Hälsopsykologi & Beteendemedicin Flashcards

1
Q

Reductionism

A

Fokus på detaljerna för att förstå helheten, bryter ned till mindre beståndsdelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

SAM - Sympathetic nervous system, Adrenal, Medulla (binjuremärgen)

A

Hypothalamus scannar för faror, skickar info till hypofys som skickar ut kortisol, kortisol skickas ut i kroppen och aktiverar binjuren som släpper ut adrenalin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

General adaptation syndrome

A

ALARM:
Chock - SAM
Counterchock - Kroppen reagerar på stressorn som skapade chocken. Aktiverar fysiologisk respons via sympatiska nervsystemet, fight or flight.

Resistance: Stage where the body attempts to adapt to the stressor. If however the resources are depleted or the stressor persists, one enters exhaustion.

Exhaustion: Prolonged exposure to stressors can deplete the body’s resources, including energy stores, hormones and neurotransmitters. Impairs physiological homestasis and negatively affects ability to cope with additional stressors. Leads to vulnerability to stress. Lead to fatigue, irritability, anxiety, depression, insomnia, muscle tension and gastrointestinal issues.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Allostasis

A

The body’s response to physiological change due to stress, through which the body tries to maintain homeostasis. Functional adaption to changing needs and demands.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Allostatic load

A

When the stress response is inadequate or insufficient.

  1. Too frequent of activation of the stress response.
  2. Lack of adequate response to reoccuring stressors.
  3. Lack of recovery after stressor.
  4. Insufficient activation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Allostatic load -
Good stress
Manageable stress
Toxic stress

A

Good:
Challenge - Allostas - Recovery

Manageable: Challenge - Allostasis - Coping - Recovery

Toxic - Challenge - Allostasis - No coping - Overload

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Individual responses to stress that aren’t ways of coping

A

Challenge/Demand
Stress response - Physiological response
Pathogenic processes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Diathesis-stress/Dual-risk model

A

Interaction between biological predispositions (diatheses) and environmental stressors in the development of mental health disorders. If the individual is vulnerable biologically due to genetics, childhood experiences or other reasons and they are in a negative environment or have a bad experience they will most likely suffer a negative outcome. A person who is resilient will most likely have a positive outcome regardless of environments & experiences.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Stress threshold

A

The point at which the stress exceeds the person’s capacity to endure it and thus their coping capacities are depleted and they develop anxiety, depression, burnout or exacerbation of existing health issues.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Early life stress exposure and it’s implications for subsequent vulnerability

A

The function is not linear, it is quadratic, thus the vulnerability is severely increased even with small increments of stress in childhood.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kritik mot biologiska perspektiv

A

Experimentell påfrestning leder till en momentär fysiologisk respons, men detta säger föga mycket om den kroniska stressen som leder till faktiska patologiska processer utanför labbet. Ekologisk validitet är låg. Studier av reaktionerna erbjuder inga kliniska implikationer för hur man ska behandla utsatta och öka hälsan i samhället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ambient stressors

A

Lågintensiva men kroniska stressorer i mijlön.

Mätbara fysiska fenomen:
Oljud/Brus
Dålig luft/temperatur
Trängsel

Medvetenheten om stressor minskar pga habituering men lågintensiv stress kvarstår ändå. Omedveten ansträngningen för att copea förbrukar resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Role stress

A

Leva upp till svårförenliga normer, ansvar och behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Minority stress

A

Värderingskonflikter mellan grupper med olika socioekonomisk hållning med olika status/dominans.

Utgår från sociala processer, strukturer och institutioner.

Drabbar specifika grupper, ej slumpmässigt.

Inbäddade i varaktiga sociokulturella konstruktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Självselekteringseffekter

A

De effekter på resultatet av studier som påverkas av deltagarnas vilja att tillhöra vissa grupper och vilka studier de vill vara med i. De som är mer hälsomedvetna och potentiellt mer hälsosamma kan välja att delta i studier jämfört med mindre medvetna, och därför sker en snedvridning av resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Neurologiska faktorer som del av psykoneurokronologi

A

Nervsystemets funktioner kan påverka endokrina processer som utsöndrar hormoner som fungerar som signalsubstanser och reglerar olika kroppsprocesser samt vice versa. Alltså hur endokrina processer påverkar signalering i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Endokronologiska faktorer i psykoneuroendokronologi.

A

Här studeras hormonernas såsom oxytocin, adrenalin och kortisol påverkar beteenden, känslor, tankar och kognitioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Pskyologiska faktorer som del av psykoneuroendokronologi

A

Hur psykologiska processer påverkar och påverkas av tankar, stress, känslor, kognitiva processer och beteenden - samt hur de påverkar endokrin aktivitet och nervsystemets funktion. Kronisk stress frisläpper överflödiga mänger kortisol och adrenalin som kan negativt påverka kroppsfunktioner och hälsa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Psykoneuroendokronologis syn på stress

A

Ej en stereotyp reaktion på stress utan snarare individens självreglering av otrygghet.

NUTS:
Novelty
Unpredictability
Threat to the ego - Social evaluative threat
Sense of uncontrollability

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kognitiva transaktionella modellen

Reaktion på stress

A

En unik individ möter en specifik situation.

Primär tolkning: Vad innebär detta för mig.
Obetydligt/Harmlöst - Ingen åtgärd
Hot/Utmaning/Skada/Förlust - leder till sekundär tolkning

Sekundär tolkning: Vad kan jag göra åt det?
Vad krävs av mig?
Vilka resurser finns.

Om resurser finns - COPING
Om de inte finns - negativ stressrespons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kritik mot kognitiva transaktionella modellen

A

Stoppar stress i svarta lådan.

Fokus på upplevelse snarare än på orsakande processer.

Relativiserar och subjektiviserar stress. Det beror på hur individen upplever och uppfattar potentiellt stressande situationer.

Åtgärdsfokus läggs på individ snarare än att adressera stressorn.

Falsk dikotomi mellan stress och coping.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Conservation of resources model

A

Normativ transaktionell modell

Adapativa resurser kan identifieras empiriskt - vad människor generellt sett värderar och eftersträvar.

Stress kan sedan defineras normativt som:
- Förlust av resurser
- Hot mot resurser
- Misslyckade resursinvesteringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kritik mot conservation of resources model

A

Residualbehaviorism - Reducerar människan till mekanik där personliga upplevelsen ignoreras.

Onödigt med normativa konceptualiseringar av stress: vill vi veta om någon är stressad kan vi fråga dem.

Irrelevant: Starkaste proximala prediktorn för stressrespons och sjukdomsrisk är individens egna upplevelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Tend & befriend

A

Stress är mycket mer än påslag och fight-or-flight.

Oxytocin som stresshormon.

Tend- Ta hand om och skydda det viktigaste.
Befriend - Sök stöd hos andra genom närhet och samarbete för att skydda från stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Stress

Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

A

Teoretisk: Patogenes - Hur sjukdomar utvecklas

Praktisk: Krav utmanar förmågan till anpassning

Slutsats: Minska krav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Coping

Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

A

Teoretisk: Salutogenes - Hur hälsa och välbefinnande uppstår

Praktisk: Anpassning kräver resurser

Slutsats: Öka kvalité av och tillgång till resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Återhämtning

Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

A

Teoretisk: Hälsoekologi - hur individs hälsa påverkas av interaktion mellan individ och omgivande miljö.

Praktisk: Hållbar anpassning är beroende av återhämtning

Slutsats: Öka möjligheter och förutsättningar för återhämtning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Rehab

Konceptuell karta - Teoretisk, Praktisk Premiss och Slutsats.

A

Teoretisk: Klinisk/Terapeutisk

Praktisk: Anpassningssystemen är för svaga/skadade

Slutsats: Förbättra anpassningssystem genom att (åter)skapa copingmekanismer och resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Epidemologiska perspektiv på coping

A

Individer har mer eller mindre tillgångar till resurser för att deala med påfrestningar.

  • En resursvariabel som modererar sambandet mellan stressor-exponering och risk för ohälsa.
  • Det som gör att samma påfrestning påverkar typer/grupper av individer olika mycket.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Normativa copingresurser- Personliga

A

Personliga:
- Kroppsförmågor
- Psykologiska förutsättningar
- Kunskaper & färdigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Normativa copingresurser - Sociala

A
  • Tjänster
  • Information
  • Känslomässigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Normativa copingresurser - Materiella

A
  • Pengar
  • Verktyg
  • Hjälpmedel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Normativa copingresurser - Miljömässiga

A
  • Framkomlighet & tillgänglighet
  • Platser för samvaro, rekreation osv
  • Arkitektur & design
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Effort - Reward imbalance model

Effort
Reward
Imbalance
Psychological and physiological responses
Moderating factors

A

Effort refers to demands on an individual. Work load, emotional stress, time pressure and responsibility. High levels of effort are correlated with heightened stress and strain.

Reward: Positive outcome or resources that individuals expect to receive in return for effort. Extrinsic - Salary, promotions, job security. Intrinsic - Work satisfaction, self-actualization, recognition, opportunity for self-development.

Imbalance: Stress occurs when there an imbalance between effort and reward. Lack of control may be experienced as well. Subjective perception that varies from person to person.

Psychological and physiological responses: Prolonged exposure to stress may over time lead to chronic stress and consequently depression, anxiety and burnout.

Moderating factors: Personality traits, social support, coping strategies, as well as organizational context such as culture, job insecurity and socio-economic status.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Effort-Reward imbalance model - Maintaining factors and overcommitment

No alternatives
Style of coping
Personal factors - overcommitment
Accepting inbalance temporarily for future pay off

A

Maintaining factors:
No alternative
Style of coping mechanism (overcommitment)
Accepted for strategic reasons

Overcommitment:
Personality trait that maintains imbalance. One may be overly invested in their work and seek recognition for their work. Lack of recognition may lead to high levels of stress.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Job burnout

Engagement:
Job resources
Personal resources

Burnout:
Job demands
Interpersonal demands

A

Emotional exhaustion
Depersonalization
Poor work performance

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

COPING - Definition

A

Constantly changing cognitive and behavioral efforts to manage specific external & internal demands that are appraised as taxing or exceeding the capacity of the person.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Yerkes Dodson Curve

A

Optimal performance is when stress levels are optimal, nor too high nor too low.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Costs of coping

Subsidiary task failure
Strategic adjustment
Compensatory costs - strain
Fatigue after-effects

A

Subsidiary task failure
Strategic adjustment - Shifting to simpler strategies, less use of working memory
Compensatory costs - Strain because of active control during performance maintenance
Fatigue after-effects: Post-task preference for low-effort strategies, risky decision-making

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Cost of coping

Fysiskt
Kognitivt
Emotionellt
Socialt
Materiellt och temporalt

A

Fysiskt - Allostasis
Kognitivt - Attention fatigue
Emotionellt - Burnout / Empatitrötthet
Socialt - Tärda relationer/nätverk
Materiellt - olika opportunity costs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Health psychology

A

How biological, psychological, evnironmental and cultural factors affect physical health and illness.

Health psychologists work in clinical settings, on behavior change in public health promotion, at unviersities and conduct research.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Cartesian dualism

A

Two systems - mind and body, persists in psychological theory.

Behavior is often a reflection of something else. What does this mean?

A machine-like “chain metaphor”, emphasizing contiguity (bordering with something, or being in contact with something). The internal mediating constructs such as expectations, intentions, beliefs, desires, attitudes, motivation act as links in the chain. All of these things therefore affect behaivor.

Are they however onthologically valid? How do we know how they operate, do they immediately indicate how to make change happen, how can we affect them to mediate change?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Three fundamental difficulties in developing good psychological theories

A
  1. A lack of (sufficient) robust phenomena
  2. A lack of validity and epistemic iteriation for psychological constructs.
  3. The problem of establishing psychological causes. We don’t quite understand what leads to change.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Återhämtning

Definiton, Förutsättning Process

A

Definition: Returning to normal state after adaptive response.

Förutsättning: Removal of stressor

Process: Autonoma nervsystemets reglering (Parasympatisk aktivering för att nå homeostas, motverkar sympatisk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Restoration

Definition
Förutsättningar
Process

A

Definition: Reinstatement of adaptive resources and associated functions.
Förutsättning: Positiva återhämtningsfaktorer
Process: Transaktionell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Rehabilitation

Definition
Förutsättningar
Process

A

Definition: Rebuilding normal functions through therapy or training
Förutsättningar: Expert-intervention
Process: Resursinvestering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

How the recovery process looks

Resting state
Stressor
Coping
Recovery

A

Initially one is in resting period. Then a stressor emerges which leads to an increase in stress, of course, until which the stressor has been dealt with or other coping mechanisms have been deployed, when this happens the stressor is removed and the stress levels decrease.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

SAM vs HPA

A

Sympatiska, Adrenala, Medulla tar några sekunder för att kicka in och minuter för att avta.

HPA-axeln är långsammare och tar 10-40 minuter att kicka in och sen tar det timmar för den att avaktiveras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Perseverative cognition hypothesis

A

The repetetive and persistent nature of negative thoughts can take form in worry, rumination and intrusive thoughts. Worry concerns future threats or negative outcomes. Rumination is when one dwells on past experiences, mistakes or failures. Intrusive thoughts are automatic negative thoughts that enter consciousness without voluntary controll.

This repetetive pattern of negative thinking often leads to suffering without resolution. This leads to negative moods and impaired daily functioning as it is very distracting and both time and energy-consuming. This leads to dysregulation in prefrontal cortex and amygdala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Default mode network

A

Misconceived to be a state of rest. In reality it is an active state of complex cognition marked by internal dialouge, mental imagery, emotions, retrieval of episodic memories, problem solving and planning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Generalized Unsafety Theory

A

When we are not certain that we are safe we are in a default state of stress, which is inhibited when we feel safe.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Restorative environments

A

En miljö som bara möjliggör utan underlättar återhämtning av förbrukade adaptiva resurser.

Evolutionära anledningar
Sociokulturella anledningar
Personliga anledningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Stress recovery theory

A

Stimuli som signalerar trygghet och möjlighet att återhämta resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Perceptual fluency account

A

Easy or fluency with which information is presented affects how we interpret it. If it is perceived as fluent and smooth then it is perceived as positive and vice versa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Attention restoration theory

  1. Two types of attention
  2. Attention fatigue
  3. Restorative environments
  4. Soft fascination
  5. Stress reduction
A

Suggests that exposure to natural environments can help restore cognitive resources and improve attentional functioning. The theory contrasts natural settings with urban environments. One is able to recover and restore attention easier in nation because one is easily fascinated and one is able to be effortlessly attentive.

