Hälsopsykologi & Beteendemedicin

Question 1

Reductionism

Answer 1

Fokus på detaljerna för att förstå helheten, bryter ned till mindre beståndsdelar

Question 2

SAM - Sympathetic nervous system, Adrenal, Medulla (binjuremärgen)

Answer 2

Hypothalamus scannar för faror, skickar info till hypofys som skickar ut kortisol, kortisol skickas ut i kroppen och aktiverar binjuren som släpper ut adrenalin.

Question 3

General adaptation syndrome

Answer 3

ALARM:
Chock - SAM
Counterchock - Kroppen reagerar på stressorn som skapade chocken. Aktiverar fysiologisk respons via sympatiska nervsystemet, fight or flight.

Resistance: Stage where the body attempts to adapt to the stressor. If however the resources are depleted or the stressor persists, one enters exhaustion.

Exhaustion: Prolonged exposure to stressors can deplete the body’s resources, including energy stores, hormones and neurotransmitters. Impairs physiological homestasis and negatively affects ability to cope with additional stressors. Leads to vulnerability to stress. Lead to fatigue, irritability, anxiety, depression, insomnia, muscle tension and gastrointestinal issues.

Question 4

Allostasis

Answer 4

The body’s response to physiological change due to stress, through which the body tries to maintain homeostasis. Functional adaption to changing needs and demands.

Question 5

Allostatic load

Answer 5

When the stress response is inadequate or insufficient.

1. Too frequent of activation of the stress response.
2. Lack of adequate response to reoccuring stressors.
3. Lack of recovery after stressor.
4. Insufficient activation.

Question 6

Allostatic load -
Good stress
Manageable stress
Toxic stress

Answer 6

Good:
Challenge - Allostas - Recovery

Manageable: Challenge - Allostasis - Coping - Recovery

Toxic - Challenge - Allostasis - No coping - Overload

Question 7

Individual responses to stress that aren’t ways of coping

Answer 7

Challenge/Demand
Stress response - Physiological response
Pathogenic processes

Question 8

Diathesis-stress/Dual-risk model

Answer 8

Interaction between biological predispositions (diatheses) and environmental stressors in the development of mental health disorders. If the individual is vulnerable biologically due to genetics, childhood experiences or other reasons and they are in a negative environment or have a bad experience they will most likely suffer a negative outcome. A person who is resilient will most likely have a positive outcome regardless of environments & experiences.

Question 9

Stress threshold

Answer 9

The point at which the stress exceeds the person’s capacity to endure it and thus their coping capacities are depleted and they develop anxiety, depression, burnout or exacerbation of existing health issues.

Question 10

Early life stress exposure and it’s implications for subsequent vulnerability

Answer 10

The function is not linear, it is quadratic, thus the vulnerability is severely increased even with small increments of stress in childhood.

Question 11

Kritik mot biologiska perspektiv

Answer 11

Experimentell påfrestning leder till en momentär fysiologisk respons, men detta säger föga mycket om den kroniska stressen som leder till faktiska patologiska processer utanför labbet. Ekologisk validitet är låg. Studier av reaktionerna erbjuder inga kliniska implikationer för hur man ska behandla utsatta och öka hälsan i samhället.

Question 12

Ambient stressors

Answer 12

Lågintensiva men kroniska stressorer i mijlön.

Mätbara fysiska fenomen:
Oljud/Brus
Dålig luft/temperatur
Trängsel

Medvetenheten om stressor minskar pga habituering men lågintensiv stress kvarstår ändå. Omedveten ansträngningen för att copea förbrukar resurser.

Question 13

Role stress

Answer 13

Leva upp till svårförenliga normer, ansvar och behov.

Question 14

Minority stress

Answer 14

Värderingskonflikter mellan grupper med olika socioekonomisk hållning med olika status/dominans.

Utgår från sociala processer, strukturer och institutioner.

Drabbar specifika grupper, ej slumpmässigt.

Inbäddade i varaktiga sociokulturella konstruktioner.

Question 15

Självselekteringseffekter

Answer 15

De effekter på resultatet av studier som påverkas av deltagarnas vilja att tillhöra vissa grupper och vilka studier de vill vara med i. De som är mer hälsomedvetna och potentiellt mer hälsosamma kan välja att delta i studier jämfört med mindre medvetna, och därför sker en snedvridning av resultat.

Question 17

Neurologiska faktorer som del av psykoneurokronologi

Answer 17

Nervsystemets funktioner kan påverka endokrina processer som utsöndrar hormoner som fungerar som signalsubstanser och reglerar olika kroppsprocesser samt vice versa. Alltså hur endokrina processer påverkar signalering i hjärnan.

Question 17

Endokronologiska faktorer i psykoneuroendokronologi.

Answer 17

Här studeras hormonernas såsom oxytocin, adrenalin och kortisol påverkar beteenden, känslor, tankar och kognitioner.

Question 18

Pskyologiska faktorer som del av psykoneuroendokronologi

Answer 18

Hur psykologiska processer påverkar och påverkas av tankar, stress, känslor, kognitiva processer och beteenden - samt hur de påverkar endokrin aktivitet och nervsystemets funktion. Kronisk stress frisläpper överflödiga mänger kortisol och adrenalin som kan negativt påverka kroppsfunktioner och hälsa.

Question 19

Psykoneuroendokronologis syn på stress

Answer 19

Ej en stereotyp reaktion på stress utan snarare individens självreglering av otrygghet.

NUTS:
Novelty
Unpredictability
Threat to the ego - Social evaluative threat
Sense of uncontrollability

Question 20

Kognitiva transaktionella modellen

Reaktion på stress

Answer 20

En unik individ möter en specifik situation.

Primär tolkning: Vad innebär detta för mig.
Obetydligt/Harmlöst - Ingen åtgärd
Hot/Utmaning/Skada/Förlust - leder till sekundär tolkning

Sekundär tolkning: Vad kan jag göra åt det?
Vad krävs av mig?
Vilka resurser finns.

Om resurser finns - COPING
Om de inte finns - negativ stressrespons

Question 21

Kritik mot kognitiva transaktionella modellen

Answer 21

Stoppar stress i svarta lådan.

Fokus på upplevelse snarare än på orsakande processer.

Relativiserar och subjektiviserar stress. Det beror på hur individen upplever och uppfattar potentiellt stressande situationer.

Åtgärdsfokus läggs på individ snarare än att adressera stressorn.

Falsk dikotomi mellan stress och coping.

Question 22

Conservation of resources model

Answer 22

Normativ transaktionell modell

Adapativa resurser kan identifieras empiriskt - vad människor generellt sett värderar och eftersträvar.

Stress kan sedan defineras normativt som:
- Förlust av resurser
- Hot mot resurser
- Misslyckade resursinvesteringar.

Question 24

Kritik mot conservation of resources model

Answer 24

Residualbehaviorism - Reducerar människan till mekanik där personliga upplevelsen ignoreras. Onödigt med normativa konceptualiseringar av stress: vill vi veta om någon är stressad kan vi fråga dem. Irrelevant: Starkaste proximala prediktorn för stressrespons och sjukdomsrisk är individens egna upplevelse.

Question 25

Tend & befriend

Answer 25

Stress är mycket mer än påslag och fight-or-flight. Oxytocin som stresshormon. Tend- Ta hand om och skydda det viktigaste. Befriend - Sök stöd hos andra genom närhet och samarbete för att skydda från stress.

Question 26

Stress Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

Answer 26

Teoretisk: Patogenes - Hur sjukdomar utvecklas Praktisk: Krav utmanar förmågan till anpassning Slutsats: Minska krav.

Question 27

Coping Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

Answer 27

Teoretisk: Salutogenes - Hur hälsa och välbefinnande uppstår Praktisk: Anpassning kräver resurser Slutsats: Öka kvalité av och tillgång till resurser.

Question 28

Återhämtning Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

Answer 28

Teoretisk: Hälsoekologi - hur individs hälsa påverkas av interaktion mellan individ och omgivande miljö. Praktisk: Hållbar anpassning är beroende av återhämtning Slutsats: Öka möjligheter och förutsättningar för återhämtning.

Question 29

Rehab Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

Answer 29

Teoretisk: Klinisk/Terapeutisk Praktisk: Anpassningssystemen är för svaga/skadade Slutsats: Förbättra anpassningssystem genom att (åter)skapa copingmekanismer och resurser.

Question 31

Epidemologiska perspektiv på coping

Answer 31

Individer har mer eller mindre tillgångar till resurser för att deala med påfrestningar. - En resursvariabel som modererar sambandet mellan stressor-exponering och risk för ohälsa. - Det som gör att samma påfrestning påverkar typer/grupper av individer olika mycket.

Question 32

Normativa copingresurser- Personliga

Answer 32

Personliga: - Kroppsförmågor - Psykologiska förutsättningar - Kunskaper & färdigheter

Question 33

Normativa copingresurser - Sociala

Answer 33

- Tjänster - Information - Känslomässigt

Question 34

Normativa copingresurser - Materiella

Answer 34

- Pengar - Verktyg - Hjälpmedel

Question 35

Normativa copingresurser - Miljömässiga

Answer 35

- Framkomlighet & tillgänglighet - Platser för samvaro, rekreation osv - Arkitektur & design

Question 36

Effort - Reward imbalance model ## Footnote Effort Reward Imbalance Psychological and physiological responses Moderating factors

Answer 36

Effort refers to demands on an individual. Work load, emotional stress, time pressure and responsibility. High levels of effort are correlated with heightened stress and strain. Reward: Positive outcome or resources that individuals expect to receive in return for effort. Extrinsic - Salary, promotions, job security. Intrinsic - Work satisfaction, self-actualization, recognition, opportunity for self-development. Imbalance: Stress occurs when there an imbalance between effort and reward. Lack of control may be experienced as well. Subjective perception that varies from person to person. Psychological and physiological responses: Prolonged exposure to stress may over time lead to chronic stress and consequently depression, anxiety and burnout. Moderating factors: Personality traits, social support, coping strategies, as well as organizational context such as culture, job insecurity and socio-economic status.

Question 37

Effort-Reward imbalance model - Maintaining factors and overcommitment ## Footnote No alternatives Style of coping Personal factors - overcommitment Accepting inbalance temporarily for future pay off

Answer 37

Maintaining factors: No alternative Style of coping mechanism (overcommitment) Accepted for strategic reasons Overcommitment: Personality trait that maintains imbalance. One may be overly invested in their work and seek recognition for their work. Lack of recognition may lead to high levels of stress.

Question 38

Job burnout ## Footnote Engagement: Job resources Personal resources Burnout: Job demands Interpersonal demands

Answer 38

Emotional exhaustion Depersonalization Poor work performance

Question 39

COPING - Definition

Answer 39

Constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external & internal demands that are appraised as taxing or exceeding the capacity of the person.

Question 40

Yerkes Dodson Curve

Answer 40

Optimal performance is when stress levels are optimal, nor too high nor too low.

Question 41

Costs of coping ## Footnote Subsidiary task failure Strategic adjustment Compensatory costs - strain Fatigue after-effects

Answer 41

Subsidiary task failure Strategic adjustment - Shifting to simpler strategies, less use of working memory Compensatory costs - Strain because of active control during performance maintenance Fatigue after-effects: Post-task preference for low-effort strategies, risky decision-making

Question 42

Cost of coping ## Footnote Fysiskt Kognitivt Emotionellt Socialt Materiellt och temporalt

Answer 42

Fysiskt - Allostasis Kognitivt - Attention fatigue Emotionellt - Burnout / Empatitrötthet Socialt - Tärda relationer/nätverk Materiellt - olika opportunity costs

Question 43

Health psychology

Answer 43

How biological, psychological, evnironmental and cultural factors affect physical health and illness. Health psychologists work in clinical settings, on behavior change in public health promotion, at unviersities and conduct research.

Question 44

Cartesian dualism

Answer 44

Two systems - mind and body, persists in psychological theory. Behavior is often a reflection of something else. What does this mean? A machine-like "chain metaphor", emphasizing contiguity (bordering with something, or being in contact with something). The internal mediating constructs such as expectations, intentions, beliefs, desires, attitudes, motivation act as links in the chain. All of these things therefore affect behaivor. Are they however onthologically valid? How do we know how they operate, do they immediately indicate how to make change happen, how can we affect them to mediate change?

Question 45

Three fundamental difficulties in developing good psychological theories

Answer 45

1. A lack of (sufficient) robust phenomena 2. A lack of validity and epistemic iteriation for psychological constructs. 3. The problem of establishing psychological causes. We don't quite understand what leads to change.

Question 46

Återhämtning ## Footnote Definiton, Förutsättning Process

Answer 46

Definition: Returning to normal state after adaptive response. Förutsättning: Removal of stressor Process: Autonoma nervsystemets reglering (Parasympatisk aktivering för att nå homeostas, motverkar sympatisk)

Question 47

Restoration ## Footnote Definition Förutsättningar Process

Answer 47

Definition: Reinstatement of adaptive resources and associated functions. Förutsättning: Positiva återhämtningsfaktorer Process: Transaktionell

Question 48

Rehabilitation ## Footnote Definition Förutsättningar Process

Answer 48

Definition: Rebuilding normal functions through therapy or training Förutsättningar: Expert-intervention Process: Resursinvestering

Question 49

How the recovery process looks ## Footnote Resting state Stressor Coping Recovery

Answer 49

Initially one is in resting period. Then a stressor emerges which leads to an increase in stress, of course, until which the stressor has been dealt with or other coping mechanisms have been deployed, when this happens the stressor is removed and the stress levels decrease.

Question 50

SAM vs HPA

Answer 50

Sympatiska, Adrenala, Medulla tar några sekunder för att kicka in och minuter för att avta. HPA-axeln är långsammare och tar 10-40 minuter att kicka in och sen tar det timmar för den att avaktiveras.

Question 51

Perseverative cognition hypothesis

Answer 51

The repetetive and persistent nature of negative thoughts can take form in worry, rumination and intrusive thoughts. Worry concerns future threats or negative outcomes. Rumination is when one dwells on past experiences, mistakes or failures. Intrusive thoughts are automatic negative thoughts that enter consciousness without voluntary controll. This repetetive pattern of negative thinking often leads to suffering without resolution. This leads to negative moods and impaired daily functioning as it is very distracting and both time and energy-consuming. This leads to dysregulation in prefrontal cortex and amygdala.

Question 52

Default mode network

Answer 52

Misconceived to be a state of rest. In reality it is an active state of complex cognition marked by internal dialouge, mental imagery, emotions, retrieval of episodic memories, problem solving and planning.

Question 53

Generalized Unsafety Theory

Answer 53

When we are not certain that we are safe we are in a default state of stress, which is inhibited when we feel safe.

