*Juridik Flashcards
(52 cards)
Rättsområden delas in i fem områden. Vilka?
CSFPU
Civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt, processrätt och EU-rätt
frågor som handlar om avtal, köp, lån, arvsrätt, familjerätt men också om arbetsrätten.
Civilrätt
handlar om förhållandet mellan staten och medborgarna och speciellt om sanktioner,när någon har brutit mot en regel
Straffrätt
handlar om relationen mellan staten och medborgarna. Medborgares rättigheter och skyldigheter. Här finns också en allmän del och en socialrättslig del, inom spec hittar vi socialrätt som är vårt huvudsakliga fokus under denna utbildningen
Förvaltningsrätt/offentlig rätt
regler för hur rättsliga problem ska lösas, hur handläggningen ska gå till och verkställas. Inom denna har man ärenden från alla dessa områden ovan. Hur verkställer vi exempelvis socialrättsliga ärenden?
Processrätt
något vi måste förhålla oss till då vi är medlemmar i EU och vi behöver följa deras regler och direktiv.
EU-rätt
Man gör en analys av gällande rätt. Man kollar på vilka lagar som är giltiga just nu och därför praktiseras inom rättsväsendet. En analys av hur något hjälper oss att förstå och komma fram till “hur bör vi besluta och döma?
de lege lata
Vad är ett annat namn för de lege lata?
Rättsdogmatik - ett annat namn för de lege lata.
en analys av hur det borde vara. Som forskare, politiker etc kan man ibland vara intresserad av mer övergripande frågor - hur det borde vara! Tex en politisk fråga.
De lege ferenada
Vad är skillnaden på de lege ferenada och de lege lata?
Lata ses som fakta, ferenada ses som värdering
PRAAS är en juridisk metod. Vad står den för?
Problem - vad är problemet?
Rättskällor - vilken eller vilka rättskällor reglerar problemet?
Analys - vad säger en analys av aktuella rättskällor?
Argument - vilka argument är rimliga i diskussionen kring tillämpliga rättskällor?
Slutsats - vilken slutsats kan dras av genomgången och undersökningen av tillämpliga rättskällor?
En annan juridisk metod är FRAS. Vad står den för?
Frågeställningen - vad är den juridiska frågan/problemet?
Rättskällorna - vilken eller vilka rättskällor kan svara på frågan?
Analysen - vad säger en analys om aktuella rättskällor?
Slutsatsen - vilken slutsats kan dras av genomgången och undersökningen av tillämpliga rättskällor?
Skillnad på PRAAS och FRAS
Lik den föregående. Men i FRAS uttrycker det som en juridisk frågeställning som man vill lösa. Även här vänder man sig till rättskällorna, gör en analys och efteråt en slutsats.
Varför ska vi ha kunskap om rättskällor?
Rättskällor ska vara en grund för råd och beslut, detta för att vi ska ha en rättssäkerhet. Som socionomer behöver vi ha förståelse för att kunna svara på frågor.
Tjänstepersoner som utövar makt genom råd och beslut om enskilda personer har ett ansvar att agera utifrån lagstiftningen. När man fattar beslut baserat på lagstiftning blir handläggningen också rättssäker. För att kunna svara på olika juridiska frågor behöver man veta vart man hittar svaren - därför ska du ha kunskap om vilka rättskällor som finns. En annan viktig anledning är att rättsregler ändras ibland och då bhöver man förnya sin kunskap.
Rättskällor kan vara svåra att ha koll på gällande vilka som gäller. Varför det?
Rättsregler ändras relativt ofta
Ofta flera rättsregler som är relevanta i samma fall. Vi kan ha flera rättsregler att förhålla oss till i samma fall.
Rättskällorna brukar vara hierarkiskt ordnade. Vilka är de olika rättskällorna? EGLFRFJVD
Eu-regler
Grundlag
Lag/förordning
Föreskrifter från myndigheter (ex Socialstyrelsen)
Rättspraxis (prejudikat)
Förarbeten. Arbeten innan något blir en lag.
JO. Justitieombudsmannen, riksdagens granskningsorgan som granskar offentlig verksamhet. Räknas som rättskälla.
Vägledningar och råd från myndigheter. Inget bindande att följa utan vägledande för hur man ska arbeta praktiskt.
Doktrin - rättsvetenskapliga verk, forskning om juridik
Är det alltid samma hierarkiska ordning?
Det ändras vilken ordning de är i beroende på vilket fält man jobbar i.
Man är ofta överens om att EU-regler är högt upp, vi har våra fyra grundlagar som också anses stå hierarkiskt sett ovan de andra. Föreskrifterna är också bindande, till exempel socialstyrelsen.
Vad kallas rättspraxis från högsta domstolen?
Om det är rättspraxis från högsta domstolen då kallar man de också för prejudikat, man har ett prejudikat som är vägledande för alla underinstanser.
Det är regler som bestämts av riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter och kommuner.
Författningar
Kan exempelvis vara grundlagar och lagar - utfärdas av riksdagen
Kan även vara förordningar - utfärdas av regeringen .
Kan vara föreskrifter - utfärdas av förvaltningsmyndigheter och kommuner. Tex föreskriften om hur man ska dokumentera inom socialstyrelsen.
Förordningar, direktiv och beslut - utfärdade av EU.
Alla författningar är bindande rättskällor och vi MÅSTE följa dem
tanken är att man inte ska reglerar i detalj vad som ska gälla utan att man får mer riktlinjer och principer
Ramlag -
Ramlagen ställer upp yttre gränser/ramar = skapar handlingsutrymme men också ansvar
Ger möjlighet att hjälpa individer utifrån deras enskilda behov
Beslut fattas målrationellt - det vill säga vad är målet med denna lagen?
Hur kan ramlagar exempelvis användas av kommuner?
En möjlighet med ramlagar är att kommuner kan anpassa sina insatser utifrån sina lokala förutsättningar, vilka behov de har osv. Ett bekymmer är att man då kan få olika beslut i olika kommuner. Gör det svårt att förutse.
Exempelvis socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen
Det är en specifik del av en lag (ex delar i ett kapitel).
Lagrum
Dessa är lagrum, vad betyder dessa tecken?
§
st.
p.
pp.
paragraf
stycke
punkt
punkter
Beskriver villkoren för när lagen är tillämplig/giltig , om (x gäller) → så (gäller y)
Rekvisit
