeabilitet, ​vattengenomsläpplighet vilket leder till att dessa klassas som ​tjälfarlig jord. Partiklar i kohesionsjord hålls samman med elektrisk laddning, sk kohesion.​ Kohesion = “sammanhållningskraft mellan ett ämnes molekyler.” Varje partikel omges av ett tunt vattenskikt och det finns ingen friktion mellan dessa, utan den elektriska laddningen utgör den sammanhållande kraften.

Friktionsjord:​​ ​​till friktionsjord hör jordar som tex​ ​sand, sten och grus.​ ​Dessa kan läggs i stora högar och det går tack vare att friktionen mellan kornen är tillräckligt stor. ​I friktionsjorden ligger kornen i direkt kontakt med varandra ​och består i huvudsak av stora korn. Vid belastning överförs krafterna genom friktion mellan kornen. Vid för stor belastning inträffar ett ras: och friktionen mellan kornen räcker inte till för att hålla dem samman.

Siltjord​​ ​= mellanting mellan kohesions- och friktionsjord.

11

Vad innebär ​​begreppet friktionsvinkel?​​ Beskriv.

Friktionsvinkeln​​ är ett ​mått på jordens hållfasthet​ och varierar mellan olika friktionsjordar. Vid ​ras
​ ökar lutningen för en slänt i friktionsjord tills den överstiger friktionsvinkeln och då övergår partiklarna från att vila till att rulla över varandra. Inte större laster än friktionsvinkeln.

12

Organogena jordarter​​ delas vanligtvis in i ​​sedimentära och sedentära torvmarksjordarter.​​ Beskriv den ​​stora skillnade​​n mellan dessa.

Torv är en ​jordart​ – som huvudsakligen består av växtrester som av någon orsak mer eller mindre undgått nedbrytning. Finns två kategorier av denna, en​ sedentär ​​bildning (​​stillastående material - som är kvar på den plats det en gång levt på​), och et​t ​​sediment (​transporterat material​)

13

Vad är ​​skillnaden mellan ras och skred​​? ​​Kan båda uppstå i alla former av jordarter?​​ Beskriv.

● Ras ​​= ​​Friktionsjord
Vid ​ras ökar lutningen för en slänt i friktionsjord tills den överstiger friktionsvinkeln och då övergår partiklarna från att vila till att rulla över varandra.
- Jordpartiklarna rör sig fritt i förhållande till varandra.
- Rasrisk ​i ​sand, grus, moränbranter.

● Skred ​​= ​​Kohesionsjord
Skred uppstår när finkornig jord glider iväg i sammanhängande stycken som hålls samman på grund av attraktionskrafterna mellan jordpartiklarna (kohesionen).
- Sammanhängande jordvolym som glider iväg.
- Skred kan uppstå i områden med ​lera och silt.

14

Beskriv v​​ad som kan leda till att ras eller skred​​ kan uppstå.

Ras ​​– orsak:
● Jordras ​- vanligt där åar/älvar skurit sig ner i sand/siltlager.
● Bergras​ – branta bergslänter, uppsprucket/vittrat berg

Skred ​​– orsak:
● Jordmassa​ – som kommer i rörelse främst i silt och lerjordar, men även i andra jordar med inslag av lera och silt.
● Erosion eller vittring
● Ökad belastning
● Höjd grundvattennivå/ ökad vattenmängd i mark

Vid 6° lutning i lera kan skred förekomma och marken bör undersökas

15

Skred delas upp i ​​två olika principer, translationsskred och rotationsskred.​​ Beskriv skillnaden mellan​​ dessa principer.

● Translationsskred
- Sker främst på plana ytor parallellt med sluttningens lutning​ eller på konkava sluttningar.
- Dessa skred inträffar under ​perioder med rikligt nederbör​d, då jordens luftporer fylls med vatten som försvagar de kohesiva bindningarna.​ En ökad belastning eller en plötslig kraftig vibration kan får kornkontakterna att brista och skredet att utlösas.
- Vid translationsskred utbildas den plana glidytan normalt så djupt som möjligt under släntytan eftersom den pådrivande jordtyngden då blir som störst och ofta då i gränszonen mellan jord och berg.

● Rotationsskred
- Sker primärt i tjocka lerjordar​ där det finns ​kortare och brantare slänter​. Där utbildas vanligen då krökta glidytor. (Hugget, 2011).
- Skred som sammanhängande massa, både typerna!
- Hastigheten kan variera från några millimeter per dag till flera meter per sekund.
- Risken för detta skred ökar om ​belastningen på släntkrönet​ ökas ex genom ökad byggnation eller om mothållet nere vid slänttån minskas vid ex schaktning.

16

Ibland kan även ett s.k. bakåtskred inträffa. Beskriv vad detta innebär och varför det kan ske.