  1. There is directed attention and involuntary attention. Directed for studying etc. Involuntary is for naturally appealing stimuli such as nature.
  2. Attention fatigue: Directed attention can get fatigued when it is active for too long, has to filter through too much distracting stimuli etc, common for urban environments.
  3. Restorative environments: Natural environments can replenish directed attention. Rich in fascination, perceived as coherent or rich in order, serene landscapes, tranquil water bodies and lush greenery effortlessly draw our attention.
  4. Soft fascination: We can engage our attention with nature without cognitive effort. Leads to relaxation and mental restoration.
  5. Stress reduction: Exposure to natural environments has been associated with reduced stress, improved mood, enhanced well-being. Due to restorative effects of natural environments on cognition and attention.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Restoration skills training

Stress reduction techniques
Cognitive restructuring
Behavioral activation
Mindfulness practices
Problem-solving skills
Relapse prevention

A

Stress reduction techniques: Different techniques to decrease stress - mindfulness, deep breathing, progressive muscle relaxation or guided imagery, helps with relaxing and reducing physiological activation.

Cognitive restructuring: Mentally reappraising different situations, reframing them whilst challenging negative thoughts or assumptions about the world. If we reframe negative thinking and adopt more adaptive perspectives we can reduce emotional reactivity and improve coping ability.

Behavioral activation: Strategies aimed at helping individuals increase engagement in meaningful activites and enjoyable activities, even when one is not motivated to do so. If we schedule and participate in rewarding activities we can enhance our mood and sense of accomplishment. Gives our life meaning.

Mindfulness practice: Mindfulness exercises such as meditation, mindful breathing or body scans are frequently incorporated into restoration skills training to help individuals better cope with their experiences by building present-moment awareness and cultivating non-judgemental acceptance of their experiences. This helps regulate emotions and may reduce rumination and worry.

  1. Problem-solving skills: RST helps individuals equip themselves with practical tools and techniques to deal with concrete daily problems - by breaking them down into smaller steps to easier tackle the issue.
  2. Relapse prevention - Helps anticipate and manage setbacks or potential triggers that may hamper progress. If we develop a
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Kritik mot beteendemedicinska insatser mot utmattningssyndrom

A

Interventioner med många komponenter omöjjliggör slutsatser om vad det är som egentligen ger eventuella effekter.

Dåligt specifierade komponenter förhindrar replikering.

Syfte att påverka hälsa och arbetsåtergång, men effekterna är bara process- och upplevelsemått.

Man lägger mycket ansvar på individen att hantera sin situation men det kan väl inte antas att folk helt plötsligt blivit sämre på att deala med stress, snarare så att samhället har fler stressande faktorer jämfört med förr i tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Behavioral medicine - definition

A

Interdisciplinary field that applies biomedicine and behavoral science that pertain to health and illness and to apply these to prevent, diagnose, treat and rehabilitate.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Relation between behavior, biology, environment and health.

A

Behavior and environment can influence biological processes in the body. Although we don’t quite understand how. It is therefore more relevant to focus on behavioral outcomes like how long one lives, their quality of life and symptoms they experience. Instead of focusing on biology for which we have methods lacking in validity and reliability, we should instead focus on the processes we think are determined by biological ones, such as daily functioning or symptomatology.

So if we agree that behavior influences health, we should strive to find the behavioral interventions that maximize benefit with minimal investment.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Health psychology

A

Health psychology might also be related to behavioral medicine but is more interested in investigating what psychological factors are involved in health and how we can affect these. It may be behavioral activation but also more broad such as CBT as well as mindfulness-based practices to increase mental and physical well-being.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Health belief model

Perceived severity
Perceived suscepitibility
Perceived benefits of action
Perceived barriers associated with action
Cues to action
Self-efficacy

A

Perceived severity: How severe is the dangerous situation?
Perceived suscepitibility: How likely is it that I might be subjected to the danger?
Perceived benefits of action: How much can I gain from acting?
Perceived barriers associated with action: What we perceive as holding us back from acting.
Cues to action: External or internal triggers that may nudge someone to act.
Self-efficacy: Do we feel we are capable of acting?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Transtheoretical model/Stages of change

Precontemplation
Contemplation
Preparation
Action
Maintenance

A

Precontemplation is when individuals are not yet considering change. May be due to lack of awareness of issue or denial of the consequences of their behavior.

Contemplation: Aware of need to change and are considering action. Weighing pros and cons, but haven’t commited to change yet. May be prolonged state due to ambivalence or uncertainty about whether they should proceed.

Preparation: Preparing to change in the near future. Take initial steps, gather info, set goals, seeking support from others. Committed to change but may face obstacles or setbacks.

Action: Acting on preparation. Requires ongoing effort and overcoming obstacles and managing replases.

Maintenance: Successfully changed behaivor is maintaned through preventing relapse. Requires ongoing effort, self-monitoring and development of coping strategies to deal with potential challenges.

Termination: Sometimes included in the model, behavioral change is ingrained, leading to lack of risk of relapse and thus they do not need to actively work to maintain the change.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Reciprocal determinism

A

A person is both a responder and an agent for change. Changes in the environment lead to change in the individual but conversely, a change in the individual leads to a change in the environment.

Personal factors determine how one might respond to environmental factors. And environmental factors are influenced by personal factors.

Personal factors can be self-efficacy, self-confidence etc.

Environmental factors can be culture, norms, social support network, access to resources etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Social Cognitive Theory

Behavior, personal factors, environment.

A

Behavior, personal factors and environmental influences all affect each other.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Social Ecological Model - Behavior in relation to environment

A

Multiple levels of influence (individual, interpersonal, organizational, community and public policy). Notion that behaviors both shape and are shaped by social environment. Consistent with social cognitive theory that says that creating an environment conducive to change is important.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Theory of planned behavior

Attitude towards behavior
Subjective norm
Perceived behavioral control

A

Attitude: The way we feel about a behavior

Subjective norm: How we perceive the norm to regarding the behavior

Perceived behavioral control: If we think we are able to control our behavior.

All three interact to form an intention which leads to a behavior.

This theory is not correct, does not allign with experiment results.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Critcism of Theory of Planned Behavior TPB

A

Too simple, too focused on rational reasoning, not enough of unconscious influences. Limited predictive validity.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

COM-B system

A

Capability and opportunity lead to motivation to behave in a way, which reinforces all three of the aforementioned.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

The Behavior Change Wheel

Capability
Opportunity
Motivation

A

At the core of the wheel there are 3 components.

Capability - Refers to psychological and physical capacity to perform behavior.

Opportunity - Environmental factors that allow for the behavior to arise, physical, social and economic factors
Motivation - Encompasses psychological processes that energize and direct behavior, including both conscious and unconscious processes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

The behavior change wheel

Intervention functions
Policy categories
Behavioral change techniques - BCTs

A

Intervention functions - Broad mechanisims through which change can be achieved. Education, persuasion, incentivization, coercion and training.
Policy categories - These are the types of interventions that can be applied at a population level to influence behavior, such as legislation, fiscal measures, guidelines and regulation.
Behavioral change techniques - BCTs - Specific strategies or methods used within interventions to bring about behavior change. Examples of techniques are goal-setting, self-monitoring, feedback, social support and reinforcement.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Theory effectiveness hypothesis

Theoretical basis/Framework
Understanding behavior
Predictive power

A

Effectiveness of an intervention is directly related to the extent to which it is based on relevant and applicable psychological theories of behavior change.

  1. Theoretical basis: Interventions that are well-established in theories of behavior change are more likely to be effective. These theories serve as a framework to understand the underlying mechanisms of behavior change and allow us to use targeted and evidence-based strategies to induce behavior change.
  2. Understanding behavior: Theories offer insights into how and why people act and which factors influence the behavior. Interventions targeted at specific barriers and facilitative processes can lead to change.
  3. Theories allow for predictions of how people will react to different interventions. ‘
    Allows for precise tailoring of interventions. based on individuals needs and characteristics.
  4. Evaluation and refinement - Interventions based on theory can be evaluated and refined. We can compare them to the appropriate outcome measures and see if we succeeded. If not, we can get an idea of how to improve.
  5. Generalizability - Interventions grounded in theory are more likely to be generalizable across different populations and contexts. If the mechanisms underlying behavior is identified by a theory, they can often transcend cultural and demographic borders. This allows us to adapted and apply interventions to diverse populations with greater confidence.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Psykologiska faktorer vid smärta

A

Stämningsläge
Katastrofiering
Stress
Hantering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Biologiska faktorer vid smärta

A

Sjukdomsgrad
Smärtreceptor
Inflammation
Hjärnfunktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Sociala faktorer som påverkar smärta

A

Kulturella faktorer
Social omgivning
Ekonomiska faktorer
Socialt stöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Smärta - modern definition

A

Obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse, ofta förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, dock är smärta subjektivt och kan uppstå trots frånvaro av vävnadsskada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Smärt-terminologi - Nociceptiv

Viceral

A

Vävnadsskada

Viceral - smärta från interna organ (referred pain)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Smärt-terminologi
Neuropatisk

A

Nervskada - perifera vs centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Smärt-terminologi
Nociplastisk

A

Förändrat smärtsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Smärt-terminologi
Idiopatisk

A

Oklar orsak, specifik för pat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Smärt-terminologi Psykogen/somatoform

A

Rent psykologisk orsak
Föråldrar kategori, främst historisk intressant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Fantomsmärta

A

Smärta från amputerad kroppsdel. Hälften av amputerade upplever någon form av fantomsmärta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Primär vs sekundär smärta

A

Primär smärta härstammar direkt från en händelse eller skada

Sekundär smärta uppstår som biprodukt av ett annat problem.
T.ex:
Cancer-relaterad smärta
Post-kirurgisk eller post-traumatisk smärta
Neuropatisk
Huvudvärk eller orofaciell smärta
Viceral
Muskoskeletal smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Akut smärta

Tidsram
Typ av skada
Återhämtning
Återkommande
Begränsade konsekvenser

A

0-3, max 6 månaders smärta
Vävnadsskada - objektiva fynd
Försvinner när skadan läkt
Återkommer endast i vissa fall:
- Migrän
- Spänningshuvudvärk
- Tandvärk
Begränsade psykosociala konsekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Kronisk smärta

Tidsram
Objektivt/Subjektivt
Förknippad med andra kroniska sjukdomar:
- Reumatism
- Diskbråck osv

Går ofta i skov - påverkas av omgivande faktorer t.ex mående och kontext
Omfattande psykosocialt begränsande konsekvenser - disability

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Smärta - somatisk samsjuklighet

A

Somatiska sjukdomar kan orsaka samt förvärra smärta

Diabetes
Hjärt-kärlsjukdomar
Fetma
Respiratoriska sjukdomar
Ehlers-Danlos syndrom
Reumatisk sjukdom
Yrsel
Cancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Psykiatrisk samsjuklighet - kronisk smärta

A

Kan förvärra och vidmakthålla smärta. Försämrar funktion ytterligare, komplicerar behandling för att det försämrar effekterna av rehab.

  • Egentlig depression
  • Ångestdiagnos
  • Insomni
  • PTSD
  • Substansbruksbruksyndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Mäta smärta

A

Subjektiva självrapporter med t.ex VAS - Visuell analogskala
0-10, ingen smärta - värsta tänkbara smärta

Multidimensional pain inventory

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Objektiva mätningar av “smärta”

A

Observation - Fysiologi och funktion
Intensitet
Lokalisation
Hur smärtan “upplevls” - Smärtans egenskaper, adjektivlista

Konsekvenser, livskvalitet “disability”, hur mycket begränsas man?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Smärtans hälsopsykologi

A

Smärta varnar om hot och skada samt signalerar om att man är skadad.

Utlöser försvaret i from av fysiologisk aktivitet och beteende för att skydda och begränsa hot/skada - en evolutionsbiologisk bas.

Snabb, skarp signal - akut = fly

Långvarig, molande signal = vila

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Nyckelfaktorer för smärtupplevelsen

Humör
Uppmärksamhet
Kognition
Social kontext

A

Humör - förvärrar och förvärras av smärta (cykliskt)
Uppmärksamhet - Ökad uppmärksamhet ökar smärtupplevelsen, distraktion minskar den (motiverar undvikande)
Kognition - Attributioner, self-efficacy, förväntningar, katastrofiering
Social kontext - Stöd, socialt sammanhang och miljö generellt kan modulera smärtupplevelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Smärtkänslighet

Tolerans vs smärttröskel
Psykisk ohälsa
Primär hyperalgesi - nociception ökad lokalt vid skada
Sekundär hyperalgesi - Smärta upplevs i andra distana kroppsdelar.

A

Smärtkänslighet/tolerans vs smärttröskel:
- Tröskeln likartad hos alla, tolerans varierar mycket
- Depression och ångest kan sänka båda.

Hyperalgesi = gör mer ont än vad det “borde”
- Primär: Ökad känslighet till smärta vid vävnadsskadan. Nociceptorerna blir sensitiviserade i påverkade området.
- Sekundär: Ökad smärtkänslighet till närliggande eller distanta kroppsdelar. Kemiska mediatorer/transmittorer kan aktivera bihängande nociceptorer som sprider signalen vidare till andra kroppsdelar som får sensitiviserad nocioception. Kroniska smärta, neuropatisk smärta och centrala sensitivisering associeras ofta med hyperalgesi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Allodyni - smärta

A

Smärta av normalt sett icke-smärtsam stimulans
Taktil, värme, rörelse, ljus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Gate control theory

Nociceptive signals
The “Gate”
Opening and closing the gate
Central processing
Modulation of pain perception

A

Pain signlas are transmitted and modulated within the nervous system. The signals can bli amplified or inhibited, depending on the neural mechanisms in the spinal cord that modulate the signals.