Question 54

Restorative environments

Answer 54

En miljö som bara möjliggör utan underlättar återhämtning av förbrukade adaptiva resurser. Evolutionära anledningar Sociokulturella anledningar Personliga anledningar

Question 55

Stress recovery theory

Answer 55

Stimuli som signalerar trygghet och möjlighet att återhämta resurser.

Question 56

Perceptual fluency account

Answer 56

Easy or fluency with which information is presented affects how we interpret it. If it is perceived as fluent and smooth then it is perceived as positive and vice versa.

Question 57

Attention restoration theory ## Footnote 1. Two types of attention 2. Attention fatigue 3. Restorative environments 4. Soft fascination 5. Stress reduction

Answer 57

Suggests that exposure to natural environments can help restore cognitive resources and improve attentional functioning. The theory contrasts natural settings with urban environments. One is able to recover and restore attention easier in nation because one is easily fascinated and one is able to be effortlessly attentive. 1. There is directed attention and involuntary attention. Directed for studying etc. Involuntary is for naturally appealing stimuli such as nature. 2. Attention fatigue: Directed attention can get fatigued when it is active for too long, has to filter through too much distracting stimuli etc, common for urban environments. 3. Restorative environments: Natural environments can replenish directed attention. Rich in fascination, perceived as coherent or rich in order, serene landscapes, tranquil water bodies and lush greenery effortlessly draw our attention. 4. Soft fascination: We can engage our attention with nature without cognitive effort. Leads to relaxation and mental restoration. 5. Stress reduction: Exposure to natural environments has been associated with reduced stress, improved mood, enhanced well-being. Due to restorative effects of natural environments on cognition and attention.

Question 58

Restoration skills training ## Footnote Stress reduction techniques Cognitive restructuring Behavioral activation Mindfulness practices Problem-solving skills Relapse prevention

Answer 58

Stress reduction techniques: Different techniques to decrease stress - mindfulness, deep breathing, progressive muscle relaxation or guided imagery, helps with relaxing and reducing physiological activation. Cognitive restructuring: Mentally reappraising different situations, reframing them whilst challenging negative thoughts or assumptions about the world. If we reframe negative thinking and adopt more adaptive perspectives we can reduce emotional reactivity and improve coping ability. Behavioral activation: Strategies aimed at helping individuals increase engagement in meaningful activites and enjoyable activities, even when one is not motivated to do so. If we schedule and participate in rewarding activities we can enhance our mood and sense of accomplishment. Gives our life meaning. Mindfulness practice: Mindfulness exercises such as meditation, mindful breathing or body scans are frequently incorporated into restoration skills training to help individuals better cope with their experiences by building present-moment awareness and cultivating non-judgemental acceptance of their experiences. This helps regulate emotions and may reduce rumination and worry. 5. Problem-solving skills: RST helps individuals equip themselves with practical tools and techniques to deal with concrete daily problems - by breaking them down into smaller steps to easier tackle the issue. 6. Relapse prevention - Helps anticipate and manage setbacks or potential triggers that may hamper progress. If we develop a

Question 59

Kritik mot beteendemedicinska insatser mot utmattningssyndrom

Answer 59

Interventioner med många komponenter omöjjliggör slutsatser om vad det är som egentligen ger eventuella effekter. Dåligt specifierade komponenter förhindrar replikering. Syfte att påverka hälsa och arbetsåtergång, men effekterna är bara process- och upplevelsemått. Man lägger mycket ansvar på individen att hantera sin situation men det kan väl inte antas att folk helt plötsligt blivit sämre på att deala med stress, snarare så att samhället har fler stressande faktorer jämfört med förr i tiden.

Question 60

Behavioral medicine - definition

Answer 60

Interdisciplinary field that applies biomedicine and behavoral science that pertain to health and illness and to apply these to prevent, diagnose, treat and rehabilitate.

Question 61

Relation between behavior, biology, environment and health.

Answer 61

Behavior and environment can influence biological processes in the body. Although we don't quite understand how. It is therefore more relevant to focus on behavioral outcomes like how long one lives, their quality of life and symptoms they experience. Instead of focusing on biology for which we have methods lacking in validity and reliability, we should instead focus on the processes we think are determined by biological ones, such as daily functioning or symptomatology. So if we agree that behavior influences health, we should strive to find the behavioral interventions that maximize benefit with minimal investment.

Question 62

Health psychology

Answer 62

Health psychology might also be related to behavioral medicine but is more interested in investigating what psychological factors are involved in health and how we can affect these. It may be behavioral activation but also more broad such as CBT as well as mindfulness-based practices to increase mental and physical well-being.

Question 63

Health belief model ## Footnote Perceived severity Perceived suscepitibility Perceived benefits of action Perceived barriers associated with action Cues to action Self-efficacy

Answer 63

Perceived severity: How severe is the dangerous situation? Perceived suscepitibility: How likely is it that I might be subjected to the danger? Perceived benefits of action: How much can I gain from acting? Perceived barriers associated with action: What we perceive as holding us back from acting. Cues to action: External or internal triggers that may nudge someone to act. Self-efficacy: Do we feel we are capable of acting?

Question 64

Transtheoretical model/Stages of change ## Footnote Precontemplation Contemplation Preparation Action Maintenance

Answer 64

Precontemplation is when individuals are not yet considering change. May be due to lack of awareness of issue or denial of the consequences of their behavior. Contemplation: Aware of need to change and are considering action. Weighing pros and cons, but haven't commited to change yet. May be prolonged state due to ambivalence or uncertainty about whether they should proceed. Preparation: Preparing to change in the near future. Take initial steps, gather info, set goals, seeking support from others. Committed to change but may face obstacles or setbacks. Action: Acting on preparation. Requires ongoing effort and overcoming obstacles and managing replases. Maintenance: Successfully changed behaivor is maintaned through preventing relapse. Requires ongoing effort, self-monitoring and development of coping strategies to deal with potential challenges. Termination: Sometimes included in the model, behavioral change is ingrained, leading to lack of risk of relapse and thus they do not need to actively work to maintain the change.

Question 65

Reciprocal determinism

Answer 65

A person is both a responder and an agent for change. Changes in the environment lead to change in the individual but conversely, a change in the individual leads to a change in the environment. Personal factors determine how one might respond to environmental factors. And environmental factors are influenced by personal factors. Personal factors can be self-efficacy, self-confidence etc. Environmental factors can be culture, norms, social support network, access to resources etc.

Question 66

Social Cognitive Theory ## Footnote Behavior, personal factors, environment.

Answer 66

Behavior, personal factors and environmental influences all affect each other.

Question 67

Social Ecological Model - Behavior in relation to environment

Answer 67

Multiple levels of influence (individual, interpersonal, organizational, community and public policy). Notion that behaviors both shape and are shaped by social environment. Consistent with social cognitive theory that says that creating an environment conducive to change is important.

Question 68

Theory of planned behavior ## Footnote Attitude towards behavior Subjective norm Perceived behavioral control

Answer 68

Attitude: The way we feel about a behavior Subjective norm: How we perceive the norm to regarding the behavior Perceived behavioral control: If we think we are able to control our behavior. All three interact to form an intention which leads to a behavior. This theory is not correct, does not allign with experiment results.

Question 69

Critcism of Theory of Planned Behavior TPB

Answer 69

Too simple, too focused on rational reasoning, not enough of unconscious influences. Limited predictive validity.

Question 70

COM-B system

Answer 70

Capability and opportunity lead to motivation to behave in a way, which reinforces all three of the aforementioned.

Question 71

The Behavior Change Wheel ## Footnote Capability Opportunity Motivation

Answer 71

At the core of the wheel there are 3 components. Capability - Refers to psychological and physical capacity to perform behavior. Opportunity - Environmental factors that allow for the behavior to arise, physical, social and economic factors Motivation - Encompasses psychological processes that energize and direct behavior, including both conscious and unconscious processes.

Question 72

The behavior change wheel ## Footnote Intervention functions Policy categories Behavioral change techniques - BCTs

Answer 72

Intervention functions - Broad mechanisims through which change can be achieved. Education, persuasion, incentivization, coercion and training. Policy categories - These are the types of interventions that can be applied at a population level to influence behavior, such as legislation, fiscal measures, guidelines and regulation. Behavioral change techniques - BCTs - Specific strategies or methods used within interventions to bring about behavior change. Examples of techniques are goal-setting, self-monitoring, feedback, social support and reinforcement.

Question 73

Theory effectiveness hypothesis ## Footnote Theoretical basis/Framework Understanding behavior Predictive power

Answer 73

Effectiveness of an intervention is directly related to the extent to which it is based on relevant and applicable psychological theories of behavior change. 1. Theoretical basis: Interventions that are well-established in theories of behavior change are more likely to be effective. These theories serve as a framework to understand the underlying mechanisms of behavior change and allow us to use targeted and evidence-based strategies to induce behavior change. 2. Understanding behavior: Theories offer insights into how and why people act and which factors influence the behavior. Interventions targeted at specific barriers and facilitative processes can lead to change. 3. Theories allow for predictions of how people will react to different interventions. ' Allows for precise tailoring of interventions. based on individuals needs and characteristics. 4. Evaluation and refinement - Interventions based on theory can be evaluated and refined. We can compare them to the appropriate outcome measures and see if we succeeded. If not, we can get an idea of how to improve. 5. Generalizability - Interventions grounded in theory are more likely to be generalizable across different populations and contexts. If the mechanisms underlying behavior is identified by a theory, they can often transcend cultural and demographic borders. This allows us to adapted and apply interventions to diverse populations with greater confidence.

Question 74

Psykologiska faktorer vid smärta

Answer 74

Stämningsläge Katastrofiering Stress Hantering

Question 75

Biologiska faktorer vid smärta

Answer 75

Sjukdomsgrad Smärtreceptor Inflammation Hjärnfunktion

Question 76

Sociala faktorer som påverkar smärta

Answer 76

Kulturella faktorer Social omgivning Ekonomiska faktorer Socialt stöd

Question 77

Smärta - modern definition

Answer 77

Obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse, ofta förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, dock är smärta subjektivt och kan uppstå trots frånvaro av vävnadsskada.

Question 78

Smärt-terminologi - Nociceptiv ## Footnote Viceral

Answer 78

Vävnadsskada Viceral - smärta från interna organ (referred pain)

Question 79

Smärt-terminologi Neuropatisk

Answer 79

Nervskada - perifera vs centrala nervsystemet

Question 80

Smärt-terminologi Nociplastisk

Answer 80

Förändrat smärtsystem

Question 81

Smärt-terminologi Idiopatisk

Answer 81

Oklar orsak, specifik för pat.

Question 82

Smärt-terminologi Psykogen/somatoform

Answer 82

Rent psykologisk orsak Föråldrar kategori, främst historisk intressant.

Question 83

Fantomsmärta

Answer 83

Smärta från amputerad kroppsdel. Hälften av amputerade upplever någon form av fantomsmärta.

Question 84

Primär vs sekundär smärta

Answer 84

Primär smärta härstammar direkt från en händelse eller skada Sekundär smärta uppstår som biprodukt av ett annat problem. T.ex: Cancer-relaterad smärta Post-kirurgisk eller post-traumatisk smärta Neuropatisk Huvudvärk eller orofaciell smärta Viceral Muskoskeletal smärta

Question 85

Akut smärta ## Footnote Tidsram Typ av skada Återhämtning Återkommande Begränsade konsekvenser

Answer 85

0-3, max 6 månaders smärta Vävnadsskada - objektiva fynd Försvinner när skadan läkt Återkommer endast i vissa fall: - Migrän - Spänningshuvudvärk - Tandvärk Begränsade psykosociala konsekvenser

Question 86

Kronisk smärta ## Footnote Tidsram Objektivt/Subjektivt Förknippad med andra kroniska sjukdomar: - Reumatism - Diskbråck osv Går ofta i skov - påverkas av omgivande faktorer t.ex mående och kontext Omfattande psykosocialt begränsande konsekvenser - disability

Question 87

Smärta - somatisk samsjuklighet

Answer 87

Somatiska sjukdomar kan orsaka samt förvärra smärta Diabetes Hjärt-kärlsjukdomar Fetma Respiratoriska sjukdomar Ehlers-Danlos syndrom Reumatisk sjukdom Yrsel Cancer

Question 88

Psykiatrisk samsjuklighet - kronisk smärta

Answer 88

Kan förvärra och vidmakthålla smärta. Försämrar funktion ytterligare, komplicerar behandling för att det försämrar effekterna av rehab. - Egentlig depression - Ångestdiagnos - Insomni - PTSD - Substansbruksbruksyndrom

Question 89

Mäta smärta

Answer 89

Subjektiva självrapporter med t.ex VAS - Visuell analogskala 0-10, ingen smärta - värsta tänkbara smärta Multidimensional pain inventory

Question 90

Objektiva mätningar av "smärta"

Answer 90

Observation - Fysiologi och funktion Intensitet Lokalisation Hur smärtan "upplevls" - Smärtans egenskaper, adjektivlista Konsekvenser, livskvalitet "disability", hur mycket begränsas man?

Question 91

Smärtans hälsopsykologi

Answer 91

Smärta varnar om hot och skada samt signalerar om att man är skadad. Utlöser försvaret i from av fysiologisk aktivitet och beteende för att skydda och begränsa hot/skada - en evolutionsbiologisk bas. Snabb, skarp signal - akut = fly Långvarig, molande signal = vila

Question 92

Nyckelfaktorer för smärtupplevelsen ## Footnote Humör Uppmärksamhet Kognition Social kontext

Answer 92

Humör - förvärrar och förvärras av smärta (cykliskt) Uppmärksamhet - Ökad uppmärksamhet ökar smärtupplevelsen, distraktion minskar den (motiverar undvikande) Kognition - Attributioner, self-efficacy, förväntningar, katastrofiering Social kontext - Stöd, socialt sammanhang och miljö generellt kan modulera smärtupplevelse

Question 93

Smärtkänslighet ## Footnote Tolerans vs smärttröskel Psykisk ohälsa Primär hyperalgesi - nociception ökad lokalt vid skada Sekundär hyperalgesi - Smärta upplevs i andra distana kroppsdelar.

Answer 93

Smärtkänslighet/tolerans vs smärttröskel: - Tröskeln likartad hos alla, tolerans varierar mycket - Depression och ångest kan sänka båda. Hyperalgesi = gör mer ont än vad det "borde" - Primär: Ökad känslighet till smärta vid vävnadsskadan. Nociceptorerna blir sensitiviserade i påverkade området. - Sekundär: Ökad smärtkänslighet till närliggande eller distanta kroppsdelar. Kemiska mediatorer/transmittorer kan aktivera bihängande nociceptorer som sprider signalen vidare till andra kroppsdelar som får sensitiviserad nocioception. Kroniska smärta, neuropatisk smärta och centrala sensitivisering associeras ofta med hyperalgesi.