Bakåtskred:​​ ​​Sker då ett större jordskred, som oftast inleds med ett​ rotationsskred ​sker ​i den svagaste eller brantaste delen av en slänt.​ Detta gör att den ​ovanliggande massan förlorar sitt mothåll​, vilket utlöser ett nytt rotationsskred ovanför det första skredet. Det blir alltså flera skred ovanpå varandra. Bakåtskredet avstannar när skredet kommer till flackare mark.

17

Inom geoteknik är glidyta ett vanligt förekommande begrepp. Vad innebär begreppet och varför kan en glidyta uppstå? Kan en uppstå i alla jordar? Beskriv.

Glidyta​​: ​yta utefter vilken rörelse sker eller tänks ske vid brott i ett material. Skred inträffar genom att brott uppstår längs en glidyta. Jordlagren ovanför glidytan påverkas av pådrivande krafter och mothållande krafter. Före skredet är dessa krafter i jämvikt, men jämvikten kan rubbas genom: ökad belastning, minskad motvikt, försämrad hållfasthet hos jorden.

18

Vid ​​planering av byggande av byggnader​​, kan det vara v​​iktigt att ta hänsyn till erosion​​. Beskriv vad erosion innebä​​r, ​​varför det uppstå​​r och v​​ilka effekte​​r som kan uppstå.

Erosion​​ ​​är den ​nednötning och transport av berg, ​jord​ eller annat material på grund av en mekanisk eller kemisk påverkan.​ Erosion kan till exempel orsakas av ​vind, rinnande vatten, vågor, ​glaciärer​, gravitationsrörelser, levande organismer​, ​men även genom ​massrörelsernas materialtransport nedför sluttningar.​ ​Till skillnad från ​vittring​ så förutsätter begreppet erosion att det även sker en ​bortförsel. ​Jorderosion kan leda till​ igenslamning​ av vattendrag vilket skadar fisk och korallrev, att odlingsytan och näringsämnen försvinner och risk för översvämningar ökar.

Erosion är en utjämnande kraft (en exogen kraft), som "strävar" efter att jämna ut markytan.

19

Inom geoteknik​​ är det vanligt att diskutera ​​sättning​​. Vad ​​innebär ​​begreppet sättning inom geoteknik och​​ hur kan det uppstå?

Sättning​​ ​är markytans sjunkning pga underjordens kompression, vanligtvis av ökad belastning.Jord är uppbyggt av korn som bildar ett ”​bärande skelett​”. Mellan dessa korn finns hålrum, porer,​ som ofta helt eller delvis är fyllda med vatten. ​När marken belastas så trycks jorden ihop (deformeras) och ​sätter sig​​. Jorden är oftast vattenmättad och all sättning innebär därför en vattenutpressning. Detta sker snabbare i grov genomsläpplig jord medan det tar längre tid för ex lera.
→ Likformig sättningsutveckling ​​ - behöver inte skapa stor skada.
→ Olikformig sättningsutveckling - ​​ Ofta större skaderisk

Tex på orsaker:
● Hus byggt på​ lermark eller silt ​eller andra ​jordar som är dåligt packade.
● Tillbyggnad
● Grundvattenförändringar
● Uppfyllningar ​av olika slag
● Markvibrationen ​från ny ​trafikled ​eller ​sprängning​, även ​fällning av träd
● Tung trafik ​på omgivande väg
● Kraftig dränering/översvämning
● Trädrötter​ kan ha växt in i eller under husgrunden

I ​​Friktionsjordar ​​sätter det sig något under byggnadstiden, men inte efteråt​, om jorden inte utsätts för vibrationer. I friktionsjord beror sättningar på omlagring av kornen, dvs att ​kornen packas tätare. ​I ​​kohesionsjordar​​ ​​uppkommer sättningar då spänningar i kornskelettet ökar och detta kan bero på bland annat att belastningen på marken ökar, porvattentrycket sjunker medan belastningen är oförändrad (ex grundvattensänkning – då blir jorden tyngre ju mer vattenytan sänks eftersom vattnets lyftkraft minskas i och med sänkningen). Sättningarna motsvarar därför i huvudsak volymen av utpressat porvatten.

Två metoder att åtgärda en sättning:
● M​arkstabilisering​ mha geopolymer ← Ett material!
● P​åla​ befintligt hus

Undvika framtida problem med sättningar vid nyproduktion → ​Undvika tjälskador.
För att undvika tjälskador bör man ha en fullgod dräneringslösning och även
● anlägga betongplattan på rätt grundläggningsdjup
● använda tjälisolering
● gör noggrann geoteknisk undersökning

20

Beskriv v​​ilka skador sättning kan resultera i för en byggnad​​.

En likformig sättning​​ - ​ ​under t.ex. en byggnad behöver inte leda till några skador på själv byggnaden, men kan påverka ​anslutningar av vatten- och avlopp.