  1. Nociceptive signals: A signal is transmitted to the spinal cord.
  2. Hypothetical ‘“gate” mechanism, controlled by both large-diameter nerve fibers (A-beta fibers) - non-painful sensory info (fast signaling) . Small-diameter nerve fibers (A-delta and C fibers) - pain signaling that is slower.
  3. Opening and closing the gate - Small-diameter fibers try to send afferent nocioceptive signals to spinal cord, but this signal can be blocked by a Large-Diameter fibre that is already active thus the gate is closed, and the pain signal is inhibited. Rubbing a bumped knee can provide relief from pain.
  4. Central processing - Once signals pass through the gate, they are further processed and interpreted, leading to the conscious experience of pain.
  5. Modulation of pain perception: Suggets that factors such as emotions, attention and cognitive processes can also influence the gating mechanism, thereby modulating perception of pain. For example, distractions or positive emotions may help to close the gate and reduce nocioception.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Fördelar med gate control teorin

A

Smärta ses som perception som går att modulera via aktivt engagemang, ej passiv mottagare av stimuli. Individuell variation med olika stor öppning i grinden, hur mycket large-diameter krävs för att blockera en smärtsignal?
Multipla orsaker till smärta
Olika kombinationer av fysiologiska och psykologiska faktorer som ursprung till smärta.
Samspel body-mind?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Gate control theory - nackdelar

A

Mekanismerna förefaller vara väldokumenterade men var finns grinden?

Förutsätter frf organisk/fysiologisk orsak till smärtan (stimulus-respons modell i grunden)

Dikotomi - mind/body, ej integrerad och unifierad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Neuromatrix

A

Pain is not simply a result of tissue pain and sensoric awareness of this. It is a complex experience generated by various factors, including sensory, emotional, cognitive and psychosocial/environmental factors.

Neuromatrix refers to a network of connected neurons that are distributed all around the brain that are processesing and interpreting pain signals. These signals are moderated by other processes such as emotional, cognitive and factors such as sensory ones, attention and enviornmental factors. Memory and attention are important for our pain experience.

Perception of pain is influenced by individual differences in genetics, past experiences, psychological factors and social context. Two people with the same injury may experience pain in wildy different ways.

Doesn’t say that there is an superimposed physiological cause for pain, rather it is a combination of different factors.

The advantages of gate-control theory are preserved but match better with the biopsychosocial model.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Criticism of neuromatrix

A

Weak design, no evidence of causality - bad intern validity.

Anecdotal, unsystematic measures and therefore dubious data.

Lack of generalization, bad extern validity.

Speculate and vague theory - is it adding anything new?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Utveckling av kronisk smärta - Fear-avoidance modellen

A

Smärta kan få två huvudutfall.

Kronisk smärta:
Smärtupplevelse som leder till smärtkastrofiering som ger upphov till negativ affekt - hotande info om hälsobesvär att man har ont, kommer det vara så för alltid? Patientens förväntningar på smärtfrihet kan leda till mer lidande, man accepterar ej situationen.

Detta leder till smärtrelaterad rädsla som ger upphov till undvikande via distraktioner som negativt förstärker smärtupplevelsen eller så är man istället hypervigilant och fixerar sig vid smärtan som leder till sensitivisering av smärtupplevelsen. Detta ger upphov till inaktivitet, uppgivenhet, depression och blir ett handikapp som gör att man har mer ont osv.

Gott utfall: Smärtupplevelse som möts utan rädsla, man konfronterar situationen och återhämtar sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Etiologi bakom kronisk smärta -
1. Process

Early trauma
Fear, catastrophic thoughts
Not just duration
- Cyclical variation
- More occassions for negative learning

A

Early trauma - predisposing one to get worse
Cyclical: sometimes better sometimes worse
More possibility to learn maladaptive behavior
- Gets worse over time

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Utveckling av kronisk smärta -
2. Kontext

A

Environment is dynamic, external and internal cues
Insensitivity to these cues can lead to rigid coping mechanisms
- Exaggerated resting, or being too careful and avoidant

One’s response to pain is important for the devlopment of pain.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

development of chronic pain
3. Gains of illness

Primary - intrapersonell
Secondary - interpersonal
Tertiary for someone else

A

Primary - Expressing that one is in pain can lead to not having to do something you don’t want to or that is discomforting.

Secondary - Interpersonal: Pain behavior leads to positive experience, like someone showing empathy, comfort and understanding.

Tertiary: Pain behavior that leads to positive feeling and satisfaction for someone else, feeling like one is helping another person who’s in a tough sitaution as well.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Ethiology of chronic pain
3. Transdiagnostical processes

Predisposing processes
Triggering processes
Protective processes
Driving processes
Catalytic processes

A

Comorbidity is a big part of it.
- Depression, anxiety, insomnia, PTSD and stress/exhaustion
- Can sustain pain and make it hard to rehabilitate.

Same underlying mechanisms:
Worry, avoidance, catastrophizing, inflexibility

Predisposing processes
Triggering processes
Protective processes
Driving processes
Catalytic processes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Ethiology of chronic pain -
Risk factors for chronic pain

Psychosocial factors:
Psychiatric problems
Social work situation
System- and social factors

A

Psychological and social variables have more meaning than the biomedical för development for long-term disability and pain.

Psychosocial variables:
- Psychiatric issues
- Social work situation, support from bosses and coworkers
- System- and societal factors: Laws, insurance, work characteristics

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Ethiology of chronic pain
5. Learning

Respondent
Operant

A

Learning makes environment predictable, that’s why we learn things. Natural reactions become maladaptive.

Respondent/Classical conditioning - Pain is salient stimulus, associated with neutral ones. Pain triggers natural stress. Stress is associated with former neutral stimuli.
Fear, catastrophizing and traumatic memories.

Operant conditioning:
- Pain, normally a primary negative punishment but if we have constant negativ punishers then we get a lot of negatively reinforced avoidances.
- Discriminative learning: One stimulus leads to one response.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Kinesiophobia

A

Severely excessive irrational and debilitating fair of physical activity and movement, often a factor driving chronic pain. Often a result of pain catastrophizing, body will break or pain will become worse. Natural consequence of traumatic events.

TSK - Tampa Scale of kinesiophobia to measure it.
Treatment: Exposure to movement and confronting catastrophic thoughts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Treatment and prevention of chronic pain

A

Prevention:
Physiotherapy
Naprapathy
Chiropratic treatment
Acupuncture

Treatment: Multimodal, combination of biopsychosocial interventions and physical ones.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Psychological components of treatment of chronic pain

Self-regulation
Behavioral therapy
CBT
ACT

A

Self-regulation: Biofeedback, relaxing, hypnosis, mindfulness

Behavioral therapy: Working with pain behavior, balancing activities, behavioral activation, exposure and physical activity - this is implementing and activating positive behavior.

Cognitive behavior therapy: Knowledge, coping and application in daily life - Cognitive methods

Third wave CBT and ACT: Acceptance, Values and mindfulness (psychological flexibility)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Multimodal rehab

Focus on what psychologist does

A

Transdisciplinal rehab with doctors, physiotherapists, work therapists, curators and psychologists.

Psychologist’s work: Activity balancing
Behavior activation and stress management
Worry and rumination
Feelings and anxiety
Communication skills and setting boundraries
Sleep and insomnia

Treat each comorbid psychiatric condition individually

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Bristande fokus på sexuell hälsa

Utbildning och kunskap
Rädsla för att prata om det
Attityder
Genans
Kultur

A

Brist på utbildning och praktisk träning
Rädsla
Bristande förmåga att tala om sex
Attityder
Rädsla att genera patient/klient
Genans för sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Förutsättningar för att prata om sex som professionell

Kunskap om begrepp och ord och praktiker
Hitta inkluderande ord
Förhålla oss till olika synsätt, tolerans
Träna på att säga vissa ord högt

A

Kunskap om begrepp och ord och praktiker
Hitta inkluderande ord - underlätta kommunikation
Förhålla oss till olika synsätt, tolerans för andras livsstil
Träna på att säga vissa ord högt - hjälper ord att tappa laddning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Bra att tänka på inför samtal om sex

Självreflektion och medvetenhet
Medvetendegöra sina egna åsikter
Upprepa uttryck på okonstlat sätt
Vilka ord känns obekväma/bekväma att använda? Vad känns bra? Hur påverkas patient?
Målmedveten träning
Våga vara kvar
Öva utanför - för in

A

Självreflektion och medvetenhet, bra för att kunna prata om sex och sexualitet, kanske extra viktigt
Medvetendegöra sina egna åsikter - så dessa inte påverkar arbetet för mycket - motöverföring.
Upprepa uttryck på okonstlat sätt - för att itne väcka negativa reaktioner hos behandlaren och känna osäkerhet kring ämne och uttryckssätt.
Vilka ord känns obekväma/bekväma att använda? Vad känns bra? Hur påverkas patient? Hur kan man bli bättre på att uttrycka sig och att positivt påverka sin patient?
Målmedveten träning - träna på att ställa frågor om och igen
Våga vara kvar
Öva utanför - för in i samtalet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Hindrande faktorer i sexuellt terapiarbete

3 punkter
motstånd
prydhet
egenterapi

A

Omedvetet motstånd att ta i det
Medveten prydhet, jobbigt att snacka - genant
Brist på egenterapi - självreflektion och upplösande av motstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Kunskap om patients sexuella hälsa

Kunskap
Utforskande
Sexuell hälsa god/dålig?

A

Vad vet du, vad kan du utforska och lära dig? ‘
Är patients sexuella hälsa god? Vad behöver förbättras?

116
Q

Sexuell attraktion till patient

Bearbeta för att klinga av
Tänk igenom, går ej att stänga av känslor
Viktigt att bejaka klients sexualitet - dock risk om det hanteras fel
Kvinnor tar hjälp av manliga handledare i större utsträckning - dock skamfullt
Handledare vaksamma och skapa gott samtalsklimat.

A

75% svarade ja på frågan om de varit attraherade av patient.

Behöver bearbeta attraktion och känslor för att de ska klinga av.
Ibland räcker det att tänka igenom dem. Går ej att bara stänga av känslorna.
Viktig del är att bejaka klients sexualitet men attraktionen kan vara en riskfaktor i behandlingen, om den inte behandlas vöäl
Kvinnor är mer benägna att ta handledning av män, många skäms dock ändå och vågar ej ta hjälp.
Handledare måste vara mer vaksamma och skapa ett klimat som tillåter oss att tala om egna sexuella känslor.

117
Q

Yrkesetiska principer kring sexuellt terapiarbete som psykolog

Vaksam på intimitet och sexualitet
Undvik privatisering och sexualisering

A

Uppmärksam på hur intimitet och sexualitet direkt/indirekt påverkar relationen
Undvik privatisering och sexualisering - får ej leda till sexuellt umgänge sinsemellan

118
Q

Biopsykosociala modellen av sexuell hälsa

Fysisk
Psykisk - känslor, kognitioner perceptioner, förväntningar
Relation till samhället

A

Biologi: Sexualfysiologiska aspekter - kåthet

Psykologi
- stress, trygghet, prestationsångest, skam
- Kognitioner, emotioner, perceptioner, motivation, förväntningar

Socialt: Relationer och socialt liv
Normer, tabun, religion, lagstiftning

119
Q

Sexual balance - biomedical-psychosocial & cultural model

A

Vilka faktorer får oss upphetsade versus inhiberade?

120
Q

Sexuella script - social inlärningsprocess på tre nivåer

Intrapsykisk
Interpersonell
Sociokulturell

A

Intrapsykisk - Individens fantasier, önskningar, begär. Subjekta motiv till att ha sex, vad som upplevs som sexuellt lusfyllt, lyckat och skamligt.

Interpersonell - Det som sker i mötet med andra och organiserar relationerna mellan människor
Sociokulturell - Reglerar det gemensamma, sociala livet - generellt och abstrakt och berör samhälleliga övergripande värderingar/normar för sexualitet, vad som är okej och acceptabelt och vad som är tabu.

121
Q

Sexuella script på samhällsnivå

Vem?
Vad?
När?
Var?
Varför?

A

Varje samhälle har ett eget sexuellt script - offentligt sexualideologiskt förhållningssätt
Vem får man ligga med?
Vad är sexuellt acceptabelt?
När får man ha sex?
Var får man ha sex?
Varför har man sex?

122
Q

Samhällets sexosofi

Kärlek - heteronormativitet - coitus/penetration - kulturell erotisering

A

Kärlek
Heteronormativitet
Coitus och penetrering i fokus
Erotisering av manlig överordning och kvinnlig

123
Q

Cykel av utsatthet

A

Sexuellutsatthet - Psykisk ohälsa - Missbruk - Social utsatthet - Sexuell utsatthet

124
Q

Sexologisk anamnes

Varför?
Vad?
Bra att ha mall
Anpassa efter individ

A

I grunden till för att utreda sexuell dysfunktion och/eller grund för behandlande kontakt.

Sexualanamnes är et stöd i utredning och bedömning, visar på professionalism och alliansskapande. Skapar riktning, bekräftar patient och ger sammanhang/ramverk.

Bra med mallar för att känna sig säker i processen, både klient och terapeut.

Anpassa efter individens behov, ålder, mognadsgrad etc.

125
Q

Bra fråga att inleda samtal om sex

A

Hur nöjd är du med din sexualitet/ditt sexliv?
Skalfråga 0-10
Bekräfta och fråga om patienten vill prata
Här kan det hända saker, en samtalsöppnare
Kompetensfråga
Remittera till specialist

126
Q

Att ta en sexologisk anamnes

Aktuellt problem
Problematikens förlopp
Problematikens konsekvenser
Tidigare lösningsförsök/ansatser till att söka hjälp
Tidigare sjukdomshistoria
Sexuell läggning och könsidentitet
Erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade erfarenheter

A

Aktuellt problem: Vill du beskriva den sexuella situationen?

Förekommer problemet enbart i vissa situationer. Finns problem när du onanerar eller byter partner?

Problematikens förlopp: Debut - utred livssituation

Vid flera sexuella problem, i vilken ordning debuterade dessa, vilket är mest akut?

Problematikens konsekvenser
- På vilket sätt påverkar problemet ditt liv?
- Påverkar problemet någon annan?
- I vilken påverkar problemet dig respektive andra?

Tidigare lösningsförsök:
- Har du pratat med någon annan om det?
- Har du sökt information eller hjälp för problemet tidigare? Vad hände då?
- Vilken hjälp vill du ha? Hur kan vi nå dit?

Tidigare sjukdomshistoria
- Sjukdomar, skador, mediciner, droger som kan påverka sexualitet
- STI

Sexuell läggning och könsidentitet
- Vilket eller vilka kön känner du dig attraherad av?
- Vilka kön har du oftast sex med?
- Hur skulle du beskriva in könsidentitet - vilket pronomen vill du att jag ska använda i journalen?