Question 94

Allodyni - smärta

Answer 94

Smärta av normalt sett icke-smärtsam stimulans Taktil, värme, rörelse, ljus.

Question 95

Gate control theory ## Footnote Nociceptive signals The "Gate" Opening and closing the gate Central processing Modulation of pain perception

Answer 95

Pain signlas are transmitted and modulated within the nervous system. The signals can bli amplified or inhibited, depending on the neural mechanisms in the spinal cord that modulate the signals. 1. Nociceptive signals: A signal is transmitted to the spinal cord. 2. Hypothetical '"gate" mechanism, controlled by both large-diameter nerve fibers (A-beta fibers) - non-painful sensory info (fast signaling) . Small-diameter nerve fibers (A-delta and C fibers) - pain signaling that is slower. 3. Opening and closing the gate - Small-diameter fibers try to send afferent nocioceptive signals to spinal cord, but this signal can be blocked by a Large-Diameter fibre that is already active thus the gate is closed, and the pain signal is inhibited. Rubbing a bumped knee can provide relief from pain. 4. Central processing - Once signals pass through the gate, they are further processed and interpreted, leading to the conscious experience of pain. 5. Modulation of pain perception: Suggets that factors such as emotions, attention and cognitive processes can also influence the gating mechanism, thereby modulating perception of pain. For example, distractions or positive emotions may help to close the gate and reduce nocioception.

Question 96

Fördelar med gate control teorin

Answer 96

Smärta ses som perception som går att modulera via aktivt engagemang, ej passiv mottagare av stimuli. Individuell variation med olika stor öppning i grinden, hur mycket large-diameter krävs för att blockera en smärtsignal? Multipla orsaker till smärta Olika kombinationer av fysiologiska och psykologiska faktorer som ursprung till smärta. Samspel body-mind?

Question 97

Gate control theory - nackdelar

Answer 97

Mekanismerna förefaller vara väldokumenterade men *var* finns grinden? Förutsätter frf organisk/fysiologisk orsak till smärtan (stimulus-respons modell i grunden) Dikotomi - mind/body, ej integrerad och unifierad

Question 98

Neuromatrix

Answer 98

Pain is not simply a result of tissue pain and sensoric awareness of this. It is a complex experience generated by various factors, including sensory, emotional, cognitive and psychosocial/environmental factors. Neuromatrix refers to a network of connected neurons that are distributed all around the brain that are processesing and interpreting pain signals. These signals are moderated by other processes such as emotional, cognitive and factors such as sensory ones, attention and enviornmental factors. Memory and attention are important for our pain experience. Perception of pain is influenced by individual differences in genetics, past experiences, psychological factors and social context. Two people with the same injury may experience pain in wildy different ways. Doesn't say that there is an superimposed physiological cause for pain, rather it is a combination of different factors. The advantages of gate-control theory are preserved but match better with the biopsychosocial model.

Question 99

Criticism of neuromatrix

Answer 99

Weak design, no evidence of causality - bad intern validity. Anecdotal, unsystematic measures and therefore dubious data. Lack of generalization, bad extern validity. Speculate and vague theory - is it adding anything new?

Question 100

Utveckling av kronisk smärta - Fear-avoidance modellen

Answer 100

Smärta kan få två huvudutfall. Kronisk smärta: Smärtupplevelse som leder till smärtkastrofiering som ger upphov till negativ affekt - hotande info om hälsobesvär att man har ont, kommer det vara så för alltid? Patientens förväntningar på smärtfrihet kan leda till mer lidande, man accepterar ej situationen. Detta leder till smärtrelaterad rädsla som ger upphov till undvikande via distraktioner som negativt förstärker smärtupplevelsen eller så är man istället hypervigilant och fixerar sig vid smärtan som leder till sensitivisering av smärtupplevelsen. Detta ger upphov till inaktivitet, uppgivenhet, depression och blir ett handikapp som gör att man har mer ont osv. Gott utfall: Smärtupplevelse som möts utan rädsla, man konfronterar situationen och återhämtar sig.

Question 101

Etiologi bakom kronisk smärta - 1. Process ## Footnote Early trauma Fear, catastrophic thoughts Not just duration - Cyclical variation - More occassions for negative learning

Answer 101

Early trauma - predisposing one to get worse Cyclical: sometimes better sometimes worse More possibility to learn maladaptive behavior - Gets worse over time

Question 102

Utveckling av kronisk smärta - 2. Kontext

Answer 102

Environment is dynamic, external and internal cues Insensitivity to these cues can lead to rigid coping mechanisms - Exaggerated resting, or being too careful and avoidant One's response to pain is important for the devlopment of pain.

Question 103

development of chronic pain 3. Gains of illness ## Footnote Primary - intrapersonell Secondary - interpersonal Tertiary for someone else

Answer 103

Primary - Expressing that one is in pain can lead to not having to do something you don't want to or that is discomforting. Secondary - Interpersonal: Pain behavior leads to positive experience, like someone showing empathy, comfort and understanding. Tertiary: Pain behavior that leads to positive feeling and satisfaction for someone else, feeling like one is helping another person who's in a tough sitaution as well.

Question 104

Ethiology of chronic pain 3. Transdiagnostical processes ## Footnote Predisposing processes Triggering processes Protective processes Driving processes Catalytic processes

Answer 104

Comorbidity is a big part of it. - Depression, anxiety, insomnia, PTSD and stress/exhaustion - Can sustain pain and make it hard to rehabilitate. Same underlying mechanisms: Worry, avoidance, catastrophizing, inflexibility Predisposing processes Triggering processes Protective processes Driving processes Catalytic processes

Question 105

Ethiology of chronic pain - Risk factors for chronic pain ## Footnote Psychosocial factors: Psychiatric problems Social work situation System- and social factors

Answer 105

Psychological and social variables have more meaning than the biomedical för development for long-term disability and pain. Psychosocial variables: - Psychiatric issues - Social work situation, support from bosses and coworkers - System- and societal factors: Laws, insurance, work characteristics

Question 106

Ethiology of chronic pain 5. Learning ## Footnote Respondent Operant

Answer 106

Learning makes environment predictable, that's why we learn things. Natural reactions become maladaptive. Respondent/Classical conditioning - Pain is salient stimulus, associated with neutral ones. Pain triggers natural stress. Stress is associated with former neutral stimuli. Fear, catastrophizing and traumatic memories. Operant conditioning: - Pain, normally a primary negative punishment but if we have constant negativ punishers then we get a lot of negatively reinforced avoidances. - Discriminative learning: One stimulus leads to one response.

Question 107

Kinesiophobia

Answer 107

Severely excessive irrational and debilitating fair of physical activity and movement, often a factor driving chronic pain. Often a result of pain catastrophizing, body will break or pain will become worse. Natural consequence of traumatic events. TSK - Tampa Scale of kinesiophobia to measure it. Treatment: Exposure to movement and confronting catastrophic thoughts.

Question 108

Treatment and prevention of chronic pain

Answer 108

Prevention: Physiotherapy Naprapathy Chiropratic treatment Acupuncture Treatment: Multimodal, combination of biopsychosocial interventions and physical ones.

Question 109

Psychological components of treatment of chronic pain ## Footnote Self-regulation Behavioral therapy CBT ACT

Answer 109

Self-regulation: Biofeedback, relaxing, hypnosis, mindfulness Behavioral therapy: Working with pain behavior, balancing activities, behavioral activation, exposure and physical activity - this is implementing and activating positive behavior. Cognitive behavior therapy: Knowledge, coping and application in daily life - Cognitive methods Third wave CBT and ACT: Acceptance, Values and mindfulness (psychological flexibility)

Question 110

Multimodal rehab ## Footnote Focus on what psychologist does

Answer 110

Transdisciplinal rehab with doctors, physiotherapists, work therapists, curators and psychologists. Psychologist's work: Activity balancing Behavior activation and stress management Worry and rumination Feelings and anxiety Communication skills and setting boundraries Sleep and insomnia Treat each comorbid psychiatric condition individually

Question 111

Bristande fokus på sexuell hälsa ## Footnote Utbildning och kunskap Rädsla för att prata om det Attityder Genans Kultur

Answer 111

Brist på utbildning och praktisk träning Rädsla Bristande förmåga att tala om sex Attityder Rädsla att genera patient/klient Genans för sig själv

Question 112

Förutsättningar för att prata om sex som professionell ## Footnote Kunskap om begrepp och ord och praktiker Hitta inkluderande ord Förhålla oss till olika synsätt, tolerans Träna på att säga vissa ord högt

Answer 112

Kunskap om begrepp och ord och praktiker Hitta inkluderande ord - underlätta kommunikation Förhålla oss till olika synsätt, tolerans för andras livsstil Träna på att säga vissa ord högt - hjälper ord att tappa laddning

Question 113

Bra att tänka på inför samtal om sex ## Footnote Självreflektion och medvetenhet Medvetendegöra sina egna åsikter Upprepa uttryck på okonstlat sätt Vilka ord känns obekväma/bekväma att använda? Vad känns bra? Hur påverkas patient? Målmedveten träning Våga vara kvar Öva utanför - för in

Answer 113

Självreflektion och medvetenhet, bra för att kunna prata om sex och sexualitet, kanske extra viktigt Medvetendegöra sina egna åsikter - så dessa inte påverkar arbetet för mycket - motöverföring. Upprepa uttryck på okonstlat sätt - för att itne väcka negativa reaktioner hos behandlaren och känna osäkerhet kring ämne och uttryckssätt. Vilka ord känns obekväma/bekväma att använda? Vad känns bra? Hur påverkas patient? Hur kan man bli bättre på att uttrycka sig och att positivt påverka sin patient? Målmedveten träning - träna på att ställa frågor om och igen Våga vara kvar Öva utanför - för in i samtalet

Question 114

Hindrande faktorer i sexuellt terapiarbete ## Footnote 3 punkter motstånd prydhet egenterapi

Answer 114

Omedvetet motstånd att ta i det Medveten prydhet, jobbigt att snacka - genant Brist på egenterapi - självreflektion och upplösande av motstånd

Question 115

Kunskap om patients sexuella hälsa ## Footnote Kunskap Utforskande Sexuell hälsa god/dålig?

Answer 115

Vad vet du, vad kan du utforska och lära dig? ' Är patients sexuella hälsa god? Vad behöver förbättras?

Question 116

Sexuell attraktion till patient ## Footnote Bearbeta för att klinga av Tänk igenom, går ej att stänga av känslor Viktigt att bejaka klients sexualitet - dock risk om det hanteras fel Kvinnor tar hjälp av manliga handledare i större utsträckning - dock skamfullt Handledare vaksamma och skapa gott samtalsklimat.

Answer 116

75% svarade ja på frågan om de varit attraherade av patient. Behöver bearbeta attraktion och känslor för att de ska klinga av. Ibland räcker det att tänka igenom dem. Går ej att bara stänga av känslorna. Viktig del är att bejaka klients sexualitet men attraktionen kan vara en riskfaktor i behandlingen, om den inte behandlas vöäl Kvinnor är mer benägna att ta handledning av män, många skäms dock ändå och vågar ej ta hjälp. Handledare måste vara mer vaksamma och skapa ett klimat som tillåter oss att tala om egna sexuella känslor.

Question 117

Yrkesetiska principer kring sexuellt terapiarbete som psykolog ## Footnote Vaksam på intimitet och sexualitet Undvik privatisering och sexualisering

Answer 117

Uppmärksam på hur intimitet och sexualitet direkt/indirekt påverkar relationen Undvik privatisering och sexualisering - får ej leda till sexuellt umgänge sinsemellan

Question 118

Biopsykosociala modellen av sexuell hälsa ## Footnote Fysisk Psykisk - känslor, kognitioner perceptioner, förväntningar Relation till samhället

Answer 118

Biologi: Sexualfysiologiska aspekter - kåthet Psykologi - stress, trygghet, prestationsångest, skam - Kognitioner, emotioner, perceptioner, motivation, förväntningar Socialt: Relationer och socialt liv Normer, tabun, religion, lagstiftning

Question 119

Sexual balance - biomedical-psychosocial & cultural model

Answer 119

Vilka faktorer får oss upphetsade versus inhiberade?

Question 120

Sexuella script - social inlärningsprocess på tre nivåer ## Footnote Intrapsykisk Interpersonell Sociokulturell

Answer 120

Intrapsykisk - Individens fantasier, önskningar, begär. Subjekta motiv till att ha sex, vad som upplevs som sexuellt lusfyllt, lyckat och skamligt. Interpersonell - Det som sker i mötet med andra och organiserar relationerna mellan människor Sociokulturell - Reglerar det gemensamma, sociala livet - generellt och abstrakt och berör samhälleliga övergripande värderingar/normar för sexualitet, vad som är okej och acceptabelt och vad som är tabu.

Question 121

Sexuella script på samhällsnivå ## Footnote Vem? Vad? När? Var? Varför?

Answer 121

Varje samhälle har ett eget sexuellt script - offentligt sexualideologiskt förhållningssätt Vem får man ligga med? Vad är sexuellt acceptabelt? När får man ha sex? Var får man ha sex? Varför har man sex?

Question 122

Samhällets sexosofi ## Footnote Kärlek - heteronormativitet - coitus/penetration - kulturell erotisering

Answer 122

Kärlek Heteronormativitet Coitus och penetrering i fokus Erotisering av manlig överordning och kvinnlig

Question 123

Cykel av utsatthet

Answer 123

Sexuellutsatthet - Psykisk ohälsa - Missbruk - Social utsatthet - Sexuell utsatthet

Question 124

Sexologisk anamnes ## Footnote Varför? Vad? Bra att ha mall Anpassa efter individ

Answer 124

I grunden till för att utreda sexuell dysfunktion och/eller grund för behandlande kontakt. Sexualanamnes är et stöd i utredning och bedömning, visar på professionalism och alliansskapande. Skapar riktning, bekräftar patient och ger sammanhang/ramverk. Bra med mallar för att känna sig säker i processen, både klient och terapeut. Anpassa efter individens behov, ålder, mognadsgrad etc.