En olikformig sättning​​ - ​​under byggnaden kan det bli​ skador på byggnadsstommen, ​men även ​sprickor i fasad av tegel, eller snedställda dörrkarmar och lutande golv.

På berg kan inga sättningar uppstå,​​ men byggnader som står på hälften berg och hälften lera/jord kan få problem och ​byggnaden kan spricka.​ För att motverka detta kan man använda en dilatationsfog (rörelsefog) som medger att huskropparna rör sig på olika vis.

En byggnad som står på lera med varierande djup​​ ​kan få​ ojämna sättningar​ som kan orsaka ​sprickor i byggnaden eller att den börjar luta.

Träd planterade på lermark​​ för nära byggnader kan påverka ​sättningsförloppet.

21

Grundvatten ​​har en ​​betydande roll i konstruktionsarbetet med grundläggningen. Beskriv​​ hur grundvatten bildas.

Grundvatten​​ ​kallas ​det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen​. Det bildas genom att nederbörd mycket sakta tränger ner genom marken (infiltration) och sjunker neråt (perkolation). Nederbörd når marken, det avdunstar och blir avrinning när marken inte orkar filtrera.

22

Grundvatten​​ har ​​många olika viktiga faktorer.​​ I denna uppgift ska du ge exempel på ​​orsaker till att grundvattennivån kan sänkas​​ och ​​vilka effekter ​​det kan få fö​​r en byggnad.

Orsaker till sänkning av grundvattennivån kan vara att:
· Hårdgjorda ytor, tex asfalt ​– gör att vattnet inte rinner igenom och därför rinner vidare till dagvattenledningar. · Dagvattenledningar​ ​– fångar upp vattnet.
· Tunnlar​ – medför också att vattnet inte rinner ner.

Detta bidrar till ​effekter som:
· Sättningar
· Träpålar börjar en r​ötningsprocess
· Föroreningar ​kan spridas
· Minskat energiuttag i energibrunnar ​(bergvärme)

23

Hur mycket vatten ett jordlager kan innehålla​​ beror främst på ​​två faktorer: kapillaritet och permeabilitet.​​ Beskriv dessa begrepp och vad som skiljer dem åt.

● Permeabilitet:​​ ​​ ​Jordartens vattengenomsläpplighet​. Ju större permeabilitet desto större förekomster av flödeskanaler. ​- Vatten ovanifrån:
- Grovkorning jord​ - ​Sand och grus - ​Hög​ permeabilitet
​- Finkorning jord ​-​ Silt och lera​ - Låg permeabilitet

● Kapillaritet/ kapillär stighöjd​​: ​​J​ordartens förmåga att suga upp vatten ​från grundvattennivån. Ju mindre porer, desto ​hårdare binds ​vattnet​ i ​marken. (Grovkornig jord har hög permeabilitet och låg kapillaritet). -​ Vatten underifrån
- Grovkorning jord​ - ​Sand och grus ​- ​Låg​ kapillaritet
- Finkorning jord -​ ​Silt och lera​ - ​Hög​ kapillaritet

↳ ​Båda dessa har betydelse vid val av dräneringsmaterial och i bedömning av tjälfarlighet.

24

Inom ​​geoteknik​​ är det viktigt att ha kunskap om: ​​tjälnedträngning, tjällyftning och tjällossning​​. Beskriv vad dessa begrep​​p innebär.

Tjälnedträngning:​​ ​tjälfritt djup, där det är så varmt att det inte kan frysa. ​Är en direkt följd av temperaturförhållandena på markytan och av värmeflödet från jordens inre ut mot markytan.

Tjällyftning​​:​​ ​vatten i marken fryser, växer och då kan marken lyfta​. När markytans temperatur under vintern sjunker till under noll, fryser vattnet i jorden till is. Då uppstår ett undertryck i porvattnet som gör att vatten sugs upp från underliggande ofrusna jordlager. Det uppsugna vattnet fryser då också till is, sedan blir det undertryck, nytt vatten sugs upp, ny is fryser till osv. På detta vis bildas islinser som leder till volymökning, som in sin tur ger upphov till en höjning av markytan = tjällyftning.

Tjällossning​​:​ innebär att​ isen i den isanrikade jorden tinar och bildar vatten. När vattnet smälter blir det sprickor​. Upptining sker från markytan och neråt. Detta kan leda till ett vattenöverskott​, som medför att ​porvattentrycket ökar och att hållfastheten minskar.​ Detta kan i sin tur påverka bärigheten. Avgörandet för tjällossning är relationen mellan upptiningshastigheten och jordens förmåga att dränera bort det frigjorda vattnet.

25

Vilka effekter kan uppstå från tjällyftning och tjällossning? Beskriv.