Erfarenhet av sexuellt våld eller oönskade erfarenheter
- Sexuella förhållanden som personen ångrar
- Tjatsex - sexuellt våld/tvång
- Tidigare negativa erfarenheter
- Nuvarande sits
- Har du utsatt ngn eller blivit utsatt för våld - psykiskt, fysiskt, sexuellt

127
Q

Sexologisk anamnes - fortsättning

Relationsanamnes

Oklara kontrakt

Har förhållandet förändrats eller påverkats?

Sexuell dysfunktion - Psykologiska faktorer?

Sexuella mönster/beteenden?

Sexuell utveckling

A

Relationsanamnes
- Trivs du? Tidigare sambo, gift?-
- Kommunikationsförmåga
- Makt


Oklara kontrakt
- Monogamt definerad/odefinerad,
- Otrohet

Har förhållandet förändrats eller påverkats?
- Relationens historia
- Hur har partner(s) påverkats?

Sexuell dysfunktion: Psykologiska faktorer
- Ineffektiv stimulering
- Okunskap
- Omedvetet undvikande av njutning
- Ångest och spänning
- Rädsla för misslyckande
- Spectatoring - extreme observation and self-monitoring during sex, evaluating oneself or ones bodily and emotional reactions instead of being engaged and present.

Sexuella mönster/beteenden
- Individens inställning till sexualitet (intrapsykiska script)
- Social och kulturell påverkan (sexuella scripts på interpersonell- och sociokulturell nivå)
- Inställning till könsroller och sexualitet
- Samkönade erfarenheter

Sexuell utveckling
- Inställning till sex i barndomshemmet
- Onanierfarenhet
- Sexualupplysning - hur mycket info och edukation har de erhållit?
- Sexualiteten genom livet, förändringar, förändringar, sjukdomar och relationer.

128
Q

Vulvodyni

A

Smärta i vulva kopplat till sex.

Återkommande irritation/smärta - Recidiverande svampinfektioner, irriterande lokalbehandlingar, sex trots smärta.

Psykologisk stress - Stress, oro/ångest, depression. Sex trots minskad lust, spänd, svårt att slappna av.

Överkänsligt smärtsystem - Perifer och central sensitisering. Annan långvarig smärta, genetiska faktorer.

129
Q

Dual control model: Role of sexual inhibition & excitation.

A

Broms och gas för att köra. Broms= paus/vila, gas= kör, knulla.

Individual differences in sexual response and behavior are thought to result from variations in the strength and sensitivity of the SES and SIS. Sexual excitation system vs inhibition system. High SES high sensitivity to sexual cues. High SIS cautious or risk-averse in sexual situations.

130
Q

Fallocentriska imperativet

A

Manlig orgasm prioriteras. PiV ses som huvudsakliga sexuella praktiken
Manlig ejakulation att signalerar att sex är slut.
De flesta med klitoris kräver direkt klitoral stimulans för att uppnå orgasm.

131
Q

Diagnossystem för funktionella mag-tarm sjukdomar. Fokus på smärtrelaterade diagnoserna: Functional abdominal pain orders FAPDs

A

ROME IV

132
Q

Abdominal migraine

A

Attacker av intensiv smärta med veckor eller månader mellan attackerna

133
Q

Funktionell dyspepsi FD

A

Obehaglig mättnad/illamående/uppsvälldhet efter normalstor måltid.
Inte kunna äta upp.
Ont eller obehag i övre delen av magen.

Rapa, halsbränna, brännande magkänsla.

134
Q

Functional abdominal pain - not otherwise specified

A

När FD, IBS eller Abdominal migraine inte är rätt diagnos.

135
Q

Biopsykosociala modellen förklaring för IBS

A

Fear-avoidance: Psykologisk modell.
Smärta triggar ej rädsla eller leder till konfrontation - Ej problem.

Smärta leder till rädsla/undvikande: Problematiskt.

Rädsla/undvikande:
Evolutionära fördelar vid akut smärta
Predicerar nedsatt funktion och vidmakthållande av symptom vid kronisk smärta.

136
Q

GSA - Gastrointestinal specific anxiety

Symptomoro/rädsla
Vigilans
Sensitivitet
Undvikande
Predicerar IBS
Vidmakthållande

A

Oro kring symptom och rädsla för vad de kan innebära
Vigilans - ökad uppmärksamhet på symptomen
Sensitivitet: Lägre tröskel för att känna magsymptom
Undvikande - för att minska eller undvika symptom

Magspecifik-ångest predicerar IBS.
Kopplat till vidmakthållande av symptom och syndrom.
Förekommer oberoende av ångestsjukdomar.

137
Q

Behandling av IBS

Tricykliska
SSRI & SNRI
Alternativmedicin
Placebo och öppen placebo

A

Placebo funkar för att tolkningen och moduleringen av signaler påverkar upplevelsen av symptomen.

Bygger på bl.a förväntningar och betingning.

138
Q

Prediction coding

A

Tidigare erfarenheter styr tolkning av inkommande signaler
Inkommande smärtsignal kan upp- eller nedregleras baserat på tidigare erfarenheter, de förväntningar som följer pga dessa men även betingningen av ens respons vid stimulus.
Osäkerhet öppnar möjlighet till nytolkning.

139
Q

Hypervigilans IBS

A

Ökad uppmärksamhet på symptom och allt som kan orsaka symptom.
Symptomen får uppmärksamhetsföreträde och upplevs som mycket starka.

140
Q

Visceral hypersensitivitet

A

Man känner tarmrörelser som normalt sett inte känns. Väldigt små signaler från magtarm-kanalen detekteras!

141
Q

Beteendet bekräftar faran- självuppfyllande profetia

A

Signal från kropp - överuppmärksammas - tolkning leder till olika utfall: “NEJ - HJÄLP!!” Signal får mer betydelse och leder till jobbigare utfall.

“Kanske är min mage” - Signalen får mindre betydelse.

142
Q

KBT för IBS

A

Ångest kring magsymptom leder till hypervigilans som leder till förvärring av symptom.
Leder till undvikanden.

Frivilligt i små steg utsätta sig för det man är rädd för:
* Symptom från magen
* Situationer där man är rädd att ha symptom.

Bättre än väntelista, avslappning/dietråd/stresshantering samt KBT där enbart minska undvikandet ingår.

143
Q

Exponering

Habituering
Nyinlärning- rädsla ej styrande

A

Habituering: Vi vänjer oss vid det vi ofta gör. Leder till minskad rädsla.

Nyinlärning: Vi kan klara saker även om vi är rädda, leder till ny erfarenhet av att vi kan klara av även det som skrämmer oss.

144
Q

Kartlägga magbeteenden IBS Exponeringsbaserad KBT DIGITALT

A

Få koll på vanor och beteenden. Se hur man kan förbättra sitt beteende. Viktigt med beteendeanalys. Viktigt att se att undvikande gör att problemen fortsätter.

Positiv analys är när man får problem men ej undviker situation utan blir glad för att man var med, på så sätt positivt förstärkande.

145
Q

Föräldrarnas roll i IBS-KBT för ungdomar

A

Bygger på inlärningsprinciper, modellinlärning och förstärkningsprinciper (vad lönar sig att göra)?

Återhämtande aktiviteter för föräldrar modelleras samt problemlösning.

146
Q

Skev balans vad gäller uppmärksamhet IBS

A

Kan vara att det roliga hamnar i skymundan och obehaget i magen tar alltför mycket plats.

Man kan försöka fokusera på det som funkar och som är roligt för att må bättre. Bekräfta smärtan och byta fokus, bra med extern reglering av aktivitet vid smärta. Uppmärksamhet och uppmuntran essentiella för god utveckling hos barn med magproblem. Ta hand om barnet även i frånvaro av smärta och obehag.

Funkar bra med internet-baserad behandling för unga med magproblem som IBS. Mer kostnadseffektivt än vanlig behandling.

Behandling funkar pga behandling som påverkas av en mediator som leder till minskade symptom men även som en direkt effekt. Mediatorn kan vara minskning av undvikande beteenden och misnkad symptomrädsla. Ej minskad stress.

Mediatorer från föräldrar är minskade katastroftankar och att man minskar protectiveness och monitoring.

147
Q

Etiologi & Symptom Typ 1 Diabetes

Insulin
Kronisk
Debut
Symptom

Etiologi: Immunförsvaret insulin bukspottskörteln
Epigenetik

A

Ingen insulinproduktion. Leder till kronisk sjukdom med debut innan 30 år, oftast.

Symptom såsom stora urinmängder, ökad törst, onormal trötthet, viktnedgång.

Etiologi: Immunförsvaret angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottskörteln. Epigenetik stor faktor, ärftlig predisposition kan triggas av mijömässiga faktorer.

148
Q

Behandling diabetes 1

Inslun
Egenvård

A

Insulininjektioner och pumpbehandling.

Pumpbehandling är en insulinpump som är liten och elektronisk. Förser kroppen med kontinuerligt exakt liten dos insulin och är ansluten med kateter till en infusionplats på huden.

Förbättrar kontroll, kan justera, är exakt, ger ofta mer bekvämlighet, inga sprutor och är diskret. Kan också ibland paras med kontinuerlig glukosövervakning, CGM.

149
Q

Etiologi, symptom och behandling typ 2 diabetes

5% av befolkningen.
15% bär på anlag.
Mängd insulin otillräcklig. Insulinproduktionen orkar inte öka efter måltid.
Nedsatt förmåga att ta upp insulinet - insulinresistens.
Ärftliga anlag + levnadsvanor (Kost, övervikt, stillasittande livsstil)
Smygande debut - risk för komplikationer utvecklas.

A

5% av befolkningen.
15% bär på anlag.
Mängd insulin otillräcklig. Insulinproduktionen orkar inte öka efter måltid.
Nedsatt förmåga att ta upp insulinet - insulinresistens.
Ärftliga anlag + levnadsvanor (Kost, övervikt, stillasittande livsstil)
Smygande debut.

150
Q

Behandling typ 2 diabetes

Livsstilsförändring
Medicin för insulinåterupptag
Insulinbehandling

A
  1. Livsstilsförändring - Kost & Motion
  2. Medicin för att öka insulinåterupptagsförmågan.
  3. Insulinbehandling via sprutor eller insulinpump.
151
Q

Behandlingsmål diabetes och svårighet att nå målet

Blodsockerkontroll.

Vad påverkar blodsockret? MFAISA
M
FA
I
S
A

A

Bästa möjliga blodsockerkontroll med så få insulinkänningar som möjligt.

Vad påverkar blodsockret?
Mat
Fysisk aktivitet
Infektioner
Stress
Alkohol

152
Q

Hyperglykemi (högt blodsocker)

Kroppsliga symptom

A

Trötthet
Tröghet
Kissnödig
Törstig
Torr i munnen
Smärtkänslighet

153
Q

Hypoglykemi (lågt blodsocker)

Kroppssymptom

A

Hjärtklappning
Hunger
Yrsel
Svettningar
Domningar
Synstörningar

154
Q

Sociala riskfaktorer för utveckling och behandlingsutfall

A

Stigma
Skuldbeläggande
Ensamhet och isolering - bristande stöd

155
Q

Sociala begränsningar vid insulinbehandling

A

Yrkesval
Fritidssysselsättningar
Körkort

156
Q

Sociala riskfaktorer för utveckling av typ 2

A

Utbildning
Inkomst
Utlandsfödda - socioekonomisk sårbarhet?
Bristande socialt stöd

157
Q

Riskfaktorer för sämre behandlingsutfall diabetes

Blodsockerkontroll
Blodtryck
Blodfetter
Låg socioekonomisk status

A

Sämre blodsockerkontroll, högre blodtryck, fler blodfetter. Ser att etniska och kulturella minoriteter har fler av dessa problem. Samma för de med låg socioekonomisk status, stress?

158
Q

Psykologiska aspekter diabetes

Blodsockerkontroll/egenvård
Psykisk ohälsa
Psykologisk behandling

A

Komplex livslång egenvård
Höga krav på individens kognition och uthållighet
Större risk att utveckla psykisk ohälsa som korrelerar med sämre sjukdomskontroll & livskvalitet.

159
Q

Problemområden att beakta vid diabetes

A

Diabetesbörda
Depression
Ångest & Rädsla för hypoglykemi
Utförande av egenvård
Kognitiv kapacitet
Ätstörningar.

160
Q

Kognitiva svårigheter vid diabetes

A

Arbetsminne
Förstå info
Planera
Fokusera
Utvärdera
Flexibilitet
Tidsuppfattning

161
Q

Diabetesbörda

A

Psykologiska lidan/bördan av att leva med diabetes

Stress över komplex egenvård
Interpersonell stress
Bristande stöd mer risk
Tidigt utvecklande av bördan
Fysiologisk påverkan

162
Q

Diabetesbörda/stress depression och begränsningar

A

Ökat fokus på diabetes kan leda till att diabetes styr livet.

Depressiva tankar som “jag klarar inte detta - ger upp” leder till depression och sämre sjukdomskontroll. Man ger helt enkelt upp på att försöka.

163
Q

D

Depression & diabetes

Depression risk för utveckling av diabetes
Dubbelt så vanlig hos diabetiker
Långvariga/djupa episoder
Nedsättningar funktion livskvalite
Sämre egenvård och glykemisk kontroll

A

Nedsättningar i funktion & livskvalité:
* Trötthet
* Sämre problemlösningsförmåga
* Sämre minne

Sämre egenvård & glykemisk kontroll pga hopplöshet och bristande motivation.

164
Q

Ångest & Rädsla för hypoglykemi.

Ångest & T2DM utveckling
40% mer ångest
6-7 ggr vanligare GAD
50% oroar sig hypoglykemi
25% allvarligt problem
Vanligt hos kvinnor o nylig hypo
Sämre sjukdomskontroll

A

Personer med ångest löper högre risk att utveckla T2DM. 40% av de med diabetes har ångest.
6-7 ggr vanligare med GAD vid diabetes.
50% oro för hypoglykemi, 25% tycker det är ett allvarligt problem.
Vanligare hos kvinnor och de som nyligen varit hypoglykemiska.
Stor oro hos närstående
Associerat med sämre sjukdomskontroll.

165
Q

Psykologiska aspekter - rädsla för hypoglykemi

A

Omgivning påverkar känslor, fysiologi, beteende och tankar.