Question 125

Bra fråga att inleda samtal om sex

Answer 125

Hur nöjd är du med din sexualitet/ditt sexliv? Skalfråga 0-10 Bekräfta och fråga om patienten vill prata Här kan det hända saker, en samtalsöppnare Kompetensfråga Remittera till specialist

Question 126

Att ta en sexologisk anamnes ## Footnote Aktuellt problem Problematikens förlopp Problematikens konsekvenser Tidigare lösningsförsök/ansatser till att söka hjälp Tidigare sjukdomshistoria Sexuell läggning och könsidentitet Erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade erfarenheter

Answer 126

Aktuellt problem: Vill du beskriva den sexuella situationen? Förekommer problemet enbart i vissa situationer. Finns problem när du onanerar eller byter partner? Problematikens förlopp: Debut - utred livssituation Vid flera sexuella problem, i vilken ordning debuterade dessa, vilket är mest akut? Problematikens konsekvenser - På vilket sätt påverkar problemet ditt liv? - Påverkar problemet någon annan? - I vilken påverkar problemet dig respektive andra? Tidigare lösningsförsök: - Har du pratat med någon annan om det? - Har du sökt information eller hjälp för problemet tidigare? Vad hände då? - Vilken hjälp vill du ha? Hur kan vi nå dit? Tidigare sjukdomshistoria - Sjukdomar, skador, mediciner, droger som kan påverka sexualitet - STI Sexuell läggning och könsidentitet - Vilket eller vilka kön känner du dig attraherad av? - Vilka kön har du oftast sex med? - Hur skulle du beskriva in könsidentitet - vilket pronomen vill du att jag ska använda i journalen? Erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade erfarenheter - Sexuella förhållanden som personen ångrar - Tjatsex - sexuellt våld/tvång - Tidigare negativa erfarenheter - Nuvarande sits - Har du utsatt ngn eller blivit utsatt för våld - psykiskt, fysiskt, sexuellt

Question 127

Sexologisk anamnes - fortsättning ## Footnote Relationsanamnes Oklara kontrakt Har förhållandet förändrats eller påverkats? Sexuell dysfunktion - Psykologiska faktorer? Sexuella mönster/beteenden? Sexuell utveckling

Answer 127

Relationsanamnes - Trivs du? Tidigare sambo, gift?- - Kommunikationsförmåga - Makt ​ Oklara kontrakt - Monogamt definerad/odefinerad, - Otrohet ​ Har förhållandet förändrats eller påverkats? - Relationens historia - Hur har partner(s) påverkats? Sexuell dysfunktion: Psykologiska faktorer - Ineffektiv stimulering - Okunskap - Omedvetet undvikande av njutning - Ångest och spänning - Rädsla för misslyckande - Spectatoring - extreme observation and self-monitoring during sex, evaluating oneself or ones bodily and emotional reactions instead of being engaged and present. Sexuella mönster/beteenden - Individens inställning till sexualitet (intrapsykiska script) - Social och kulturell påverkan (sexuella scripts på interpersonell- och sociokulturell nivå) - Inställning till könsroller och sexualitet - Samkönade erfarenheter Sexuell utveckling - Inställning till sex i barndomshemmet - Onanierfarenhet - Sexualupplysning - hur mycket info och edukation har de erhållit? - Sexualiteten genom livet, förändringar, förändringar, sjukdomar och relationer.

Question 128

Vulvodyni

Answer 128

Smärta i vulva kopplat till sex. Återkommande irritation/smärta - Recidiverande svampinfektioner, irriterande lokalbehandlingar, sex trots smärta. Psykologisk stress - Stress, oro/ångest, depression. Sex trots minskad lust, spänd, svårt att slappna av. Överkänsligt smärtsystem - Perifer och central sensitisering. Annan långvarig smärta, genetiska faktorer.

Question 129

Dual control model: Role of sexual inhibition & excitation.

Answer 129

Broms och gas för att köra. Broms= paus/vila, gas= kör, knulla. Individual differences in sexual response and behavior are thought to result from variations in the strength and sensitivity of the SES and SIS. Sexual excitation system vs inhibition system. High SES high sensitivity to sexual cues. High SIS cautious or risk-averse in sexual situations.

Question 130

Fallocentriska imperativet

Answer 130

Manlig orgasm prioriteras. PiV ses som huvudsakliga sexuella praktiken Manlig ejakulation att signalerar att sex är slut. De flesta med klitoris kräver direkt klitoral stimulans för att uppnå orgasm.

Question 131

Diagnossystem för funktionella mag-tarm sjukdomar. Fokus på smärtrelaterade diagnoserna: Functional abdominal pain orders FAPDs

Answer 131

ROME IV

Question 132

Abdominal migraine

Answer 132

Attacker av intensiv smärta med veckor eller månader mellan attackerna

Question 133

Funktionell dyspepsi FD

Answer 133

Obehaglig mättnad/illamående/uppsvälldhet efter normalstor måltid. Inte kunna äta upp. Ont eller obehag i övre delen av magen. Rapa, halsbränna, brännande magkänsla.

Question 134

Functional abdominal pain - not otherwise specified

Answer 134

När FD, IBS eller Abdominal migraine inte är rätt diagnos.

Question 135

Biopsykosociala modellen förklaring för IBS

Answer 135

Fear-avoidance: Psykologisk modell. Smärta triggar ej rädsla eller leder till konfrontation - Ej problem. Smärta leder till rädsla/undvikande: Problematiskt. Rädsla/undvikande: Evolutionära fördelar vid akut smärta Predicerar nedsatt funktion och vidmakthållande av symptom vid kronisk smärta.

Question 136

GSA - Gastrointestinal specific anxiety ## Footnote Symptomoro/rädsla Vigilans Sensitivitet Undvikande Predicerar IBS Vidmakthållande

Answer 136

Oro kring symptom och rädsla för vad de kan innebära Vigilans - ökad uppmärksamhet på symptomen Sensitivitet: Lägre tröskel för att känna magsymptom Undvikande - för att minska eller undvika symptom Magspecifik-ångest predicerar IBS. Kopplat till vidmakthållande av symptom och syndrom. Förekommer oberoende av ångestsjukdomar.

Question 137

Behandling av IBS ## Footnote Tricykliska SSRI & SNRI Alternativmedicin Placebo och öppen placebo

Answer 137

Placebo funkar för att tolkningen och moduleringen av signaler påverkar upplevelsen av symptomen. Bygger på bl.a förväntningar och betingning.

Question 138

Prediction coding

Answer 138

Tidigare erfarenheter styr tolkning av inkommande signaler Inkommande smärtsignal kan upp- eller nedregleras baserat på tidigare erfarenheter, de förväntningar som följer pga dessa men även betingningen av ens respons vid stimulus. Osäkerhet öppnar möjlighet till nytolkning.

Question 139

Hypervigilans IBS

Answer 139

Ökad uppmärksamhet på symptom och allt som kan orsaka symptom. Symptomen får uppmärksamhetsföreträde och upplevs som mycket starka.

Question 140

Visceral hypersensitivitet

Answer 140

Man känner tarmrörelser som normalt sett inte känns. Väldigt små signaler från magtarm-kanalen detekteras!

Question 141

Beteendet bekräftar faran- självuppfyllande profetia

Answer 141

Signal från kropp - överuppmärksammas - tolkning leder till olika utfall: "NEJ - HJÄLP!!" Signal får mer betydelse och leder till jobbigare utfall. "Kanske är min mage" - Signalen får mindre betydelse.

Question 142

KBT för IBS

Answer 142

Ångest kring magsymptom leder till hypervigilans som leder till förvärring av symptom. Leder till undvikanden. Frivilligt i små steg utsätta sig för det man är rädd för: * Symptom från magen * Situationer där man är rädd att ha symptom. Bättre än väntelista, avslappning/dietråd/stresshantering samt KBT där enbart minska undvikandet ingår.

Question 143

Exponering | Habituering Nyinlärning- rädsla ej styrande

Answer 143

Habituering: Vi vänjer oss vid det vi ofta gör. Leder till minskad rädsla. Nyinlärning: Vi kan klara saker även om vi är rädda, leder till ny erfarenhet av att vi kan klara av även det som skrämmer oss.

Question 144

Kartlägga magbeteenden IBS Exponeringsbaserad KBT DIGITALT

Answer 144

Få koll på vanor och beteenden. Se hur man kan förbättra sitt beteende. Viktigt med beteendeanalys. Viktigt att se att undvikande gör att problemen fortsätter. Positiv analys är när man får problem men ej undviker situation utan blir glad för att man var med, på så sätt positivt förstärkande.

Question 145

Föräldrarnas roll i IBS-KBT för ungdomar

Answer 145

Bygger på inlärningsprinciper, modellinlärning och förstärkningsprinciper (vad lönar sig att göra)? Återhämtande aktiviteter för föräldrar modelleras samt problemlösning.

Question 146

Skev balans vad gäller uppmärksamhet IBS

Answer 146

Kan vara att det roliga hamnar i skymundan och obehaget i magen tar alltför mycket plats. Man kan försöka fokusera på det som funkar och som är roligt för att må bättre. Bekräfta smärtan och byta fokus, bra med extern reglering av aktivitet vid smärta. Uppmärksamhet och uppmuntran essentiella för god utveckling hos barn med magproblem. Ta hand om barnet även i frånvaro av smärta och obehag. Funkar bra med internet-baserad behandling för unga med magproblem som IBS. Mer kostnadseffektivt än vanlig behandling. Behandling funkar pga behandling som påverkas av en mediator som leder till minskade symptom men även som en direkt effekt. Mediatorn kan vara minskning av undvikande beteenden och misnkad symptomrädsla. Ej minskad stress. Mediatorer från föräldrar är minskade katastroftankar och att man minskar protectiveness och monitoring.

Question 147

Etiologi & Symptom Typ 1 Diabetes ## Footnote Insulin Kronisk Debut Symptom Etiologi: Immunförsvaret insulin bukspottskörteln Epigenetik

Answer 147

Ingen insulinproduktion. Leder till kronisk sjukdom med debut innan 30 år, oftast. Symptom såsom stora urinmängder, ökad törst, onormal trötthet, viktnedgång. Etiologi: Immunförsvaret angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottskörteln. Epigenetik stor faktor, ärftlig predisposition kan triggas av mijömässiga faktorer.

Question 148

Behandling diabetes 1 ## Footnote Inslun Egenvård

Answer 148

Insulininjektioner och pumpbehandling. Pumpbehandling är en insulinpump som är liten och elektronisk. Förser kroppen med kontinuerligt exakt liten dos insulin och är ansluten med kateter till en infusionplats på huden. Förbättrar kontroll, kan justera, är exakt, ger ofta mer bekvämlighet, inga sprutor och är diskret. Kan också ibland paras med kontinuerlig glukosövervakning, CGM.

Question 149

Etiologi, symptom och behandling typ 2 diabetes ## Footnote 5% av befolkningen. 15% bär på anlag. Mängd insulin otillräcklig. Insulinproduktionen orkar inte öka efter måltid. Nedsatt förmåga att ta upp insulinet - insulinresistens. Ärftliga anlag + levnadsvanor (Kost, övervikt, stillasittande livsstil) Smygande debut - risk för komplikationer utvecklas.

Answer 149

5% av befolkningen. 15% bär på anlag. Mängd insulin otillräcklig. Insulinproduktionen orkar inte öka efter måltid. Nedsatt förmåga att ta upp insulinet - insulinresistens. Ärftliga anlag + levnadsvanor (Kost, övervikt, stillasittande livsstil) Smygande debut.

Question 150

Behandling typ 2 diabetes ## Footnote Livsstilsförändring Medicin för insulinåterupptag Insulinbehandling

Answer 150

1. Livsstilsförändring - Kost & Motion 2. Medicin för att öka insulinåterupptagsförmågan. 3. Insulinbehandling via sprutor eller insulinpump.

Question 151

Behandlingsmål diabetes och svårighet att nå målet ## Footnote Blodsockerkontroll. Vad påverkar blodsockret? MFAISA M FA I S A

Answer 151

Bästa möjliga blodsockerkontroll med så få insulinkänningar som möjligt. Vad påverkar blodsockret? Mat Fysisk aktivitet Infektioner Stress Alkohol

Question 152

Hyperglykemi (högt blodsocker) ## Footnote Kroppsliga symptom

Answer 152

Trötthet Tröghet Kissnödig Törstig Torr i munnen Smärtkänslighet

Question 153

Hypoglykemi (lågt blodsocker) ## Footnote Kroppssymptom

Answer 153

Hjärtklappning Hunger Yrsel Svettningar Domningar Synstörningar

Question 154

Sociala riskfaktorer för utveckling och behandlingsutfall

Answer 154

Stigma Skuldbeläggande Ensamhet och isolering - bristande stöd

Question 155

Sociala begränsningar vid insulinbehandling

Answer 155

Yrkesval Fritidssysselsättningar Körkort

Question 156

Sociala riskfaktorer för utveckling av typ 2

Answer 156

Utbildning Inkomst Utlandsfödda - socioekonomisk sårbarhet? Bristande socialt stöd

Question 157

Riskfaktorer för sämre behandlingsutfall diabetes ## Footnote Blodsockerkontroll Blodtryck Blodfetter Låg socioekonomisk status

Answer 157

Sämre blodsockerkontroll, högre blodtryck, fler blodfetter. Ser att etniska och kulturella minoriteter har fler av dessa problem. Samma för de med låg socioekonomisk status, stress?

Question 158

Psykologiska aspekter diabetes ## Footnote Blodsockerkontroll/egenvård Psykisk ohälsa Psykologisk behandling

Answer 158

Komplex livslång egenvård Höga krav på individens kognition och uthållighet Större risk att utveckla psykisk ohälsa som korrelerar med sämre sjukdomskontroll & livskvalitet.

Question 159

Problemområden att beakta vid diabetes

Answer 159

Diabetesbörda Depression Ångest & Rädsla för hypoglykemi Utförande av egenvård Kognitiv kapacitet Ätstörningar.

Question 160

Kognitiva svårigheter vid diabetes

Answer 160

Arbetsminne Förstå info Planera Fokusera Utvärdera Flexibilitet Tidsuppfattning

Question 161

Diabetesbörda

Answer 161

Psykologiska lidan/bördan av att leva med diabetes ## Footnote Stress över komplex egenvård Interpersonell stress Bristande stöd mer risk Tidigt utvecklande av bördan Fysiologisk påverkan

Question 162

Diabetesbörda/stress depression och begränsningar

Answer 162

Ökat fokus på diabetes kan leda till att diabetes styr livet. Depressiva tankar som "jag klarar inte detta - ger upp" leder till depression och sämre sjukdomskontroll. Man ger helt enkelt upp på att försöka.

Question 163

# D Depression & diabetes ## Footnote Depression risk för utveckling av diabetes Dubbelt så vanlig hos diabetiker Långvariga/djupa episoder Nedsättningar funktion livskvalite Sämre egenvård och glykemisk kontroll

Answer 163

Nedsättningar i funktion & livskvalité: * Trötthet * Sämre problemlösningsförmåga * Sämre minne Sämre egenvård & glykemisk kontroll pga hopplöshet och bristande motivation.