Tjällyftning:​​ ​mellanjordarter (silt ex) är mer t​jälfarliga pga sitt vatteninnehåll och stora kapillära stighöjd​. Dessa utgör​ störst problem byggnadstekniskt​. Dessa kan påverka​ ​vatten och avloppsledningar​ ​och därför är det viktigt att tänka på att ​placera rören under tjälgränsen​.

Tjällossning​​: ​Överlag kan tjäle påverka ​VA-ledningar, lyftning av husgrunder, skador på byggnader och vägar etc​.

26

Vi har diskuterat​​ tjäle ​​och vilka ​​effekter det kan få för byggnader​​. I denna uppgift Nämn och beskriv kortfattat v​​ad som påverkar jordens tjälfarlighet och varför den blir tjälfarlig.

Jordens tjälfarlighet beror på:
· Kornstorlek
· Kapillär stighöjd
· Permeabilitet
· Vatteninnehåll

Tjälproblem kan undvikas genom att:
· Bygga på icke tjälfarlig jord
· Grundlägga på frostfritt djup
· Tjälisolera

27

Inför byggande​​ måste en ​​geoteknisk grundundersökning ​​utföras i ett ​​geotekniskt utlåtande. ​​Beskriv vad ​​ett geotekniskt utlåtande ä​​r och ​​vad man vill få ut av en grundundersökning.

En grundundersökning​​ sker ofta genom sondering​ och ger kunskap om undergrundens beskaffenhet. Genom undersökningen kan man hitta lämplig placering av byggnader och anläggningar. Undersökningen ska också ge grund för dimensionering av grundläggningar, grundförstärkningar och stabilitetsberäkningar.

28

Om jorden består av​​ silt​​ blir ​​grundläggningen komplicerad.​​ Varför?

Silt​​ benämns även​ flytjord eftersom den helt förlorar sin hållfasthet när den mättas med vatten. ​Silt binder vatten en längre tid och blir därmed känsliga för tjäle. Vid tjälskjutning utvidgar sig marken om den t ex består av lös lera. Där marken består av sand eller grovt grus är den mer genomsläpplig för vatten och relativt okänslig för tjälskjutning. Även risk för skred? sättningar?

29

I grundläggningssammanhang​​ är ​​undergrund​​ ett återkommande begrepp. Beskriv vad som menas ​​med undergrund.

Undergrund​​ ​​är ​den jord/berg som en byggnad eller anläggning vilar på​.​ Vid bygge måste det finnas ett stabilt och torrt underlag för grunden, undergrunden. ​ Kommunen​ utför en viss översiktlig grundundersökning i samband med​ detaljplanläggningen​. Därför kan kommunens tekniska förvaltning ge besked om ​markförhållandena ​på din tomt. Markens egenskaper avgör hur undergrunden anläggs och vilken grund du sedan ska bygga. I stora drag finns tre principer för att bereda undergrunden;​ ​fast undergrund, stödd undergrund eller kompensationsgrundläggning.

30

Beskriv vad ​​grundläggningens huvuduppgift​​ är. → Klimatskärm fråga 16.​​ Husgrunden​​ har ​​olika uppgifter. ​​ Vi har berört ​​5 olika uppgifter en husgrund har.​​ Beskriv dessa uppgifter oavsett typ av husgrund.

Platta på mark, krypgrund och källare​​, dess huvuduppgift är att​ ta upp laster samt överföra dessa till undergrunden.​ Men även att:
● Stabilisera:​​ ​Ett hus måste ha en ​stadig stomme​. Om marken får tjälskjutning eller om sättningar skapas i mark pga omliggande orsaker får inte husgrunden röra sig ojämnt.
● Fuktavvisa:​​ ​Om huset utsätts för f​ukt kan det orsaka röta och mögel​. Även puts kan släppa av t.ex. frost som spränger loss den från huset. I allt detta är det viktigt att husgrunden kan hantera den uppkomna fukten.
● Isolera:​​ ​Husgrunder ska isolera från kylan​. Isolering i form av ​skivor håller värmen kvar inne i huset​ och​ håller fukten borta​. Mark som ligger under huset kan också vara en del i det totala uppvärmningsekvationen i de fall att marken aldrig blir kall.
● Stoppa radon​​:​​ ​Utfört på ett bra sätt kan husgrunden motverka att radon tränger in i grunden via marken. Mest känslig för radon är först och främst hus med källargrund.
● Utjämna mark:​​ ​ I de fall man har en​ sluttande tomt​ kan man använda husgrunden för att ​ta upp nivåskillnader i omgivningen.​ Vid byggandet av sutteränghus blir det naturligt att grunden tar upp de skillnader som finns i höjdled.
● Estetiskt tilltala:​​ ​Utseendet påverkas om man har huset upplyft på en hög husgrund.