166
Q

Fysiologin vid hypoglykemi

A

Svettningar
Hjärtklappning
Yrsel
Synstörningar
Blekhet
Oro
Humörsvängningar
Trötthet
Koncentrationssvårigheter

Kan allt detta leda till ångest? Rädsla för att hamna där igen.

167
Q

Negativa konsekvenser av hypoglykemi

A

Obehagliga symptom
Social genans
Kognitiva störningar
Interpersonella svårigheter
Medvetslöshet
Olyckor & skador
Död

168
Q

Katastroftankar vid ångest & fobisk rädsla

Tankar & beteenden vid rädsla för hypoglykemi

A

Överdriven CGM
Överätande pga ångest
Insulinrestriktion
Undviker motion, ensamhet, vara hemifrån, åka kollektivt

169
Q

Hypoglykemisk omedvetenhet

Autonom reaktion minskad
Adrenalin
Kolinerga
Adrenalinpåslag -
Varningssignaler - neruoglukopeni

A

Minskad/försvunnen autonom reaktion som triggar kolinerga och adrenerga reaktioner. Nedsatt adrenalinpåslag. Får inga varningssignaler på hypoglykemin - direkt till neuroglukopeni - ingen blodsockertillförsel till hjärnan.

170
Q

Varför blir vissa med hypoglykemisk omedveten inte skrämda av hypoglykemier

A

Tidiga varningssignalerna om lågt blodsocker (autonoma) syftar till att automatisk signalera fara.
Signalerna ger upphov till olika symptom som t.ex hunger och oro.
Dessa signaler skickas ej till personer med hypoglykemisk omedvetenhet.
Resulterar i att kodningen av lågt blodsocker inte görs och vidareskickas till hjärnan.
De blir inte rädda/oroade innan hypoglykemin.

171
Q

Tankar och kognitiv påverkan hos “dysfunktionellt rädda”

Normaliserande beteende
Underkalkyl av risk
Förneka sjukdom - vill ej kännas vid den
Rädsla för hyperglykemi - därför begränsar man mat

A
  1. Inte så farligt att bli låg- normalt vid diabetes. Normaliserande beteende
  2. Jag kan funka under 3 - en allvarlig hypo händer inte mig, underskattar risk
  3. Bara jobbigt att behandla hypo som jag ändå inte känner/ Vill inte vara överförsiktig - Vill ej känna sig sjuk och ha sjukroll.
  4. Det är värre att va hög, då får man komplikationer - rädsla för hyperglykemi/komplikationer
172
Q

Ätstörningar och T1DM

20-25 % ätstörda, ofta utvecklat efter diabetes diagnos.

Komplex herogen och potentiellt livsfarlig problematik

A

20-25 % ätstörda, ofta utvecklat efter diabetes diagnos.

Komplex herogen och potentiellt livsfarlig problematik:
* Insulinrestriktion
* Kräkning/laxerande
* Överdriven fysisk träning
* Hetsätning
* Restriktivt åldrande
* Matregler

173
Q

Varför är ätstörning så vanligt hos diabetiker?

A

Uppmärksamhet på mat och vikt
Viktuppgång pga insulinbehandling
Uppmuntrar perfektionism
“Tillåten” och “förbjuden2 mat
Känsla av att man inte får äta och är berövad
–> hetsätning
Hypoglykemi –> Ohämmat ätande

174
Q

Behandling av ätstörning vid diabetes

Ej intensiv insulinbehandling
Små, gradvisa mål

Hindrande faktorer:
- Insulinödem/Vätskeansamling
- Hypoglykemi kan trigga återfall via hetsätning och kroppsform
- Perfektionistiska mål v g nutrition, motion, insulinkontroll och vikt.
- Kroppsmissnöje och stigma

A

Intensiv insulinbehandling ej lämpligt mål
Små, gradvisa mål för egenvården och insulinbehandlingen.

Hindrande faktorer:
Insulin-nödem/vätskeansamling kan trigga ångest för vikt och kroppsform -> ökar risken för återfall
Hypoglykemi kan trigga återfall i form av hetsätning & / insulinrestriktion.
Perfektionistiska mål kring nutrition, vikt, blodsockernivå, motion kan leda till störningar.

Hetsätning vanligaste störningen. Kroppsmissnöje och stigma vidmakthållande.

175
Q

Psychosocial guidelines för treatment

Diabetes, when to send to psychologist
hyperglycemia/hypoglycemia

A

Refer to mental counseling if:
- Diabetic patient asks for it
- Evidence of depression, eating disorder, high diabetes distress or other psychological issues.
- Unexplained persisten hyperglycaemia or hypoglycaemia.

176
Q

Vad är cancer?

Cancerceller egenskaper

A

Olika sjukdomar, beror på vilken cell sjukdomen började i. Över 200 olika celltyper i kroppen.

Cancerceller egenskaper:
* Dör inte lätt
* Kan dela sig väldigt bra
* Stimulerar sin egen tillväxt
* Är okänsliga för signaler om att sluta växa
* Sprider sig via blod och lymfa till andra kroppsdelar (metastasering)

177
Q

Behandling cancer

Cytostatika
Strålning
Operation
Immunterapi
Stamcellstransplantation
Mål inriktade läkemedel

A

Cytostatika
- Dödar cancerceller (och andra)
Strålning
- Slår sönder cancercellernas DNA
Operation
- Ta bort tumör
Immunterapi
- Aktiverar kroppens egna immunförsvar att angripa cancerceller
Stamcellstransplantation
- Nya blodbildande stamceller
Mål inriktade läkemdel
- Skräddarsydda läkemedel som angriper specifika signalvägar i cancerceller eller deras omgivning.

178
Q

Sociokultuerlla riskfaktorer cancer

A

Fattigdom
Utbildningsnivå
Utsatt bostadsområde
Segregerat bostadsområde
Etnisk diskriminering
Brist på socialt stöd
Social isolering

179
Q

Rekommendationer för cancerbehandling

Koordinera
Motivera
Kommunikation anhöriga
Psykologiska insatser
Sociala
Spirituella insatser
Palliativ
Rehab - efter kemoterapi?
Insatser för familj

A

Koordinering av vård
Brukarmedverkan
Kommunikation
Information till patienter och anhöriga
Psykologiska stödinsatser
Sociala stödinsatser
Spirituella/Andliga insatser
Palliativ vård
Rehabilitering
Komplimentära stödinsatser
Insatser för familjer och närstående, inklusive förlustdrabbade

180
Q

Rekommendationer psykologiskt stöd vid cancer

A

Ångest - depression
Relationsproblem
Sexuell dysfunktion
Förvirring
Trötthet

181
Q

Reaktioner på cancerdiagnos

Fighting Spirit
Undvikande
Fatalism
Hjälplöshet / Hopplöshet
Ångestdriven upptagenhet

Hotbedömning - storlek, handlingsmöjlighet och prognos

A

Stora individuella skillnader vad gäller reaktion och handlande vid påfrestning. Bedömning av hotets storlek, vad som kan göras och dess prognos.

Fem vanliga stilar vad gäller anpassning till svårigheter:
- Fighting spirit
- Undvikande eller förnekelse
- Fatalism - the belief that all events are predetermined and therefore inevitable.
- Hjälplöshet eller hopplöshet
- Ångestdriven upptagenhet

182
Q

Fighting spirit cancer

A

Diagnos är utmaning.
Optimistisk
Upplevd kontroll över påfrestning
Söker info
Tar en aktiv roll i sin återhämtning, försöker leva så normalt som möjligt
“Jag grubblar inte över min sjukdom.
Jag försöker hålla mig sysselsatt så jag inte behöver tänka på det hela tiden.”

182
Q

Undvikande/Förnekande cancerdiagnos

A

Förnekar allvar
Minimerar hot och ser prognosen som god
Beteenden reflekterar förnekelse och minimerar cancerns påverkan på livet
“Operationen var bara en försiktighetsåtgärd”
“Det var väl inte så farligt”

183
Q

Fatalism

A

Diagnosen ses som ett mindre hot
Ingen upplevd kontroll i situationen
Konsekvenserna av saknad kontroll tas med jämnmod
Passiv acceptans, få aktiva strategier
Allt ligger nu i läkarnas, guds, ödets händer
Jag har haft ett gott liv, resten som är kvar är en bonus

184
Q

Hopplöshet och hjälplöshet cancerdiagnos

A

Överväldigad och omsluten av det enorma allvaret
Fokus på förlust eller ser det som ett misslyckande
Inga aktiva strategier och kan även ske en reduktion av vanliga beteenden/vanor
Finns inget att göra för att hjälpa mig, varför fortsätta?

185
Q

Reaktion på cancerdiagnos - Ångestdriven upptagenhet

A

Ångest och oro
Söker efter försäkringar
Hypervigilant somatiskt
Diagnos ses som hot
Upplever osäkerhet pga brist av kontroll
Framtiden ses som oviss
Jag oroar mig för att cancern kommer komma tillbaka.
Jag står inte ut med att inte veta vad som kommer i framtiden.

186
Q

Kognitiv modell cancer

Cognition
Survival Schema
Self schema
Emotion and physiology
Confirmation
Behavior

A

Cognition: Thoughts and images, cognitive biases
Survival schema: View of the disease, degree of control and prognosis
Self-schema: View of self and the world and other people
Emotion and physiology
Confirmation
Behaviour

187
Q

CBT fatigue cancer 5-26

Fokus på utlösande och vidmakthållande faktorer:
* Problematisk coping el upptagenhet
* Rädsla för återfall
* Dysfunktionella föreställningar om trötthet
* Dysreglerad sömn
* Dysreglerad aktivitet
* Lågt socialt stöd eller negativa interaktioner

A

Fokus på utlösande och vidmakthållande faktorer:
* Problematisk coping el upptagenhet - Prata och skriva om sina upplevelser
* Rädsla för återfall - Formulera rädsla samt realitetstestning
* Dysfunktionella föreställningar om trötthet - Brist på kontroll, katastrofiering
* Dysreglerad sömn - Sömnhygien och stimuluskontroll
* Dysreglerad aktivitet - Etablera balans mellan vila och aktivitet, gradvis ökning av aktivitet
* Lågt socialt stöd eller negativa interaktioner - Balansera föreställningar om själv och andra. Kommunicera!

188
Q

Föräldrar till barn med cancer

Symptom på posttraumatisk stress

A

Återupplevelse
Undvikande
Avstängdhet
Överspändhet

189
Q

Internetintervention föräldrar till barn med cancer

A

Föräldrar ofta spridda över hela landet.
Bor ofta långt från sjukhuset där barn får sin behandling.

190
Q

Chain of reaction when children get cancer

Reaction - Behavior - Adaption?

A

One might react with arousal, anxiety, intrusive thoughts and irritability. This may lead to avoidance, threat vigilance and numbing. One might avoid thoughts and feelings and represent the situation through abstract thinking, to distance oneself.

You could however react by constructively coping and processing emotions which is adaptive coping.

191
Q

Intervention cancer - vägledd själv - 10 VECKOR, veckovis kontakt med behandlare

A

Text och bilder:
* Psykoedukation
* Avslappning
* Distansering
* Regler och antaganden
* Strukturerat skrivande - ACT
* ACT - värderingar, mål
* Vidmakthållande och egenvård

192
Q

Hörselnedsättning

A

Vanligt, var tredje person behöver hörapparat vid 60 års ålder.

Hörselrehab är mer än hörapparat och kommunikation är mer än bara hörsel.

Emotionella konsekvenser av nedsatt hörsel: nedstämdhet, oro, trauma

Sociala konsekvenser: problem med jobbet och relationer, rädsla för att ta sig ut och träffa folk

Kognitiva konsekvenser : t.ex koncentrationen blir påverkad.

ACT hjälper vid emotionella problem pga hörselnedsättning.

193
Q

Tinnitus

A

Upplevelse av inre ljud utan yttre stimuli.
Olika meningslösa ljud.
Vanligt symptom inte tecken på sjukdom alltid.
Tydligt samband med hörselnedsättning.
60% provar hörapparat.

194
Q

Orsaker till tinnitus

A

Främst hörselskador av olika slag, explosioner, för hög musik på fest osv.
Allt som skadar hörsel kan föranleda tinnitus.
Finns dock människor med intakt hörsel och samtidig tinnitus.

195
Q

Tinnitus besvär och dess karaktäristika

A

Viss mån relaterat till styrka av nedsatt hörsel, men bara indirekt.
Vissa störs mycket av lättmaskerad tinnitus. Senare debut tycks vara värre.

Fluktuerande besvär vanligt, kan påverkas av andra faktorer.

196
Q

Vem utvecklar svåra tinnitusbesvär?

A

Äldre, men kanske även medelålders.
Sällsynt med svår tinnitus hos barn.
Hörselproblem och psykisk problematik är riskfaktorer, och förvärrar ofta tinnitus.
Känslighet för kroppens symptom, hypervigilanta utvecklar i högre grad svåra besvär.

197
Q

Behandlingsalternativ för tinnitus

A

Inte vettigt att försöka få tyst på ljudet.
Olika insatser kan göra det lättare att hantera.
KBT har starkast stöd men kräver team som samarbetar.

198
Q

Utmaning vid behandling av tinnitus - teamarbete
Vad behövs för att det ska funka?

Respektera discipliner
Biopsykosocial modell
Gemensamt språk
Realistisk optimism
Utvärdera och feedbacka

A

KBT används men det är en individualbehandling, görs av en person. Smärtrehab, psykosvård osv är undantag på individbehandling men ibland är team inte “team”.

För att det ska funka: Respekt för olika kompetenser, tvärdisciplinell respekt.
Gemensamt språk sinsemellan
Inte bara en metod
Realistisk optimism, inte ha för höga förväntningar
Feedbacka och utvärdera behandling, nya riktningar
Biopsykosocial modell viktigt för att integrera förändring på alla håll och kanter, därav tvärdisciplinellt.