Question 164

Ångest & Rädsla för hypoglykemi. ## Footnote Ångest & T2DM utveckling 40% mer ångest 6-7 ggr vanligare GAD 50% oroar sig hypoglykemi 25% allvarligt problem Vanligt hos kvinnor o nylig hypo Sämre sjukdomskontroll

Answer 164

Personer med ångest löper högre risk att utveckla T2DM. 40% av de med diabetes har ångest. 6-7 ggr vanligare med GAD vid diabetes. 50% oro för hypoglykemi, 25% tycker det är ett allvarligt problem. Vanligare hos kvinnor och de som nyligen varit hypoglykemiska. Stor oro hos närstående Associerat med sämre sjukdomskontroll.

Question 165

Psykologiska aspekter - rädsla för hypoglykemi

Answer 165

Omgivning påverkar känslor, fysiologi, beteende och tankar.

Question 166

Fysiologin vid hypoglykemi

Answer 166

Svettningar Hjärtklappning Yrsel Synstörningar Blekhet Oro Humörsvängningar Trötthet Koncentrationssvårigheter Kan allt detta leda till ångest? Rädsla för att hamna där igen.

Question 167

Negativa konsekvenser av hypoglykemi

Answer 167

Obehagliga symptom Social genans Kognitiva störningar Interpersonella svårigheter Medvetslöshet Olyckor & skador Död

Question 168

Katastroftankar vid ångest & fobisk rädsla ## Footnote Tankar & beteenden vid rädsla för hypoglykemi

Answer 168

Överdriven CGM Överätande pga ångest Insulinrestriktion Undviker motion, ensamhet, vara hemifrån, åka kollektivt

Question 169

Hypoglykemisk omedvetenhet ## Footnote Autonom reaktion minskad Adrenalin Kolinerga Adrenalinpåslag - Varningssignaler - neruoglukopeni

Answer 169

Minskad/försvunnen autonom reaktion som triggar kolinerga och adrenerga reaktioner. Nedsatt adrenalinpåslag. Får inga varningssignaler på hypoglykemin - direkt till neuroglukopeni - ingen blodsockertillförsel till hjärnan.

Question 170

Varför blir vissa med hypoglykemisk omedveten inte skrämda av hypoglykemier

Answer 170

Tidiga varningssignalerna om lågt blodsocker (autonoma) syftar till att automatisk signalera fara. Signalerna ger upphov till olika symptom som t.ex hunger och oro. Dessa signaler skickas ej till personer med hypoglykemisk omedvetenhet. Resulterar i att kodningen av lågt blodsocker inte görs och vidareskickas till hjärnan. De blir inte rädda/oroade innan hypoglykemin.

Question 171

Tankar och kognitiv påverkan hos "dysfunktionellt rädda" ## Footnote Normaliserande beteende Underkalkyl av risk Förneka sjukdom - vill ej kännas vid den Rädsla för hyperglykemi - därför begränsar man mat

Answer 171

1. Inte så farligt att bli låg- normalt vid diabetes. Normaliserande beteende 2. Jag kan funka under 3 - en allvarlig hypo händer inte mig, underskattar risk 3. Bara jobbigt att behandla hypo som jag ändå inte känner/ Vill inte vara överförsiktig - Vill ej känna sig sjuk och ha sjukroll. 4. Det är värre att va hög, då får man komplikationer - rädsla för hyperglykemi/komplikationer

Question 172

Ätstörningar och T1DM ## Footnote 20-25 % ätstörda, ofta utvecklat efter diabetes diagnos. Komplex herogen och potentiellt livsfarlig problematik

Answer 172

20-25 % ätstörda, ofta utvecklat efter diabetes diagnos. Komplex herogen och potentiellt livsfarlig problematik: * Insulinrestriktion * Kräkning/laxerande * Överdriven fysisk träning * Hetsätning * Restriktivt åldrande * Matregler

Question 173

Varför är ätstörning så vanligt hos diabetiker?

Answer 173

Uppmärksamhet på mat och vikt Viktuppgång pga insulinbehandling Uppmuntrar perfektionism "Tillåten" och "förbjuden2 mat Känsla av att man inte får äta och är berövad --> hetsätning Hypoglykemi --> Ohämmat ätande

Question 174

Behandling av ätstörning vid diabetes ## Footnote Ej intensiv insulinbehandling Små, gradvisa mål Hindrande faktorer: - Insulinödem/Vätskeansamling - Hypoglykemi kan trigga återfall via hetsätning och kroppsform - Perfektionistiska mål v g nutrition, motion, insulinkontroll och vikt. - Kroppsmissnöje och stigma

Answer 174

Intensiv insulinbehandling ej lämpligt mål Små, gradvisa mål för egenvården och insulinbehandlingen. Hindrande faktorer: Insulin-nödem/vätskeansamling kan trigga ångest för vikt och kroppsform -> ökar risken för återfall Hypoglykemi kan trigga återfall i form av hetsätning & / insulinrestriktion. Perfektionistiska mål kring nutrition, vikt, blodsockernivå, motion kan leda till störningar. Hetsätning vanligaste störningen. Kroppsmissnöje och stigma vidmakthållande.

Question 175

Psychosocial guidelines för treatment ## Footnote Diabetes, when to send to psychologist hyperglycemia/hypoglycemia

Answer 175

Refer to mental counseling if: - Diabetic patient asks for it - Evidence of depression, eating disorder, high diabetes distress or other psychological issues. - Unexplained persisten hyperglycaemia or hypoglycaemia.

Question 176

Vad är cancer? ## Footnote Cancerceller egenskaper

Answer 176

Olika sjukdomar, beror på vilken cell sjukdomen började i. Över 200 olika celltyper i kroppen. Cancerceller egenskaper: * Dör inte lätt * Kan dela sig väldigt bra * Stimulerar sin egen tillväxt * Är okänsliga för signaler om att sluta växa * Sprider sig via blod och lymfa till andra kroppsdelar (metastasering)

Question 177

Behandling cancer ## Footnote Cytostatika Strålning Operation Immunterapi Stamcellstransplantation Mål inriktade läkemedel

Answer 177

Cytostatika - Dödar cancerceller (och andra) Strålning - Slår sönder cancercellernas DNA Operation - Ta bort tumör Immunterapi - Aktiverar kroppens egna immunförsvar att angripa cancerceller Stamcellstransplantation - Nya blodbildande stamceller Mål inriktade läkemdel - Skräddarsydda läkemedel som angriper specifika signalvägar i cancerceller eller deras omgivning.

Question 178

Sociokultuerlla riskfaktorer cancer

Answer 178

Fattigdom Utbildningsnivå Utsatt bostadsområde Segregerat bostadsområde Etnisk diskriminering Brist på socialt stöd Social isolering

Question 179

Rekommendationer för cancerbehandling ## Footnote Koordinera Motivera Kommunikation anhöriga Psykologiska insatser Sociala Spirituella insatser Palliativ Rehab - efter kemoterapi? Insatser för familj

Answer 179

Koordinering av vård Brukarmedverkan Kommunikation Information till patienter och anhöriga Psykologiska stödinsatser Sociala stödinsatser Spirituella/Andliga insatser Palliativ vård Rehabilitering Komplimentära stödinsatser Insatser för familjer och närstående, inklusive förlustdrabbade

Question 180

Rekommendationer psykologiskt stöd vid cancer

Answer 180

Ångest - depression Relationsproblem Sexuell dysfunktion Förvirring Trötthet

Question 181

Reaktioner på cancerdiagnos ## Footnote Fighting Spirit Undvikande Fatalism Hjälplöshet / Hopplöshet Ångestdriven upptagenhet Hotbedömning - storlek, handlingsmöjlighet och prognos

Answer 181

Stora individuella skillnader vad gäller reaktion och handlande vid påfrestning. Bedömning av hotets storlek, vad som kan göras och dess prognos. Fem vanliga stilar vad gäller anpassning till svårigheter: - Fighting spirit - Undvikande eller förnekelse - Fatalism - the belief that all events are predetermined and therefore inevitable. - Hjälplöshet eller hopplöshet - Ångestdriven upptagenhet

Question 182

Fighting spirit cancer

Answer 182

Diagnos är utmaning. Optimistisk Upplevd kontroll över påfrestning Söker info Tar en aktiv roll i sin återhämtning, försöker leva så normalt som möjligt "Jag grubblar inte över min sjukdom. Jag försöker hålla mig sysselsatt så jag inte behöver tänka på det hela tiden."

Question 182

Undvikande/Förnekande cancerdiagnos

Answer 182

Förnekar allvar Minimerar hot och ser prognosen som god Beteenden reflekterar förnekelse och minimerar cancerns påverkan på livet "Operationen var bara en försiktighetsåtgärd" "Det var väl inte så farligt"

Question 183

Fatalism

Answer 183

Diagnosen ses som ett mindre hot Ingen upplevd kontroll i situationen Konsekvenserna av saknad kontroll tas med jämnmod Passiv acceptans, få aktiva strategier Allt ligger nu i läkarnas, guds, ödets händer Jag har haft ett gott liv, resten som är kvar är en bonus

Question 184

Hopplöshet och hjälplöshet cancerdiagnos

Answer 184

Överväldigad och omsluten av det enorma allvaret Fokus på förlust eller ser det som ett misslyckande Inga aktiva strategier och kan även ske en reduktion av vanliga beteenden/vanor Finns inget att göra för att hjälpa mig, varför fortsätta?

Question 185

Reaktion på cancerdiagnos - Ångestdriven upptagenhet

Answer 185

Ångest och oro Söker efter försäkringar Hypervigilant somatiskt Diagnos ses som hot Upplever osäkerhet pga brist av kontroll Framtiden ses som oviss Jag oroar mig för att cancern kommer komma tillbaka. Jag står inte ut med att inte veta vad som kommer i framtiden.

Question 186

Kognitiv modell cancer ## Footnote Cognition Survival Schema Self schema Emotion and physiology Confirmation Behavior

Answer 186

Cognition: Thoughts and images, cognitive biases Survival schema: View of the disease, degree of control and prognosis Self-schema: View of self and the world and other people Emotion and physiology Confirmation Behaviour

Question 187

CBT fatigue cancer 5-26 ## Footnote Fokus på utlösande och vidmakthållande faktorer: * Problematisk coping el upptagenhet * Rädsla för återfall * Dysfunktionella föreställningar om trötthet * Dysreglerad sömn * Dysreglerad aktivitet * Lågt socialt stöd eller negativa interaktioner

Answer 187

Fokus på utlösande och vidmakthållande faktorer: * Problematisk coping el upptagenhet - Prata och skriva om sina upplevelser * Rädsla för återfall - Formulera rädsla samt realitetstestning * Dysfunktionella föreställningar om trötthet - Brist på kontroll, katastrofiering * Dysreglerad sömn - Sömnhygien och stimuluskontroll * Dysreglerad aktivitet - Etablera balans mellan vila och aktivitet, gradvis ökning av aktivitet * Lågt socialt stöd eller negativa interaktioner - Balansera föreställningar om själv och andra. Kommunicera!

Question 188

Föräldrar till barn med cancer ## Footnote Symptom på posttraumatisk stress

Answer 188

Återupplevelse Undvikande Avstängdhet Överspändhet

Question 189

Internetintervention föräldrar till barn med cancer

Answer 189

Föräldrar ofta spridda över hela landet. Bor ofta långt från sjukhuset där barn får sin behandling.

Question 190

Chain of reaction when children get cancer ## Footnote Reaction - Behavior - Adaption?

Answer 190

One might react with arousal, anxiety, intrusive thoughts and irritability. This may lead to avoidance, threat vigilance and numbing. One might avoid thoughts and feelings and represent the situation through abstract thinking, to distance oneself. You could however react by constructively coping and processing emotions which is adaptive coping.

Question 191

Intervention cancer - vägledd själv - 10 VECKOR, veckovis kontakt med behandlare

Answer 191

Text och bilder: * Psykoedukation * Avslappning * Distansering * Regler och antaganden * Strukturerat skrivande - ACT * ACT - värderingar, mål * Vidmakthållande och egenvård

Question 192

Hörselnedsättning

Answer 192

Vanligt, var tredje person behöver hörapparat vid 60 års ålder. Hörselrehab är mer än hörapparat och kommunikation är mer än bara hörsel. Emotionella konsekvenser av nedsatt hörsel: nedstämdhet, oro, trauma Sociala konsekvenser: problem med jobbet och relationer, rädsla för att ta sig ut och träffa folk Kognitiva konsekvenser : t.ex koncentrationen blir påverkad. ACT hjälper vid emotionella problem pga hörselnedsättning.

Question 193

Tinnitus

Answer 193

Upplevelse av inre ljud utan yttre stimuli. Olika meningslösa ljud. Vanligt symptom inte tecken på sjukdom alltid. Tydligt samband med hörselnedsättning. 60% provar hörapparat.

Question 194

Orsaker till tinnitus

Answer 194

Främst hörselskador av olika slag, explosioner, för hög musik på fest osv. Allt som skadar hörsel kan föranleda tinnitus. Finns dock människor med intakt hörsel och samtidig tinnitus.

Question 195

Tinnitus besvär och dess karaktäristika

Answer 195

Viss mån relaterat till styrka av nedsatt hörsel, men bara indirekt. Vissa störs mycket av lättmaskerad tinnitus. Senare debut tycks vara värre. Fluktuerande besvär vanligt, kan påverkas av andra faktorer.

Question 196

Vem utvecklar svåra tinnitusbesvär?

Answer 196

Äldre, men kanske även medelålders. Sällsynt med svår tinnitus hos barn. Hörselproblem och psykisk problematik är riskfaktorer, och förvärrar ofta tinnitus. Känslighet för kroppens symptom, hypervigilanta utvecklar i högre grad svåra besvär.

Question 197

Behandlingsalternativ för tinnitus

Answer 197

Inte vettigt att försöka få tyst på ljudet. Olika insatser kan göra det lättare att hantera. KBT har starkast stöd men kräver team som samarbetar.

Question 198

Utmaning vid behandling av tinnitus - teamarbete Vad behövs för att det ska funka? ## Footnote Respektera discipliner Biopsykosocial modell Gemensamt språk Realistisk optimism Utvärdera och feedbacka

Answer 198

KBT används men det är en individualbehandling, görs av en person. Smärtrehab, psykosvård osv är undantag på individbehandling men ibland är team inte "team". För att det ska funka: Respekt för olika kompetenser, tvärdisciplinell respekt. Gemensamt språk sinsemellan Inte bara en metod Realistisk optimism, inte ha för höga förväntningar Feedbacka och utvärdera behandling, nya riktningar Biopsykosocial modell viktigt för att integrera förändring på alla håll och kanter, därav tvärdisciplinellt.

