*Kommunikation Flashcards

Question

Vem grundade humanistisk psykologi?

Answer 1

Carl Rogers

Answer 2

Humanistisk psykologi, ibland säger man positiv psykologi där det positiva syftar till det förändringsbara. En grundtanke är att alla har en medfödd möjlighet till personlig utveckling.

Answer 3

Klientcentrerad - det finns en grundläggande förståelse för att alla har inneboende resurser. Alla har en kapacitet att förändra och fatta egna kloka beslut. Utmanar lite traditionella synen på socialt arbete.

Answer 4

Empati - förståelse för andra människor, känslomässig och intellektuell förståelse. Det handlar inte om att tycka om eller att hålla med, det handlar om att förstå att man har olika perspektiv.

Answer 5

Villkorslös uppskattning - man separerar människor handlande från deras värde, vi ska alltid visa uppskattning för dem som människor.

Answer 6

Kongruens - överensstämmelser, det vi gör och säker hänger samman

Answer 7

Albert Bandura

Answer 8

Tilltron till den egna förmågan - dvs de förväntningar en individ har på sig själv att genomföra en viss handling i en given situation Dessa förväntningar avgör också hur sannolikt det är att individen tar initiativ till att genomföra handlingen Förväntningarna avgör också ansträngningsgraden hos individen som ska klara av uppgiften samt hur denne hanterar motgångar

Answer 9

Både socionomens och klienten tilltro har betydelse för hjälpprocessen - viktigt att visa att det är okej när saker ibland går dåligt

Answer 10

Tron på den egna förmågan formas av följande: Egna erfarenheter av att lyckas eller misslyckas Observationer av hur andra har lyckats eller misslyckats. Tex om man vuxit upp i en miljö med stort fokus på misslyckande. Övertalning - omgivningen kan stärka tilltron hos individen Fysiologiska anspänningar kan påverka tilltron till den egna förmågan.

Answer 11

Handlar mycket om att ingjuta i människor att de har en förmåga och att väcka en vilja att ta tag i den samtidigt som man lämnar utrymme för dem själva att göra det.

Answer 12

Omsorgsprofessionalitet - den tränade blicken för brukarens behov Omsorgsrationalitet - en etiskt medveten grundhållning Omsorgstemporalitet - att vara mentalt närvarande i ögonblicket, du ska kunna få ihop individen historia, nutid och framtid

Answer 13

Empati,fackkunskap och målriktning

Answer 14

Empati handlar om förståelse för människors tankar och känslor även om de skaver.

Answer 15

Det sympatiska felslutet - blir lätt att vi tycker synd om dem vilket blir fel. Lätt när vi träffar personer som vi är lika med, desto svårare ju mer olika människor är oss själva. Det behöver vi förstå för att utveckla vår empatiska förmåga.

Answer 16

Fackkunskap handlar om utbildning och erfarenhet - att vara kunnig inom det man håller på med är en etisk fråga, att kunna göra så mycket som möjligt. Det handlar även om lagar och regler och att hjälpa människor att navigera genom rättigheter och lagar

Answer 17

Det kan vara viktigt med fackkunskap för att kunna visa empati och kunna leva sig in i den andras position

Answer 18

Att vi vill åstadkomma något! Kan ske genom: Empowerment Allians/Partnerskap Självbestämmande beteende

Answer 19

Känslor och förnuft och etik

Answer 20

Det handlar om känslorna hos klienten och hos den professionelle. Det är viktigt med självkännedom (Styrkor och svagheter hos dig som samtalsledare). Det är viktigt att kunna hjälpa klienten med att utforska sina känslor

Answer 21

Etisk medvetenhet är en förutsättning för att kunna ge god omsorg. Etiken handlar om dilemman som kan uppstå i samband med konflikt mellan olika områden. Det handlar även om lagar och regler, yrkesetiska normer och samhälleliga normer - alla kommer påverka yrket framöver. Handlar även om personlig moral - ibland kommer jag behöva göra motstånd mot ett system

Answer 22

Anknytning, berättelsen och hopp

Answer 23

Att du i ditt yrke kan förhålla dig till olika anknytningsmetoder. Handlar om vad för typ av anknytning vi har. Det är en anknytning hos båda parterna. Många som besöker oss är otrygga och undvikande - vi behöver reflektera över i vilket stadie vi träffar dessa människorna? Knyter NUET till DET FÖRFLUTNA

Answer 24

Knyter ihop dåtid, nutid och framtid. Berättelsen handlar om att lyssna till den andres språk och berättelse. Berättelser om misslyckanden kan bli andra berättelser. Fokuserar vi bakgrunden letar vi efter problem kan vi tendera att fastna mer på de negativa

Answer 25

Knyter ihop nuet till framtiden. Handlar om att kunna förmedla hopp och ha positiva förväntningar på det som kommer

Answer 26

En symmetrisk relation handlar om att vi hittar en jämvikt där vi både ger och tar i kommunikationen. Talar vi till, om eller med?

Answer 27

Kommunikationsstilar kan vara antingen rytmiska och synkroniserade eller orytmiska och disharmoniska. När kommunikationen är rytmisk och synkroniserad flyter samspelet smidigt, du förstår den andra personen och humör tolkas och uppskattas på ett naturligt sätt. Däremot, när kommunikationen är orytmisk och disharmonisk, blir samspelet trögt, missförstånd uppstår och försök till humor kan leda till dålig stämning.