199
Q

Alla som passerar första remissinstans

A

Formulär
Tinnitusinfo
Formlulär
Kurator, psykolog, KBT i grupp
Kurator, läkare, audionom, psykolog

200
Q

Tinnitusinformation

A

3 timmar per tillfälle
Hela teamet är där med info
Halva tiden föreläsning, halva frågor
material delas ut, psykoedukation
15-25 patienter per tillfälle

201
Q

KBT mot tinnitus

A

Råd och tekniker för att minska konsekvenserna/symptom
Tillämpad avslappning, ljudrådgivning? sätt att hantera hindrande tankar (påverkar humör, tar tid och distraherar), tips för att förbättra koncentrationen och hjälp med sömnhygien
funkar bra i “team”

202
Q

Använda omgivningsljud för att jobba med tinnitus

Konkurrera
Öka ljudtolerans
Hantera hörselproblem.
ACT
Ljudterapi

A

Konkurrera med tinnitus med musik eller vitt brus för att hindra fokus på tinnitus. Hjälper sömn och minskar lidande av ringandet.
Öka ljudtolerans
Hantera hörselproblem, hörapparat
KBT funkar bra här, jobba på att ändra hur man ser på ljud och jobba upp kognitiv tolerans. ACT - Acceptans nyckeln för att må bättre.

Ljudterapi: introducera ljud som man kan kontrollera, minska fokus på tinnitus och återge kontroll som minskar ångest.

203
Q

Balans

A

Regleras av vestibulära systemet, synen och proprioceptionen.

204
Q

Yrsel

A

33% av äldre och 20+% av resten i arbetande ålder.
10% i arbetsför ålder, handikappande
Rotatorisk yrsel, nautisk, ostadighet och psykisk desorientering
Perifer yrsel (balansorganet)
Central yrsel (hjärnan)

205
Q

Psykologin och kognitiv bias hos yrselpatienter

Paniksyndrom
Ångest och depression
Emotional stroop - mer latency vid yrselord än panikord
attention bias: mer fokus på yrselfsymptom, hypervigilance, Cognitive bias: anxiety cycle, anxiety gives dizziness that gives anxiety and so on.

A

Vanligt symptom vid paniksyndrom
Kan vara relaterat till vestibulär dysfunktion
33% av panikpatienter har yrsel

Ofta ångest kopplat till yrselbesvär, samt depressivadrag

Emotional stroop, if asked to say the colour of a negatively charged word, there will be a latency. This is because more autobiographical memories are induced and thus affect latency.

Cognitive impairment and dizziness:
Vestibular system contributes to cognitive function because of balance and spatial orientation. Also affects memory, attention and visuospatial processing.

Cognitive processes can also affect the vestibular system. Selective attention and hypervigilance.

Cognitive anxiety, fear of dizziness can trigger dizziness: thoughts like “what if I faint” increases dizziness. Anxiety worsens dizziness, which gives anxiety and so on.

206
Q

Socialt undvikande tinnitus

A

Undvika potentiellt triggande situationer. Förstärker undvikandet.

Välja bort situationer och miljöer som t.ex högljudda gator.

207
Q

Utredning tinnitus

Otoneurologi
Kaloriskt prov?
Kardiovaskulär undersökning
Tvärdisciplinellt arbete
Sjukgymnastik och KBT

A

Otoneurologisk undersökning av nystagmus (ögonrörelser)
Kaloriskt prov
Kardiovaskulär undersökning
Neurologisk undersökning, fMRI?
Samarbete på tvärvetenskaplig nivå
Sjukgymnastik i kombination med KBT

208
Q

Normal sömn - funktion

A

Energibesparing
Minneskonsolidering
Främjar immunförsvaret
Utsöndrar tillväxthormon
Skölja bort avfallsprodukter
Synaptisk homeostas - synaptisk styrka ökar under vakenhet pga aktivitet och återställs under sömn. BALANS.

209
Q

Sömnförändringar med åldern

A

Minskad sömn allmänt: minskad rem, och djupsömn
Ökad lätt sömn och vakenhet.

210
Q

BIologiska regleringssystem för sömn och vakenhet

Cirkadisk rytm
Homeostas
Arousal/nedvarvning

A

Cirkadisk rytm - biologisk dygnsrytm - nucleus suprachiasmaticus skickar signal till hypothalamus som signalerar till epifysen/tallkottskörteln att utsöndra melatonin
Homeostas - jämvikt -
Arousal - nedvarning

211
Q

Endogen cirkadisk rytm

A

En innifrån-kommande rytm som upprepar sig varje 24 timmar som ser till att vår vakenhet och sömn regleras på ett adekvat sätt. Rytmen styr fysiologiska, hormonella och fysiska processer och funktioner. Matsmältning, sömn-vakencykeln, kroppstemperatursvariationer för att anpassa efter vakenhet eller sömn. Kan påverkas av yttre afktorer som ljus och mörker men även i avsaknad av dessa yttre stimuli kommer cykeln att ske på egen hand.

212
Q

Homeostatiskt tryck

Sleep load
Ljus, aktivitetsnivå, mental och fysisk ansträngnign.

A

Fysiologiska processen som reglerar sömnbehovet utifrån hur mycket en person varit vaken vs sovit. En av de två huvudsakliga processerna som reglerar sömn, vid sidan av cirkadiska rytmen.

Homeostatiska trycket - sleep load- ökar ju längre en person är vaken. Nås normalt en topp vid kvällen när personen känner sig som tröttast. Sedan under sömnen minskar trycket och därmed uppstår homeostas igen.

Regleras av aktivitetsnivå, mentalt och fysiskt arbete samt exponering för ljus. Samspelet mellan homeostatiskt tryck och cirkadiska rytmen styr sömnmönstret och bidrar till att upprätthålla en balanserad och hälsosam sömn-vakencykel.

213
Q

Tupplurar

Adenosin

A

Sömn rensar bort molekylen adenosin som gör att vi känner oss sömniga.

Höjer kognitiv funktion och denna förhöjning varar olika länge beroende på hur länge man sov, högst energi pga kort nap, mest uthållig energi av längre naps.

214
Q

Sömnstörningar
Insomnier och sömnrelaterade andningsstörningar

Speilman:
Predisponerande
Utlösande
Vidmakthållande

A

Insomni - 25% missnöjda, 10-15% insomni med dagtidkonsekvenser
16-82% vid kronisk medicinsk sjukdom
Speilmans modell av insomni:
- Predisponerande faktorer
- Utlösande faktorer
- Vidmakthållande faktorer

  • Akut
  • Kronisk

Sömnrelaterad andningsstörning
- Central apné
- Obstruktiv sömnapné

215
Q
A
215
Q
A
216
Q

Sömnextension

Premorbid good sleep
Acute insomnia
Behavioral adaptation –> sleep extension
Chronic insomnia

A

Kan till en början vara god sömn, sedan triggas akut insomni, som leder till att man anpassar sitt sömnbeteende till ett dysfunktionellt sådant som leder till kronisk insomni som vidmakthålls av det nya maladaptiva sömnbeteendet.

216
Q

Sömnrestriktion

TIB
15-minutersregeln
Triple-R-modellen

A

Sömnrestriktion där man minskar tiden man är i sängen när man är vaken. Sedan när man får signaler om att sova ökar man TIB och då associerar man sängen med sömn.

15-minutersregeln, om man inte somnat då så går man upp och gör något lågmält. Detta för att inte associera sängen och sovrummet med vakenhet och uppvarvning/stress över sin insomni.

Triple-R-modellen:
Restrict TIB
Regularise: Reglera vakenhet och sömn tidsmässigt, timing, skapa rutin för sömn
Re-conditioning: återbetingar associationen mellan sömn och sovrummet/sängen.

216
Q

Exempel på upplägg av sömnbehandling

Sömnens biologi, funktion och sömnmediciner - psykoedukation
Stimuluskontroll
Sömnrestriktion
Avslappning
Stressrelaterade tankar - KBT
Återfallsprevention

A

Sömnens biologi och funktion och sömnmediciner är centrala att informera om så att patienten får god psykoedukation och kan fatta informerade beslut.
Sömnhygienen handlar om att man ska reglera stimulus och reglera sin vakenhet och sömn med att sätta fasta rutiner för när man går och lägger sig och stiger upp.
Sömnrestriktion - skapa positiv association igen
Avslappning - Nedvarvning och minska stress för att inducera sömn
Stressrelaterade tankar: Paradoxal intention
Återfallsprevention: Rutiner, god uppföljning och uppstöttning när en av dessa komponenter sviktar.

216
Q

Empiriskt stöttade behandlingar för insomni

Sömnrestriktion
Stimuluskontroll
Avslappning
Paradoxal intention
Multikomponent KBT-behandling

A

Sömnrestriktion - se flashcarden, minska TIB för att sen öka
Stimuluskontroll: Reglera intryck för att sänka mental aktivitetsnivå och fysisk aktivitetsnivå för att varva ner.
Avslappning för att främja återhämtning och gå ner i varv för att somna. Aktivera parasympatiska nervsystemet.
Paradoxal intention: Avse att vara vaken för att minska ångest och prestationsångesten bakom att försöka somna för att man är stressad över sin insomni. Om man uppmuntrar till att vara vaken pressen bort och man kan slappna av och sömnen kommer naturligt. Detta gör att man är avslappnad i sängen och bryter negativa associationen mellan sängen och stress och sömnproblem.

217
Q
A
218
Q

Sömnutredning

Insomnia severity index
Sömnmönster, dagbok
Epworth sleepniness scale:

A

Insomnia severity index:
Självskattningsformulär för att gradera insomnian.

Sömnmönster, dagbok:
Följa hur ens sömn funkar och se vad man kan jobba på för att främja god sömnhygien men även vad det är man har problem med mest när det kommer till sömn.

Epworth sleepiness scale: Hur troligt är det att man somnar i olika situationer/aktiviteter:
- Läsa bok
- Sitta på allmän plats
- Titta på TV
- Passagerare i bil 1 tim utan paus

219
Q

Obstruktivt sömnapnésyndrom

Muskulatur avslappnad
Continuous positive airway pressure

A

Muskulatur som håller luftvägarna öppnar slappnar av i sömnen, får ingen luft, andningsuppehåll och vaknar upp.

CPAP: Mask bärs över näsan eller både näsa och mun, kontinuerligt leverear konstant ström av luft under ett förhöjt tryck. Trycket håller luftvägarna öppna under sömnen och förhindrar deras kllaps, minskar andningsuppehåll och förbättrar sömn och syresättning.

Effektiv behandlingsmetod för många människor med sömnapné. Ökar dramatiskt sömnkvalitetén, minskar dagtrötthet och förbättrar livskvalitén hos många.

220
Q

De 7 sömnstörningskategorierna

  1. Insomni
  2. Obstruktivt sömnapné syndrom.
  3. Hypersomni
  4. Dygnsrytmsstörningar
  5. Parasomnier
  6. Sömnrelaterad rörelseproblematik
  7. Andra sömnstörningar
A
  1. Hypersomni
    - Narkolepsi
    - Idiopatisk hypersomni
    - Otillräcklig sömn
  2. Dygnsrytmsstörningar: Delayed sleep phase disorder DSPS - försenad sömn fas -
    - genetiskt
    - fördröjd utsöndring av melatonin
    - Miljömässiga faktorer - ljus och annan stimulans
    - oregelbundna sömnmönster
    - psykologiska faktorer: stress, ångest, andra psykologiska faktorer

allt leder till att man somnar senare och vaknar senare
Ljus är viktigt, ljus på kvällem flyttar fram klockan ,ljus på morgonen ställer tillbaka den.
- Försenad sömnfas
- Oregelbunden sömnfas
- Jetlag

  1. Parasomnier:
    - NREM:
    Sömngång, somnabulism
    - Nattskräck (pavor nocturnus)
    - sömnrelaterad ätstörning

REM parasomni:
- Mardrömmar
- REM Sleep behavior disorder
Muskelatoniska hämningar saknas, brist på acetylkolin? Leder till fysisk aktivitet trots att man är i REM-sömn. Tala, skrika eller hoppa ur sängen, sparka, slå osv. Associerad med neurodegenerativa tillstånd som Parkinsons och multisystematrofi.

Mardrömmar
- Vanligast vid PTSD
- Imagery rehearsal therapy - omforma omstrukturera mardrömmar genom att träna sig själv att ändra handling/utfall genom positiva eller neutrala bilder och skapa en scenario för drömmen.
- Exponering

221
Q

Somnambulism

Sömnfas 3 & 4 - djup sömn
Sömnbrist, utmattning, stress
Behandling:
- Utlösande faktorer
- Regelbundenhet
- Avslappning, stress
- Förebygga olyckor
- Ej sömnrestriktion

A

30% av alla barn, 1% av vuxna
Förvärras av sömnbrist, utmattning och stress
Behandlas:
- Förebygg utlösande faktorer
- Regelbundenhet
- Avslappning, stresshantering
- Förebygg olyckot
- Ej begränsa sömnen

222
Q

Hypersomni

Narkolepsi
Idiopatisk hypersomni
Otillräcklig sömn - behöver sova under dagen

A
  1. Hypersomni
    - Narkolepsi
    - Idiopatisk hypersomni
    - Otillräcklig sömn
223
Q

Dygnsrytmsstörningar

Genetiskt
Melatonin
Miljömässiga faktorer:
Oregelbundenhet
Psykologiska faktorer
Jetlag

A

Dygnsrytmsstörningar: Delayed sleep phase disorder DSPS - försenad sömn fas -
- genetiskt
- fördröjd utsöndring av melatonin
- Miljömässiga faktorer - ljus och annan stimulans
- oregelbundna sömnmönster
- psykologiska faktorer: stress, ångest, andra psykologiska faktorer

allt leder till att man somnar senare och vaknar senare
Ljus är viktigt, ljus på kvällem flyttar fram klockan ,ljus på morgonen ställer tillbaka den.
- Försenad sömnfas
- Oregelbunden sömnfas
- Jetlag

224
Q

Parasomni - NREM and REM

NREM:
Sömngång
Nattskräck
Ätstörning

REM:
Mardrömmar
REM sleep behavior disorder: muskelatoniska hämningar, aktivitet
Mardrömmar: PTSD, Imagery rehearsal therapy, exponering

A

Parasomnier:
- NREM:
Sömngång, somnabulism
- Nattskräck (pavor nocturnus)
- sömnrelaterad ätstörning

REM parasomni:
- Mardrömmar
- REM Sleep behavior disorder
Muskelatoniska hämningar saknas, brist på acetylkolin? Leder till fysisk aktivitet trots att man är i REM-sömn. Tala, skrika eller hoppa ur sängen, sparka, slå osv. Associerad med neurodegenerativa tillstånd som Parkinsons och multisystematrofi.