Question 199

Alla som passerar första remissinstans

Answer 199

Formulär Tinnitusinfo Formlulär Kurator, psykolog, KBT i grupp Kurator, läkare, audionom, psykolog

Question 200

Tinnitusinformation

Answer 200

3 timmar per tillfälle Hela teamet är där med info Halva tiden föreläsning, halva frågor material delas ut, psykoedukation 15-25 patienter per tillfälle

Question 201

KBT mot tinnitus

Answer 201

Råd och tekniker för att minska konsekvenserna/symptom Tillämpad avslappning, ljudrådgivning? sätt att hantera hindrande tankar (påverkar humör, tar tid och distraherar), tips för att förbättra koncentrationen och hjälp med sömnhygien funkar bra i "team"

Question 202

Använda omgivningsljud för att jobba med tinnitus ## Footnote Konkurrera Öka ljudtolerans Hantera hörselproblem. ACT Ljudterapi

Answer 202

Konkurrera med tinnitus med musik eller vitt brus för att hindra fokus på tinnitus. Hjälper sömn och minskar lidande av ringandet. Öka ljudtolerans Hantera hörselproblem, hörapparat KBT funkar bra här, jobba på att ändra hur man ser på ljud och jobba upp kognitiv tolerans. ACT - Acceptans nyckeln för att må bättre. Ljudterapi: introducera ljud som man kan kontrollera, minska fokus på tinnitus och återge kontroll som minskar ångest.

Question 203

Balans

Answer 203

Regleras av vestibulära systemet, synen och proprioceptionen.

Question 204

Yrsel

Answer 204

33% av äldre och 20+% av resten i arbetande ålder. 10% i arbetsför ålder, handikappande Rotatorisk yrsel, nautisk, ostadighet och psykisk desorientering Perifer yrsel (balansorganet) Central yrsel (hjärnan)

Question 205

Psykologin och kognitiv bias hos yrselpatienter ## Footnote Paniksyndrom Ångest och depression Emotional stroop - mer latency vid yrselord än panikord attention bias: mer fokus på yrselfsymptom, hypervigilance, Cognitive bias: anxiety cycle, anxiety gives dizziness that gives anxiety and so on.

Answer 205

Vanligt symptom vid paniksyndrom Kan vara relaterat till vestibulär dysfunktion 33% av panikpatienter har yrsel Ofta ångest kopplat till yrselbesvär, samt depressivadrag Emotional stroop, if asked to say the colour of a negatively charged word, there will be a latency. This is because more autobiographical memories are induced and thus affect latency. Cognitive impairment and dizziness: Vestibular system contributes to cognitive function because of balance and spatial orientation. Also affects memory, attention and visuospatial processing. Cognitive processes can also affect the vestibular system. Selective attention and hypervigilance. Cognitive anxiety, fear of dizziness can trigger dizziness: thoughts like "what if I faint" increases dizziness. Anxiety worsens dizziness, which gives anxiety and so on.

Question 206

Socialt undvikande tinnitus

Answer 206

Undvika potentiellt triggande situationer. Förstärker undvikandet. Välja bort situationer och miljöer som t.ex högljudda gator.

Question 207

Utredning tinnitus ## Footnote Otoneurologi Kaloriskt prov? Kardiovaskulär undersökning Tvärdisciplinellt arbete Sjukgymnastik och KBT

Answer 207

Otoneurologisk undersökning av nystagmus (ögonrörelser) Kaloriskt prov Kardiovaskulär undersökning Neurologisk undersökning, fMRI? Samarbete på tvärvetenskaplig nivå Sjukgymnastik i kombination med KBT

Question 208

Normal sömn - funktion

Answer 208

Energibesparing Minneskonsolidering Främjar immunförsvaret Utsöndrar tillväxthormon Skölja bort avfallsprodukter Synaptisk homeostas - synaptisk styrka ökar under vakenhet pga aktivitet och återställs under sömn. BALANS.

Question 209

Sömnförändringar med åldern

Answer 209

Minskad sömn allmänt: minskad rem, och djupsömn Ökad lätt sömn och vakenhet.

Question 210

BIologiska regleringssystem för sömn och vakenhet ## Footnote Cirkadisk rytm Homeostas Arousal/nedvarvning

Answer 210

Cirkadisk rytm - biologisk dygnsrytm - nucleus suprachiasmaticus skickar signal till hypothalamus som signalerar till epifysen/tallkottskörteln att utsöndra melatonin Homeostas - jämvikt - Arousal - nedvarning

Question 211

Endogen cirkadisk rytm

Answer 211

En innifrån-kommande rytm som upprepar sig varje 24 timmar som ser till att vår vakenhet och sömn regleras på ett adekvat sätt. Rytmen styr fysiologiska, hormonella och fysiska processer och funktioner. Matsmältning, sömn-vakencykeln, kroppstemperatursvariationer för att anpassa efter vakenhet eller sömn. Kan påverkas av yttre afktorer som ljus och mörker men även i avsaknad av dessa yttre stimuli kommer cykeln att ske på egen hand.

Question 212

Homeostatiskt tryck ## Footnote Sleep load Ljus, aktivitetsnivå, mental och fysisk ansträngnign.

Answer 212

Fysiologiska processen som reglerar sömnbehovet utifrån hur mycket en person varit vaken vs sovit. En av de två huvudsakliga processerna som reglerar sömn, vid sidan av cirkadiska rytmen. Homeostatiska trycket - sleep load- ökar ju längre en person är vaken. Nås normalt en topp vid kvällen när personen känner sig som tröttast. Sedan under sömnen minskar trycket och därmed uppstår homeostas igen. Regleras av aktivitetsnivå, mentalt och fysiskt arbete samt exponering för ljus. Samspelet mellan homeostatiskt tryck och cirkadiska rytmen styr sömnmönstret och bidrar till att upprätthålla en balanserad och hälsosam sömn-vakencykel.

Question 213

Tupplurar ## Footnote Adenosin

Answer 213

Sömn rensar bort molekylen adenosin som gör att vi känner oss sömniga. Höjer kognitiv funktion och denna förhöjning varar olika länge beroende på hur länge man sov, högst energi pga kort nap, mest uthållig energi av längre naps.

Question 214

Sömnstörningar Insomnier och sömnrelaterade andningsstörningar ## Footnote Speilman: Predisponerande Utlösande Vidmakthållande

Answer 214

Insomni - 25% missnöjda, 10-15% insomni med dagtidkonsekvenser 16-82% vid kronisk medicinsk sjukdom Speilmans modell av insomni: - Predisponerande faktorer - Utlösande faktorer - Vidmakthållande faktorer - Akut - Kronisk Sömnrelaterad andningsstörning - Central apné - Obstruktiv sömnapné

Question 216

Sömnextension ## Footnote Premorbid good sleep Acute insomnia Behavioral adaptation --> sleep extension Chronic insomnia

Answer 216

Kan till en början vara god sömn, sedan triggas akut insomni, som leder till att man anpassar sitt sömnbeteende till ett dysfunktionellt sådant som leder till kronisk insomni som vidmakthålls av det nya maladaptiva sömnbeteendet.

Question 216

Sömnrestriktion ## Footnote TIB 15-minutersregeln Triple-R-modellen

Answer 216

Sömnrestriktion där man minskar tiden man är i sängen när man är vaken. Sedan när man får signaler om att sova ökar man TIB och då associerar man sängen med sömn. 15-minutersregeln, om man inte somnat då så går man upp och gör något lågmält. Detta för att inte associera sängen och sovrummet med vakenhet och uppvarvning/stress över sin insomni. Triple-R-modellen: Restrict TIB Regularise: Reglera vakenhet och sömn tidsmässigt, timing, skapa rutin för sömn Re-conditioning: återbetingar associationen mellan sömn och sovrummet/sängen.

Question 216

Exempel på upplägg av sömnbehandling ## Footnote Sömnens biologi, funktion och sömnmediciner - psykoedukation Stimuluskontroll Sömnrestriktion Avslappning Stressrelaterade tankar - KBT Återfallsprevention

Answer 216

Sömnens biologi och funktion och sömnmediciner är centrala att informera om så att patienten får god psykoedukation och kan fatta informerade beslut. Sömnhygienen handlar om att man ska reglera stimulus och reglera sin vakenhet och sömn med att sätta fasta rutiner för när man går och lägger sig och stiger upp. Sömnrestriktion - skapa positiv association igen Avslappning - Nedvarvning och minska stress för att inducera sömn Stressrelaterade tankar: Paradoxal intention Återfallsprevention: Rutiner, god uppföljning och uppstöttning när en av dessa komponenter sviktar.

Question 216

Empiriskt stöttade behandlingar för insomni ## Footnote Sömnrestriktion Stimuluskontroll Avslappning Paradoxal intention Multikomponent KBT-behandling

Answer 216

Sömnrestriktion - se flashcarden, minska TIB för att sen öka Stimuluskontroll: Reglera intryck för att sänka mental aktivitetsnivå och fysisk aktivitetsnivå för att varva ner. Avslappning för att främja återhämtning och gå ner i varv för att somna. Aktivera parasympatiska nervsystemet. Paradoxal intention: Avse att vara vaken för att minska ångest och prestationsångesten bakom att försöka somna för att man är stressad över sin insomni. Om man uppmuntrar till att vara vaken pressen bort och man kan slappna av och sömnen kommer naturligt. Detta gör att man är avslappnad i sängen och bryter negativa associationen mellan sängen och stress och sömnproblem.

Question 218

Sömnutredning ## Footnote Insomnia severity index Sömnmönster, dagbok Epworth sleepniness scale:

Answer 218

Insomnia severity index: Självskattningsformulär för att gradera insomnian. Sömnmönster, dagbok: Följa hur ens sömn funkar och se vad man kan jobba på för att främja god sömnhygien men även vad det är man har problem med mest när det kommer till sömn. Epworth sleepiness scale: Hur troligt är det att man somnar i olika situationer/aktiviteter: - Läsa bok - Sitta på allmän plats - Titta på TV - Passagerare i bil 1 tim utan paus

Question 219

Obstruktivt sömnapnésyndrom ## Footnote Muskulatur avslappnad Continuous positive airway pressure

Answer 219

Muskulatur som håller luftvägarna öppnar slappnar av i sömnen, får ingen luft, andningsuppehåll och vaknar upp. CPAP: Mask bärs över näsan eller både näsa och mun, kontinuerligt leverear konstant ström av luft under ett förhöjt tryck. Trycket håller luftvägarna öppna under sömnen och förhindrar deras kllaps, minskar andningsuppehåll och förbättrar sömn och syresättning. Effektiv behandlingsmetod för många människor med sömnapné. Ökar dramatiskt sömnkvalitetén, minskar dagtrötthet och förbättrar livskvalitén hos många.

Question 220

De 7 sömnstörningskategorierna ## Footnote 1. Insomni 2. Obstruktivt sömnapné syndrom. 3. Hypersomni 4. Dygnsrytmsstörningar 5. Parasomnier 6. Sömnrelaterad rörelseproblematik 7. Andra sömnstörningar

Answer 220

3. Hypersomni - Narkolepsi - Idiopatisk hypersomni - Otillräcklig sömn 4. Dygnsrytmsstörningar: Delayed sleep phase disorder DSPS - försenad sömn fas - - genetiskt - fördröjd utsöndring av melatonin - Miljömässiga faktorer - ljus och annan stimulans - oregelbundna sömnmönster - psykologiska faktorer: stress, ångest, andra psykologiska faktorer allt leder till att man somnar senare och vaknar senare Ljus är viktigt, ljus på kvällem flyttar fram klockan ,ljus på morgonen ställer tillbaka den. - Försenad sömnfas - Oregelbunden sömnfas - Jetlag 5. Parasomnier: - NREM: Sömngång, somnabulism - Nattskräck (pavor nocturnus) - sömnrelaterad ätstörning REM parasomni: - Mardrömmar - REM Sleep behavior disorder Muskelatoniska hämningar saknas, brist på acetylkolin? Leder till fysisk aktivitet trots att man är i REM-sömn. Tala, skrika eller hoppa ur sängen, sparka, slå osv. Associerad med neurodegenerativa tillstånd som Parkinsons och multisystematrofi. Mardrömmar - Vanligast vid PTSD - Imagery rehearsal therapy - omforma omstrukturera mardrömmar genom att träna sig själv att ändra handling/utfall genom positiva eller neutrala bilder och skapa en scenario för drömmen. - Exponering

Question 221

Somnambulism ## Footnote Sömnfas 3 & 4 - djup sömn Sömnbrist, utmattning, stress Behandling: - Utlösande faktorer - Regelbundenhet - Avslappning, stress - Förebygga olyckor - Ej sömnrestriktion

Answer 221

30% av alla barn, 1% av vuxna Förvärras av sömnbrist, utmattning och stress Behandlas: - Förebygg utlösande faktorer - Regelbundenhet - Avslappning, stresshantering - Förebygg olyckot - Ej begränsa sömnen

Question 222

Hypersomni ## Footnote Narkolepsi Idiopatisk hypersomni Otillräcklig sömn - behöver sova under dagen

Answer 222

3. Hypersomni - Narkolepsi - Idiopatisk hypersomni - Otillräcklig sömn

Question 223

Dygnsrytmsstörningar ## Footnote Genetiskt Melatonin Miljömässiga faktorer: Oregelbundenhet Psykologiska faktorer Jetlag

Answer 223

Dygnsrytmsstörningar: Delayed sleep phase disorder DSPS - försenad sömn fas - - genetiskt - fördröjd utsöndring av melatonin - Miljömässiga faktorer - ljus och annan stimulans - oregelbundna sömnmönster - psykologiska faktorer: stress, ångest, andra psykologiska faktorer allt leder till att man somnar senare och vaknar senare Ljus är viktigt, ljus på kvällem flyttar fram klockan ,ljus på morgonen ställer tillbaka den. - Försenad sömnfas - Oregelbunden sömnfas - Jetlag

Question 224

Parasomni - NREM and REM ## Footnote NREM: Sömngång Nattskräck Ätstörning REM: Mardrömmar REM sleep behavior disorder: muskelatoniska hämningar, aktivitet Mardrömmar: PTSD, Imagery rehearsal therapy, exponering

Answer 224

Parasomnier: - NREM: Sömngång, somnabulism - Nattskräck (pavor nocturnus) - sömnrelaterad ätstörning REM parasomni: - Mardrömmar - REM Sleep behavior disorder Muskelatoniska hämningar saknas, brist på acetylkolin? Leder till fysisk aktivitet trots att man är i REM-sömn. Tala, skrika eller hoppa ur sängen, sparka, slå osv. Associerad med neurodegenerativa tillstånd som Parkinsons och multisystematrofi. Mardrömmar - Vanligast vid PTSD - Imagery rehearsal therapy - omforma omstrukturera mardrömmar genom att träna sig själv att ändra handling/utfall genom positiva eller neutrala bilder och skapa en scenario för drömmen. - Exponering för jobbiga minnen och KBTa bort reaktionen.