Answer 28

Modeller av hjälpprocessen kan illustreras genom interaktionsmodellen, som består av fyra faser enligt Schulman.

Answer 29

Den första fasen är förberedelsefasen, där vi förbereder oss inför samtalet genom att samla in så mycket relevant information som möjligt innan det första mötet. Här kan vi reflektera över vad vi redan vet om problemet och vilka frågor som kan bli aktuella. Det är viktigt att behålla ett öppet sinne, eftersom informationen vi har kan vara föråldrad. Dessutom behöver vi ställa in oss mentalt inför samtalet.

Answer 30

Därefter följer öppningsfasen, där vi initierar en kontakt och bygger en relation med personen. Vi gör en grundläggande introduktion där vi klargör målet med samtalet och förväntningarna på processen. I denna fas börjar vi också kartlägga individens egna resurser.

Answer 31

I arbetsfasen genomför vi det vi har planerat och verkställer vår handlingsplan. Under denna fas får vi feedback på om planen fungerar eller om den behöver justeras. Flexibilitet är avgörande för att kunna anpassa strategin vid behov.

Answer 32

Slutligen kommer avslutnings- och övergångsfasen, där vi markerar ett tydligt avslut på relationen. Ett tydligt avslut är viktigt för människor och kan också fungera som ett erkännande av de framsteg som gjorts.

Answer 33

Ett samtal kan delas in i tre huvudsakliga delar: inledning, mitten och avslutning. I inledningen fokuserar vi på att etablera kontakt och skapa en trygg atmosfär. Här klargör vi ramarna för samtalet genom att tydligt definiera syftet, mötets längd och vilka mål vi strävar efter att uppnå. Under mitten av samtalet arbetar vi aktivt med dess syfte. Det kan innebära att utforska och förstå klientens perspektiv, upprätthålla en tydlig struktur, stärka relationen och alliansen samt ge förklaringar och information vid behov. I avslutningen är det viktigt att initiera avslutet vid rätt tidpunkt och göra det på ett tydligt sätt. Här sammanfattar vi samtalet och strävar efter att skapa en ny överenskommelse som ger en riktning framåt.

Answer 34

Aktivt lyssnande innebär både verbala och icke-verbala sätt att uppfatta och förstå det någon säger samt att kunna förmedla denna förståelse tillbaka. Det handlar inte bara om att höra orden, utan också om att tolka känslor och intentioner. Processen kan sammanfattas i tre steg: höra, förstå och förmedla.

Answer 35

Spegel känslor – Genom att sätta ord på det vi märker kan vi bekräfta och synliggöra känslor, exempelvis om något verkar jobbigt att prata om.

Answer 36

Upprepa nyckelord – När en person ofta återkommer till ett specifikt ord eller begrepp kan vi använda det för att visa att vi lyssnar och förstår.

Answer 37

Sammanfatta –

Answer 38

Uppmuntra –

Answer 39

Omformuleringar

Answer 40

Pauser och tystnader – En av de viktigaste delarna i aktivt lyssnande. Att känna sig bekväm med tystnad ger både oss och den vi talar med tid att reflektera och formulera tankar. Dessutom kan pauser ofta leda till att den andra personen delar mer.

Answer 41

De kan delas in i öppna och slutna frågor, där valet av frågetyp påverkar samtalets dynamik och resultat.

Answer 42

Öppna frågor uppmuntrar till eftertanke, berättelser och lärande. De hjälper oss att skapa en öppen situation där klienten kan välja vilket problem som ska diskuteras, vilket ger insikt i vad de själva tycker är viktigt. Dessa frågor kan användas för att: Utforska ett problem på djupet Förstå känslor och upplevelser Utforska möjliga förklaringar Ge nya perspektiv Undersöka relationer och förväntningar

Answer 43

Slutna frågor bör inte undvikas helt, utan används främst för att få tydliga och konkreta svar. Däremot är de mindre lämpliga när vi vill arbeta utforskande. Kan också kallas informationsfrågor

Answer 44

Ledande frågor

Answer 45

Retoriska frågor

Answer 46

Sammansatta frågor

Answer 47

”Sätta dit”-frågor – undvik att ställa frågor som känns som en fälla. Var istället transparent och öppen med den information du har.

Answer 48

Konflikter kan delas in i tre huvudtyper: Individuella konflikter – inre konflikter där en person slits mellan olika motstridiga behov, värderingar eller handlingar. Ett exempel är när ens moral står i konflikt med ens faktiska agerande. Mellanmänskliga konflikter – uppstår mellan två eller flera personer när de har olika åsikter och har svårt att enas. Systemkonflikter – konflikter som uppstår i grupper eller sociala sammanhang, såsom inom familjen, vänkretsen eller på arbetsplatsen.

Answer 49

Naturliga och ofrånkomliga – en del av livet som kan leda till utveckling och lösningar. Tecken på social ohälsa – något som bör undvikas, eftersom det anses störa harmonin. För att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är det viktigt att bli bekväm i dem. Att undvika konflikter innebär ofta att vi även undviker möjligheten att hitta lösninga

*Kommunikation Flashcards

(73 cards)