Mardrömmar
- Vanligast vid PTSD
- Imagery rehearsal therapy - omforma omstrukturera mardrömmar genom att träna sig själv att ändra handling/utfall genom positiva eller neutrala bilder och skapa en scenario för drömmen.
- Exponering för jobbiga minnen och KBTa bort reaktionen.

225
Q

Sömnrelaterad rörelseproblematik

RLS
PLM
Bruxism

A

Restless leg syndrome
Periodic leg movement
Bruxism - tandgnisslande, usch

226
Q

Andra sömnstörningar

A

Omgivningsrelaterad sömnstörning

227
Q

Hjärtinfarkt

A

Hjärtinfarkt: Blodtillförseln till en del av hjärtmuskeln plötsligt blockeras, vanligtvis pga blodpropp i en hav hjärtats kranskärl. Syrebrist och skada på hjärtmuskeln, leder till bröstsmärta, andfåddhet, illamående yrsel, och död.

228
Q

Vad är psykologens roll i behandling av hjärtinfarkter?

Hantera stress & ångest
Livsstilsförändringar - hälsopsykologi och beteendemedicin

A

Psykologen kan hjälpa till att hantera stress med terapi, avslappningsövningar osv. Vanligt med ångest och depression efter hjärtinfarkt. Coping-strategier är hjälpsamma.

Livsstilsförändringar: Viktigt att ändra livsstilen och minska risken för framtida hjärtproblem. Psykolog kan hjälpa till med att inkorporera goda beteenden genom motivation, stöttande, planering, beteendeaktivering osv.

229
Q

Ballongvidgning - hjärtinfarkt

A

Kateter förs till hjärtat via kroppspulsådern, förträngt kärl vidgas med ballong och sedan hålls öppety med metallnät, stenten.

230
Q

Coronary artery bypass surgery CABG

A

Restore blood flow to heart when coronary arteries are severly narrowed or blocked. Surgeon takes healthy blood vessel from leg, chest or asrm and attaches to coronary artery above and below blockage, bypassing the blockage. New flow of blood to heart.

231
Q

Behandling hjärtinfarkt

A

God prognos
Livsstilssjukdom - ta hand om sig, röra på sig och äta nyttigt.
Nya mediciner för blodtryck, blodfetter och blodförtunnande.

232
Q

Kris efter hjärtattack?

Emotionell krios
Existensiell
Livsstilskris
Social kris

A
  1. Emotionell kris:
    - Traumatisk upplevelse leder till ångest, depression, sorg och rädsla för framtida attacker. Man kan känna sig sårbar, känna sig vid sin dödlighet och ovisshet inför sin framtida hälsa.
  2. Existensiell kris
    - Man får konfrontera sin dödlighet och sin skörhet, vilket kan inducera tankar om livets mening och vad man gör med sitt liv, sina relationer och hur man prioriterat saker och ting.
  3. Livsstilskris:
    - Man behöver ändra sina vanor med kost, motion, stress och ta sin medicin. Kan vara svårt, behöver beteendemedicin och beteendeaktivering.
  4. Social kris
    - Sociala relationer kan ta stryk av allt ovanstående. Relationer kan ändras, likaså rollerna och dynamiken inom familjen, arbetsplatsen och sociala sammanhang. Man kan uppleva social isolering och stigmatisering till följd av sitt tillstånd.
233
Q

Depression/ångest och dess relation till livet efter hjärtinfarkt

Livskvalitet
Egenvård
Hjärtprognos
Förtidsdöd
Sjukvårdskostnader

A

Livskvalitén går ner efter hjärtinfarktsdepression.
Det är svårt med egenvård som leder till försämrad hjärtprognos som resulterar i högre sjukvårdskostnader pga dåligt behandlingsutfall och slutligen eventuell förtidsdöd.

234
Q

Depressionsbehandling hjärtinfarkt

KBT
IPT - interpersonell terapi
SSRI

A

Påverkar dock inte hjärtprognosen. Är depression en riskmarkör snarare än en riskfaktor? Riskfaktor associeras med hjärtinfarkten men bidrar inte direkt till utvecklingen av hjärtinfarkten eller prognosen efteråt.

235
Q

Andra vanliga hjärtsjukdomar

A

Artytmier - hjärtrytmsrubbningar
Hjärtsvikt
Hjärtklaffssjukdomar
Hjärtmuskelinflammation
Medfödda hjärtfel

236
Q

Symptomupptagenhet hjärtinfarkt - hypervigilans

A

Rädsla att

237
Q

Hjärtflimer

Förmarksflimmer - hjärtrytmrubbning
Oregelbundenhet, snabbare
Paroxysmalt/Kroniskt
Medicinering
Elektrokonvertering
Ablation - invasiv procedur - korrigera aktivitet
Ökad strokerisk, antiokoagulantia

A

Oregelbunden takt på hjärtats förmak, ofta snabbare än normalt. Istället för regelbunden och koordinerad takt så flimrar förmaken och pumpar in i kammaren på ett effektivt sätt. leder till oregelbundenhet och snabba slag.

Paroxysmalt - tillfälliga och spontant förekommande
Kroniskt - konstant oregelbundenhet eller ofta förekommande

Medicin - återställa rytm
Elektrokonvertering - återställa rytm elektriskt
Ablation - invasiv procedur där man använder eel för att korrigera elektriska aktiviteten i hjärtat.
Strokerisk är högre, antikoagulantia är ordinerade.

238
Q
A
239
Q

Symptomupptagenhet hjärtinfarkt

Rädsla flimmer
Hypervigilans
Undvikande
Kontrollbeteende

A

Rädsla för att få flimmer eller trigga det
hypervigilant på tecken på flimmer, kan inbilla sig
Undviker sociala och fysiska aktiviteter i rädsla att man kommer få flimmer och därför vill man va hemma - leder till depression
Kontrollbeteenden - undvika sociala och fysiska aktiviteter, läser på mycket om sitt tillstånd, ökad hypokondri, söker medicinsk vård vid minsta oro

240
Q

KBT vid förmaksflimer

Lik annan behandling hälsoångest
Hjärtfokuserad ångest och depressiv inaktivitet
Exponeras för kroppsliga symptom som liknar
Gradvis exponering för situationer
Kontrollbeteenden
Öva beskriva saker

A

Lik annan evidensbaserad hälsoångestbehandling
Man fokuserar på hjärtfokuserad ångest och den depressiva inaktiviteten som uppstår till följd av ångesten, beteendeaktivering
Man exponeras gradvis för kroppsliga symptom som liknar förmaksflimmer, för att habituera sig och minska hypervigilans
Exponera sig för sociala och fysiska situationer som man undvikt
Man tar bort kontrollbeteenden som förstärker ångesten
Man övar på att beskriva och konfrontera tankar, känslor och beteendeimpulser, skapar distans och återtar kontroll?

241
Q

Flimmerbeteenden

Begränsningar pga rädsla
Nya beteenden, bortfall/tillskott pga rädsla

A

Vad kan man inte längre göra?
Vad gör man som man inte brukade göra innan?

242
Q

Stress och kranskärlssjukdom

Job strain
Obalans effort-reward första attack
Job strain hos kroniskt kranskärlssjuka
Obalans effort-reward nya attacker - kvinnor

A

Personer med hög job strain känneteckans av höga krav och brist på kontroll i sitt arbete. Leder till hög stress som kan kopplas till kranskärlssjukdom i annars frisk population.

Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risk för förstagångsattack med 50%

Job strain hos kroniskt kranskärlssjuka ökar risken för nya händelser.

Obalans effort/reward associeras med nya hjärthändelser, speciellt hos kvinnor. Caregiver burden och marital strain hemma leder till ökad risk.

242
Q

Typ A-beteende - AKTIV

Multitask
Tidspress
Jäktad
Omgivnings reaktion
Överaktiv

A

Man gör mycket samtidigt. Hyperaktiv, omgivningen reagerar och säger att man bör lugna ner sig och inte ha så mycket för sig.
Ofta jäktad, mycket på gång, stressar genom saker trots gott om tid.
Blir irriterad på andra som är långsamma eller som upplevs som inkompetenta.

243
Q

Fientlighet och hjärtsjukdom

Aggresivitet
Free-floating hostility

A

Fientlighet som aggressivitet, ilska, förbittring, negativ reaktionsbias, cynicism och misstänksamhet är korrelerade med risk för hjärtsjukdom. Det är allmän, “free-floating hostility” som anses problematiskt.

244
Q

Typ D-beteende - Distressed

Negativa känslor
Socialt hämmade
Kritik mot teorin - studie och replikering

A

Negativa känslor som oro, ångest, ängslighet.
Hämmade socialt, försiktiga och isolerade.
Dock kritiseras teorin för små studiesample och samma forskare som utfört studierna, brist på replikering.

245
Q

Stressbehandling i grupp hjärtsjukdom

Fokus på typ A vs kardiell rådgivning.
6-8 deltagare
20 tillfällen 2 tim över ett år
Tema och dagordning
Konkret arbete
Hemuppgifter
Avslappning
Känna igen stress-signaler
Förändra generella beteenden.

A

45% mindre återfall i kardiovaskulära händelser jämfört med kontrollgruppen.
Ju mer man deltog, desto bättre utfall.
Oklart varför det funkar.

6-8 deltagare, 20 träffar á 2 timmar över ett år.
Man har tema och dagordning varje gång för struktur, man jobbar konkret med arbetsmaterial och får individuella och gemensamma hemuppgifter. Det läggs fokus på avslappningsträning.

Stress-signaler: Lär känna egna signaler om stress, observera beteende.
Bryt dåliga beteendemönster, få reda på dessa via dagbok, hur reagerar man, i vilka situationer, vad kan man göra istället? Copea vid varningssignaler istället för att hamna i akut stressituation med dramatiskt utfall. Beteendeanalys hjälpsamt, leder till framtida medvetenhet.

Göra en sak i taget, inte stressa genom, ha kul, rör dig långsamt, va ensam, slappna av, motionera, lyssna aktivt, chilla vid maten och i trafiken, avbryt inte andra. Rusa inte från en sak till nästa.

246
Q

Vilka patienter ska till psykolog? NPF?

Läkarkontakt neurologmottagning
Väg in: remiss, egen vårdbegäran
Misstanke om kognitiv nedsättning
Differentiera fatigue, kognitiv nedsättning/depression
Psykisk ohälsa och sömn-/smärtproblematik
Extra bråttom arbetsför ålder eller risk för sjukskrivning

A

Om man har läkarkontakt vid neurologmottagningen och får remiss av läkare, sjuksköterska eller annan i neurorehabteamet, alternativt egen vårdbegäran.

Om man misstänks för kognitiv funktionsnedsättning, demens, fatigue.
Man bör differentiera fatigue med kognitiv nedsättning samt depression.

Om patienten riskerar att utebli från arbete eller att inte kunna få arbete bör det prioriteras.

247
Q

Multipel skleros

Immunsystemet angriper CNS
Myelin skada, ger ärr
Multipel “skleros” - många ärr
Spridda förändringar vit substans, plack
Signalering försämras.
Hjärnatrofi pga disproportion vit/grå massa.
Påverkar muskelsvaghet, förlamning, koordination, balans osv.

A

Immunförsvar attackerar myelin som påverkar axonsignalering. Bildar ärr på myelinet.
Vit substans förändras, hyperintensiva vita områden, plack där det bildas ärrvävnad.
Vit substans skadas och detta kan ge upphov till förlamning, muskelsvaghet, balansproblem, koordination osv.

248
Q

Etiologi MS

Multifaktoriell genes
Miljö
Geografi
Rökning
Övervikt ungdom
Hormoner

A

Ärftlighet, för specifikt MS eller autoimmuna sjukdomar?
Geografisk faktor - sol och D-vitamin?
Infektioner -epstein-barr virus
Rökning
Övervikt i ungdom
Hormonella faktorer

249
Q

Olika typer av MS

Skovvis förlöpande 80-90%
Sekundär progressiv MS, kan också innehålla skov - remitterande skov resulterar i progressiv försämring.
Primär progressiv 10-15% - inga skov, progressiv direkt
Progressiv-relapsing MS - ovanlig, progressiv försämring med skov av förvärrade symptom
Clinically isolated syndrom CIS - enstaka episod av MS-symptom utan uppfyllnad av kriterier för MS-diagnos
Radiologically isolated syndrome RIS - inga symptom men avvikande fynd på MRI som liknar MS-lesioner.

A
250
Q

MS-symptom

Första symptom- motoriska svaghet påverkan på syn också
Känselstörningar
Spasticitet- spänd och stel muskulatur
Kognitiv påverkan
Nedsatt kontroll över urinblåsan
Psykisk ohälsa
Värme
Smärta
Fatigue

A

Första symptom kännetecknas av motoriska problem i armar och ben som svaghet men även optikusneurit, påverkan på synen.
Känselstörningar, spasticitet, kognitiv påverkan, psykisk ohälsa, värmekänslighet, smärta och utmattning (fatigue).

251
Q

Medicinsk behandling

Immunomodulerande läkemedel
Kortison akut
Blodstamcellstransplantation
Symptomatisk behandling

A

Immunomodulerande läkemedel är antiinflammatoriska medel som påverkar immunsystemet. Detta görs via injektioner, dropp eller tabletter, golden standard och sätts in direkt.

Kortisoninjektion vid akuta skov, dämpar immunförsvarets aktivitet.

Blodstamcellstransplantation - frys ner blodceller, kemterapeutisk bombning av immunförsvaret, obliterate that shit, rebuild it with transplanted blood cells. Risk för infektion och bieffekter av kemoterapin. Inte lämplig för alla.

Symptomatisk behandling - lindra spasticitet t.ex

252
Q

MS och kognitiva förändringar

Kognitiva förändringar - stora variationer

A

Kognitiva förändringar 75% av patienter, påverkar professionellt och socialt liv. Påverkar livet mer än enstaka motoriska symptom.
- Mental snabbhet
- Inlärning & minne
- Uppmärksamhet/Koncentration
- Ordmobilisering
- Exekutiva svårigheter
- Sensorisk känslighet

Stresskänslighet
Tappar tråden
Hänger ej med i samtal
Glömmer bort planer och överenskommelser
Svårt att hålla flera bollar i luften
Organisera och problemlösning svårt
Planera och snabbt tänkande, mindre flexibel
Avståndsbedömning och orientering

253
Q

MS och fatigue

Vanligt 80%
Extrem trötthet pga skador på hjärnan eller pga kognitiva förändringar
Orsak?
Mental, fysisk
Snabb onset
Sensoriska intryck
Bli avbruten i aktivitet
Använda sin kognition
Fysisk aktivitet
Socialisera
Läsa
Köra bil
Psykisk ohälsa

A

Extrem trötthet, skadade nervkopplingar, kognitiv funktionsnedsättning. Metabola avvikelser. Mentalt och fysiskt, kan komma som en blixt “det blir svart” “energin tar slut”.