Question 225

Sömnrelaterad rörelseproblematik ## Footnote RLS PLM Bruxism

Answer 225

Restless leg syndrome Periodic leg movement Bruxism - tandgnisslande, usch

Question 226

Andra sömnstörningar

Answer 226

Omgivningsrelaterad sömnstörning

Question 227

Hjärtinfarkt

Answer 227

Hjärtinfarkt: Blodtillförseln till en del av hjärtmuskeln plötsligt blockeras, vanligtvis pga blodpropp i en hav hjärtats kranskärl. Syrebrist och skada på hjärtmuskeln, leder till bröstsmärta, andfåddhet, illamående yrsel, och död.

Question 228

Vad är psykologens roll i behandling av hjärtinfarkter? ## Footnote Hantera stress & ångest Livsstilsförändringar - hälsopsykologi och beteendemedicin

Answer 228

Psykologen kan hjälpa till att hantera stress med terapi, avslappningsövningar osv. Vanligt med ångest och depression efter hjärtinfarkt. Coping-strategier är hjälpsamma. Livsstilsförändringar: Viktigt att ändra livsstilen och minska risken för framtida hjärtproblem. Psykolog kan hjälpa till med att inkorporera goda beteenden genom motivation, stöttande, planering, beteendeaktivering osv.

Question 229

Ballongvidgning - hjärtinfarkt

Answer 229

Kateter förs till hjärtat via kroppspulsådern, förträngt kärl vidgas med ballong och sedan hålls öppety med metallnät, stenten.

Question 230

Coronary artery bypass surgery CABG

Answer 230

Restore blood flow to heart when coronary arteries are severly narrowed or blocked. Surgeon takes healthy blood vessel from leg, chest or asrm and attaches to coronary artery above and below blockage, bypassing the blockage. New flow of blood to heart.

Question 231

Behandling hjärtinfarkt

Answer 231

God prognos Livsstilssjukdom - ta hand om sig, röra på sig och äta nyttigt. Nya mediciner för blodtryck, blodfetter och blodförtunnande.

Question 232

# ' Kris efter hjärtattack? ## Footnote Emotionell krios Existensiell Livsstilskris Social kris

Answer 232

1. Emotionell kris: - Traumatisk upplevelse leder till ångest, depression, sorg och rädsla för framtida attacker. Man kan känna sig sårbar, känna sig vid sin dödlighet och ovisshet inför sin framtida hälsa. 2. Existensiell kris - Man får konfrontera sin dödlighet och sin skörhet, vilket kan inducera tankar om livets mening och vad man gör med sitt liv, sina relationer och hur man prioriterat saker och ting. 3. Livsstilskris: - Man behöver ändra sina vanor med kost, motion, stress och ta sin medicin. Kan vara svårt, behöver beteendemedicin och beteendeaktivering. 4. Social kris - Sociala relationer kan ta stryk av allt ovanstående. Relationer kan ändras, likaså rollerna och dynamiken inom familjen, arbetsplatsen och sociala sammanhang. Man kan uppleva social isolering och stigmatisering till följd av sitt tillstånd.

Question 233

Depression/ångest och dess relation till livet efter hjärtinfarkt ## Footnote Livskvalitet Egenvård Hjärtprognos Förtidsdöd Sjukvårdskostnader

Answer 233

Livskvalitén går ner efter hjärtinfarktsdepression. Det är svårt med egenvård som leder till försämrad hjärtprognos som resulterar i högre sjukvårdskostnader pga dåligt behandlingsutfall och slutligen eventuell förtidsdöd.

Question 234

Depressionsbehandling hjärtinfarkt ## Footnote KBT IPT - interpersonell terapi SSRI

Answer 234

Påverkar dock inte hjärtprognosen. Är depression en riskmarkör snarare än en riskfaktor? Riskfaktor associeras med hjärtinfarkten men bidrar inte direkt till utvecklingen av hjärtinfarkten eller prognosen efteråt.

Question 235

Andra vanliga hjärtsjukdomar

Answer 235

Artytmier - hjärtrytmsrubbningar Hjärtsvikt Hjärtklaffssjukdomar Hjärtmuskelinflammation Medfödda hjärtfel

Question 236

Symptomupptagenhet hjärtinfarkt - hypervigilans

Answer 236

Rädsla att

Question 237

Hjärtflimer ## Footnote Förmarksflimmer - hjärtrytmrubbning Oregelbundenhet, snabbare Paroxysmalt/Kroniskt Medicinering Elektrokonvertering Ablation - invasiv procedur - korrigera aktivitet Ökad strokerisk, antiokoagulantia

Answer 237

Oregelbunden takt på hjärtats förmak, ofta snabbare än normalt. Istället för regelbunden och koordinerad takt så flimrar förmaken och pumpar in i kammaren på ett effektivt sätt. leder till oregelbundenhet och snabba slag. Paroxysmalt - tillfälliga och spontant förekommande Kroniskt - konstant oregelbundenhet eller ofta förekommande Medicin - återställa rytm Elektrokonvertering - återställa rytm elektriskt Ablation - invasiv procedur där man använder eel för att korrigera elektriska aktiviteten i hjärtat. Strokerisk är högre, antikoagulantia är ordinerade.

Question 239

Symptomupptagenhet hjärtinfarkt ## Footnote Rädsla flimmer Hypervigilans Undvikande Kontrollbeteende

Answer 239

Rädsla för att få flimmer eller trigga det hypervigilant på tecken på flimmer, kan inbilla sig Undviker sociala och fysiska aktiviteter i rädsla att man kommer få flimmer och därför vill man va hemma - leder till depression Kontrollbeteenden - undvika sociala och fysiska aktiviteter, läser på mycket om sitt tillstånd, ökad hypokondri, söker medicinsk vård vid minsta oro

Question 240

KBT vid förmaksflimer ## Footnote Lik annan behandling hälsoångest Hjärtfokuserad ångest och depressiv inaktivitet Exponeras för kroppsliga symptom som liknar Gradvis exponering för situationer Kontrollbeteenden Öva beskriva saker

Answer 240

Lik annan evidensbaserad hälsoångestbehandling Man fokuserar på hjärtfokuserad ångest och den depressiva inaktiviteten som uppstår till följd av ångesten, beteendeaktivering Man exponeras gradvis för kroppsliga symptom som liknar förmaksflimmer, för att habituera sig och minska hypervigilans Exponera sig för sociala och fysiska situationer som man undvikt Man tar bort kontrollbeteenden som förstärker ångesten Man övar på att beskriva och konfrontera tankar, känslor och beteendeimpulser, skapar distans och återtar kontroll?

Question 241

Flimmerbeteenden ## Footnote Begränsningar pga rädsla Nya beteenden, bortfall/tillskott pga rädsla

Answer 241

Vad kan man inte längre göra? Vad gör man som man inte brukade göra innan?

Question 242

Stress och kranskärlssjukdom ## Footnote Job strain Obalans effort-reward första attack Job strain hos kroniskt kranskärlssjuka Obalans effort-reward nya attacker - kvinnor

Answer 242

Personer med hög job strain känneteckans av höga krav och brist på kontroll i sitt arbete. Leder till hög stress som kan kopplas till kranskärlssjukdom i annars frisk population. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risk för förstagångsattack med 50% Job strain hos kroniskt kranskärlssjuka ökar risken för nya händelser. Obalans effort/reward associeras med nya hjärthändelser, speciellt hos kvinnor. Caregiver burden och marital strain hemma leder till ökad risk.

Question 242

Typ A-beteende - AKTIV ## Footnote Multitask Tidspress Jäktad Omgivnings reaktion Överaktiv

Answer 242

Man gör mycket samtidigt. Hyperaktiv, omgivningen reagerar och säger att man bör lugna ner sig och inte ha så mycket för sig. Ofta jäktad, mycket på gång, stressar genom saker trots gott om tid. Blir irriterad på andra som är långsamma eller som upplevs som inkompetenta.

Question 243

Fientlighet och hjärtsjukdom ## Footnote Aggresivitet Free-floating hostility

Answer 243

Fientlighet som aggressivitet, ilska, förbittring, negativ reaktionsbias, cynicism och misstänksamhet är korrelerade med risk för hjärtsjukdom. Det är allmän, "free-floating hostility" som anses problematiskt.

Question 244

Typ D-beteende - Distressed ## Footnote Negativa känslor Socialt hämmade Kritik mot teorin - studie och replikering

Answer 244

Negativa känslor som oro, ångest, ängslighet. Hämmade socialt, försiktiga och isolerade. Dock kritiseras teorin för små studiesample och samma forskare som utfört studierna, brist på replikering.

Question 245

Stressbehandling i grupp hjärtsjukdom ## Footnote Fokus på typ A vs kardiell rådgivning. 6-8 deltagare 20 tillfällen 2 tim över ett år Tema och dagordning Konkret arbete Hemuppgifter Avslappning Känna igen stress-signaler Förändra generella beteenden.

Answer 245

45% mindre återfall i kardiovaskulära händelser jämfört med kontrollgruppen. Ju mer man deltog, desto bättre utfall. Oklart varför det funkar. 6-8 deltagare, 20 träffar á 2 timmar över ett år. Man har tema och dagordning varje gång för struktur, man jobbar konkret med arbetsmaterial och får individuella och gemensamma hemuppgifter. Det läggs fokus på avslappningsträning. Stress-signaler: Lär känna egna signaler om stress, observera beteende. Bryt dåliga beteendemönster, få reda på dessa via dagbok, hur reagerar man, i vilka situationer, vad kan man göra istället? Copea vid varningssignaler istället för att hamna i akut stressituation med dramatiskt utfall. Beteendeanalys hjälpsamt, leder till framtida medvetenhet. Göra en sak i taget, inte stressa genom, ha kul, rör dig långsamt, va ensam, slappna av, motionera, lyssna aktivt, chilla vid maten och i trafiken, avbryt inte andra. Rusa inte från en sak till nästa.

Question 246

Vilka patienter ska till psykolog? NPF? ## Footnote Läkarkontakt neurologmottagning Väg in: remiss, egen vårdbegäran Misstanke om kognitiv nedsättning Differentiera fatigue, kognitiv nedsättning/depression Psykisk ohälsa och sömn-/smärtproblematik Extra bråttom arbetsför ålder eller risk för sjukskrivning

Answer 246

Om man har läkarkontakt vid neurologmottagningen och får remiss av läkare, sjuksköterska eller annan i neurorehabteamet, alternativt egen vårdbegäran. Om man misstänks för kognitiv funktionsnedsättning, demens, fatigue. Man bör differentiera fatigue med kognitiv nedsättning samt depression. Om patienten riskerar att utebli från arbete eller att inte kunna få arbete bör det prioriteras.

Question 247

Multipel skleros ## Footnote Immunsystemet angriper CNS Myelin skada, ger ärr Multipel "skleros" - många ärr Spridda förändringar vit substans, plack Signalering försämras. Hjärnatrofi pga disproportion vit/grå massa. Påverkar muskelsvaghet, förlamning, koordination, balans osv.

Answer 247

Immunförsvar attackerar myelin som påverkar axonsignalering. Bildar ärr på myelinet. Vit substans förändras, hyperintensiva vita områden, plack där det bildas ärrvävnad. Vit substans skadas och detta kan ge upphov till förlamning, muskelsvaghet, balansproblem, koordination osv.

Question 248

Etiologi MS ## Footnote Multifaktoriell genes Miljö Geografi Rökning Övervikt ungdom Hormoner

Answer 248

Ärftlighet, för specifikt MS eller autoimmuna sjukdomar? Geografisk faktor - sol och D-vitamin? Infektioner -epstein-barr virus Rökning Övervikt i ungdom Hormonella faktorer

Question 249

Olika typer av MS ## Footnote Skovvis förlöpande 80-90% Sekundär progressiv MS, kan också innehålla skov - remitterande skov resulterar i progressiv försämring. Primär progressiv 10-15% - inga skov, progressiv direkt Progressiv-relapsing MS - ovanlig, progressiv försämring med skov av förvärrade symptom Clinically isolated syndrom CIS - enstaka episod av MS-symptom utan uppfyllnad av kriterier för MS-diagnos Radiologically isolated syndrome RIS - inga symptom men avvikande fynd på MRI som liknar MS-lesioner.

Question 250

MS-symptom ## Footnote Första symptom- motoriska svaghet påverkan på syn också Känselstörningar Spasticitet- spänd och stel muskulatur Kognitiv påverkan Nedsatt kontroll över urinblåsan Psykisk ohälsa Värme Smärta Fatigue

Answer 250

Första symptom kännetecknas av motoriska problem i armar och ben som svaghet men även optikusneurit, påverkan på synen. Känselstörningar, spasticitet, kognitiv påverkan, psykisk ohälsa, värmekänslighet, smärta och utmattning (fatigue).

Question 251

Medicinsk behandling ## Footnote Immunomodulerande läkemedel Kortison akut Blodstamcellstransplantation Symptomatisk behandling

Answer 251

Immunomodulerande läkemedel är antiinflammatoriska medel som påverkar immunsystemet. Detta görs via injektioner, dropp eller tabletter, golden standard och sätts in direkt. Kortisoninjektion vid akuta skov, dämpar immunförsvarets aktivitet. Blodstamcellstransplantation - frys ner blodceller, kemterapeutisk bombning av immunförsvaret, obliterate that shit, rebuild it with transplanted blood cells. Risk för infektion och bieffekter av kemoterapin. Inte lämplig för alla. Symptomatisk behandling - lindra spasticitet t.ex

Question 252

MS och kognitiva förändringar ## Footnote Kognitiva förändringar - stora variationer

Answer 252

Kognitiva förändringar 75% av patienter, påverkar professionellt och socialt liv. Påverkar livet mer än enstaka motoriska symptom. - Mental snabbhet - Inlärning & minne - Uppmärksamhet/Koncentration - Ordmobilisering - Exekutiva svårigheter - Sensorisk känslighet Stresskänslighet Tappar tråden Hänger ej med i samtal Glömmer bort planer och överenskommelser Svårt att hålla flera bollar i luften Organisera och problemlösning svårt Planera och snabbt tänkande, mindre flexibel Avståndsbedömning och orientering

Question 253

MS och fatigue ## Footnote Vanligt 80% Extrem trötthet pga skador på hjärnan eller pga kognitiva förändringar Orsak? Mental, fysisk Snabb onset Sensoriska intryck Bli avbruten i aktivitet Använda sin kognition Fysisk aktivitet Socialisera Läsa Köra bil Psykisk ohälsa

Answer 253

Extrem trötthet, skadade nervkopplingar, kognitiv funktionsnedsättning. Metabola avvikelser. Mentalt och fysiskt, kan komma som en blixt "det blir svart" "energin tar slut". Man kan bli trött av sensoriska intryck, multitasking, hänga med folk, försöka använda exekutiva funktioner, vara fysiskt aktiv, grubbla och oroa sig.