Man kan bli trött av sensoriska intryck, multitasking, hänga med folk, försöka använda exekutiva funktioner, vara fysiskt aktiv, grubbla och oroa sig.

254
Q

MS och psykisk ohälsa

Ångest
Depression
Insomnia
Direkt eller indirekt
Trötthet
Överansträngning

A

Kan va direkt pga sjukdomen
Förändrad funktionsnivå/livsstil/livssituation pga sjukdom kan indirekt leda till psykisk ohälsa.
Trötthet pga kognitiv nedsättning likaså. Om man överanstränger sig blir man ofta psykiskt sjukare.

255
Q

MS och neuropsykologisk utredning

Varför är infon från NP-utredning viktig?

A

Bristande funktionsnivå - behöver utredas
Sjukskrivning?
Info till försäkringskassa/arbetsförmedlingen
Hjärnavbildning inte tillräckligt för diagnos
Psykoedukation och info om situationen.
Resten av vården informeras - koordinerad vård, anhöriga kan stötta om de informeras efter utredning.
Felaktig diagnos utan neuropsykologisk utredning kan leda till bristfälliga insatser och förvärrat tillstånd.
Bedöma arbetsförmåga, sjukpenning?

256
Q

MS och beteendemedicin

Anpassa vardagen
Öka lugn och ro - vaksam på signaler, proaktiv
En sak i taget
Minnesstrategier, kompensatoriska strategier.

A

Öronproppar
Undvika rusningstrafik i butiker
Undvika sorliga utrymmen
Umgås utomhus
Socialisera med 1 person i taget
Vila, annat rum eller toa
Tysta utrymmen
Göra saker utan barn nära, fokus behålls, trötthet undviks.
En sak i taget
Minnesstrategier - kompensatoriskt beteende.

257
Q

Aktivitetsbalans och rutiner MS

Anpassa beteendeaktivering
Prioritera aktiviteter
Överskott/underskott
Byt ut aktiviteter
Medvetna val
Dela upp i små delar

Skapa goda rutiner, kognitivt ansträngande att vara flexibel och spontan.

A

Man kan behöva olika beteendeaktiveringar beroende på situationen.
Prioritera mellan aktiviteter. Ta bort onödigt och lägg till viktigt. Var medveten och gå ej på rutin/automatik. Bra att göra över-/underskottsanalys. Dela upp aktiviteter, underlättar för kognitionen.

Prioritera aktiviteter i rutinbyggande:
Basbehov först, sen nöje. Ta bort nöje innan basbehov.

258
Q

Anpassa jobb och studier MS

Eget space
Skala av arbete
Arbetstider
Pauser
Sjuksriva
Upptagen - för att ej få notiser
Ej svara direkt, ring upp
Begränsa möten, gå ifrån
Hemifrån

A

Bör få space, inte behöva vara sensoriskt överbelastad, ej socialisera för mkt, ej tvingas göra mer än vad som är möjligt, kunna sjukskriva sig. Arbeta hemifrån. Ej bli avbruten i sitt arbete.

259
Q

MS och psykiskt mående

Minska sårbarhet - vila
Identifiera och medvetandegör tankar/känslor
Testa olika strategier
Mindre påverkad av tankar/känslor
Medicinsk behandling?
ACT
Förstärk goda beteenden

A

Det är viktigt att medvetandegöra känslor och tankar för att jobba med sitt förhållningssätt till dem. Acceptera det som man ej kan ändra, hur kan man leva utifrån sina förutsättningar, hur kan man vara okej med sin situation? Vila är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa. Bra att fokusera på funktionalitet istället för att man ska bota psykisk ohälsa. Förstärk goda beteenden som förbättrar MS-situationen, detta görs genom att patienter är uppmärksamma på hur MS-symptom blir färre när de beter sig på ett bra sätt.

260
Q

MS fysisk aktivitet

Fysioterapi
Rutiner

A

Bör motionera trots individuella begränsningar. Bli friskare pga träning men kan ej bota sig med fysisk aktivitet.

Schemalägg fysisk aktivitet och hitta bra nivå/anpassa utifrån individuella förutsättningar och behov.

261
Q

MS-behandling anpassad efter kognitiva funktionsnedsättningar

sammanfattningar
Påminna
Psykoedukera
Korta ner
Skriva ner info
Påminn mellan sessioner
Sessionsfrekvens

A

Man kan skriva sammanfattningar, lägga in påminnelser under sessioner och påminna mellan sessioner, vid behov. Psykoedukera patienterna för att de ska kunna ta sig an behandlingen bättre. korta ner sessioner och anpassa utifrån behov, t.ex sessionsfrekvenser.

262
Q

Psykologers roll inom beroendebahndling

MI
MET
Återfallsprev.
KBT
PDT
Gruppterapi
Trauma
Kartlägger PNF, personligt anpassad normativ feedback

A

Motiverande intervjuer
Motivation Enhancing Therapy - stötta och rådge, utforska och öka motivation till förändring. Ge tips på hur man kan utforska tankar, känslor och beteenden relaterade till missbruk och hur de kan göra för att öka motivation att ändra sig.

Förebygga återfall via beteendemedicin och feedback.
KBT, PDT, Gruppterapi - bra för att inte känna sig ensam med problemet.
Traumabehandling för att mediera behandling av SUD.

263
Q

Beronde - Prevalens

Män kvinnor
Treatment gap

A

Män i mycket högre utsträckning. De som har det söker väldigt sällan vård.
Hög treatment gap jämfört med andra psykiatriska diagnoser.

264
Q

Treatment gap SUD

Ser ej problemet
Ser ner på andra med SUD
Behandling = misslyckande
Stigma
Mogna bort?

A

Anpassa sitt bruk för att vara funktionell. De som har SUD ser ner på andra med SUD och tar avstånd. Om man behandlas har man misslyckats.

Stigma leder till utebliven behandling. Andras stigma: t.ex man anses vara ansvarig för att man är missbrukare, detta väcker mindre sympati och mer socialt avstånd.

Egen stigma: Man vill lösa problemet själv, och man kan ha felaktiga uppfattningen att behandlingen kräver totalabstinens.

Mogna bort från bruket pga familj/karriär eller för att man blivit mindre impulsiv & neurotisk.

265
Q

PNF - Personanpassad normerad återkoppling

Social norms theory
Mängd, jämför med andra

A

Man blir påverkad av hur andra gör och hur man tror att de skulle uppfatta det man gör. Man frågas ut om mängden man brukar och utifrån detta ges en personliganpassad normerad feedback alltså hur man förhåller sig till resten av demografiska populationen man tillhör, ålder och sysselsättning osv. Utifrån jämförelsen och insikten om missbruk planerar man mål som man ska nå för att minska bruket.

266
Q

Dynamic model of relapse

Relapse precipitants
Coping skills and self-efficacy
Outcome expectancies

A
  1. Triggers or cues that increase risk of relapse.
  2. Coping skills refer to the strategies we use to cope with the trigger. Good or bad? High self-efficacy leads to good coping mechanisms
  3. Outcome expectancies, positive ones of engaging in behavior and the negative ones of abstaining. This influences the decision-making in regards to whether or not one should engage in the behavior.
267
Q

Bedömma patientens motivationsnivå

A

Fråga om när i tid patienten kan tänka sig utföra beteendeförändringen.

> 6 mån (omedveten)
< 6 mån överväger
< 1 mån beslutar

268
Q

Engagerande processen, fokuserande processen, framkallande processen, planerande processen

A

Man behöver kultivera förtroende och allians hos patient för att frammana engagemang för att kunna fokusera och för att kunna tillsammans lista ut vad som behöver göras och sedan planera hur man ska göra det.

269
Q

Rättningsreflexen

A

Mänskliga tendensen att vilja korrigera beteende hos andra, ge råd, lösningar osv istället för att lyssna enbart.

270
Q

Val av föda ur psykologiskt perspektiv

Utvecklingsmodell
Kognitiv modell
Psykofysiologisk modell

A

Utvecklingsmodellen:
- Exponering i ung ålder
- Social inlärning
- Associations-inlärning

Kognitiv modell:
- Normer
- Attityder
- Upplevd kontroll
- Ambivalens

Psykofysiologisk modell:
- Neurokemikalier
- Sinnesintryck - gott?
- Mat och humör , hur påverkas vi av maten vi äter, rent affektivt
- Stress- hetsätning?

270
Q

Exponering föda

Neofobi - presentationer
Antal exponeringar minskar

A

Barn vid 2 års ålder kan behöva 8-10 exponeringar för ny mat innan den accepteras.
Färre exponeringar kommer att krävas ju fler nya livsmedel som introduceras.

271
Q

Social inlärning föda

Kompisar, syskon, föräldrar
Media

A

Det som äts runtom oss blir inlärt, man följer det man ser. Föräldrar har stor inverkan på oss, om mamma bantar så blir vi mer benägna att göra samma.

Media i form av reklam, film osv påverkar. Rädsla - salmonella, listeria, galna kosjukan
Bias pga exponering för viss typ av mat, omedveten bias? Kan leda till överkonsumtion, att se reklam av McDonalds varje dag, ökar risk för att man äter McDonalds.

272
Q

Psykofysiologiska modeller

Neurokemikalier
Nikotin
Amfetamin
Smärtlindring
Alkohol
Marijuana
Tricykliska antidepressiva
Antipsykotika
SSRI - Ej påverkan??? Viktuppgång är ju bieffekt???

Sinnesintryck
Stress & sömnunderskott

A

Nikotin minskar matintag
Amfetamin minskar hunger
Smärtlindring gör oss mindre uppmärksamma på hungersignaler
Alkohol - både ökar och minskar aptit
Marijuana - Ökar aptit
Tricycliska antidepressiva - ökar hunger och sötsug
Antipsykotika - viktuppgång
SSRI - Opåverkad??

Sinnesintryck - Se mat, höra om mat, känna lukten, smaka på mat, beröring av mat kan påverka hur vi upplever den och hur benägna vi är att äta mer av den. Hörsel, höra mat lagas kan påverka huruvida vi blir hungriga.

Se mat kan öka aptit genom att aktivera belöningssystemet.
Lukt kan trigga aptithormoner samt stimulera matsmältningsprocessen som gör att man blir hungrig.

Smak, kan frisätta signalsubstanser som reglerar aptit och matsmältning. Vissa smaker är associerade med minnen och känslor som kan driva på mer frisättning av signalsubstanser.

273
Q
A
274
Q

Tankar och viljestyrning över ätande

Kunskap/info
Fysiologi och emotioner vs tankar och info

A

Svag effekt på våra faktiska matvanor.
Fysiologi och emotioner är mer potenta förstärkare & triggers.

275
Q

Vad driver vårt ätande? 2 drives

Body
Reward

A

Body: Fysisk känsla av hunger pga maghormoner, blodsocker och fettvävnad.
Tips: Ät balanserade måltider, regelbundet och ät inte mat med hög fetthalt, socker och fett.

Reward: Triggers och potentiella förstärkare kan leda till att vi äter. Impulser att äta pga starka emotioner, stress eller för att vi är uttråkade kan leda till ohälsosam kost för att vi ska njuta.
Tips: identifiera triggers, risksituationer och positiva coping-mekanismer. Försök identifiera vad som triggar hunger och försök adressera orsaken till stress & negativa känslor.

276
Q

Mat som belöning/coping

Socker beroende
Stimulerande/Lugnande
Kulturellt betingat
Matberoende & matmissbruk

A

Socker ses som en potentiellt beroendeframkallande kolhydrat. Kan vara stimulerande eller lugnande.
Kulturellt betingat: äta för att belöna sig eller för att lindra smärta/dåligt mående. Comfort food. Kan leda till negativ samt positiv förstärkning, beroende på längre sikt? Missbruk?

277
Q

Behandlingsmetoder obesitas

Kost & motion
Läkemedel
Intragastrisk ballong
Kirurgi

A

Kost & motion - fixa till kosten, beteendemedicin, beteendeaktivering motion
Läkemedel - Bupropion - Naltrexone - kombineras för att minska ptit. Bupropion är antidepp och naltrexone för att behandla opiat- och alkoholberoende.
Aptitminskande medicin : Korttidsbehandlande, reglerar aptit, bör integreras vid sidan av kostförändring och införande av motion.
Ballong för att minska volym mat som kan komma in, innan mättnadskänsla uppstår.
Kirurgi för att ta bort fettvävnad samt minska mängden mat som kan komma in och graden av näring som kan absorberas.

278
Q

Bibehållen viktnedgång bidrar till

Komorbiditet
Livskvalité
Långsiktigt, multimodalt - individuellt, fördelar/nackdelar

A

Minskar risk för komorbida komplikationer, hypertoni, sömnapné, cancer, leversteatos

Livskvalitén ökar.

Kräver multifacetterad, koordinerad vård som är individuellt anpassad efter förutsättningar och mål. Olika terapier bör vägas mot varandra, för att se vilken form som har mest effekt med minst bieffekt/risk.

279
Q

Precisionsnutrition

Genetisk predisposition
CIrkadisk rytm
Fysisk aktivitet och stillasittande
Metabolomics
Mikrobiom - tarmflora
Betendemässiga - och socioekonomiska förutsättningar

A

Skräddarsydd behandlingsmetod - anpassas efter individen.
Olika kost och rutiner påverkar individer på olika sätt. Detta pga genetik, livsstil, hälsotillstånd osv. Genetisk testning, blodprover, självskattning strävar precisionnutrition till att med hög preciison behandla nutritionsproblem och obesitas.

280
Q

fysisk aktivitet & träning - obesitas

Effekter på vikt
bör maximera hälsofördelar

A

Modesta resultat på vikt, bättre med livsstilsförändringar och nutritionsförändring.
Bör istället avse maximera hälsofördelar istället för att ses som ett sätt att minska vikten. T.ex ökad fysisk kapacitet och minskad kardiometabol risk.

281
Q
A