Question 254

MS och psykisk ohälsa ## Footnote Ångest Depression Insomnia Direkt eller indirekt Trötthet Överansträngning

Answer 254

Kan va direkt pga sjukdomen Förändrad funktionsnivå/livsstil/livssituation pga sjukdom kan indirekt leda till psykisk ohälsa. Trötthet pga kognitiv nedsättning likaså. Om man överanstränger sig blir man ofta psykiskt sjukare.

Question 255

MS och neuropsykologisk utredning ## Footnote Varför är infon från NP-utredning viktig?

Answer 255

Bristande funktionsnivå - behöver utredas Sjukskrivning? Info till försäkringskassa/arbetsförmedlingen Hjärnavbildning inte tillräckligt för diagnos Psykoedukation och info om situationen. Resten av vården informeras - koordinerad vård, anhöriga kan stötta om de informeras efter utredning. Felaktig diagnos utan neuropsykologisk utredning kan leda till bristfälliga insatser och förvärrat tillstånd. Bedöma arbetsförmåga, sjukpenning?

Question 256

MS och beteendemedicin ## Footnote Anpassa vardagen Öka lugn och ro - vaksam på signaler, proaktiv En sak i taget Minnesstrategier, kompensatoriska strategier.

Answer 256

Öronproppar Undvika rusningstrafik i butiker Undvika sorliga utrymmen Umgås utomhus Socialisera med 1 person i taget Vila, annat rum eller toa Tysta utrymmen Göra saker utan barn nära, fokus behålls, trötthet undviks. En sak i taget Minnesstrategier - kompensatoriskt beteende.

Question 257

Aktivitetsbalans och rutiner MS ## Footnote Anpassa beteendeaktivering Prioritera aktiviteter Överskott/underskott Byt ut aktiviteter Medvetna val Dela upp i små delar Skapa goda rutiner, kognitivt ansträngande att vara flexibel och spontan.

Answer 257

Man kan behöva olika beteendeaktiveringar beroende på situationen. Prioritera mellan aktiviteter. Ta bort onödigt och lägg till viktigt. Var medveten och gå ej på rutin/automatik. Bra att göra över-/underskottsanalys. Dela upp aktiviteter, underlättar för kognitionen. Prioritera aktiviteter i rutinbyggande: Basbehov först, sen nöje. Ta bort nöje innan basbehov.

Question 258

Anpassa jobb och studier MS ## Footnote Eget space Skala av arbete Arbetstider Pauser Sjuksriva Upptagen - för att ej få notiser Ej svara direkt, ring upp Begränsa möten, gå ifrån Hemifrån

Answer 258

Bör få space, inte behöva vara sensoriskt överbelastad, ej socialisera för mkt, ej tvingas göra mer än vad som är möjligt, kunna sjukskriva sig. Arbeta hemifrån. Ej bli avbruten i sitt arbete.

Question 259

MS och psykiskt mående ## Footnote Minska sårbarhet - vila Identifiera och medvetandegör tankar/känslor Testa olika strategier Mindre påverkad av tankar/känslor Medicinsk behandling? ACT Förstärk goda beteenden

Answer 259

Det är viktigt att medvetandegöra känslor och tankar för att jobba med sitt förhållningssätt till dem. Acceptera det som man ej kan ändra, hur kan man leva utifrån sina förutsättningar, hur kan man vara okej med sin situation? Vila är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa. Bra att fokusera på funktionalitet istället för att man ska bota psykisk ohälsa. Förstärk goda beteenden som förbättrar MS-situationen, detta görs genom att patienter är uppmärksamma på hur MS-symptom blir färre när de beter sig på ett bra sätt.

Question 260

MS fysisk aktivitet ## Footnote Fysioterapi Rutiner

Answer 260

Bör motionera trots individuella begränsningar. Bli friskare pga träning men kan ej bota sig med fysisk aktivitet. Schemalägg fysisk aktivitet och hitta bra nivå/anpassa utifrån individuella förutsättningar och behov.

Question 261

MS-behandling anpassad efter kognitiva funktionsnedsättningar ## Footnote sammanfattningar Påminna Psykoedukera Korta ner Skriva ner info Påminn mellan sessioner Sessionsfrekvens

Answer 261

Man kan skriva sammanfattningar, lägga in påminnelser under sessioner och påminna mellan sessioner, vid behov. Psykoedukera patienterna för att de ska kunna ta sig an behandlingen bättre. korta ner sessioner och anpassa utifrån behov, t.ex sessionsfrekvenser.

Question 262

Psykologers roll inom beroendebahndling ## Footnote MI MET Återfallsprev. KBT PDT Gruppterapi Trauma Kartlägger PNF, personligt anpassad normativ feedback

Answer 262

Motiverande intervjuer Motivation Enhancing Therapy - stötta och rådge, utforska och öka motivation till förändring. Ge tips på hur man kan utforska tankar, känslor och beteenden relaterade till missbruk och hur de kan göra för att öka motivation att ändra sig. Förebygga återfall via beteendemedicin och feedback. KBT, PDT, Gruppterapi - bra för att inte känna sig ensam med problemet. Traumabehandling för att mediera behandling av SUD.

Question 263

Beronde - Prevalens ## Footnote Män kvinnor Treatment gap

Answer 263

Män i mycket högre utsträckning. De som har det söker väldigt sällan vård. Hög treatment gap jämfört med andra psykiatriska diagnoser.

Question 264

Treatment gap SUD ## Footnote Ser ej problemet Ser ner på andra med SUD Behandling = misslyckande Stigma Mogna bort?

Answer 264

Anpassa sitt bruk för att vara funktionell. De som har SUD ser ner på andra med SUD och tar avstånd. Om man behandlas har man misslyckats. Stigma leder till utebliven behandling. Andras stigma: t.ex man anses vara ansvarig för att man är missbrukare, detta väcker mindre sympati och mer socialt avstånd. Egen stigma: Man vill lösa problemet själv, och man kan ha felaktiga uppfattningen att behandlingen kräver totalabstinens. Mogna bort från bruket pga familj/karriär eller för att man blivit mindre impulsiv & neurotisk.

Question 265

PNF - Personanpassad normerad återkoppling ## Footnote Social norms theory Mängd, jämför med andra

Answer 265

Man blir påverkad av hur andra gör och hur man tror att de skulle uppfatta det man gör. Man frågas ut om mängden man brukar och utifrån detta ges en personliganpassad normerad feedback alltså hur man förhåller sig till resten av demografiska populationen man tillhör, ålder och sysselsättning osv. Utifrån jämförelsen och insikten om missbruk planerar man mål som man ska nå för att minska bruket.

Question 266

Dynamic model of relapse ## Footnote Relapse precipitants Coping skills and self-efficacy Outcome expectancies

Answer 266

1. Triggers or cues that increase risk of relapse. 2. Coping skills refer to the strategies we use to cope with the trigger. Good or bad? High self-efficacy leads to good coping mechanisms 3. Outcome expectancies, positive ones of engaging in behavior and the negative ones of abstaining. This influences the decision-making in regards to whether or not one should engage in the behavior.

Question 267

Bedömma patientens motivationsnivå

Answer 267

Fråga om när i tid patienten kan tänka sig utföra beteendeförändringen. >6 mån (omedveten) < 6 mån överväger < 1 mån beslutar

Question 268

Engagerande processen, fokuserande processen, framkallande processen, planerande processen

Answer 268

Man behöver kultivera förtroende och allians hos patient för att frammana engagemang för att kunna fokusera och för att kunna tillsammans lista ut vad som behöver göras och sedan planera hur man ska göra det.

Question 269

Rättningsreflexen

Answer 269

Mänskliga tendensen att vilja korrigera beteende hos andra, ge råd, lösningar osv istället för att lyssna enbart.

Question 270

Val av föda ur psykologiskt perspektiv ## Footnote Utvecklingsmodell Kognitiv modell Psykofysiologisk modell

Answer 270

Utvecklingsmodellen: - Exponering i ung ålder - Social inlärning - Associations-inlärning Kognitiv modell: - Normer - Attityder - Upplevd kontroll - Ambivalens Psykofysiologisk modell: - Neurokemikalier - Sinnesintryck - gott? - Mat och humör , hur påverkas vi av maten vi äter, rent affektivt - Stress- hetsätning?

Question 270

Exponering föda ## Footnote Neofobi - presentationer Antal exponeringar minskar

Answer 270

Barn vid 2 års ålder kan behöva 8-10 exponeringar för ny mat innan den accepteras. Färre exponeringar kommer att krävas ju fler nya livsmedel som introduceras.

Question 271

Social inlärning föda ## Footnote Kompisar, syskon, föräldrar Media

Answer 271

Det som äts runtom oss blir inlärt, man följer det man ser. Föräldrar har stor inverkan på oss, om mamma bantar så blir vi mer benägna att göra samma. Media i form av reklam, film osv påverkar. Rädsla - salmonella, listeria, galna kosjukan Bias pga exponering för viss typ av mat, omedveten bias? Kan leda till överkonsumtion, att se reklam av McDonalds varje dag, ökar risk för att man äter McDonalds.

Question 272

Psykofysiologiska modeller ## Footnote Neurokemikalier Nikotin Amfetamin Smärtlindring Alkohol Marijuana Tricykliska antidepressiva Antipsykotika SSRI - Ej påverkan??? Viktuppgång är ju bieffekt??? Sinnesintryck Stress & sömnunderskott

Answer 272

Nikotin minskar matintag Amfetamin minskar hunger Smärtlindring gör oss mindre uppmärksamma på hungersignaler Alkohol - både ökar och minskar aptit Marijuana - Ökar aptit Tricycliska antidepressiva - ökar hunger och sötsug Antipsykotika - viktuppgång SSRI - Opåverkad?? Sinnesintryck - Se mat, höra om mat, känna lukten, smaka på mat, beröring av mat kan påverka hur vi upplever den och hur benägna vi är att äta mer av den. Hörsel, höra mat lagas kan påverka huruvida vi blir hungriga. Se mat kan öka aptit genom att aktivera belöningssystemet. Lukt kan trigga aptithormoner samt stimulera matsmältningsprocessen som gör att man blir hungrig. Smak, kan frisätta signalsubstanser som reglerar aptit och matsmältning. Vissa smaker är associerade med minnen och känslor som kan driva på mer frisättning av signalsubstanser.

Question 274

Tankar och viljestyrning över ätande ## Footnote Kunskap/info Fysiologi och emotioner vs tankar och info

Answer 274

Svag effekt på våra faktiska matvanor. Fysiologi och emotioner är mer potenta förstärkare & triggers.

Question 275

Vad driver vårt ätande? 2 drives ## Footnote Body Reward

Answer 275

Body: Fysisk känsla av hunger pga maghormoner, blodsocker och fettvävnad. Tips: Ät balanserade måltider, regelbundet och ät inte mat med hög fetthalt, socker och fett. Reward: Triggers och potentiella förstärkare kan leda till att vi äter. Impulser att äta pga starka emotioner, stress eller för att vi är uttråkade kan leda till ohälsosam kost för att vi ska njuta. Tips: identifiera triggers, risksituationer och positiva coping-mekanismer. Försök identifiera vad som triggar hunger och försök adressera orsaken till stress & negativa känslor.

Question 276

Mat som belöning/coping ## Footnote Socker beroende Stimulerande/Lugnande Kulturellt betingat Matberoende & matmissbruk

Answer 276

Socker ses som en potentiellt beroendeframkallande kolhydrat. Kan vara stimulerande eller lugnande. Kulturellt betingat: äta för att belöna sig eller för att lindra smärta/dåligt mående. Comfort food. Kan leda till negativ samt positiv förstärkning, beroende på längre sikt? Missbruk?

Question 277

Behandlingsmetoder obesitas ## Footnote Kost & motion Läkemedel Intragastrisk ballong Kirurgi

Answer 277

Kost & motion - fixa till kosten, beteendemedicin, beteendeaktivering motion Läkemedel - Bupropion - Naltrexone - kombineras för att minska ptit. Bupropion är antidepp och naltrexone för att behandla opiat- och alkoholberoende. Aptitminskande medicin : Korttidsbehandlande, reglerar aptit, bör integreras vid sidan av kostförändring och införande av motion. Ballong för att minska volym mat som kan komma in, innan mättnadskänsla uppstår. Kirurgi för att ta bort fettvävnad samt minska mängden mat som kan komma in och graden av näring som kan absorberas.

Question 278

Bibehållen viktnedgång bidrar till ## Footnote Komorbiditet Livskvalité Långsiktigt, multimodalt - individuellt, fördelar/nackdelar

Answer 278

Minskar risk för komorbida komplikationer, hypertoni, sömnapné, cancer, leversteatos Livskvalitén ökar. Kräver multifacetterad, koordinerad vård som är individuellt anpassad efter förutsättningar och mål. Olika terapier bör vägas mot varandra, för att se vilken form som har mest effekt med minst bieffekt/risk.

Question 279

Precisionsnutrition ## Footnote Genetisk predisposition CIrkadisk rytm Fysisk aktivitet och stillasittande Metabolomics Mikrobiom - tarmflora Betendemässiga - och socioekonomiska förutsättningar

Answer 279

Skräddarsydd behandlingsmetod - anpassas efter individen. Olika kost och rutiner påverkar individer på olika sätt. Detta pga genetik, livsstil, hälsotillstånd osv. Genetisk testning, blodprover, självskattning strävar precisionnutrition till att med hög preciison behandla nutritionsproblem och obesitas.

Question 280

fysisk aktivitet & träning - obesitas ## Footnote Effekter på vikt bör maximera hälsofördelar

Answer 280

Modesta resultat på vikt, bättre med livsstilsförändringar och nutritionsförändring. Bör istället avse maximera hälsofördelar istället för att ses som ett sätt att minska vikten. T.ex ökad fysisk kapacitet och minskad kardiometabol risk.